:: wikimiki.org ::

My Little Pony

My Little Pony

My Little Pony är en serie leksaker i form av små färgglada plastponnyer. Leksakerna började säljas 1983 och var mycket populära under 1980-talet. My Little Pony är engelska och betyder "Min lilla ponny", men lanserades ändå under det engelska namnet i länder som Sverige. Leksakerna fick också liv i tecknade tv-serier och en tecknad långfilm. My Little Pony har återlanserats två gånger sen 80-talet; åren 1997 och 2003. Leksakssamlare kallar dessa återlanseringar för andra respektive tredje generationen, medan den första generationen åsyftar den första lanseringen 1983. Alla My Little Pony-leksaker har syntetiskt hår i både man och svans som går att borsta. På flanken har ponnyerna ett kännetecken i form av en symbol. Förutom vanliga ponnyer finns också fantasidjur såsom enhörningsponnyer, flygande Pegasos-ponnyer och sjöponnyer. Långfilmen My Little Pony: The Movie ([http://imdb.com/title/tt0091584/ IMDb]) fick i Sverige det språkligt kluvna namnet Sagan om My Little Pony.

Värt att veta

- Alla My Little Pony har ett sockersött namn. Exempel från de först utgivna är Minty, Snuzzle, Butterscotch, Bluebelle, Cotton Candy och Blossom. En satirwebbplats gjorde narr av namnvalen genom att konstruera en frågesport där läsaren skulle gissa vilka namn som hörde till en My Little Pony, och vilka namn som tillhörde porrstjärnor.
- Företaget bakom My Little Pony, Hasbro, tillverkar också leksaksserien Transformers och i flera fall har ponny och robot samma namn, till exempel Zig Zag och Beachcomber. Det finns dock ingen My Little Pony med namnet Skullcruncher.

Extern länk

- [http://www.hasbro.com/mylittlepony/ Tillverkarens My Little Pony-sida] (flerspråkig, men ej svenskspråkig) Kategori:Leksaker

Leksaker

Leksaker är de föremål som företrädesvis barn använder vid lek. Det förekommer också som uttryck för de föremål som vuxna roar sig med, och kan i vissa fall användas som uttryck för hur människor förhåller sig till varandra. I sin ursprungliga betydelse är leksaker en allmänmänsklig företeelse med spår långt bak i tiden. Även i egyptiska gravar finns lämningar av leksaker i form av dockor, bollar, spel, mekaniska leksaker och förminskade husgeråd. Även i antikens Grekland och från det romerska riket finns lämningar av leksaker i trä och lera. Från medeltiden finns väldigt få leksaker bevarade, en tennsoldat är daterad till 1200-talet. Småningom kom Nürnberg att bli en leksaksstad, med regelrätt leksaksproduktion och stor export. 1861 fanns hela 261 företag i staden enligt NE. I Sverige startades Gemla leksaksfabrik 1860, som den första egentliga leksaksfabriken. Följt av Brio AB, Enköpings leksaksfabrik (1890), Santessonska tenngjuteriet, C.C Olsons leksaksfabrik osv. Under krigsårens importsvårigheter på 1900-talet startade åtskilliga små tillverkare sin verksamhet, men kom att ersättas av importerade leksaker från låglöneländer.

Extern länk

- [http://www.stockholmsmuseer.com/museer/leksaks.php3 Leksaksmuseet i Stockholm] Kategori:Familjeliv Kategori:Leksaker Kategori:Barn

