:: wikimiki.org ::

Jean-Pierre Léaud

Jean-Pierre Léaud

Jean-Pierre Léaud, född 28 maj 1944 i Paris, fransk skådespelare.

Filmografi i urval

av François Truffaut med Chantal Goya med Pierre Clémenti med Claude Jade med Claude Jade med Claude Jade med Margi Clarke med Matti Pellonpää

Extern länk

Léaud, Jean-Pierre ja:ジャン＝ピエール・レオ

28 maj

Dagens namn

- Ingeborg, Borghild

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Germanus, Ingeborg
- 1901: Ingeborg
- 1986: Ingeborg, Ingabritt och Ingbritt
- 1993: Ingeborg, Borghild - från 19 oktober. (Ingabritt och Ingbritt utgår ur almanackan)

Helgdagar

- Azerbajdzjans nationaldag

Händelser

- 1937 - Golden Gate-bron i San Francisco, Kalifornien, USA öppnas för trafik.
- 1945 - William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta för förräderi för sina engelskspråkiga radiosändningar i tysk radio. Han avrättas i januari 1946.
- 1987 - Mathias Rust landar sin Cessna på Röda torget i Moskva.

Födda

- 1660 - Georg I av Storbritannien, brittisk kung 1714-1727.
- 1689 - Maximilian av Hessen-Kassel, lantgreve av Hessen-Kassel.
- 1738 - Joseph Guillotin, fransk läkare, giljotinens "skapare".
- 1759 - William Pitt d.y., brittisk statsman och premiärminister.
- 1807 - Louis Agassiz, schweizisk-amerikansk naturforskare.
- 1853 - Carl Larsson, svensk konstnär.
- 1884 - Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935-1938 och 1945-1948.
- 1886 - Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare.
- 1892 - Sepp Dietrich, tysk SS-officer, nazist.
- 1906 - Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.
- 1908 - Ian Fleming, brittisk författare, James Bonds skapare.
- 1911 - Randolph Churchill, brittisk politiker, son till Winston Churchill.
- 1917
- Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.
- Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent.
- 1923 - György Ligeti, ungersk tonsättare.
- 1925
- Bülent Ecevit, turkisk politiker.
- Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare.
- 1926 - Mogens Glistrup, dansk politiker, grundare av och tidigare ledare för Framstegspartiet.
- 1929 - Yvonne Lombard, svensk skådespelare.
- 1930 - Frank Drake, amerikansk astronom, SETI-forskare.
- 1934 - Dionne, kanadensiska femlingar.
- 1944 - Rudy Giuliani, amerikansk politiker (rep.), borgmästare i New York City 1994-2001.
- 1945 - Ulf Berggren, svensk filmregissör, regiassistent, filmditributör, m.m.
- 1947 - Per Carleson, svensk ljudtekniker, mixare, regissör, manusförfattare, producent, kompositör och filmklippare.
- 1961
- Ellinor Ejve, svensk kläddesigner.
- Joakim Pirinen, svensk serietecknare, konstnär och författare, Socker-Conny.
- 1968 - Kylie Minogue, australisk popsångerska.
- 1969 - Håkan Hemlin, svensk musiker, sångare i Nordman.
- 1970 - Glenn Quinn, irländsk skådespelare.
- 1972 - Michael Boogerd, nederländsk tävlingscyklist.
- 1974 - Romain Duris, fransk skådespelare.
- 1985 - Drew Neemia, nyzeeländsk skådespelare.

Avlidna

- 1805 - Luigi Boccherini, italiensk tonsättare.
- 1810 - Kung Karl August avlider under militär inspektion.
- 1878 - Lord John Russell, brittisk statsman, premiärminister.
- 1971 - Audie Murphy, USA:s mest dekorerade soldat under andra världskriget och skådespelare.
- 1972
- Edvard VIII, kung av Storbritannien och Irland 1936.
- Anna Hammarén, svensk skådespelare.
- Hjalmar Lundholm, svensk skådespelare.
- 1981 - Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas
- 1999 - Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.

Se även

27 maj - 29 maj - 28 april - 28 juni -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 150 ja:5月28日 ko:5월 28일 simple:May 28 th:28 พฤษภาคม

