Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Sega Saturn

Sega Saturn

Sega Saturn är en 32-bitars spelkonsol från Sega. Den släpptes i Japan den 22 november 1994 och i USA i maj 1995. När konsolen släpptes konkurrerade den med Sonys Playstation, men den gick försäljningsmässigt inte lika bra som denna konkurrent. Saturn är ändå fortfarande populär hos shoot 'em up-fans, tack vare dess stora utbud av denna typ av spel som släpptes till konsolen.

Specifikationer

Processorer


- Två Hitachi SuperH-2 7604 32-bits RISC-baserade processorer på 28,6 MHz och 50 MIPS
- SH-1, 32-bits RISC-processor som kontrollerar CD-ROM:en
- VDP1, 32-bits grafikprocessor
- VDP2, 32-bits grafikprocessor
- Saturn Control Unit (SCU) med DSP för geometriprocessering och DMA-kontroll
- Motorola 68EC000, ljudprocessor
- Yamaha FH1, DSP-ljudprocessor, Saturn Custom Sound Processor (SCSP)
- 4-bits MCU från Hitachi, System Manager & Peripheral Control (SMPC)

Minne


- 1 MiB SDRAM
- 1 MiB DRAM
- 512 KiB video-RAM till VDP1
- 256 KiB RAM i varje av de två framebuffrarna till VDP1
- 512 KiB video-RAM till VDP2
- 4 KiB färg-RAM till VDP2
- 512 KiB ljud-RAM
- 512 KiB CD-ROM-cache
- 32 KiB RAM för batteribaserad lagring
- 512 KiB BIOS-ROM

Ljud


- Saturn Custom Sound Processor

Video


- VDP1, 32-bits grafikprocessor
- VDP2, 32-bits bakgrunds- och scrollningsvideoprocessor

Spellagring


- CD-ROM-enhet med 2 gångers hastighet

Tillbehör


- Saturn digital gamepad, 8-vägs 6-knappars speldosa
- Analog speldosa (släppt till spelet NiGHTS Into Dreams)
- Ljuspistol (släppt till spelet Virtua Cop)
- Multitap för multiplayerspel (upp till 10 spelare)
- Modem: Sega NetLink
- Netlink PS/2-tangentbordsadapter (till användandet av modemet)
- 90-mm diskettenhet för 1440 KiB
- Arcade Racer-joystick
- DirectLink
- Flera MPEG-tillägg som gjorde det möjligt att visa Video-CD
- RAM-expansioner
- Backupminneskort
- Spelfusktilläggen Action Replay och Game Shark Kategori:Spelkonsoler Kategori:Sega ja:セガサターン

SEGA

right SEGA är en utvecklare av hård- och programvara för både hem- och arkadmarknaden. Sedan 2001 har de inte längre någon egen spelkonsol utan utvecklar nu bara spel för andra spelkonsol-tillverkare. Sega grundades år 1940 i Honolulu, Hawaii under namnet Standard Games in Honolulu. Martin Bromely, Irving Bromberg, och James Humpert var männen bakom företaget som tillhandahöll myntbaserade nöjen för amerikanska militärer på ön. Bromely föreslog att företaget skulle flytta till Tokyo år 1951, och "Service Games of Japan" (SeGa) registrerades i Japan i maj 1952. Där ligger fortfarande deras högkvarter. Deras mest kända varumärke är Sonic the Hedgehog, en blå igelkott känd för sin snabbhet.

Spelkonsoler


- 1987 Sega Master System (Europa) Sega Mark III (Japan).
- 1988 Sega Megadrive (Sega Genesis i Amerika.)
- 1991 Sega Game Gear
- 1991 Sega Mega CD
- 1995 Sega Nomad
- 1995 32X (Super 32X i Japan)
- 1995 Sega Saturn
- 1999 Dreamcast Kategori:Japanska företag Kategori:Sega ja:セガ

Japan

:För den brittiska musikgruppen, se Japan (musikgrupp). Japan är en konstitutionell monarki (kejsardöme) i östligaste Asien, bestående av ett antal öar i Stilla havet öster om fastlandet. De fyra största öarna är Honshu där huvudstaden Tokyo ligger, Hokkaido där bland annat staden Sapporo ligger, Kyushu och Shikoku. Väster om Japan ligger Japanska havet och söderut Östkinesiska havet. På fastlandssidan på andra sidan Japanska havet ligger Ryssland, Kina, Nordkorea och Sydkorea. På japanska heter landet 日本, vilket kan uttalas antingen Nippon eller Nihon. Namnet betyder solens ursprung. Det västerländska namnet kommer från den kinesiska läsningen av 日本. Att detta uttal fick genomslag i västvärlden tror man beror på de portugisiska sjöfarare som var de första européer som rapporterade om landets existens efter expeditioner till Malaysia. Med sina 127 miljoner invånare på en yta av 377 835 km² är Japan ett av de mest tättbefolkade länderna i världen.

Historia

Huvudartikel: Japans historia Japan har troligtvis varit bebott sedan 500 000 år tillbaka. De tidigast daterade kvarlämningarna (verktyg gjorda av sten) härstammar från kring 12 000 f.Kr, och ungefär från den tiden räknar man att Japans äldre stenålder, ofta benämnd med det japanska namnet Jomon, inleddes. Mycket lite är känt om Japans förhistoriska förflutna men 11 februari, 660 f.Kr räknas traditionellt som den dag då det japanska kejsardömet grundades. Detta enligt de två japanska delvis historiska, delvis mytologiska krönikor som skrevs i 700-talets början, Nihonshoki och Kojiki. Från slutet av 1800-talet och fram till 1945 var Japan det mäktigaste riket i östasien. Under andra världskriget besegrades man dock av de allierade med USA i spetsen.

Politik

Japan har ett demokratiskt statsskick som bygger på en konstitution som antogs 1947. Kejsaren är statsöverhuvud för Japan men har ingen makt i praktiken. I stället är högsta beslutande organ Japans parlament med 732 medlemmar uppdelade i två kammare, första kammaren och andra kammaren. På japanska kallas parlamentet 国会 kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament är, precis som Japans lagar och författning, skapade efter tysk modell. På engelska kallas parlamentet för diet, även om diet, från medeltidslatinets dietas, bara är ett annat namn för en beslutande församling. Parlamentarikerna väljs in till bägge kamrarna genom allmänna val. Ämbetsperioden skiljer sig dock: fyra år för andra kammaren och sex år för första kammaren. Från kokkai väljs sedan en premiärminister baserat på det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta är endast en symbolisk handling. Åldern för rösträtt i Japan är 20 år. Men eftersom man i Japan börjar räkna en persons ålder vid 1 istället för 0 år, så motsvarar det en åldersgräns på 19 år med vårt sätt att räkna ålder. Dessutom räknas inte myndighetsåldern utifrån ens födelsedag, utan vid en viss dag på året blir alla som fötts ett visst år myndiga. 国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会 Japan har hållit en konservativ profil under de senaste decennierna och för tillfället har Liberaldemokratiska partiet tillsammans med Nya komeito majoritet i bägge parlamentskamrarna. Liberaldemokratiska partiet har, med undantag av valet 1993, haft regeringsmakten sedan 1955. De partier som finns representerade i parlamentet är:
PartiMandat i representantshusetMandat i senaten
Japans Demokratiska Parti 民主党 17883
Japans kommunistiska parti 日本共産党 9 9
Nya Komeito 旧公明党 3424
Liberaldemokratiska partiet 自由民主党 249 114
Japans Socialdemokratiska Parti 社会民主党 6 5
Det politiska livet i Japan är extremt mansdominerat – i första kammaren finns exempelvis 446 män och 34 kvinnor. Kvinnlig rösträtt infördes först 1947.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Japans prefekturer Japan består av följande 47 prefekturer:
PrefekturInnevånarantal (2000)PrefekturInnevånarantal (2000)PrefekturInnevånarantal (2000)
Tokyo 東京都 12 059 237 Osaka 大阪府 8 804 806 Kanagawa 神奈川県 8 489 932
Aichi 愛知県 7 043 235 Saitama 埼玉県 6 938 004 Chiba 千葉県 5 926 349
Hokkaido 北海道 5 682 950 Hyogo 兵庫県 5 550 742 Fukuoka 福岡県 5 015 666
Shizuoka 静岡県 3 767 427 Ibaraki 茨城県 2 985 424 Hiroshima 広島県 2 878 949
Kyoto 京都府 2 644 331 Niigata 新潟県 2 475 724 Miyagi 宮城県 2 365 204
Akita 秋田県 1 189 215 Ishikawa 石川県 1 180 935 Miyazaki 宮崎県 1 170 023
Toyama 富山県 1 120 843 Wakayama 和歌山県 1 069 839 Kagawa 香川県 1 022 843
Yamanashi 山梨県 888 170 Saga 佐賀県 876 664 Fukui 福井県 828 960
Tokushima 徳島県 823 997 Kochi 高知県 813 980 Shimane 島根県 761 499
Tottori 鳥取県 613 229 Nagano 長野県 2 214 409 Fukushima 福島県 2 126 998
Gifu 岐阜県 2 107 687 Gunma 群馬県 2 024 820 Tochigi 栃木県 2 004 787
Okayama 岡山県 1 950 656 Kumamoto 熊本県 1 859 451 Mie 三重県 1 857 365
Kagoshima 鹿児島県 1 786 214 Yamaguchi 山口県 1 528 107 Nagasaki 長崎県 1 516 536
Ehime 愛媛県 1 493 126 Aomori 青森県 1 475 635 Nara 奈良県 1 442 862
Iwate 岩手県 1 416 198 Shiga 滋賀県 1 342 811 Okinawa 沖縄県 1 318 281
Yamagata 山形県 1 244 040 Oita 大分県 1 221 128