1983

Händelser

- 1 januari
- Den svenska momsen höjs till 23,46% och videoskatt införs.
- De svenska reglerna för att byta efternamn förenklas.
- ARPANET byter officiellt till Internet Protocol vilket blir början för Internet.
- 6 januari - Ett fiskekrig utbryter mellan Storbritannien och Danmark.
- 9 januari - Pågatågen, som är nya lokaltåg i Skåne, införs.
- 18 januari - En orkan utbryter i Öresund. Två personer dör när taket på slottskyrkan i Köpenhamn blåser av.
- 19 januari - Datorn Apple Lisa introduceras av företaget Apple Computer.
- 23 januari
- Björn Borg avslöjar att han senare under året tänker dra sig tillbaka från tennisen.
- En rysk kärnkraftsdriven satellit, Kosmos 1402, störtar i Indiska oceanen.
- 24 januari - Polisen ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk.
- 26 januari - Datorprogrammet Lotus 1-2-3 lanseras.
- 9 februari - Galopphästen Shergar kidnappas av beväpnade män i Dublin.
- 10 februari - Hovrättslagman Birgitta Blom blir Sveriges första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.
- 13 februari
- En brand utbryter i en biograf i italienska Turin varvid 66 personer omkommer.
- Tre linbanevagnar störtar i den italienska skidorten Champoluc varvid tio personer omkommer.
- 21 februari - Punkbandet Ebba Grön slutar spela.
- 23 februari - Bertil Werkström, biskop i Härnösand, utses till ny svensk ärkebiskop.
- 26 februari - 16-åriga Carola Häggkvist vinner Melodifestivalen med låten Främling.
- 1 mars - Det första svenska kyrkomötet med ökat inflytande från de politiska partierna inleds.
- 6 mars - Kondrad Hallenbarter blir förste man att åka Vasaloppet på under fyra timmar.
- 11 mars - En ålderdomshemsföreståndare i Trondheim förklaras skyldig till 22 mord och ett mordförsök på patienter.
- 26 mars - Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor har premiär på Dramaten.
- 31 mars - En jordbävning utbryter i Colombia varvid minst 300 personer omkommer.
- 4 april - Rymdfärjan Challenger gör sin jungfruresa.
- 12 april - Yassir Arafat besöker Stockholm för att möta ledare för de nordiska socialdemokraterna.
- 18 april - En bomb detonerar på USA:s ambassadområde i Beirut. 80 personer omkommer.
- 19 april - FN:s generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar talar till Sveriges riksdag.
- 23 april - Vid Eurovisionsschlagerfestivalen i München kommer Carola Häggkvist trea med Främling. Luxemburg vinner.
- 26 april - Den svenska ubåtskommissionen fastslår att kränkningen i Hårsfjärden i oktober 1982 var en sovjetisk operation. Regeringen avger en skarp protest till Moskva.
- 2 maj - Stig Malm efterträder Gunnar Nilsson som ordförande för LO.
- 24 maj - Den svenske överstelöjtnanten vid flygstaben Bertil Ströberg häktas misstänkt för grovt spioneri för Polens räkning.
- 25 maj - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på statsbesök till Sverige.
- Maj - Coca Cola Light introduceras i Sverige.
- 6 juni - Svenska flaggans dag blir officiellt Sveriges nationaldag.
- 22 juni - Morgens Glistrup, partiledare för det danska Framstegspartiet, döms till tre års fängelse för skattebrott.
- Sommaren - Den svenska regeringen uttalar sitt stöd för en nordisk kärnvapenfri zon även i krigstid.
- 1 juli - Bertil Werkström efterträder Olof Sundby som Svenska kyrkans ärkebiskop.
- 5 juli - Säckar med hasch börjar flyta iland utanför Göteborg. Inom en vecka blir det 900 kg.
- 13 juli - Bertil Ströberg döms till sex års fängelse för grovt spioneri.
- 15 juli - Ett sprängattentat genomförs på Orlyflygplatsen i Paris varvid sex personer omkommer.
- 23 juli - Resultatlösa spaningar inleds efter en främmande ubåt i Törefjärden i Norrbotten.
- 28 juli - Ola Ullsten meddelar att han tänker avgå som Folkpartiets partiledare.
- 12 augusti
- Immunbristsjukdomen aids skördar sitt första offer i Sverige.
- En våldsam skogsbrand bryter ut efter järnvägen mellan Hultsfred och Oskarshamn.
- 21 augusti - Den filippinske oppositionsledaren Beningo Aquino skjuts ihjäl på Manilas flygplats.
- 1 september - Ett sydkoreanskt passagerarflygplan med 269 passagerare ombord på väg från Anchorage till Seoul och skjuts ned över sovjetiskt luftrum.
- 3 september - Marianne Berglund vinner linjeloppet vid VM på cykel.
- 8 september - En tjeckisk familj lyckas fly till Österrike i en hemgjord luftballong.
- 16 september - Sveriges ÖB rapporterar att 40 ubåtskränkningar har ägt rum under sommaren.
- 1 oktober
- Arlandas nya inrikeshall invigs.
- Bengt Westerberg utses till folkpartiledare efter Ola Ullsten.
- 4 oktober
- Det ombyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen invigs.
- 4-oktoberkommittén samlar i Stockholm 75.000 demonstranter mot löntagarfonder.
- 23 oktober - 292 soldater dödas vid självmordsattentat mot amerikanska och franska förläggningar i Beirut.
- 25 oktober - USA invaderar Grenada.
- 9 november - Sveriges justitieminister Ove Rainer tvingas avgå sedan Aftonbladet avslöjat hans omfattande men fullt lagliga skatteplanering.
- 26 november - Vid ett rån på Heathrow utanför London kommer rånare över guldtackor till ett värde av 350 miljoner kronor.
- 27 november - En jumbojet på väg från Frankrike till Colombia störtar utanför Madrid varvid 181 personer omkommer varav 23 svenskar.
- 28 november
- Två patienter avlider och 12 skadas efter dialysbehandling med fel vätska i Linköping.
- Då rymdfärjan Columbia lyfter blir tysken Ulf Merbold den förste icke-amerikan att följa med en rymdfärja ut i rymden.
- 17 december - En brand utbryter i ett diskotek i Madrid varvid 83 personer omkommer.
- 21 december - Den svenska riksdagen antar med 164 röster för, 158 mot och 21 nedlagda regeringens förslag om att löntagarfonder ska införas från årsskiftet.
- 27 december - En brand i en transformatorstation i Enköpingstrakten orsakar strömavbrott i hela Sverige från Hälsingland och söderut samt i vissa delar av Danmark. 31 december - Eftersom Georg Rydeberg nu är död läses Nyårsklockan på Skansens nyårsfirande av Jarl Kulle.
- Samförstånd nås mellan Sverige och Danmark om gränsfrågorna rörande Bornholm, Kattegatt, Öresund och Skagerack.
- Grundutbildning för kvinnor införs i den svenska armén.
- USA:s vicepresident George Bush besöker Sverige.
- Arbetets Museum i Norrköping invigs.