1944

Händelser

- 1 januari
- Det gamla svenska radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- Generalfältmarskalk Erwin Rommel utses till ny överbefälhavare för den tyska armégrupp B.
- 4 januari
- Slaget om Monte Cassino börjar.
- Den danske prästen, dramatikern och motståndsmannen Kaj Munk mördas av tyskarna.
- 15 januari - En jordbävning med styrkan 7,8 drabbar San Juan i Argentina. Cirka 5 000 människor omkommer.
- 17 januari - Sveriges utrikesminister Christian Günther meddelar att allt kulturellt samarbete mellan Sverige och Tyskland nu har upphört.
- 27 januari - Den tyska belägringen av Leningrad avbryts.
- 30 januari - Den svenska Tjänstemännens centralorganisation (TCO) bildas genom en sammanslagning av DACO och gamla TCO.
- Januari - Den svenska tidningen Social-Demokraten byter namn till Morgontidningen.
- 1 februari - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Turkiet. Cirka 2 800 människor omkommer.
- 8 februari - De allierades planer för Operation Overlord fastställs.
- 22 februari
- Den svenska regeringen tillsätter en kommission för planering av ekonomin efter kriget under professor Gunnar Myrdal.
- Sovjetiskt flyg bombar av misstag Stockholm och Strängnäs.
- 25 februari - Island förklarar sig självständigt från Danmark.
- 3 mars - Nämnden för svensk språkvård bildas.
- 8 mars - Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus.
- 15 mars
- Fattigvårds- och konkursstrecken för svensk rösträtt slopas.
- Den svenska regeringen avkriminaliserar homosexualitet mellan vuxna och förklarar det vara en sjukdom istället. Dessutom avkriminaliseras tidelag.
- 19 mars - Ungern ockuperas av tyska trupper, genom Operation Margarethe.
- 30 mars - Karl Vennberg debuterar med Halmfackla.
- 31 mars - Den svenska förordningen om transportförbud upphävs.
- Mars - Personalen på svenska ambassaden i Budapest börjar hjälpa ungerska judar.
- 1 april - General Helge Jung utnämns till svensk överbefälhavare.
- 6 april - Ingmar Bergman blir chef för Helsingborgs stadsteater.
- 14 april - Ett med sprängämnen och ammunition lastat brittiskt fartyg exploderar i hamnen i Bombay, Indien. På explosionens konto hamnar cirka 1 500 omkomna eller saknade, 3 000 skadade och 13 förstörda fartyg. Kostnaderna för skadorna beräknas till omkrin en miljard USD.
- 28 april - De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna, om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering.
- 3 maj - Spanien förklarar sig berett att avbryta samarbetet med Nazityskland.
- 14 maj - Två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön.
- 18 maj – Allierade trupper intar Monte Cassino efter strider som har krävt 20 000 döda.
- 25 maj - Elin Wägner blir andra kvinnan i Svenska akademien.
- 28 maj - Astra börjar industriell tillverkning av penicillin.
- 1 juni - Flygkurirtrafiken mellan Norge och Finland över Sverige stoppas.
- 5 juni - Rom intas av de allierade.
- 6 juni - Denna dag går under benämningen D-dagen då Operation Overlord, de allierades stora invasion i Normandie som öppnar den andra fronten i Europa, inleds.
- 10 juni - I Oradour-sur-Glane i sydvästra Frankrike genomför en enhet ur Waffen-SS en massaker där 642 invånare mördas.
- 13 juni - Vid en testuppskjutning kommer en tysk V2-raket ur kurs och landar i södra Sverige.
- 17 juni - Island proklameras som en självständig republik.
- 26 juni - Allierade trupper erövrar den franska hamnstaden Cherbourg.
- 30 juni - Den svenska riksdagen antar hembiträdeslagen, som reglerar hembiträdenas arbetstid och arbetsförhållanden.
- Juni - Gustaf V telegraferar till den ungerske riksföreståndaren amiral Miklós Horthy med en vädjan om att de ungerska judarna ska räddas.
- 3 juli - Den sovjetiska armén återerövrar Minsk. Cirka 100 000 tyska soldater hamnar i krigsfångenskap.
- 20 juli - Adolf Hitler utsätts för ett attentatsförsök, men klarar sig. Ca 200 personer, främst högre militärer och statstjänstemän, som antas ha varit medansvariga avrättas inom en kort period.
- 23 juli - Koncentrationslägret Majdanek - ett av förintelselägren - är det första som befrias.
- 1 augusti - Marskalk Gustaf Mannerheim blir Finlands president.
- 4 augusti - Anne Frank och hennes familj arresteras av Gestapo efter ett tips från en holländsk angivare.
- 15 augusti - Operation Dragoon, den allierade landstigningen i södra Frankrike, inleds.
- 24 augusti - Allierade trupper befriar Paris.
- 1 september - Volvo lanserar sin nya modell PV 444, avsedd att bli efterkrigstidens svenska folkbil.
- 2 september - Alf Sjöbergs och Ingmar Bergmans film Hets med Stig Järrel har premiär.
- 8 september - London träffas för första gången av en V2-raket.
- 11 september - Amerikanska trupper överskrider den tyska statsgränsen för första gången. Det sker nordväst om Trier.
- 17 september - I det svenska valet till Andra kammaren vinner kommunisterna sin största seger någonsin. Efter valet börjar socialdemokrater kräva att samlingsregeringen skall upplösas, eftersom man anser att den spelat ut sin utrikespolitiska roll och blivit en ideologisk belastning.
- 19 september - Det finsk-ryska vapenstilleståndet undertecknas.
- 23 september - Malmö stadsteater invigs och är vid tillfället Europas största teater.
- 27 september - En motorskonare med 850 ester ombord anlöper Örnsköldsvik. Under hösten flyr 30 000 balter till Sverige.
- 28 september - Nationalekonomen Bertil Ohlin efterträder Gustaf Andersson som partiledare för Folkpartiet.
- 30 september - Den svenska regeringen ombildas.
- 10 oktober - 900 ryska krigsflyktingar, som flytt till Sverige och varit internerade runtom i landet, utlämnas i hemlighet till Sovjet, via hamnen i Gävle.
- 12 oktober - Statarsystemet inom det svenska jordbruket avskaffas. Från och med nästa slangtvecka (november 1945) skall det inte längre finnas några statare.
- 14 oktober
- Den svenska tidningen Nya Dagligt Allehanda upphör att utges.
- Den tyske generalfältmarskalken Erwin Rommel begår självmord för att undvika krigsrätt med i förväg känd utgång.
- 16 oktober - Den svenska exporten av kullager till Tyskland upphör. Försäljningen går nu istället till Storbritannien.
- 21 oktober - Den första tyska storstad, som erövras är Aachen.
- 1 november
- Den nya svenska hembiträdeslagen träder i kraft.
- Ett amerikanskt bombplan störtar vid Trollhättan och skadar sju gårdar. Under hösten störtar eller nödlandar 150 främmande flygplan i Sverige.
- 7 november – Franklin D Roosevelt väljs för en fjärde period som president i USA.
- 12 november – Det tyska slagskeppet Tirpitz sänks vid ett precisionsanfall av RAF i Norge.
- 16 november - Den svenska kvällstidningen Expressen grundas av AB Dagens Nyheter med Carl-Adam Nycop som redaktionschef.
- 24 november
- Japans huvudstad Tokyo bombas för första gången i en serie av anfall av amerikanerna.
- Det svenska passagerarfartyget Hansa, i trafik mellan Nynäshamn och Visby, sänks, troligen torpederat av en sovjetisk ubåt, varvid 87 människor omkommer och endast två överlever.
- 7 december - En jordbävning med styrkan 8,1 drabbar Japan. Cirka 1 000 människor omkommer.
- 16 december – Ardenneroffensiven inleds av tyska styrkor.
- Fritiof Domö efterträder Gösta Bagge som partiledare för den svenska Högern.
- Södersjukhuset i Stockholm invigs.
- LO och SAF sluter ett lärlingsavtal.
- I samband med de tyska truppernas reträtt från norra Finland flyr 55 000 personer till Sverige.
- Det svemsla Hemmens forskningsinstitut (HFI) grundas i syfte att rationalisera hem- och hushållsarbete.
- Den svenska tattarutredningen avger sitt betänkande. Utredningen fastslår att tattarna är en social utanförgrupp, även om det finns individer med släktband till zigenarna bland dem.
- Det svenska sällskapet Same Ätnam grundas i syfte att bevara samisk kultur och språk.
- Samernas folkhögskola grundas i Jokkmokk.
- Erik Wallenberg och Ruben Rausing uppfinner och får patent på den första Tetra Pak-förpackningen, tetraedern.
- Den svenska författarinnan Astrid Lindgren debuterar med boken Britt-Marie lättar sitt hjärta.
- Albert Bonniers förlag refuserar Astrid Lindgrens Pippi Långstrump.
- Gunnar Myrdal publicerar An American Dilemma om de svartas situation i USA.
- Borlänge och Fagersta får stadsprivilegium.