Geografi

Oita Japan är beläget vid Stilla havets västra kust och består av fyra större öar, samt omkring 3600 andra mindre öar. Nordligaste delen består av ön Hokkaido och den sydligaste utposten är Ryukyuöarna (däribland Okinawa). Japans läge och terräng har uppkommit av dess läge mellan de tektoniska plattorna Stillahavsplattan och den eurasiska plattan. Detta har bidragit till att Japans yta är ca. 73% täckt av berg varav ett flertal är aktiva eller inaktiva vulkaner, däribland det högsta berget Fuji (3776 m).

Naturkatastrofer

Den seismiska aktiviteten är hög och lågintensiva jordbävningar förekommer i princip hela landet, upp mot 1500 om året. Utöver det drabbas Japan ofta av tyfoner och även tsunamivågor. Tornados är faktiskt ganska ovanliga i Japan.

Ekonomi

Japan är världens nominellt största ekonomi efter USA, men världens tredje största ekonomi om man räknar PPP, då också efter Kina. Japans ekonomiska situation är i dagsläget relativt svag men dock stabil. Man har ännu inte återhämtat sig från den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfären i början av 1990-talet. Landet försöker öka de utländska investeringarna och förenkla byråkratin för att få fart på tillväxten. De japanska storföretagen visar goda vinster medan de små- och medelstora fortfarande har problem. Köpkraften hos konsumenterna är stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att börja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro inför ett nytt ras. Japan är starkt beroende av import för sin råvarutillförsel. De importerar stora mängder olja och naturgas ifrån Persiska viken och är även den största uppköparen av kol ifrån Australien. Japanerna producerar dessutom bara 40% av sin egen mat inom landet, resten importeras.

Demografi

Japans befolkning är både etniskt och lingvistiskt homogen (se japaner), men det finns ett antal etniska minoriteter i landet. De två historiska etniska minoriteterna är ryukyuaner i Okinawa (Ryukyu-öarna) i söder samt ainuHokkaido i norr. Den ryukyuanska befolkningen uppgår till ungefär 1,5 miljoner medan Ainu-befolkningen är svårare att avgöra p.g.a. att de flesta med Ainu-bakgrund gömmer sin identitet; antalet har uppskattats till allt mellen 20 000 och en miljon. Dessutom finns det en distinkt koreansk minoritet som uppskattas till en dryg miljon. Under 1990-talet arbetskraftsinvandrade en del sydamerikaner (främst brasilianer av japanskt ursprung) av vilka 250 000 fortfarande bor kvar i Japan. I övrigt finns en kinesisk och en fillipinsk minoritet på ungefär en halv miljon var. Övriga folkgrupper uppgår sammanlagt till cirka 240 000 personer.

Näringsliv

Den japanska industrin anses vara en av världens effektivaste och mest vinstrika. Exemplen på framgångsrika företag är många inom t.ex. elektronik- och fordonsindustrin. Dessa framgångar är resultatet av ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och höja produktionstakten. Ett exempel är då de japanska motorcykeltillverkarna på några få år under 1960-talet konkurrerade ut de anrika engelska märkena. De produkter man sålde var helt enkelt av högre kvalitet och hade ett lägre pris. Som arbetskraft anses japanerna vara ytterst lojala mot sina arbetsgivare, det är inte ovanligt att man stannar hos samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv. Det är också vanligt med mycket övertidsarbete och kort semester.

Valjakt

Tre länder fortsätter med valjakt trots förbudet från 1986. Japan är ett av dessa. Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att Japan köper andra länders röster i valfångstfrågan. Greenpeace har skrivit till Sveriges regering, och bett dem att offentligt ifrågasätta Japans påstådda rösthandel, samt att åtaga sig att gå emot Japans rösthandel tillsammans med andra länder som är motståndare till valjakt.

Utbildning

I Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra världskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än idag. amerikanskaDen obligatoriska skolgången består av 6 år shōgakkō (motsvarande svenska låg- och mellanstadie) och 3 år chūgakkō (motsvarande svenska högstadiet). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96% av japanerna fortsätter. Omkring 30% fortsätter därefter till den vanligtvis 4 år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera. Skoluniform är ett obligatorium fram till universitet. Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hård disciplin. Sant är att en japansk skolungdom går till skolan hela 243 dagar om året, till skillnad från en svensk som går 180. Det är också sant att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser. Men, på universitetsnivå sänks tempot betydligt. Efter att ha studerat hårt i 12 år eller kanske ännu längre för att komma in på ett prestigefyllt universitet, och med tanke på att man om fyra år kommer slussas ut i den brutala japanska arbetsmarknaden, tycker många japanska studenter att universitstiden framför allt är en tid då man ska roa sig med sådana aktiviter som man varken tidigare eller senare har tid för.

Huvudstaden

disciplin Tokyo är de facto Japans huvudstad. Här finns Kokkai, alla ministerier, högsta domstolen och Tokyo är Japans politiska och ekonomiska centrum. Någon lag som officiellt flyttar huvudstaden från Kyoto till Tokyo har aldrig stiftats. År 1950 stiftades dock en lag om stadsplanering där Tokyo omtalades som huvudstaden och 1956 definieras huvudstaden i lagen "konsolidering av huvudstadsområdet" som allt inom 50 kilometers radie från Tokyos centrum. Vid vilken tidpunkt huvudstaden flyttade från Kyoto till Tokyo är dock föremål för kontroverser. År 1868 blev Tokyo en egen prefektur, 1868 bytte Edos slott namn till Tokyos slott och år 1869 blev Tokyos slott kejsarens egendom. Än idag har det kejserliga dekret som förklarar att Kyoto är huvudstad inte ändrats. Det finns vissa som hävdar att Kyoto på grund av detta dekret ännu är Japans huvudstad alternativt att både Tokyo och Kyoto är huvudstad (japanska har flera synonymer för huvudstad och man använder olika ord för de två huvudstäderna). Nara var landets första permanenta huvudstad, under åren 710-784.