Födda

- 2 januari - Kate Bosworth, amerikansk skådespelare.
- 11 januari - Siti Nurhaliza, malaysisk R&B-sångerska.
- 1 februari - Marilou Berry, fransk skådespelare.
- 2 februari
- Carolina Klüft, svensk friidrottare, sjukamp.
- Christian Klien, österrikisk racerförare.
- 7 februari - Elin Grindemyr, svensk fotomodell.
- 16 februari - Tuomo Ruutu, finländsk ishockeyspelare.
- 10 mars - Elena Bovina, rysk tennisspelare.
- 16 mars - Susanna Patoleta, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Excellence.
- 24 mars - Totte Steneby, svensk barnskådespelare.
- 12 april - Jelena Dokic, serbisk tennisspelare.
- 15 april - Ilja Kovaltjuk, rysk ishockeyspelare.
- 18 april - Ida-Theres Karlsson, svensk brottare.
- 22 april - Francis Capra, amerikansk skådespelare.
- 23 april - Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.
- 29 april - Hedvig Lindahl, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 10 maj - Gustav Fridolin, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Grön Ungdom 1999-2003, riksdagsledamot från 2002.
- 12 maj - Mariza Ikonomi, albansk sångerska.
- 25 maj - Chelse Swain, amerikansk skådespelare, The Virgin Suicides.
- 2 juni - Fredrik Stenman, svensk fotbollsspelare.
- 10 juni - Johan Marklund, svensk mångsysslare, fotograf och klättrare.
- 2 juli - Michelle Branch, amerikansk, sångerska och gitarrist.
- 4 juli - Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell.
- 6 juli - Gregory Smith, amerikansk skådespelare.
- 7 juli - Martin Wallström, svensk skådespelare.
- 13 juli - Liu Xiang, kinesisk friidrottare.
- 23 juli - Josefine Öqvist, fotbollsspelare.
- 14 augusti - Mila Kunis, amerikansk skådespelare.
- 22 augusti - Theo Bos, nederländsk tävlingscyklist.
- 2 september - Aimee Osbourne, amerikansk journalist och fotomodell.
- 13 september - James Bourne, brittisk popmusiker.
- 21 september - Maggie Grace, amerikansk skådespelare.
- 26 september - Ebba Hultkvist, svensk skådespelare.
- 5 oktober - Nicky Hilton, amerikansk designer och modell.
- 7 november - Patrick Thoresen, norsk ishockeyspelare.
- 16 november - Kari Lehtonen, finländsk ishockeyspelare, målvakt.
- 24 november - Tove Edfeldt, svensk skådespelare.
- 2 december - Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.
- 13 december - Henrik Lundström, svensk skådespelare.

Avlidna

- 8 januari - Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
- 11 januari - G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.
- 18 januari - Greta Stave, svensk skådespelare.
- 23 januari - George Cukor, amerikansk filmregissör.
- 28 januari - Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
- 31 januari - Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.
- 5 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
- 22 februari - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
- 25 februari - Tennessee Williams, amerikansk författare.
- 3 mars - Georges Remi, belgisk serietecknare, mer känd som Hergé och skapare av figuren Tintin.
- 10 mars - Ulf von Euler, nobelpristagare.
- 17 mars - Umberto II, Italiens siste kung.
- 26 mars - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 30 mars - Einar Nerman, svensk konstnär.
- 4 april - Gloria Swanson, amerikansk skådespelare.
- 8 april - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 23 april - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 21 maj - Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
- 26 maj - Anders Andelius, svensk skådespelare.
- 27 maj - Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962-1967.
- 1 juni - Jack Dempsey, f.d. världsmästare i tungviktsboxning.
- 4 juni - Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
- 19 juni - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 1 juli - Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.
- 5 juli - Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
- 6 juli - Bertil Schütt, svensk författare.
- 17 juli - Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare.
- 25 juli - Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
- 29 juli
- Luis Buñuel, spansk filmregissör.
- David Niven, brittisk skådespelare.
- 30 juli - Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
- 3 augusti
- Eric Grate, svensk skulptör.
- Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
- 4 augusti - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
- 10 augusti - Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
- 11 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
- 17 augusti - Ira Gershwin, amerikansk författare.
- 21 augusti - Beningo Aquino, filippinsk oppositionsledare, mördad.
- 3 september - Einar Larsson, svensk operasångare.
- 13 september - Axel Strand, svensk politiker, f.d. LO-ordförande.
- 15 september - Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
- 16 september
- Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
- Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
- 21 september
- Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författarinna.
- 25 september - Leopold III, belgisk exkung.
- 4 oktober - Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
- 6 oktober - Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör.
- 22 oktober - Alfred Dahlqvist, svensk skidåkare.
- 29 oktober - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare.
- 4 november - Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
- 9 november - Olle Hilding, svensk skådespelare.
- 18 november - Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 25 november - Curt Edgard, svensk skådespelare.
- 5 december - Martin Lamm, svensk konstnär och tidningstecknare.
- 8 december - Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
- 25 december - Joan Miró, spansk surrealistisk målare.
- 28 december - Dennis Wilson, amerikansk musiker (drunkningsolycka).