Födda

- 11 januari - Shibu Soren, indisk politiker, partiledare för Jharkhand Mukti Morcha.
- 12 januari - Joe Frazier, amerikansk tungviktsmästare i boxning.
- 17 januari - Jan Guillou, svensk journalist och författare.
- 19 januari - Pehr Henrik Nordgren, finländsk kompositör.
- 22 januari
- Wanja Basel, svensk skådespelare.
- Christina Carlwind, svensk skådespelare.
- 24 januari
- Neil Diamond, amerikansk sångare.
- Fatima Ekman, svensk skådespelare, dansare och väv- och textilkonstnär.
- 27 januari - Nick Mason, brittisk musiker, trummis i Pink Floyd.
- 28 januari - James Cran, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
- 30 januari - Jógvan við Keldu, Färöarnas inrikesminister.
- 5 februari - Al Kooper, amerikansk musiker.
- 13 februari
- Stockard Channing, amerikansk skådespelare.
- Wlodek Gulgowski, svensk kompositör och textförfattare.
- Bo Svenson, svensk skådespelare, verksam i USA.
- Peter Tork, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966-1968.
- 14 februari
- Alan William Parker, brittisk filmregissör.
- Ronnie Peterson, svensk racerförare.
- 15 februari - Aleksandr Serebrov, rysk kosmonaut.
- 16 februari - Olof Erland, åländsk politiker (liberal).
- 22 februari - Jonathan Demme, amerikansk regissör, manusförfattare och producent.
- 23 februari - Jim Cousins, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- 24 februari - Nicky Hopkins, brittisk musiker, pianist.
- 25 februari - François Cévert, fransk racerförare.
- 28 februari
- Colin Nutley svensk-brittisk regissör.
- Olle Pettersson, svensk skådespelare.
- 1 mars
- Buddhadev Bhattacharya, indisk politiker, chefsminister i Västbengalen.
- Roger Daltrey, brittisk musiker, sångare i The Who.
- 4 mars - Michael Wilson, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- 6 mars - Kiri Te Kanawa, nyzeeländsk operasångerska.
- 14 mars - Martin Lind, svensk biskop i Linköpings stift från 1995.
- 15 mars
- Hans Dornbusch, svensk tenor.
- Viveka Seldahl, svensk skådespelare.
- Sly Stone, amerikansk soulsångare och musiker.
- 18 mars - Magnus Lind, svensk författare, manusförfattare, journalist, kompositör och sångtextförfattare.
- 19 mars - Sirhan Sirhan, amerikansk brottsling, mördade Robert Kennedy.
- 22 mars - Göran Setterberg, svensk producent, produktionsledare, kortfilmsregissör och manusförfattare.
- 24 mars - Vojislav Kostunica, president i Jugoslavien 2000-2003.
- 26 mars
- Sven Almgren, svensk skådespelare.
- Diana Ross, amerikansk sångerska.
- 29 mars - Terry Jacks, kanadensisk sångare och musiker.
- 4 april - Craig T. Nelson, amerikansk skådespelare.
- 6 april
- Viveca Lärn, svensk författare och journalist.
- Charles Sobhraj, fransk-vietnamesisk seriemördare.
- 7 april - Gerhard Schröder, tysk förbundskansler från 1998.
- 8 april - Thomas Ungewitter, svensk skådespelare.
- 9 april - Lars Norén, svensk dramatiker.
- 10 april - Prem Kumar Dhumal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1998-2003.
- 11 april - Signe Stade, svensk skådespelare.
- 13 april - Jack Casady, amerikansk musiker, basist i Jefferson Airplane.
- 15 april - Dzjochar Dudajev, president i Tjetjenien 1991-1996.
- 29 april - Benedikte av Danmark, prinsessa av Danmark.
- 1 maj - Anna-Lena Löfgren, svensk populärmusiksångerska.
- 3 maj - Lena Gester, svensk skådespelare.
- 5 maj - John Rhys-Davies, walesisk skådespelare.
- 8 maj - Gary Glitter, brittisk sångare.
- 10 maj - Ulf Dageby, svensk kompositör och musiker.
- 12 maj - Chris Patten, konservativ brittisk politiker, före detta guvernör i Hong Kong.
- 15 maj - Ian Amey, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- 17 maj
- Lottie Ejebrant, svensk skådespelare.
- Ritva Sarin-Grufberg, åländsk politiker (liberal).
- 19 maj - Stig Törnblom, svensk skådespelare.
- 20 maj - Michael Segerström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 23 maj - Lena Nyman, svensk skådespelare.
- 25 maj - Frank Oz, amerikansk skådespelare och regissör.
- 28 maj
- Rudy Giuliani, amerikansk politiker (republikan), borgmästare i New York City 1994-2001.
- Jean-Pierre Léaud, fransk skådespelare.
- 29 maj
- Maurice Bishop, regeringschef i Grenada 1979-1983.
- Quentin Davies, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
- 4 juni - Michelle Phillips, amerikansk skådespelare och sångerska, medlem av The Mamas and the Papas.
- 3 juni - Michael Clarke, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.
- 5 juni
- Lis Nilheim, svensk skådespelare.
- Tommie C. Smith, amerikansk friidrottare.
- 6 juni - Rene Rivkin, australisk förbrytare.
- 13 juni - David Curry, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
- 20 juni - Suzanne Osten, svensk regissör, manusförfattare, konstnärlig ledare.
- 24 juni - Arthur Brown, brittisk sångare i bland annat "The Crazy World of Arthur Brown".
- 25 juni - Suzanne Hovinder, svensk skådespelare.
- 5 juli - Leni Björklund, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister från 2002.
- 9 juli - Annicka Kronberg, svensk präst, skådespelare och dramatiker.
- 10 juli
- John Dymond, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- Jan Lindell, svensk skådespelare, musiker, kompositör och musikarrangör.
- 13 juli
- Zoramthanga, indisk politiker, chefsminister i Mizoram.
- Ernö Rubik, ungersk konstruktör av Rubiks kub.