Kultur

Japansk kultur har utvecklats starkt över åren, från den ursprungliga Jomonkulturen till dess nuvarande "hybridkultur" som förenar såväl europeiska, amerikanska och östasiatiska influenser. För många som bor utanför Japan ses landet som en symbol för att leva med det nya jämsides med det gamla. Jomon]Under Tokugawa-shogunatet inleddes en nationell isolering (på japanska kallad 鎖国; sakoku, ung. översättning "kedjat land") som skulle vara i över 200 år, från 1641 till 1853. Under denna period stängdes landet nästan (men inte helt) av från omvärlden och detta bidrog ytterligare till den japanska kulturens särprägling. Det var under denna period som geishor, sushi och många andra kända kulturfenomen kom till eller utvecklades till vad det är idag.

Modern japansk kultur

Det nutida Japans kultur är mångfacetterad och ganska svåröverskåderlig. Sedan 1980-talet har japanska tecknade serier, tv-serier och filmer (anime och manga) växt i popularitet i västvärlden, inte minst i Sverige. Intresset för japanska dokusåpor och liknande program är inte stort men växer alltjämt hos manga och anime-konsumenter. Bland filmregissörer är Akira Kurosawa tveklöst den mest välkände. Bland ännu aktiva filmregissörer har Takeshi Kitano väckt störst intresse utomlands med sina ofta våldsamma filmer där han själv ofta spelar huvudrollen. Den japanska popmusiken (populärt förkortad jpop) har inte vunnit något fotfäste att tala om i västvärlden men den japanska musikindustrin är bland de största i världen och japanska musikgrupper säljer multum inte bara i Japan utan även i andra delar av Öst- och Sydöstasien.

Västerländskt inflytande

Även om den japanska isoleringen har varit över i 150 år kan man som västerlänning slås av hur lite inflytande utländska företeelser har på den inhemska mediemarknaden. De få som känner igen den i västvärlden dyrkade tv-serien The Simpsons har antagligen bara sett dem i en reklam för en viss produkt de medverkade i. De som känner till South Park-figurerna har troligtvis sett dem som gosedjur. I filmernas värld är det bara det nästan bara de allra största Hollywood-filmerna som får genombrott, annars är det mestadels inhemsk produktion som dominerar marknaden. Detta beror naturligtvis i stor del på att Japan, likt USA har en enorm produktion av alla olika slags media, dels att japansk humor och uttryckssätt ofta kan vara väldigt annorlunda från västerländska diton, vilket gör att viss västerländsk humor och vissa västerländska koncept inte fungerar lika bra i Japan som i västvärlden. Se även Japansk konst, Japansk mytologi, Japansk litteratur

Religion

Den första religionen som tog form i Japan är shinto, som växte fram ur de folkliga föreställningarna på den tiden. Dess första heliga skrift var Kojiki, där myten om hur det japanska riket kom till finns nedtecknad. Japans förste kejsare, avkomma till solguden Amaterasu, då under namnet Iwarebiko, postumt "Jinmu", grundade enligt myten det japanska kejsardömet 660 f.Kr. Samtidigt som den kinesiska kulturen började strömma in på 400-talet kom konfucianismen till Japan. Denna tillförde till statsreligionen en känsla av plikt och disciplin. Buddhismen sägs ha införts till Japan av Prins Shotoku (574-622) men den var redan innan 600-talet en accepterad andra religion. Kristendomen nådde Japan via portugisiska missionärer på 1500-talet, och rönte stor framgång med flera hundra tusen omvända (när en daimyo konverterade ansågs också alla hans undersåtar konvertera vilket delvis förklarar de höga siffrorna). Denna framgång var dock kortvarig då kristendomen betraktades som ett hot av de dåvarande styrande i Japan och den förbjöds 1614, varpå förföljelser av kristna blev utbredda. Vissa fortsatte dock att utöva sin religion i hemlighet och 1869 blev kristendomen åter tillåten. Shinto var länge statsreligion, speciellt mellan åren 1868–1945 då den användes för att piska upp nationella stämningar, men idag är stat och shinto åtskilda. Kejsaren är sedan Japans kapitulation i andra världskriget officiellt inte en gudomlighet, men betraktas fortfarande som det bland många äldre, som växte upp innan kriget. Om man idag frågar en Japan vilken religion han eller hon tillhör ska man inte bli förvånad om man får till svar att personen i fråga inte bara är buddhist och shintoist utan dessutom konfucianist. Japans religion präglas av sin mångfald och s.k. synkretism - de olika religionerna smälter samman med varandra. En vanlig japan firar shintofestivaler, studenter ber innan sina prov, par gifter sig i kristna kyrkor och begravningar hålls i buddhisttempel. De officiella siffrorna är dock att 54% är shintoister, 40% buddhister, 0,7% kristna och 4,7% uppger andra trostillhörigheter, exempelvis shamanism eller en av de många religiösa sekter som uppstått på sistone.

Flora och fauna

Förhistoria

Japan har i under tidigare geologiska tidsåldrar haft landförbindelse med både nuvarande Ryssland och Korea. Förbindelsen mellan Japan och Korea bröts inte förrän den senaste istiden. Både djur och växter är därför till relativt stor andel endemiska arter med släktingar på den asiatiska kontinenten. Som exempel kan nämnas att våra stora trädslag Gran, Tall, Björk, Vide, Al, Bok, Ek och Poppel finns representerade med olika arter. En del av dessa som t ex Blåskatan (Cyanopica cyanus) har tidigare haft en utbredning i Asien men trängdes ut i sina randområden av klimatförändringarna och finns idag i Europa och östra Asien.

Historia

Europas tidigaste kontakter med Japan var mycket restriktiv från Japanernas sida. Vid sent 1600-tal bedrev Holland en viss handel med Japan men hölls isolerade på en ö i Nagasakis hamn. Lite var därför känt om både den japanska kulturen och naturen i västerlandet under denna tid. Bland de västerlänningar som småningom kom att sprida kunskapen om Japans flora märks Linnés lärjunge Carl Thunberg. Han tjänstgjorde som läkare vid den Holländska ambassaden i Nagasaki och kunde utforska den Japanska floran. I hans samlingar fanns 500 tidigare okända arter. Till de träd som väckte uppmärksamhet i västerlandet var det i Japan viktiga timmerträdet Sugi, Cryptomeria, som upptäckes av Cunningham i början av 1700-talet och blev på modet i Europeiska trädgårdar.

Skogen

Trots landets höga befolkningstäthet och höga efterfrågan på mark täcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beroende på att dessa skogar växer i bergstrakter av sådan topografi att risodling och bebyggelse i någon större omfattning inte kan bli aktuell. Skogen är däremot en värdefull råvara för byggnationer och har brukats ganska omfattande genom hela landets historia och i dag bedrivs skogsbruk på 90% av skogsarealen. Den återstående tiondelen är troligtvis av avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihärdiga regnen och undvika översvämningar i lägre delar, som vanligt är det förstås inte så ädla skäl som omtanke om andra områden som hindrat en vidare exploatering även på dessa områden utan bristande ekonomi i att bedriva skogsbruk i dessa otillgängliga trakter. Japan importerar istället mycket timmer, främst från Indonesien och Malaysia. Återplanteringsprogram finns för skogen och den återplanteras främst med barrträd. Det viktigaste virkesträdet är Sugi, Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgång för att växa snabbt. Det är dock främst statliga skogar som återplanteras vilket gör att en stor andel av skogen är av en självsådd ganska blandad lövskog. De privatägda markerna är uppdelat mellan ett stort antal små skogsägare vilket också gör skogsbruket mindre effektivt. Utmärkande för de japanska skogarna i jämförelse med de svenska är den stora variationen med många olika trädarter. De Japanska skogsområdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog och barrskog där den senare finns i de högst belägna och nordligaste trakterna medans de subtropiska finns i lågläntare delar i söder. I de täta lövskogarna är marken alltid skuggad så snart löven har kommit på träden, markvegetationen är därför mest tidiga vårblommor som sippor och skuggtåligare växter som vissa ormbunkar och pioner. Till dessa skuggväxande växter hör också ett helt släkte Kallaväxter, Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har på grund av sin skönhet skövlats i stor omfattning och de är idag akut hotade. I de subtropiska skogarna som är ständigt gröna är även klätterväxter som lianer som växer sig lika höga som träden och brer ut sig i krontaket. För de flesta japaner är dock skogen något man har ganska lite insikt i. Den svenska allemansrätten är långt borta, privata skogar som utgör huvuddelen av skogsarealen är totalt förbjudet område. Även de skogsområden som inte är avlysta av den anledningen är av gemene man okänd, den omsusas av mycken mystik och sägner om att man kan bli kvarhållen av andliga väsen i skogarnas mörker. Skogar saknar därför till största delen stigar och den ofta höga och frodiga växtligheten gör skogarna även i de mellersta och nordligare delarna som till artförekomsten ligger ganska nära svenska sydliga skogar betydligt mer tätvuxna och mörka. Friluftslivet företes i första hand i anslutning till vattendrag och på senare år har det blivigt populärare att vandra sig upp i bergen både till fots på sommaren och på skidor på vintern.