Nobelpris

- Fysik
- Subramanyan Chandrasekhar, USA
- William A Fowler, USA
- Kemi - Henry Taube, USA
- Medicin - Barbara McClintock, USA
- Litteratur - Sir William Golding, Storbritannien
- Fred - Lech Wałęsa, Polen
- Ekonomi - Gerard Debreu, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1983 ja:1983年 ko:1983년 ms:1983 simple:1983 th:พ.ศ. 2526

Engelska

:Denna artikel handlar om språket engelska. Dansrytmen engelska återfinns under engelska (musik). ---- Engelska är ett västgermanskt språk. Det är världens kanske mest spridda språk och fungerar i många delar av världen som lingua franca. Engelskan har ett mycket omfångsrikt ordförråd med bortåt 250 000 ord. Uppemot 7 500 ord i engelskans aktiva ordförråd är franska lånord som en följd av den normandiska invasionen av England år 1066 genom slaget vid Hastings.

Historia

Engelskan är ett västgermanskt språk. Det nu talade västgermanska språk som räknas som närmast besläktat med engelskan är frisiskan. Germanska språkvarieteter kom till de brittiska öarna på 400-talet med olika germanska stammar. Dessa har traditionellt beskrivits som främst saxare (talande saxiska dialekter) och angler (talande angliska dialekter) som tillsammans fått beteckningen anglosaxare, samt även jutar, friser och franker. Britannien hade tidigare varit bebott främst av kelter, som talade keltiska språk, men dessa trängdes undan av germanerna (de keltiska folken fortsatte länge att vara dominerande i Skottland och Wales samt på Irland; de keltiska språken återfinns även i modern tid som gaeliska och kymriska). Det fornengelska språk som etablerades i England kom sedan att påverkas av senare inflyttningsvågor. Under 800-talet utgjorde danska vikingar en maktfaktor på Englands östra kust och många fornnordiska ord anammades av engelskan som lånord. Även pronomen som "them" (dem) togs upp i det engelska språket vilket är anmärkningsvärt i språkutbytessammanhang och tyder på stort skandinaviskt inflytande över det dåvarande engelska språket. Under samma tid skrevs hjälteeposet Beowulf, det mest kända litterära verket på fornengelska. Skandinaverna kom att utgöra en stor maktfaktor i England fram till 1066 då normanderna invaderade England. Engelskan, som från denna tid benämns medelengelska, blandades nu med betydande romanska influenser från franskan. Folket talade engelska medan hovet och den administrativa klassen som följde i spåren av normandernas invasion (präster, skatteuppbärare med flera) talade franska. Denna franska påverkan kom att bestå i drygt tre hundra år tills Englands band med Frankrike definitivt bröts i och med hundraårskriget (1337-1453). Många ord lånades in från franskan. Spåren av denna påverkan märks bland annat i ord för mat. En levande hjort heter "deer" (gammalt germanskt ord, besläktat med "djur"), medan hjortkött heter "venison" (inlånat ord från franskan). Låneorden från denna tid är även ord som används i administrationen inom till exempel militären (till exempel lieutenant av franska lieu tenant, "ställföreträdare"), skatteväsendet och det juridiska systemet. Under 1400-talet skedde ett omfattande vokalskifte, vilket är en anledning till att engelskans stavning skiljer sig mycket från uttalet. Det är från denna tid den nuvarande engelskan räknas som "modern" engelska. Det brittiska imperiets växande makt från 1600-talet gjorde engelskan till ett världsspråk och USA:s ökande inflytande under 1900-talet förstärkte denna ställning ytterligare.

Grammatik

Engelskans grammatik är baserad på dess germanska rötter. Engelskan har relativt få böjningar jämfört med de flesta andra indoeuropeiska språk. I stället används funktionsord och ordföljd i större utsträckning för att ge grammatisk information. Engelskan är därmed i ganska hög grad ett analytiskt språk. Engelskans verbsystem är ganska omfattande och komplicerat och många verb böjs oregelbundet.

Satsens uppbyggnad

Engelskan är ett tämligen strikt SVO-språk, det vill säga ett språk där i deklarativa satser (påståendesatser) subjektet placeras före predikatet, och där objektet följer efter detta predikat. Den strikta ordföljden nödvändiggörs av det faktum att subjekt och objekt ej markeras morfologiskt med hjälp av till exempel ändelser, det vill säga att ett substantiv ser likadant ut oavsett om det används som subjekt eller objekt. I interrogativa satser (frågesatser) placeras visserligen ett hjälpverb först i satsen, men den inbördes ordningen på subjekt och objekt förändras vanligen inte, det vill säga, subjektet kommer före objektet. Imperativa satser (befallningar) är subjektslösa, och predikatet placeras först i satsen.

Substantiv

Till skillnad från i de flesta andra indoeuropeiska språk använder sig modern engelska inte av grammatiskt genus. Man skiljer visserligen på naturligt genus (ibland kallat sexus) i pronominalsystemet, men substantiven är inte indelade i genuskategorier som svenskans n-genus och t-genus.

Plural

I engelskan bildas plural regelmässigt genom att ändelsen -s fogas till substantivet: cat -- cats, dog -- dogs. Denna pluraländelse kan dock uppträda i ett par olika former, varav några redovisas här. Om substantivet slutar på -s, -ch, -sh, eller -x så uppträder formen -es: bus -- buses, church -- churches. Vissa substantiv som slutar på -o använder sig av denna allomorf: tomato -- tomatoes. Även substantiv som slutar på -y direkt efter en konsonant använder sig av -es, och i dessa fall ändras dessutom -y till -i-: country -- countries. Om -y föregås av en vokal används dock den vanliga formen: day -- days. Det finns också ett väsentligt antal oregelbundna pluralbildningar, till exempel ox -- oxen, foot -- feet, sheep -- sheep.