- 17 juli - Carlos Alberto Torres, brasiliansk fotbollsspelare.
- 18 juli - Sverre Anker Ousdal, norsk skådespelare.
- 19 juli
- Jan Bandel, svensk kompositör och musiker.
- Göran Stangertz, svensk skådespelare och regissör.
- Urmas Plunt, svensk musiker och skivproducent.
- 21 juli - Pepe Serna, amerikansk skådespelare.
- 24 juli - Anna Godenius, svensk skådespelare.
- 28 juli - Michael Bloomfield, amerikansk bluesmusiker.
- 30 juli - Peter Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 31 juli - Betty H Williams, brittisk parlamentsledamot.
- 1 augusti
- Hans Mosesson, svensk musiker, skådespelare och regissör.
- Juri Romanenko, rysk kosmonaut.
- 3 augusti - Jonas Falk, svensk skådespelare.
- 4 augusti
- Björn Hellberg, svensk sportjournalist och författare.
- Bobo Stenson, svensk jazzmusiker.
- 8 augusti
- John Holmes, amerikansk porrskådespelare.
- Per Lysander, svensk filmkonsulent, manusförfattare, teaterchef och rektor.
- Peter Weir, australisk regissör.
- 9 augusti - Patrick Depailler, fransk racerförare.
- 10 augusti - Bernard Coard, politiker från Grenada, ledde kuppen mot Maurice Bishop.
- 17 augusti - Rexhep Meidani, albansk fysiker och politiker, president 1997–2002.
- 19 augusti - Jakob von Uexkull, svensk filantrop, skapare av Right Livelihood Award.
- 20 augusti
- Rajiv Gandhi, indisk politiker och regeringschef.
- Michael B. Tretow, svensk artist och ljudtekniker åt ABBA
- 21 augusti - John Austin, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 6 september - Roger Waters, brittisk musiker, basist i Pink Floyd.
- 8 september - Ali Benflis, regeringschef i Algeriet 2000-2003.
- 12 september - Leonard Peltier, amerikansk lakotaindian, som suttit 27 år i fängelse, för ett brott han anses oskyldig till.
- 13 september - Peter Cetera, amerikansk sångare, medlem i Chicago.
- 14 september - Günther Netzer, tysk fotbollsspelare.
- 16 september - Ard Schenk, nederländsk skrinnare.
- 19 september
- Anders Björck, svensk moderat politiker, försvarsminister 1991-1994, landshövding i Uppsala län 2003-.
- Edmund Joensen, regeringschef på Färöarna 1994-1999.
- 25 september - Michael Douglas, amerikansk skådespelare.
- 26 september - Angela Dorian, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 28 september - Charlotte Cedershiöld, svensk moderat politiker, EU-parlamentariker.
- 30 september - Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.
- 1 oktober - Scott McKenzie, amerikansk popmusiker.
- 6 oktober - Peder Kinberg, svensk skådespelare.
- 7 oktober - Donald Tsang, ledare för Hong Kong.
- 8 oktober - Carlos Pace, brasiliansk racerförare.
- 10 oktober - Claire Wikholm, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Bodil Mårtensson, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och teaterpedagog.
- 15 oktober
- Sali Berisha, albansk politiker, president 1992-1997.
- David Trimble, nordirländsk politiker, partiledare för Ulster Unionist Party från 1995, Nobelpristagare 1998.
- 16 oktober - Bunny Ragnerstam, svensk författare.
- 25 oktober
- Jon Anderson, brittisk sångare.
- Björn J:son Lindh, svensk kompositör.
- 28 oktober - Dennis Franz, amerikansk skådespelare.
- 29 oktober - Arne Andersson, svensk skådespelare.
- 30 oktober - Ahmed Chalabi, irakisk politiker, en av ledarna för INC, en oppositionsgrupp mot Saddam Hussein.
- 31 oktober - Kinky Friedman, amerikansk deckarförfattare och countrysångare.
- 1 november - Rafik Hariri, Libanons premiärminister 1992-1998 och 2000-2004.
- 2 november - Keith Emerson, brittisk musiker, medlem i Emerson, Lake & Palmer.
- 4 november - Frank Collin, amerikansk nynazist, och ledare för Amerikas Nationalsocialistiska parti.
- 5 november
- Marie-Louise Ekman, svensk professor och konstnär.
- Lil Terselius, svensk skådespelare.
- 8 november - Staffan Ling, svensk skådespelare och programledare i TV.
- 10 november - Askar Akayev, förre presidenten i Kirgizistan.
- 11 november - Stefan Ekman, svensk skådespelare.
- 13 november - Jesper Klein, dansk skådespelare.
- 17 november
- Malcolm Bruce, brittisk parlamentsledamot (liberaldemokrat).
- Danny DeVito, amerikansk filmregissör, producent och skådespelare.
- Lorne Michaels, kanadensisk producent och textförfattare.
- Gene Clark, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Byrds.
- 18 november
- Suzanne Brøgger, dansk författare och manusförfattare.
- Caroline Krook, svensk biskop i Stockholms stift.
- 19 november - Ted Ström, svensk musiker.
- 26 november - Helena Kallenbäck, svensk skådespelare.
- 27 november - Trevor Davies, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- 30 november - Lars Green, svensk skådespelare.
- 2 december - Botho Strauss, tysk författare.
- 4 december
- Chris Hillman, amerikansk musiker, sångare, basist, mandolinist.
- Dennis Wilson, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
- 6 december - Jonathan King, brittisk sångare.
- 17 december
- Jack L. Chalker, amerikansk science fiction-novellist.
- Bernard Hill, brittisk skådespelare.
- Björn Lönnqvist, svensk illusionist och konstnär.
- 19 december
- Richard E. Leakey, brittisk antropolog.
- Anastasia Vertinskaja, rysk skådespelare.
- Zaln Yanovsky, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
- 25 december - Anna Sällström, svensk skådespelare.