Växter i den japanska kulturen

Trädgårdar och odlingar har en central plats i den japanska kulturen. I jämförelse med västerländska trädgårdar har växter med iögonenfallande blommor inte en lika framträdande roll, det handlar mer om form och trädväxter. Detta ställs på sin spets i bonsai där man odlar små långsamväxande träd av vanliga skogssorter som Tall och En i krukor och vårdas pretentiöst under lång tid för att växa på ett vackert sätt. Och så finns förstås Körsbär själva sinnebilden för det blomstrande Japan som numer främst finns odlade i varianter som är framtagna med tanke på sina fina blommor snarare än frukterna. Det är en stor folkfest att betrakta den korta körsbärsblomningen, människor vallfärdar i mängder till de vackraste planteringarna under blomningen det är allmän folkfest och ses som vårens ankomst. Det finns dock kvar en del körsbär i skogarna och även den vilda körsbärsträden skall vara en stor fägring för ögat.

Djurliv i den japanska naturen

Djurlivet är tack vare den relativt låga mänskliga aktiviteten i de Japanska skogarna relativt ostört för att vara ett så tättbefolkat land. Bland de större djuren märks vildsvin, harar, antiloper, rådjur och apor liksom den Japanska jättesalamandern. Den Japanska jättesalamandern, Andrias japonicus, är världens största groddjur och har tillsammans med sina två andra familjemedlemmar egenheten att den saknar gälar. Den lever uteslutande i syrerika strömmande vatten och tar där upp sitt syre direkt genom huden från vattnet. Den kan bli upp mot 60 år gammal och anses som en delikatess. Arten är nu tyvärr hotad bland annat på grund av jakt Ett av de däggdjur man ser oftast i Japan är vesslor. Tyvärr är det för de flesta oftast vid vägkanten man ser dem, de är vanliga trafikoffer. Ett vanligt djur i japanska skogar är Mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) som finns över hela landet. Det är ett djur som vi inte är så vana att se här i Sverige, även om vi kanske snart kommer att bli det eftersom det är på stark frammarch i Finland och vandrar in över gränsen. I Japan går däremot stammen tillbaka något på grund av att den trängs undan av civilisationen och drabbas av rabies. Den är ett hunddjur men äter trots det mest växter och insekter, är nattaktiv och ses sällan dagtid. I norra delarna av landet går den i ide över vintern. Kamoshika, Nemorhaedus crispus, är ett getliknande djur som lever i skogarna på bergssluttningar på 1500 till 2500~m höjd. Den var tidigare hotad av okontrollerad jakt men är i dag fredad och anses inte längre vara hotad trots att det är en endemisk art i Japan. Den för en ganska diskret tillvaro och är främst framme och äter under gryning och skymning och däremellan håller den sig dold i bergen gärna i grottor. De har mycket gott luktsinne och hörsel och ger ifrån sig högljudda varningsljud när de upptäcker någon fara. En annan av Japans kända karaktärsarter är den karismatiska och omtyckta Japanska makaken (Macaca fuscata). Det är världens nordligast levande apa och finns över hela Japan undantaget Hokkaido. Den håller till i skogarna från kusten och upp i bergen till 1500 m höjd och har tjock päls för att klara det kalla klimatet. Det är en uppfinningsrik apa som utvecklat olika födogrenar och äter växter, insekter, alger och havsdjur. Den har blivit mycket studerad för sitt komplicerade sociala beteende. Det är inte förvånande i de södra delarna av landet i de subtropiska skogarna den största artrikedomen även av djur finns, med för oss lite mer exotiska släkten som flygekorrar, flygande hundar och dugonger.

Fåglar

Fågellivet är relativt artrikt med ca 600 arter varav 18 är endemiska. En udda fågel som spelat en lite större roll i Japan i alla fall för ainufolket är Blakistones fiskuggla (Ketupa blakistoni) som av dem hölls helig. Det är en uggla som specialiserat sig på fisk och kräftor, fisken slås i vattnet från luften medan den vadar runt på grunt vatten för att fånga kräftorna. De Japansk trana (Grus japonensis) vördas även av andra japaner. Båda dessa fåglar är idag mycket ovanliga och hotade av utrotning i Japan, Fiskugglan av miljöföroreningar och tranan av att de sumpmarker där de häckar dikas ut för jordbruk eller bebyggelse. Som tur är är ingen av dem endemisk, men läget är ändå kritiskt för båda arterna. Mejiro, Zosterope japonicus, är en karaktärsfågel i det japanska landskapet. Det är en liten sångare som lever främst i bergen under sommaren men ses framför allt under vintern när den kommer ner till låglänta trakter och är en flitig gäst på de japanska fågelborden. Den lever på en blandad föda av insekter bär frukter och nektar. Att sätta ut mat åt vilda fåglar på fågelbord som i Sverige är utbrett även i Japan men utbudet på dessa bord skiljer sig kraftigt. Medans frön och nötter dominerar här hemma är det mycket frukt på de Japanska fågelborden.

Jakt

Jakt förekommer i de japanska skogarna efter vilda djur. Flera av de tidigare vanliga jaktbytena som Kamoshika, räv och fasan är numera helt eller delvis fredade. Mårdhunden jagas dock fortfarande för pälsens skull, årligen ca 70000 djur. Vildsvinen är också vanliga jaktbyten. Japan har runt världen gjort sig kända för att trots den mycket starka världsopinionen mot valfångst fortsätta med det. Flera av de stora valarna som lever i grundare delar av haven runt Japan är nära utrotning vilket bara har medfört att man flyttat ut och jagar valar i djuphaven längre ut till havs i stället. Det är tyvärr ingen isolerad fråga. Japan visar i världspolitiska sammanhang en mycket likgiltig hållning i fråga om alla hotade djurarter speciellt utanför sina egna gränser. Japan är världens största importör av mysk, olika sköldpaddsprodukter, elfenben (till hankos) och är även en stor importör av alligator- och varanskinn.

Världsarv


- Buddhistiska monument kring Horyu-ji
- Gusuku – rester från kungariket Ryukyu
- Himeji-jo
- Fredsmonumentet_i_Hiroshima - Genbakukupolen
- Historiska monument från antika Kyoto (Kyoto, Uji och Otsu)
  - Ryouan-ji - "Den fridfulla drakens tempel" i Kyoto
- Historiska monument från antika Nara
- Historiska byar i Shokawa-dalen
- Itsukushima Shinto-templet
- Shirakami-Sanchi
- Nikko-templen
- Yakushima
- Heliga platser och pilgrimsvägen längs Kiibergskedjan
- Shiretokohalvön

Externa länkar


- [http://hanami.ath.cx/ Hanami Web -Japan] (engelsk)
- [http://www.shibuya.se/ SHiBUYA] Informativ sida om Japansk Populärkultur. Recensioner, förhandstittar och mycket mer. Uppdateras näst intill dagligen.
- [http://www.kantei.go.jp/foreign/index-e.html Det japanska kabinettet]
- [http://www.kantei.go.jp/foreign/constitution_and_government_of_japan/constitution_e.html Den japanska konstutionen]
- [http://www.sangiin.go.jp/eng/ Senatens hemsida]
- [http://www.shugiin.go.jp/index.nsf/html/index_e.htm Representanthusets hemsida]
- [http://www.theforeigner-japan.com/ The Foreigner - Japan] (engelsk)
- [http://www.konnichiwa.prv.pl Japonia - Konnichiwa] (polsk) Kategori:Asiens länder Kategori:Östater Kategori:Japan Kategori:Wikipedia:Veckans samarbete als:Japan ja:日本 ko:일본 ms:Jepun simple:Japan th:ประเทศญี่ปุ่น zh-min-nan:Ji̍t-pún