Attribut

Vad det gäller placeringen av olika sorter av bestämningar till ett substantiv så följer engelskan i allt väsentligt samma regler som svenskan. Adjektivattribut placeras före substantivet. Observera också att adjektiven inte böjs efter substantivets numerus. Genitivattribut uppträder i två former, varav den ena placeras före substantivet, medan den andra fogas efter substantivet med hjälp av prepositionen of. Vilken typ av genitivattribut som används bestäms huvudsakligen av semantiska och pragmatiska avgöranden. Relativsatser placeras efter huvudordet, och fogas vanligen till detta med hjälp av that, who eller which.

Ordförråd

Nästan utan undantag är de germanska orden (som innefattar alla de grundläggande såsom pronomen och konjunktioner) kortare och mer informella än de av latinskt och romanskt ursprung. En engelsktalande kan ofta välja mellan germanska och romanska synonymer: "come" eller "arrive" (att komma), "sight" eller "vision" (syn), "freedom" eller "liberty" (frihet). Ibland kan den talande också välja mellan ett ord som ärvts via franskan och ett som inlånats direkt från latinet: "oversee", "survey" eller "supervise". Sådana synonymer har något olika betydelser, vilket möjliggör att språket används på ett flexibelt sätt för att utrycka fina nyanser. I vardagsspråk är huvuddelen av orden normalt germanska. Om en talare vill uttrycka sig kraftfullt och tvärt används vanligen germanska ord. Huvuddelen av orden med latinskt ursprung används vanligtvis i mer formellt tal- och skriftspråk, som i en domstol eller en encyklopedisk artikel. Kännetecknande för engelska är att dess aktiva ordförråd är så stort och föränderligt. Engelskan tar lätt upp tekniska termer i vardagsspråk och lånar in nya ord som ofta blir allmänt använda. Dessutom ger slang nya betydelser till gamla ord.

Antal ord i engelskan

Engelskans ordförråd är utan tvivel mycket stort, men att sätta en specifik siffra för dess storlek är mer en fråga om definition än om beräkning. Till skillnad från vissa andra språk har engelskan ingen språkakademi som kan definiera officiellt accepterade ord. Ord nybildas regelbundet inom medicin, naturvetenskap och teknik. Vissa av dessa får vidare spridning medan andra förblir hos en mindre grupp. Främmande ord som används i invandrargemenskaper tas ofta upp i den större språkgemenskapen. Ålderdomliga, dialektala och regionala ord kan betraktas som "engelska" eller inte. Oxford English Dictionary (andra upplagan) inkluderar över 500 000 uppslagsord med en ganska inkluderande hållning: :Den tar inte bara in standardspråket i litteratur och tal, nuvarande, föråldrat eller ålderdomligt, utan även det huvudsakliga tekniska ordförrådet och ett stort inslag av dialektalt språk och slang (enligt OED:s supplement 1933). Svårigheten att fastställa antalet ord ökas av att nya varianter av engelska framträder.

Ords ursprung

En datorstödd genomsökning av omkring 80 000 ord i den gamla Shorter Oxford Dictionary (tredje upplagan) som publicerades i Ordered Profusion av Thomas Finkenstaedt och Dieter Wolff (1973) uppskattade ordens ursprung som följer:
- Franska, inklusive fornfranska och anglofranska: 28,3 %
- Latin, inklusive modernt vetenskapligt och tekniskt latin: 28,24 %
- Forn- och medelengelska, fornvästnordiska och nederländska: 25 %
- Grekiska: 5,32 %
- Ingen angiven etymologi: 4,03 %
- Avledda från egennamn: 3,28 %
- Alla andra språk: mindre än 1 % I engelskan finns det cirka ett tusental ord av fornnordiskt ursprung, men de skandinaviska språken har i modern tid inte lånat ut särskilt många ord till engelskan. Ett litet antal sådana återfinns ändock i engelskan. Av svenskt ursprung är ombudsman (”ombudsman”) och smorgasbord (”smörgåsbord”). Av nordiskt ursprung är även orienteering (”orientering”). Svenska uppfinnare har lånat ut sina namn till vissa begrepp, till exempel Anders Celsius för temperaturskalan Celsius och Anders Jonas Ångström för våglängdsenheten ångström, ofta skriven som angstrom. Begreppen sloyd (”slöjd”) och glogg (”glögg”) används ibland också. Isländskan har tillhandahållit saga (”saga”) och geyser (”gejser”), norskan fjord, slalom och även ski (”skida”) och finskan sauna (”bastu”).

Fonologi

Vokaler

Det är vokalerna som skiljer sig mest från område till område. Där tecken förekommer i par motsvarar det första ljudet det som används i nordamerikansk engelska och den engelska som talas på andra ställen. Vokalen U kan stå för antingen /u/ eller /ju/.

Konsonanter

Detta är engelskans konsonantsystem med tecken från internationella fonetiska alfabetet (IPA).