Avlidna

- 4 januari - Kaj Munk, dansk präst, dramatiker och motståndsman, mördad.
- 11 januari - Galeazzo Ciano, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini.
- 23 januari - Edvard Munch, norsk konstnär.
- 1 februari - Piet Mondrian, nederländsk konstnär.
- 4 februari - Nordahl Grieg, norsk författare.
- 7 februari - Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 23 februari - Leo Baekeland, belgisk-amerikansk kemist, bakelitens uppfinnare.
- 29 februari - Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, president 1931-1937.
- 26 maj - Christian Wirth, tysk SS-officer.
- 23 juni - Eduard Dietl, tysk general.
- 14 juli - Emil Fjellström, svensk skådespelare.
- 20 juli
- Ludwig Beck, tysk militär, arméstabschef 1935-1938 (självmord).
- Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler (avrättad).
- 21 juli - Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
- 26 juli - Reza Pahlavi, iransk militär och shah 1926-1941.
- 31 juli - Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.
- 8 augusti
- Albrect von Hagen, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Paul von Hase, tysk generallöjtnant, motståndskämpe, avrättad.
- Erich Hoepner, tysk generalöverste, motståndskämpe, avrättad.
- Friedrich Klausing, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe, avrättad.
- Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk, avrättad.
- 16 augusti - Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk genom självmord.
- 18 augusti - Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen, mördad.
- 19 augusti - Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
- 23 september - Pietro Caruso, italiensk fascist, chef för den italienska polisen under slutet av andra världskriget.
- 24 september - Hugo Thimig, tysk-österrikisk skådespelare och regissör.
- 14 oktober - Erwin Rommel, tysk generalfältmarskalk, påtvingat självmord.
- 16 oktober - Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- 1 november - Knut Pehrson, svensk skådespelare.
- 7 november
- Carl Browallius, svensk skådespelare.
- Richard Sorge, tysk journalist, sovjetisk spion i Japan.
- 10 november - Bartholomäus Schink, tysk motståndsman och ledare inom Edelweißpiraten, avrättad.
- 14 november - Carl Flesch, ungersk-tysk violinist och pedagog.
- 17 november - Weyler Hildebrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 15 december - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare, flygolycka.