1994

Händelser


- 1 Januari
  - Polis ingriper mot Harry Franzén, som, åberopande EU:s monopolförbud, säljer vin i sin ICA-butik i Röstånga, Skåne.
  - Zapatisterna i den mexikanska delstaten Chiapas gör uppror som svar på att landet har skrivit på frihandelsavtalet NAFTA.
- 17 januari - Ett jordskalv inträffar i ett av Los Angeles ytterområden (ca 30 km nordväst om centrum) i stadsdelen Northridge med en magnitud av 6,7 på Richterskalan. 57 människor omkommer och materiella skador uppstår till ett värde av cirka 18 miljarder dollar (i 2003 års penningvärde). Därmed är detta den mest kostsamma jordbävningen i USA.
- 24 januari - Socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna enas om ett nytt svenskt pensionssystem som skall ersätta ATP från år 2000. I det nya systemet skall man själv placera en del kapital i fonder, vilket gör pensionssystemet mer riskabelt än tidigare.
- 28 januari - Barbro "Lill-Babs" Svensson får Hans Majestät Konungens medalj av 8:e ordningen för sina insatser som artist.
- 2 februari - Bertil Jonsson väljs till ny ordförande i LO efter Stig Malm.
- 5 februari - Ian Wachtmeister avgår som Ny demokratis partiordförande och efterträds av Harriet Colliander.
- 17 februari - Samarbetet mellan Volvo och Renault spricker definitivt.
- 27 februari
  - Expressen och Aftonbladet börjar utkomma som morgontidningar.
  - Sverige tar OS-guld i ishockey i Lillehammer, Norge.
- 28 februari - Sverige och EU enas om villkoren för ett svenskt inträde.
- 1 mars
  - Den svenska posten blir bolag efter 350 år som statligt verk.
  - Sverige slutför medlemsförhandlingarna med EU tillsammans med Finland och Österrike.
- 26 april - 262 personer omkommer i en flygolycka i Japan.
- 4 maj - Europaparlamentet godkänner Sverige, Finland, Norge och Österrike för medlemskap i EU.
- 6 maj - Kanaltunneln under Engelska kanalen invigs.
- 9 maj - Nelson Mandela blir president i Sydafrika.
- 1 juni - Ett vårdnadsbidrag införs för alla svenska barn mellan 1 och 3 år, som endast delvis eller inte alls tas omhand av den offentliga barnomsorgen. Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen, vilket innebär att en månads föräldraledighet inte kan överlåtas utan viks åt pappan.
- 7 juni - Den svenska riksdagen godkänner registrerat partnerskap för homosexuella par med regler om bland annat bodelning och arvsrätt, varmed de får samma rättigheter som gifta.
- 9 juni - Kalle Anka fyller 60 år.
- 11 juni - 24-årige fänriken Mattias Flink skjuter ihjäl fem unga kvinnor och två män i Falun efter ett bråk med sin flickvän.
- 16 juni - Den svenska regeringen godkänner byggandet av Öresundsbron varvid Olof Johansson lämnar posten som miljöminister i protest.
- 19 juni - Socialdemokraterna röstar på en extra partistämma ja till svenskt EU-medlemmskap.
- 10 juli - Sverige tar sig till seminfinal i fotbolls-VM i USA genom att besegra Rumänien.
- 16 juli - Sverige tar brons i fotbolls-VM, vilket är det näst bästa svenska VM-resultatet någonsin.
- 21 juli - Tony Blair blir partiledare för det brittiska labourpartiet.
- 22 juli - Fångarna på Tidaholmsanstalten gör uppror.
- 2 augusti - Den förrymde svensk spionen Stig Bergling, som varit borta i sju år och bytt namn till Eugen Sandberg, återvänder av hälsoskäl och fortsätter att avtjäna sitt straff.
- 29 augusti - De sista ryska ockupationstrupperna lämnar Estland och Lettland.
- 18 september - I det svenska riksdagsvalet får socialdemokraterna 45,3 % av rösterna och har tillsammans med vänsterpartiet majoritet. Ny demokrati förlorar sina mandat medan miljöpartiet kommer tillbaka.
- 19 september - Sveriges statsminister Carl Bildt lämnar in sin avskedsansökan.
- 27 september - Mattias Flink döms till 14 års fängelse, trots konstaterad psykisk störning. Domen förlängs senare till livstid.
- 28 september - Passagerarfärjan Estonia förliser på Östersjön varvid 852 människor drunknar av vilka cirka 450 är svenskar, däribland sångaren Pierre Isacsson.
- 1 oktober - Palau blir självständigt från Mikronesiens förenade stater.
- 3 oktober - Fernando Henrique Cardoso vinner presidentvalet i Brasilien.
- 5 oktober - 48 medlemmar ur sekten Korset och solen hittas döda.
- 6 oktober - En ny svensk regering under Ingvar Carlsson tillträder. Göran Persson blir finansminister.
- 9 oktober - Vid årets parlamentsval i Österrike behåller socialdemokraterna och kristdemokraterna makten.
- 11 oktober - Första numret av tidskriften Dagens Medicin utkommer.
- 15 oktober - I Norge dödas en femårig flicka vid namn Silje av jämnåriga.
- 16 oktober - Finländarna röstar ja till EU-medlemskap.
- 20 oktober - Medlemmarna av militärligan döms till mellan 3 och 14 års fängelse
- 13 november - Svenskarna röstar i en folkomröstning ja till svenskt EU-medlemsskap enligt gällande avtal med 52,3 % ja och 46,8 % nej.
- 14 november - Reguljär tågtrafik mellan London och Paris inleds genom kanaltunneln.
- 21 november - En 15-åring hittas brutalt mördad vid en skola i Bjuv. Mördarna, två bröder på 16 och 17 år, har planerat mordet sedan länge.
- 28 november - I en folkomröstning säger Norge nej till EU-medlemskap.
- 4 december - Vid skottlossning utanför Sture Compagniet i Stockholm dödas fyra och skadas 20 personer av Tommy Zethraeus i de så kallade Stureplansmorden.
- 15 december
  - Den svenska riksdagen beslutar enhälligt om svenskt EU-medlemskap.
  - Den svenska regeringen bestämmer av etiska skäl att Estonia skall ligga kvar på havsbotten.
- Den svenska lagen om totalförsvarsplikt antas.
- Ersättningsnivåerna i det svenska socialförsäkringssystemet sänks till 70 procent.
- Privatiseringen av SSAB avslutas genom att svenska staten säljer ut sitt sista aktieinnehav.
- Den svenska myndigheten Handikappsombudsmannen (HO) inrättas.
- Sveriges första kvinnliga länspolismästare utses.
- Rökning förbjuds på offentliga lokaler i Sverige, bland annat skolgårdar. All kommersiell reklam för tobaksvaror förbjuds i tidningar, tidskrifter, radio och TV.
- Ett Sverigehus invigs i S:t Petersburg.
- TCO får sin första kvinnliga ordförande i Inger Ohlsson.
- Ingvar Carlsson är med och leder FN-kommissionen för globalt samarbete.
- Sverige går med i organisationen Partnerskap för fred (PFF).
- Tidningskoncernen Marieberg, som redan äger Dagens Nyheter och Expressen, köper Sydsvenska Dagbladet, Kvällsposten och Göteborgs-Tidningen.

Födda


- 23 februari - Dakota Fanning, amerikansk skådespelare.
- 3 maj - Ibrahim Chouqeir, dansk musiker, medlem i Cool Kids.