Noter

#Den velara nasalen är i vissa dialekter i norra Storbritannien en icke-fonemisk allofon av /n/, som bara förekommer framför /g/. I alla andra dialekter är den ett separat fonem, som dock bara förekommer i stavelsekoda. #Den alveolara flappen är en allofon av /t/ och /d/ i obetonade stavelser i nordamerikansk engelska och i ökande utsträckning i australisk engelska. Detta är ljudet av "tt" eller "dd" i orden latter och ladder, vilka är homofoner i nordamerikansk engelska. Det är samma ljud som representeras av enkelt "r" i vissa varieteter av spanska. #I vissa dialekter, såsom cockney, sammansmälter interdentalerna /θ/ och /ð/ vanligen med /f/ och /v/, och i andra, som afrikansk-amerikansk talad engelska sammanfaller /ð/ med /d/. I vissa irländska varieteter blir /θ/ och /ð/ de motsvarande dentala klusilerna, vilka då kontrasterar med de vanliga alveolara klusilerna. #Ljuden är labialiserade i vissa dialekter. Labialisering är aldrig kontrastiv i initial ställning och transkriberas därför inte alltid. #Den tonlösa velara frikativan /x/ används endast av skotska och walesiska engelsktalare för skotska eller gaeliska ord såsom loch eller av vissa talare för lånord från tyska och hebreiska som Bach och Chanukah /xanuka/, eller i vissa dialekter som Scouse (i Liverpool) där affrikatan [kx] används istället för /k/ i ord somdocker . De flesta som har engelska som modersmål har svårt att uttala detta ljud korrekt när de lär sig främmande språk, och använder ljuden [k] och [h] i stället. #Tonlöst w återfinns i skotska, irländska, vissa överklassbrittiska, vissa östamerikanska och nyzeeländska accenter. I alla andra dialekter sammanfaller det med /w/.

Tonande och aspirerade konsonanter

Om klusiler uttalas tonande och aspirerade i engelska beror på dialekt och kontext, men några allmänna regler kan ges:
- Tonlösa klusiler och affrikator (//, //, // och //) blir aspirerade när de förrekommer initialt i ord eller i början av en betonad stavelse och inte ingår i en konsonantgrupp – jämför pin [] och spin [].
- I vissa dialekter sker aspirationen även i obetonade stavelser.
- I andra dialekter, såsom indisk engelska, kan de flesta eller alla tonlösa klusiler förbli oaspirerade.
- Ord-initiala tonande klusiler kan förlora stämbandston i vissa dialekter.
- I ordslut kan tonlösa klusiler bli outlösta eller åtföljas av en glottal klusil i vissa dialekter (till exempel många varieteter av amerikansk engelska) – exempel: tap [], sack [].
- I ordslut kan tonande klusiler förlora stämbandston i vissa dialekter (till exempel vissa varieteter av amerikansk engelska) – exempel: sad [], bag []. I andra dialekter är de fullt tonande i final ställning, men endast delvis tonande i initial ställning.

Utbredning

Engelskan talas som huvud-, minoritets- eller bispråk i:

- Antigua och Barbuda,
- Australien,
- Bahamas,
- Barbados,
- Belize,
- Botswana,
- Dominica,
- Fidji,
- Filippinerna (andraspråk),
- Gambia,
- Ghana,
- Grenada,
- Guyana,
- Indien,
- Irland,
- Jamaica,
- Kamerun,
- Kanada,
- Kenya,
- Kiribati,
- Lesotho,
- Liberia,
- Malawi,
- Malta,
- Marshallöarna,
- Mauritius,
- Mikronesien,
- Namibia,
- Nauru,

- Nigeria,
- Nya Zeeland,
- Pakistan,
- Palau,
- Papua Nya Guinea,
- Rwanda,
- Saint Kitts och Nevis,
- Saint Lucia,
- Saint Vincent och Grenadinerna,
- Salomonöarna,
- Samoa,
- Seychellerna,
- Sierra Leone,
- Singapore,
- Storbritannien,
- Swaziland,
- Sydafrika,
- Tanzania,
- Tonga,
- Trinidad och Tobago,
- Tuvalu,
- Uganda,
- USA,
- Vanuatu,
- Zambia,
- Zimbabwe
- Brittiska besittningar och protektorat.

Engelskan är också ett av de officiella språken i FN, och ett av de två huvudspråken i EU. Inom Nato är engelska det språk som används i de sammanhang där medlemsländer med två eller flera olika språk deltar.