Nobelpris

- Fysik - Isidor Isaac Rabi, USA
- Kemi - Otto Hahn, Tyskland
- Medicin
- Joseph Erlanger, USA
- Herbert Gasser, USA
- Litteratur - Johannes Jensen, Danmark
- Fred - Internationella Röda Korset Kategori:Årtal Kategori:1940-talet ja:1944年 ko:1944년 ms:1944 simple:1944 th:พ.ศ. 2487

Paris

Paris är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundlades av romarna under namnet Lutetia. Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement och har cirka 2,1 miljoner invånare. Stor-Paris med förorter har dock cirka 11,5 miljoner invånare.

Historia

Geografi

Geografisk läge:

Demografi

Ekonomi och näringsliv

Administration

Stadsdelar

Transporter och kommunikation

Kultur och konst

Arkitektur

Paris främsta kännemärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Paris besöks av över 20 miljoner turister varje år.

Utbildning

Sport och rekreation

Kända parisare

Innerstadens mest kända sevärdheter

franska revolutionen
- Centre Pompidou
- Chaillotpalatset
- Eiffeltornet
- Frihetsgudinnan
- Hôtel des Invalides
- Louvren
- Marais
- Notre-Dame
- Sacré-Coeur
- Triumfbågen
- Place de la Concorde

Andra sevärdheter

- Flèche d'or Café
- Jardin des Plantes
- La Petite Ceinture
- Saint-Martin-kanalen
- Shakespeare and Company
- Quai Saint-Bernard

Tips

Quai Saint-Bernard Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar m.m. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.

Citat

"Det var helt enkelt till Paris man skulle resa. Med enkel biljett sen skulle allt ordna sig. Jag hade anlänt till Paris en månad tidigare. Jag hade inte räknat med nån sträng vinter. Vad jag räknat med vet jag egentligen inte. Man skulle till Paris kanske bara av den anledningen att man senare i livet skulle kunna tala om sin fattiga ungdom. Hem kom man alltid." Ur Om vänskap funnes, Stig Claesson, Bonniers 1981.

Extern länk

- [http://www.zoomify.com/flash/demoPopUp.asp Zoomkarta över Paris]
- [http://www.paris-turist.se/ Paris Turist]
Bild:Paris från Montparnassetornet stor.jpg|Utsikt över Paris från Montparnassetornet Bild:Rue_Rollin,_Paris.jpg|Rue Rollin Bild:ParijsMontmartre.JPG|Utsikt över Paris från Montmartre Bild:Basilica(Paris).JPG|Sacré-Coeur Kategori:Orter i Frankrike Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Paris als:Paris (Stadt) ko:파리 시 ja:パリ simple:Paris th:ปารีส

Fransk

Frankrike, egentligen Republiken Frankrike, är ett land i Västeuropa. Frankrike brukar sägas ha sex kanter: tre kuster mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet och tre landgränser: I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike är en av de stater som grundade EU.

Historia

:Huvudartikel: Frankrikes historia Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som kom att bli den romerska provinsen Gallien under 100-talet f.Kr.. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr. och Gallien invaderades därefter av germanska stammar, i första hand frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France syftar dock på Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France). Trots att den franska monarkin kan härledas ända tillbaka till 400-talet började inte landets existera som enhetlig statsbildning förrän i mitten av 800-talet då Karl den stores rike delades i en östlig del, sedermera Tyskland, och den västliga del som blev Frankrike. Karl den stores söner styrde landet fram till 987 då Hugo Capet, frankisk hertig och Paris' greve, lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till 1792 då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började 1789. Napoleon I tog kontroll över republiken 1799 och kallade sig Förste konsul. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Franrike för att störtas i.o.m. den andra republiken som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III. Han avsattes och avlöstes av den tredje republiken. Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i första och andra världskriget men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Under det krisartade året 1958 genomförde General de Gaulle en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati. Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring Ekonomiska och monetära unionen. Frankrike är en av FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar och har kärnvapen. :Se även:
- Ludvig XIV av Frankrike
- Lista över Frankrikes statsöverhuvuden

Politik

: Huvudartiklar: Frankrikes politik Den femte republikens konstitution antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Konstitutionen stärkte statschefens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ursprungligen 7 år). Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Presidenten tillsätter premiärminstern, leder regeringen, kan utlysa nyval till parlamentet, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal. De 577 ledamöterna i nationalförsamlingen (les députés de l'Assemblée nationale), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen som därmed återspeglar majoriteten i nationalförsamlingen. Hälften av senatorerna (les sénateurs, f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i nationalförsamlingens överhus (Sénat) tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning. Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring franska socialistpartiet (Parti Socialiste) och högern kring först RPR (Rassemblement Pour la République) därefter dess efterföljare UMP (Union pour un Mouvement Populaire eller Union pour la Majorité Présidentielle). Extremhögerpartiet FN (Front National) förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16% av rösterna i valen. De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år.