Avlidna

Första kvartalet


- 8 januari - Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.
- 12 januari - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
- 14 januari - Torsten Gustafsson, svensk centerpartistisk politiker, försvarsminister 1981-1982.
- 20 januari - Hugo Hasslo, svensk operasångare (baryton).
- 23 januari - Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör.
- 6 februari - Joseph Cotten, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Witold Lutoslawski, polsk kompositör.
- 11 februari
  - Paul Feyerabend, österrikisk filosof.
  - Sune Mangs, finlandssvensk sångare, revyartist och skådespelare.
- 12 februari - Donald Judd, amerikansk konstnär inom minimalismen.
- 25 februari
  - Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.
  - Lars Seligman, svensk skådespelare.
- 26 februari - Bill Hicks, amerikansk ståuppkomiker.
- 4 mars - John Candy, amerikansk-kanadensisk skådespelare.
- 6 mars - Melina Mercouri, amerikansk-grekisk skådespelare, författare och politiker.
- 17 mars
  - Ellsworth Vines, amerikansk tennisspelare.
  - Mai Zetterling, svensk skådespelare och regissör.
- 22 mars - Walter Lantz, amerikansk animatör, filmregissör och filmproducent.
- 25 mars - Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.
- 31 mars - Léon Degrelle, belgisk politiker, grundare och ledare för rexismen, en fascistisk rörelse.

Andra kvartalet


- 5 april - Kurt Cobain, amerikansk sångare i Nirvana.
- 22 april - Richard Nixon, Förenta staternas president 1969-1974.
- 30 april - Roland Ratzenberger, österrikisk racerförare (dödskrasch).
- 1 maj - Ayrton Senna, brasiliansk racerförare (dödskrasch).
- 4 maj - Per Engdahl, svensk nationalistisk politiker.
- 5 maj - Gregor Dahlman, svensk skådespelare.
- 7 maj - Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker.
- 10 maj - John Wayne Gacy, amerikansk seriemördare, avrättad.
- 12 maj
  - Solveig Lagström, svensk skådespelare och sångare.
  - John Smith, brittisk politiker, partiledare för Labour 1992-1994, handelsminister 1978-1979.
- 19 maj - Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, gift med John F. Kennedy 1953-1963 och med Aristoteles Onassis 1968-1975.
- 29 maj - Erich Honecker, östtysk politiker, statschef 1971-1989.
- 14 juni - Henry Mancini, amerikansk kompositör, pianist och dirigent.
- 16 juni - Kristen Pfaff, amerikansk basist, avled efter en överdos heroin.
- 28 juni - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).

Tredje kvartalet


- 2 juli - Andres Escobar, colombiansk fotbollsspelare, back.
- 3 juli - Lew Hoad, australisk tennisspelare.
- 8 juli - Kim Il Sung, nordkoreansk diktator.
- 12 juli - Signhild Björkman, svensk skådespelare.
- 15 juli - Harald Molander, svensk regissör och filmproducent.
- 14 augusti - Elias Canetti, tysk författare.
- 18 augusti - Charles Redland, svensk kompositör, kapellmästare och musiker.
- 19 augusti - Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpristagare i kemi 1954 och fred 1962.
- 3 september
  - Billy Wright, engelsk fotbollsspelare och -tränare.
  - Fylgia Zadig, svensk skådespelare.
- 4 september - Folke Mellvig, svensk författare och manusförfattare.
- 5 september - Harry Brandelius, svensk schlagersångare.
- 6 september - Nicky Hopkins, brittisk musiker, pianist.
- 17 september
  - Kristian Almgren, svensk skådespelare.
  - Karl Popper, brittisk filosof.
- 25 september - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare manusförfattare och kompositör.
- 28 september - Pierre Isacsson, svensk sångare.

Fjärde kvartalet


- 3 oktober - Arne Nyberg, svensk skådespelare.
- 15 oktober - Åke Uppström, svensk skådespelare.
- 18 oktober
  - Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare.
  - Aina Rosén, svensk skådespelare.
- 21 oktober
  - Thore Ehrling, svensk kompositör, arrangör av filmmusik, orkesterledare och musiker.
  - Gustav Jonsson, svensk läkare.
- 12 november - Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare med tre OS-guld.
- 16 november - Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.
- 28 november
  - Jeffrey Dahmer, amerikansk seriemördare.
  - Jerry Rubin, amerikansk antikrigsdemonstrant på 1960-talet.
- 30 december - Ingrid Magnusson, svensk operasångerska och skådespelare.

Okänt datum


- Åke Wallenquist, svensk astronom och författare.

Nobelpris


- Fysik
  - Bertram N Brockhouse, Kanada
  - Clifford G Shull, USA
- Kemi - George A Olah, USA
- Medicin
  - Alfred G Gilman, USA
  - Martin Rodbell, USA
- Litteratur - Kenzaburo Oe, Japan
- Fred
  - Yasser Arafat, Palestina
  - Shimon Perez, Israel
  - Yitzhak Rabin, Israel
- Ekonomi
  - John C Harsanyi, USA
  - John F Nash Jr, USA
  - Reinhard Selten, Tyskland Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1994 ja:1994年 ko:1994년 ms:1994 simple:1994 th:พ.ศ. 2537 zh-min-nan:1994 nî

Maj

Denna artikel handlar om månaden Maj. Se även namnet Maj. ---- Maj är den femte av årets månader och har 31 dagar. Den innehåller årets 121:a till 151:a dag (122:a till 152:a vid skottår). Namnet kommer från lat. Maius och av att månaden ursprungligen var helgad åt den romerske guden Jupiter (Jupiter Maius). Maj kallades förr för blomstermånad eller lövmånad.

Se även


- majblomma
- majfält
- majgren
- majgreve
- Majgreven
- majlagarna
- majrevolten
- majsjungning Kategori:Månader ja:5月 ko:5월 ms:Mei simple:May th:พฤษภาคม