Dialekter

Brittisk engelska

Huvudartikel: Brittisk engelska The Queen's English (före Elizabeth II The King's English) eller oxfordengelska (kallas även på engelska för Recieved pronounciation, RP, se brittisk engelska) är standardspråk i Storbritannien, och baserar sig på de dialekter som talades i grevskapen kring London på 1600-talet. Detta uttal av engelska är den som vanligen lärs ut på engelska språkkurser och språkutbildningar utomlands. Faktum är att endast 3-5 % av den brittiska befolkningen talar RP trots att den formen fram tills de senaste åren favoriserades i till exempel BBC:s radio- och tv-utsändningar samt inom det högre utbildningssystemet. Över hälften av alla britter anses tala nordengelska som har ett helt annat uttal och en annan intonation än syd(öst)engelska. I nordengelska (vilket anses vara den engelska som talas ungefär norr om en linje från Coventry och uppåt) uttalas "love" [lɐ:v] som [lov], läspljudet θ ersätts med f (thinner [θinne(r)] uttalas [finner]), r uttalas i alla ställningar till skillnad från RP m.fl. skillnader. Uttalen skiljer sig så kraftigt åt att mången engelsman från södern och många amerikaner knappt kan förstå vad människor med nordengelskt uttal säger. I London var det tidigare vanligt att tala cockney bland de lägre socialgrupperna, men detta har numera i stor utsträckning ersatts med en form som kallas Estuary English (flodmynningsengelska, syftar på mynningen vid floden Thames nära London) som påminner om en slags blandning mellan nordengelska och RP. En annan form som uppstått på senare år i framförallt London är "mid-Atlantic" som är ett slags blandspråk mellan RP och amerikansk engelska. Till dessa dialektala skillnader på de brittiska öarna kommer även skotsk engelska som talas i Skottland med tungspets-r och ett delvis annat ordförråd med större inslag av skandinaviska ord. En person med svenska som modersmål, och som lärt sig behärska engelska väl, talar naturligtvis ändå med "svensk brytning", som inte undgår en infödd engelsman. Svensken tros då ibland vara skotte. Walesisk engelska i Wales (med en intonation som påminner om svenskan) har ofta en annan ordföljd: "Goin' down the mine he is" när det annars heter "He is going down the mine". Lokal påverkan gäller även irländsk engelska, som i mångt och mycket är ett resultat av engelsk kolonialisering och inflyttning till den gröna ön. Även språket norn som talades på Shetlandsöarna kan förtjäna att nämnas eftersom språket påminde mycket om fornnorska (Norge styrde öarna fram till 1400-talet). Det norska inflytandet kan spåras mycket väl i många av dagens ortnamn i dessa trakter.

Amerikansk engelska

Huvudartikel: Amerikansk engelska En annan huvudvariant på engelskan med en stavning och ett uttal som skiljer sig från brittisk engelska är amerikansk engelska. Till skillnad från de brittiska öarnas uppsplittring är den amerikanska engelskan förvånansvärt enhetligt i uttal trots den enorma ytan som den täcker. De enda dialektala skillnaderna finns i huvudsak i amerikanska sydstaterna (nedsättande kallat "the Southern drawl"), i New England där språket påminner mycket om RP (John F Kennedy från Boston talade till exempel inte r i alla ställningar vilket är typiskt för new englanddialekten) samt General American som är det språk de flesta amerikaner talar. R uttalas i alla ställningar; ord som bath uttalas [bæθ] (jämför RP: bɑ:θ med lång vokal) och stavningen skiljer sig från brittisk engelska genom många olika sorters förkortningar och neddragande på "onödiga vokaler" (GA: behavior; RP: behaviour). Det finns även ett litet annorlunda ordförråd som skiljer sig från brittisk engelska och vissa ord har andra betydelser i amerikansk engelska till skillnad från den brittiska varianten. Exempel:
- "Tunnelbana" heter underground i brittisk engelska, men subway i amerikanskan. Däremot är subway i brittisk engelska beteckning för ett underjordiskt övergångsställe för fotgängare, som ska ta sig till andra sidan gatan.
- "Hiss" heter lift i brittisk engelska, elevator i amerikansk engelska; icke att förväxla med escalator, rulltrappa. Skillnaderna mellan amerikansk och brittisk engelska är dock inte så stora att det i allmänhet blir risk för allvarligare missförstånd eller att det inte går för en amerikan att läsa en bok skriven på brittisk engelska och vice versa. Några viktiga undantag dock:
- Sättet att skriva datum. Exempel: 05/04/03. Amerikanen tolkar det som maj den fjärde dagen år 2003. Britten sätter emellertid alltid dagen före månaden och årtalet (vanligtvis) sist, och hur tolkningen av exemplet blir av britten är ovisst. Risken för feltolkning är stor. ISO har sökt avhjälpa problemet med den internationella rekommendationen att datum alltid ska anges i ordningen år—månad—dag: ÅÅÅÅ-MM-DD, alternativt (när misstag beträffande seklet kan uteslutas) ÅÅ-MM-DD. Men ännu är rekommendationen långt ifrån genomförd i alla läger. Allvarligt är att det under en övergångstid i ett och samma läger kan gälla än si, än så.
- Sättet att ange våningsplan i byggnader: Amerikanen räknar nedifrån och upp: First storey, second storey, third storey …, medan britten räknar Ground floor (alternativt bottom floor), first floor, second floor etcetera. Sålunda blir third storey = second floor. Grammatiskt sett är det mycket få skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska. I de flesta fall rör det sig enbart om att vissa typer av grammatiska konstruktioner, som är godtagbara i båda varianterna, har olika frekvens i respektive dialekt. Det finns dock ett par saker som skiljer sig åt. En sådan sak är hur man betraktar kollektiva substantiv. I brittisk engelska vacklar bruket mellan att betrakta dessa som singulara och plurala, medan amerikansk engelska nästan uteslutande betraktar dem som singulara. Detta innebär att i brittisk engelska tillåts både The team want to win och The team wants to win, medan i amerikansk engelska enbart den senare formen är acceptabel. Det finns också exempel där amerikansk engelska och brittisk engelska skiljer sig åt vad gäller föredragen preposition, till exempel different from och different to / than. Ibland är det sammanhanget som styr numerus av ett kollektiv. Exempel: staff. Om man avser en organisatorisk enhet gäller singular: The staff is closed for today, men om man avser de personer som utgör staben gäller plural: The staff have gone home.