Administrativ uppdelning

Front National : Huvudartikel: Frankrikes administrativa uppdelning Frankrike är uppdelat i
- 26 regioner (régions), 22 inhemska och fyra översjöiska: Se Frankrikes regioner
- 100 departement (départements): Se Frankrikes departement
- 342 arrondisment (arrondissements): Se Frankrikes arrondissement
- 4 040 kantoner (cantons), inklusive 156 översjöiska: Se Frankrikes kantoner
- 36 679 kommuner (communes): Se Frankrikes kommuner Departementen är numererade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar. De översjöiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier. De översjöiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. Trots detta används euro som valuta även i dessa områden. De översjöiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de översjöiska departementen och de översjöiska territorierna. Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen och Stilla havet: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna och de Franska sydliga och Antarktiska territorierna. Dessutom var Frankrike före revolutionen 1789 uppdelat i provinser. Se vidare: Frankrikes provinser. I Frankrike kallas motsvarigheten till landshövding Président du conseil général.

Geografi

Président du conseil général : Huvudartikel: Frankrikes geografi Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna. Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antaktis erkänns inte av de flesta länderna i världen). Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, Pyrenéerna i söder och Alperna i öster med Alpernas högsta bergtopp Mont Blanc, 4 810 m. Inne i landet finns andra bergskedjor som Centralmassivet och Vogeserna. Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och eras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum. : De större franska floderna är:
- Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningområde finns i Frankrike.
- Rhône - som födds i Schweiz och inträder i Franrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille.
- Seine - den enda större floden som mynnar ut i Engelska kanalen. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube.
- Garonne - som födds i Spanien men passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux.
- Meuse - födds i Frankrike men rinner ut i Belgien och Nederländerna
- Rhen - som utgör Frankrikes gräns mot Tyskland Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral- och Sirocconvindarna. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden. : Större eller kulturellt betydande franska städer: Abbeville, Ajaccio, Albertville, Albi, Amiens, Angers, Angoulême, Aurillac, Bastia, Besançon, Bordeaux, Belfort, Brest, Brive, Caen, Cahors, Calais, Cannes, Carcassonne, Chamonix, Charleville-Mézières, Châtellerault, Chinon, Clermont-Ferrand, Colmar, Deauville, Dieppe, Digne-les-Bains, Dijon, Dole, Domremy, Dreux, Dunkerque, Evreux, Grenoble, La Baule, La Rochelle, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Mende, Metz, Mont-de-Marsan, Montauban, Montpellier, Nantes, Nice, Nîmes, Orléans, Paris, Pau, Périgueux, Perpignan, Poitiers, Quimper, Reims, Rennes, Rodez, Roubaix, Saint-Gaudens, Saint-Etienne, Saint-Nazaire, Saint-Tropez, Saumur, Sète, Soissons, Strasbourg, Tarbes, Toulon, Toulouse, Tours, Tourcoing, Valence, Vichy : Se även: Lista över Frankrikes städer, Lista över Frankrikes nationalparker

Ekonomi

: Huvudartikel: Frankrikes ekonomi Frankrike har en diversifierad marknadsekonomi med endast ett fåtal statsägda företag. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på högteknologi. Den räknas till världens femte största efter USA, Japan, Tyskland och Storbritannien. Enligt WTO var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och Kina och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina. Enligt OECD hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och Belgien. Genom sitt kärnkraftsprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjande i Västeuropa och den av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel koldioxid. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså väldigt hög. Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern teknologi och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande jordbruksnation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av Algeriet på 1960-talet, en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande rymdindustri och är den enda europeiska nation som har en nationell rymdcenter. Den franska staten äger fortfarande en stor del av landets infrastruktur och är huvudägare i flera järnvägs-, elektricitets-, flygindustri- och telekommunikationsföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som France Telecom, Air France och i andra försäkrings- och försvars- samt bankföretag. Frankrike sjösatte Euron tillsammans med 10 andra medlemmar 1 januari 1999 och i början av 2002 ersatte euromynt och -sedlar helt den franska francen. Sedan andra världskriget har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta de som leder den europeiska integrationen inom EU. Frankrike lockar årligen 77 miljoner turister, vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför Spanien (51.7 miljoner) och USA (41.9 miljoner) enligt WTO (World Tourism Organisation). Det som lockar turisterna är många städer av stort kulturellt intresse; stora mängder bad- och skidorter; idylliska landskap och världsmetropolen Paris. : Se även: Lista över franska företag
Demografi

Religion
Frankrike är 75 % romerska katoliker, 6–7% muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar buddister m fl
Kultur

- Konstens historia: Frankrike
- Aubusson-tapet
- Gobeläng
- Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster
Sport

- Frankrikes fotbollslandslag
Externa länkar

- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France] Kategori:Europas länder kategori:Frankrike als:Frankreich fiu-vro:Prantsusmaa ja:フランス ko:프랑스 ms:Perancis simple:France th:ประเทศฝรั่งเศส zh-min-nan:Hoat-kok

Skådespelare

En skådespelare eller skådespelerska är en person som uppträder i filmer, TV, teater, radio eller datorspel. Traditionellt används "skådespelare" för män och "skådespelerska" för kvinnor. Nuförtiden används ofta "skådespelare" ofta både för män och kvinnor.

Se även

Pierre Clémenti

Pierre Clémenti, född 28 september 1942 i Paris, död 28 december 1999 i Paris, fransk skådespelare.