1995

Händelser


- 1 januari - Finland, Sverige och Österrike blir medlemmar i EU.
- 8 januari - En tornado i Florida dödar en person och skadar ett trettiotal.
- 17 januari - En jordbävning inträffar i den japanska staden Kobe, varvid mer än 5.000 personer omkommer.
- 24 januari - Den svenska forskningssatelliten Astrid sänds upp från en rysk raketbas.
- 29 januari - Helen A Johansson vinner travtävlingen Prix d'Amerique i Paris med hästen Ina Scot.
- 4 februari - Maria Leissner väljs till partiordförande för Folkpartiet efter Bengt Westerberg.
- 7 februari - Den svenske slalomstjärnan Thomas Fogdö förlamas efter kollision med ett träd.
- 18 februari - Sveriges statsminister Ingvar Carlsson anländer till Kapstaden för det första svenska officiella statsbesöket någonsin i Sydafrika.
- 1 mars - Stopp för försäljning av blyhaltig bensin införs i Sverige.
- 8 mars - Konstandinos Stephanopoulos tillträder posten som Greklands president.
- 20 mars - Domedagssekten släpper ut giftgasen sarin i Tokyos tunnelbana.
- 24 mars - Det svenska alkoholmonopolet upphör delvis då importen till Systembolaget och restaurangerna blir fri.
- 19 april - 168 personer dödas när en bilbomb exploderar och raserar ett köpcenter i Oklahoma City, USA.
- 17 maj - Jacques Chirac efterträder François Mitterrand som Frankrikes president.
- 28 maj - Åtta personer dör vid forsränning i Rånneälven.
- 9 juni - Carl Bildt utses till EU:s medlare i Bosnien.
- 18 juni - Den sista svenska föreställningen av The Phantom of the Opera spelas. Ingen annan uppsättning har spelats så länge i Sverige.
- 27 juni - En 29-årig svensk diplomatdotter döms till döden i Thailand för heroinsmuggling, men benådas till livstids fängelse.
- 29 juni
  - Riksrevisionsverket tillkännager att svenska folket bidragsfuskar för 57 miljarder varje år.
  - De båda huvudåtalade för skottlossningen vid Sture Compagniet, Tommy Zethraeus och Guillermo Marques Jara, döms till livstids respektive 10 års fängelse.
- 9 juli - En värdetransport i Arninge rånas på 32 miljoner, det största rånbytet dittills i Sverige.
- 13 juli - Den svenska Vattendomstolen godkänner byggandet av Öresundsbron.
- 16 juli - Annika Sörenstam vinner US Open i golf.
- 24 juli - Jan Guillou utkommer med den tionde och sista boken om Carl Hamilton, En medborgare höjd över varje misstanke.
- 5 augusti - Det största idrottsevenemanget någonsin i Sverige, friidrotts-VM i Göteborg, inleds och pågår till 13 augusti.
- 6 augusti - Jesper Parnevik blir förste svensk att vinna Scandinavian Masters i golf.
- 17 augusti - 14-årige John Hron misshandlas till döds av fyra skinnskallar i Kode utanför Kungälv i Bohuslän.
- 8 september - Den 22-årige asylsökande Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten hittas ihjälstucken med kniv i Klippan i Skåne. Två tonåriga medlemmar i ett nazistgäng döms senare för dådet.
- 17 september - Deltagandet i det första svenska valet till Europaparlamentet är endast 41,2 %. EU-motståndarna Miljöpartiet de Gröna får mycket större röstandel än i senaste svenska riksdagsvalet.
- 27 september - Sveriges Radio startar reguljära digitalradiosändningar.
- 7 oktober - Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla har premiär i Malmö.
- 12 oktober - Expressen avslöjar att statsrådet Mona Sahlin har använt kontokort för tjänstebruk till privata utgifter.
- 16 oktober - Mona Sahlin tillkännager vid en presskonferens att hon ska ta en "time out" efter Tobleroneaffären.
- 4 november - Israels premiärminister Yitzak Rabin skjut ihjäl i Tel Aviv.
- 10 november - Mona Sahlin lämnar regeringen på grund av Tobleroneaffären, men stannar i sin partistyrelses verkställande utskott.
- 15 november - Två tonåringar döms till flera års fängelse för mordet på John Hron den 17 augusti.
- 17 november - Södra Sverige drabbas av en kraftig snöstorm, vilket medför många strömavbrott och att många arbetsplatser och skolor tvingas vara stängda.
- 25 november - Irland säger efter folkomröstning ja till att tillåta skilsmässa.
- 28 november - 25-åriga Annika Sörenstam får priset för årets bästa svenska sportprestation.
- 8 december - Carl Bildt utses till chef för återuppbyggnadsarbetet och fredssamordnare i Bosnien.
- 14 december
  - 500.000 julkort från brandkåren till Sveriges hushåll måste tryckas om, eftersom ordet "inte" har fallit bort och uppmaningen på dem lyder "Glöm ljusen!".
  - Daytonavtalet, som gör slut på kriget i före detta Jugoslavien, undertecknas i Paris av Bosniens, Kroatiens och Serbiens presidenter.
- 15 december - EU:s toppmöte i Madrid beslutar att införa euron som gemensam valuta från och med 1 januari 1999.
- 22 december - Göteborgs tingsrätt menar, att lagen mot politisk uniform strider mot grundlagen och friar en yngling, som burit en armbindel med ett hakkors.
- 31 december - Sveriges Radio sänder för sista gången TT-nyheter.
- Det svenska läkemedelsföretaget Pharmacia och det amerikanska Upjohn går samman och bildar Pharmacia & Upjohn.
- Försvarsministern säger nej till en utredning om svenskt NATO-medlemskap.
- Socialdemokraternas och vänsterpartiets ekonomiska samarbete avbryts, varpå socialdemokraterna söker sig till centerpartiet istället.
- Målsättningen att ha en stark svensk försvarsindustri överges. Nu köper försvaret istället det mest prisvärda alternativet.
- Flera tusen svenska gymnasieelever strejkar i några dagar, i protest mot skolnedskärningar och sänkta studiebidrag.
- Rysk-svenska handelskammaren bildas.
- Sverige kallar hem sin Nigeriaambassadör i protest mot avrättningar av regimkritiker i Nigeria.

Födda

Avlidna

Första kvartalet


- 22 januari
  - Rose Kennedy (Rose Fitzgerald Kennedy), amerikansk mor till president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Edward Kennedy samt maka till Joseph Kennedy.
  - Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon).
- 25 januari - Fritjof Hellberg, svensk skådespelare.
- 29 januari - Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.
- 5 februari - Per Edvin Fälting, svensk dykare, ledare av bärgningen av regalskeppet Vasa.
- 1 februari - Bengt-Göran Gauffin svensk journalist.
- 14 februari - Leif Reinius, svensk arkitekt.
- 22 februari - Karl-Arne Holmsten, svensk skådespelare.
- 23 februari - James Herriot, engelsk veterinär och författare.
- 28 mars - Baltimora, eg. Jimmy McShane, irländsk musiker.

Andra kvartalet


- 2 april - Hannes Alfvén, svensk fysiker, nobelpristagare.
- 14 april - William Lind, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
- 16 april - Iqbal Masih, pakistansk skuldslav, mördad.
- 23 april - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 25 april - Ginger Rogers, amerikansk skådespelerska och dansös.
- 5 maj - Michail Botvinnik, sovjetrysk världsmästare i schack.
- 9 maj - Alf Henriksson, svensk författare och historiker.
- 12 maj - Karl Vennberg, svensk poet och kulturjournalist.
- 18 maj - Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare.
- 24 maj - Harold Wilson, brittisk politiker, premiärminister 1964-1970 och 1974-1976.
- 8 juni - Erik Beckman, svensk författare.
- 9 juni - Acharya N.G. Ranga, indisk politiker.
- 14 juni - Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
- 22 juni - Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
- 23 juni - Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
- 29 juni - Lana Turner, amerikansk skådespelare.

Tredje kvartalet


- 3 juli - Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare.
- 4 juli - Lars Brising, civilingenjör, konstruktör av J 29.
- 11 juli - Stig Bergendorff, svensk skådespelare, författare, regissör, manusförfattare, kompositör och textförfattare.
- 17 juli - Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare.
- 20 juli - Ernest Mandel, belgisk politiker, trotskist.
- 21 juli - Gunde Johansson, svensk vissångare.
- 3 augusti - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 5 augusti - Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare.
- 13 augusti - Mickey Mantle, amerikansk basebollspelare.
- 17 augusti
  - Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.
  - John Hron, svensk pojke som mördades av nynazister, mottagare av Stig Dagerman-priset.
- 18 augusti - Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.
- 23 augusti
  - Johan Bergenstråhle, svensk teater- och filmregissör.
  - Dwayne Goettel, kanadensisk musiker, medlem Skinny Puppy.
- 25 augusti - Johannes Antonsson, svensk centerpolitiker, halländsk landshövding.
- 2 september - Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
- 5 september - Ebba Lindqvist, svensk författare.
- 6 september - Tosse Bark, svensk kompositör, musiker, sångare och skådespelare.
- 15 september
  - Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li.
  - Rien Poortvliet, nederländsk konstnär.

Fjärde kvartalet


- 1 oktober - Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult.
- 4 oktober - Mona Åstrand, svensk skådespelare.
- 9 oktober - Alec Douglas-Home, brittisk politiker, premiärminister 1963-1964.
- 21 oktober
  - Nils Hövenmark, svensk deckarförfattare, apotekare samt radioröst
  - Ture Königson, svensk folkpartistisk riksdagsledamot.
- 1 november - Lennart Stendahl, svensk radioman.
- 4 november - Yitzak Rabin, Israels premiärminister.
- 25 november - Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
- 2 december - Robertson Davies, kanadensisk författare.
- 18 december - Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.
- 23 december - Olof Rydbeck, svensk f.d. radiochef och ambassadör.
- 25 december - Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare.
- 30 december - Katarina Taikon, svensk författare.