Filmografi i urval

Extern länk

- [http://imdb.com/name/nm0167509 IMDb] Clémenti, Pierre

Claude Jade

Claude Jade, född 8 oktober 1948 i Dijon, fransk skådespelerska. Claude Jade tillbringade tre år på Conservatoire d'Art Dramatique i Dijon. Därefter flyttade hon till Paris, och arbetade på teatern Edouard VII. För att fördriva tiden var hon med i Sacha Pitoëffs produktion av "Henri IV" på Théâtre Moderne, och blev då upptäckt av François Truffaut, som tilldelade henne rollen som Christine Darbon, flickvännen till hans alter-ego Antoine Doinel i Stulna kyssar. Denna filmdebut ledde till att Claude Jade uppmärksammades internationellt. Alfred Hitchcock, gav henne en roll som agentdottern Michèle Picard i Topaz, och hon fortsatte vidare sin internationella karriär in de ryska filmerna "Lenin i Paris", "Teheran 43", den japanska "Kita No Misaki", den belgiska "Home sweet home", den tyska "Rendez-vous i Paris" och italienska "Una spirale di nebbia". I Frankrike spelade hon rollen som Manette i "Mon Oncle Benjamin", Françoise i "Prêtres interdits" och samvetslös Eleanore i Båtbygget. Claude Jade fortsatte också att medverka i olika TV-produktioner. Hon hade en populär roll som Véronique d'Hergemont, hjältinna i den välkända serien "L'île aux trente cercueils", 1979. Hennes många bidrag till den Franska kulturen erkänndes 1998, då hon tilldelades "Chevalier de la legion d'honneur". År 2000 fick hon motta "New Wave Award" på filmfestivalen i Palm Beach.

Filmografi

- 1968: Stulna kyssar (Baisers volés)
- 1968: Sous le signe de Monte Cristo
- 1969: Topaz (Topaz)
- 1969: Vittne (Le témoin, Die Zeugin)
- 1969: Mon oncle Benjamin
- 1970: Älskar - älskar inte (Domicile conjugal)
- 1971: Båtbygget (Le Bateau sur l'herbe)
- 1972: Les Feux de la chandeleur
- 1973: Prêtres interdits
- 1973: La Fête à Jules
- 1973: La Chica de Via Condotti
- 1974: Le Malin plaisir
- 1975: Home sweet Home
- 1975: Le Choix
- 1975: Kita no misaki
- 1977: Una spirale di nebbia
- 1978: Le Pion
- 1979: Kärlek på flykt (L'Amour en fuite)
- 1980: Teheran 43
- 1980: Lenin v Parizhe
- 1981: Le Bahut va craquer
- 1982: L'Honneur d'un capitaine
- 1982: Rendez-vous in Paris
- 1982: Lise et Laura
- 1984: Une petite fille dans les tournesols
- 1986: L'homme qui n'était pas là
- 1992: Tableau d'honneur
- 1994: Bonsoir!
- 1995: Porté disparu
- 1998: Le Radeau de la méduse
- 2003: À San Remo

Extern länk

- [http://us.imdb.com/name/nm0415283/ IMDb - Claude Jade] Jade, Claude ja:クロード・ジャド

Claude Jade

Filmografi

Extern länk

- [http://us.imdb.com/name/nm0415283/ IMDb - Claude Jade] Jade, Claude ja:クロード・ジャド

Claude Jade

Filmografi

Extern länk

- [http://us.imdb.com/name/nm0415283/ IMDb - Claude Jade] Jade, Claude ja:クロード・ジャド

Matti Pellonpää

Matti Pellonpää, född 28 mars 1951 i Helsingfors, Finland, död 13 juli 1995, Vasa Finland finsk, skådespelare.

Filmografi i urval

- 1989 - Leningrad Cowboys Go America
- 1991 - Zombie and the Ghost Train
- 1992 - Bohemernas liv
- 1994 - Leningrad Cowboys Meet Moses
- 1995 - Iron Horsemen

Externa länkar

- [http://imdb.com/name/nm0671231 Imdb]]
- [http://www.hachimaki.info/hakkaku/matti.html Matti "Peltsi" Pellonpää]
- [http://www.novision.fi/matti.html Matti Pellonpää in Memoriam] Pellonpää, Matti

Luis Antonio

Luis Antonio (born approx. in 1966) is a famous Puerto Rican fashion designer and businessman. Antonio launched his first collection in 1983, and two years later, he moved to New York, where he attended the Fashion Institute of Technology, where he studied fashion design. During the 1990s, his work went through a boom, and he became a popular designer in Puerto Rico, Latin America, Europe and the United States. He was hired by such companies as Pepsi, Budweiser, CoverGirl, Coors, Heineken, etc., to dress their models. In addition, his designs were shown in top magazine covers, and he has worked as the personal designer for stars such as Jennifer Lopez, Astrid Munoz, Paulina Rubio, Myriam Hernandez, Luis Fonsi, Raymond Arrieta and many more. On the business side, he opened a store in Miramar; San Juan, and has had his fashion designs sold in Tokyo, many European cities and in the United States.

Also see

- List of famous Puerto Ricans Antonio Antonio Antonio, Luis

Forex sylwester w g�rach tablice od�ywki kawa�y

:: RELATED NEWS ::

Muscles crico-aryténoïdien
Le muscle crico-aryténoïdien postérieur est un muscle du larynx. Il est commandé par le nerf laryngé inférieur. Le muscle crico-thyroïdien latéral est un