Nobelpris


- Fysik
  - Martin L Perl, USA
  - Frederick Reines, USA
- Kemi
  - Paul J Crutzen, Nederländerna
  - Mario J Molina, USA
  - F Sherwood Rowland, USA
- Medicin
  - Edward B Lewis, USA
  - Christiane Nüsslein-Volhard, Tyskland
  - Eric S Wieschaus, USA
- Litteratur - Seamus Heaney, Irland
- Fred
  - Joseph Rotblat, Storbritannien
  - Pugwash Conferences on Science and World Affairs, Kanada
- Ekonomi - Robert E Lucas Jr, USA Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1995 ja:1995年 ko:1995년 ms:1995 simple:1995 th:พ.ศ. 2538

Sony

Sony, eg. Sony Corporation. På japanska (katakana) ソニー. Från början hette Sony Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha. Sony är ett av världens största teknikföretag och har ca 190 000 anställda. Företaget är grundat i Tokyo, Japan 7 maj 1946. Den första konsumentprodukten från Sony var en riskokare.

Historia

Sony Corporation grundades 7 maj 1946 av Masaru Ibuka och Akio Morita. Namnet Sony kommer från det latinska ordet sonus. I augusti 1955 började Sony producera den första transistorradion som kunde rymmas i en rockficka. Modellen av[transistorradion var TR-55.

Uppköp

Följande företag har Sony under åren köpt upp:
- 1988, Sony köper upp CBS (Columbia Records Group). Företaget döps om till Sony Music Entertainment.
- 1989, Sony köper upp Columbia Pictures Entertainment från Coca Cola för 3.4 miljarder dollar.
- 2002, Sony köper upp Aiwa Corporation.

VD-byte

I 7 mars år 2005 fick Sony en ny VD, Howard Stinger.

Kritik

I oktober 2005 installerade Sonys musik-CD en rootkit på användarens dator. Kopieringsskyddet kallat för XCP (Extended Copy Protection) innehållandes en rootkit är mycket svår att detektera och radera. Det är endast datorer med Microsoft Windows som är drabbade och Sony har i november 2005 lanserat ett verktyg för att radera Extended Copy Protection från Windows-datorer.

Produkter


- PlayStation
- PlayStation 2 (PS2)
- Playstation Portable (PSP)
- Walkman-serien
- CD (tillsammans med Philips)
- Minidisc
- Digitala kameror

Delägare

(i mars 2004)
- Moxley and Co. (12,5 %)
- Stéphane Béart (10,5 %)
- Japan Trustee Services Bank, Ltd. (Trust Account) (5,3 %)
- The Master Trust Bank of Japan, Ltd. (Trust Account) (4,2 %)
- The Chase Manhattan Bank N.A. London (3,6 %)
- State Street Bank and Trust Company (1,3 %)
- Sumitomo Mitsui Banking Corporation (0,9 %)
- The Bank of Tokyo-Mitsubishi, Ltd. (0,8 %)
- SEGA Schweizerische Effekten-Giro AG (0,8 %)
- Clearstream Banking S.A. (0,8 %)
- Nichido Fire and Marine Insurance Co., Ltd. (0,8 %)

Se även


- Sony BMG
- Sony Ericsson

Externa länkar


- [http://www.sony.se Sony Sverige] kategori:Japanska företag ja:ソニー ko:소니 simple:Sony

Shoot 'em up

Shoot 'em up (engelska, av shoot ”skjut” och beat 'em up) är en tv-spelgenre där spelaren oftast har begränsade möjligheter att styra ett objekt, ofta ett rymdskepp, och spelarens huvuduppgift är att skjuta ned fiender och undvika farliga hinder. Klassiska shoot 'em up-spel är bland andra Space Invaders och Galaga. Shoot 'em up-spel är ofta mycket svåra, vilket gör att de riktar sig till en begränsad marknad. På grund av detta så släpps det inte särskilt många shoot 'em up-spel utanför Japan idag.

Exempel på shoot 'em up-spel


- Defender
- Scramble
- Gradius
- R-Type
- Axelay
- Ikaruga
- Espgaluda Kategori:TV-spel

Processor

En CPU (Central Processing Unit), även centralprocessor eller processor, är enheten som exekverar program i en dator genom att hämta maskininstruktioner och utföra begärda operationer som beräkningar och datahantering. Processorer finns i ett stort antal varianter och återfinns i moderna maskiner och apparater, från bilar till kaffebryggare. I dagligt tal avses ofta den typen av processor som sitter i en PC (persondator). Tidigare kunde processorer lätt uppdelas i kategorierna RISC och CISC. RISC står för engelskans Reduced Instruction Set Computing samt CISC för Complex Instruction Set Computing. En processor av typen RISC är konstruerad för att klara av enkla operationer väldigt snabbt. CISC å andra sidan är konstruerad för att kunna göra komplicerade operationer men kan inte utföra dem särskilt snabbt. Utvecklingen har sedan dess gått ihop så att dessa två varianter har lånat mycket teknologi från varandra. Dagens processorer kan inte med lätthet klassificeras i endera gruppen. En viktig del i en processor är ALU:n (Arithmetic Logic Unit) en enhet som utför logiska och enklare aritmetiska operationer såsom addition och subtraktion. För beräkningar med flyttal krävs antingen en följd av enkla instruktioner eller en matematikprocessor(flyttalsprocessor). Den var ursprungligen ett tillbehör men ingår numera som standard i moderna processorer för PC-marknaden. En processor utför instruktioner av maskinkod. Merparten av dagens datorer är von Neuman-datorer och läser därmed instruktioner från sitt primärminne. Processorer är idag uppbyggda av tiotals miljoner transistorer på en yta av ett par cm2. Antalet transistorer man kan få in på ett chip har hittills ökat exponentiellt enligt Moores lag. Ibland används ordet "processor" felaktigt för att beskriva datorn som helhet.

Tillverkare

Bland processortillverkarna för persondatorer märks Intel, AMD, Cyrix och Motorola, även VIA och Transmeta har gett sig in i denna marknad på senare tid. Apple använde tidigare Motorolas 68000-processorer till sina Macintosh persondatorer men har nu bytt till PPC-processorn.

Arkitekturer


- AMD64
- ARM
- Hewlett Packard PA-RISC
- Intel IA-32 (x86)
- Intel IA-64
- Motorola 68000
- Motorola 88000
- PPC
- Sun Microsystems SPARC

Se även


- GPU Kategori:Datorteknik ja:CPU ko:CPU ms:Unit_Pemproses_Pusat th:หน่วยประมวลผลกลาง

Yamaha


- Se Yamaha Corporation för musikinstrument, hemelektronik såsom stereoanläggningar.
- Se Yamaha Motor Corporation för motorcyklar, mopeder, båtmotor, med mera.

Dram

Dram är valutan i Armenien. Valutakoden är AMD. kategori:Valutor ja:ドラム (通貨)

RAM

RAM, akronym för Random Access Memory. Kallas även för internminne, primärminne eller arbetsminne. ”Random access” i namnet kommer av att RAM, till skillnad från andra minnestyper, har samma åtkomsttid oavsett vilken del i minnet som adresseras. Minnet är även flyktigt, vilket innebär att data som lagrats i minnet försvinner när strömmen slås av (jmf ROM, EEPROM, hårddisk). Lagringskapacitet för RAM mäts i byte tillsammans med binärprefix med basen två. RAM-konstruktionerna har genomgått stora förändringar sedan persondatorns barndom, och idag finns en mängd olika typer. IBM:s ursprungliga PC kunde använda 512 KiB (senare 640 KiB) – idag är nya maskiner i allmänhet bestyckade med 512 MiB eller mer. Datorerna har alltså fått tusen gånger större minneskapacitet, och bara grafikkortet i en hemdator kan vara utrustad med 128 MiB eller mer. Speciella typer av extra snabbt RAM-minne används bland annat i grafikkort.

RAM-typer


- SRAM (statiskt RAM)
- DRAM (dynamiskt RAM)
  - VRAM (video-RAM)
  - SDRAM
  - DDR SDRAM

Se även


- ROM (read-only memory)
- PROM, EEPROM (programmerbart minne)
- WOM (write only memory)
- WORM (write once, read many) Kategori:Akronymer Kategori:datorteknik Kategori:Elektronik ja:Random Access Memory