Andra dialekter

Förutom USA och Storbritannien och deras dialekter finns även australisk engelska med omisskännlig intonation och uttal, och sydafrikansk engelska. Till detta kommer flera andra sorters engelska uttal som sydostasiatisk engelska som talas i Hongkong, Malaysia och Singapore, indisk engelska med flera olika sorters regionalt färgade engelskuttal. Till detta kommer ett okänt antal miljoner som talar engelska som pidgin vilket är vanligt i Filippinerna.

Pidginspråk och kreolspråk

Med engelska som bas har det uppstått ett antal pidgin- och kreolspråk. Häribland kan nämnas pidginengelska, jamaikansk kreol, sranan, tok pisin och pitcairnesiska. Även ebonics, den engelska som talas av många afroamerikaner, betraktas ibland som ett kreolspråk.

Se även

- Svensk engelska
- Svengelska

Källor

- Jan Svartvik, Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk, 1999, ISBN 91-7227-021-7 Kategori:Germanska språk Kategori:Engelska Kategori:EU-språk als:Englische Sprache ja:英語 ko:영어 ms:Bahasa Inggeris simple:English language th:ภาษาอังกฤษ zh-min-nan:Eng-gí

Tecknad film

Även inom området tecknad film kan man tala om olika genrer. De senaste åren har tecknad film från Japan fått stor uppmärksamhet. Man talar om manga och anime.

Se även

- Animering
- Animerad film Kategori:Filmer indelade efter genre

2003

Händelser

Första kvartalet

- 1 januari
- Knivsta blir Sveriges 290:e kommun.
- Telia byter namn till TeliaSonera AB.
- Luíz Inácio Lula Da Silva blir president i Brasilien.
- Pascal Couchepin blir president i Schweiz.
- 2 januari - Stockholms biskop Caroline Krook döms till 16.000 kronor i böter för att hon vägrat lämna ut brev som enligt hovrätten är offentlig handling.
- 13 januari - Göteborgskommitténs rapport om EU-kravallerna 2001 ligger klar. Polisen kritiseras hårt.
- 16 januari - Rymdfärjan Columbia påbörjar sitt sista uppdrag.
- 19 januari - Anja Pärsson vinner sin första världscupseger i storslalom.
- 20 januari - Klädinsamlingsorganisationen UFF lämnar in konkursansökan.
- 21 januari - Före detta hemvårdaren Joy Rahman tilldöms 8,2 miljoner kronor i skadestånd, det högsta någonsin i Sverige, för att oskyldig ha suttit åtta år i fängelse för mord.
- 26 januari - Gudrun Schyman avgår som partiledare för Vänsterpartiet, sedan hennes skattefiffel avslöjats.
- 28 januari - Folkhälsoinstitutet vill ha rökförbud i alla restauranger, barer och kaféer i Sverige.
- 1 februari - Rymdfärjan Columbia exploderar över Texas och de sju astronauterna ombord omkommer.
- 4 februari - Jugoslavien upplöses som stat och ersätts av en union kallad Serbien och Montenegro.
- 5 februari
- Marknadsdomstolen slår fast, att det svenska förbudet mot alkoholreklam strider mot EU:s regler.
- USA:s utrikesminister Colin Powell talar i FN:s säkerhetsråd och lägger fram USA:s bevisföring mot Irak.
- 11 februari - Enligt en rapport från Socialstyrelsen har de fattigaste grupperna i Sverige - invandrare, ensamstående föräldrar och ungdomar - det sämre idag än 1990.
- 15 februari - Miljoner människor demonstrerar världen över mot USA:s och Storbritanniens planerade krig mot Irak. Aftonbladet anger 5-10 miljoner; Indymedia anger 12 miljoner. I Sverige demonstrerar cirka 120.000 människor på ett 40-tal platser runt om i landet.
- 18 februari - En man tänder eld på en tunnelbanevagn i Taegu, Sydkorea, med hundratals döda som resultat.
- 19 februari - Ett flygplan med 302 elitsoldater ombord störtar i Iran under en snöstorm; samtliga ombord omkommer.
- 24 februari - Den nya svenska TV-kanalen SVT24 har premiär.
- 27 februari - Då ABB redovisar en rekordförlust på 6,6 miljarder för 2002 tänker man dra in 1.000 jobb i Sverige, varav 600 i Västerås.
- 28 februari - Václav Klaus blir Tjeckiens president.
- 6 mars - Enligt en rapport från Saco kommer det att ta 60 år innan löneskillnaderna mellan könen i Sverige helt har försvunnit, om utjämningen fortsätter i nuvarande takt.
- 9 mars - Den svenska TV-kanalen TV4 Plus har premiär.
- 12 mars - Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet är alkohol och övervikt de nya hoten mot svenskarnas hälsa, medan cancerrisken minskar.
- 14 mars
- Vid Folkhälsoinstitutets kontroll är 30 av 36 svenska sjukhus överbelagda.
- Recep Tayyip Erdogan blir Turkiets premiärminister.
- 18 mars - I ett tal till nationen lägger George W. Bush fram ett ultimatum till Saddam Hussein: Om han inte lämnar Irak inom två dygn, anfalls Irak av amerikansk-brittiska aliansen.
- 20 mars - Amerikanska och brittiska styrkor påbörjar en offensiv mot Irak, och därmed inleds Irakkriget.
- 29 mars - Födseln av ett svart hål, GRB 030329, 2 miljarder ljusår bort, observeras.

Andra kvartalet

- 1 april - Bo Lundgren meddelar, att han tänker avgå som moderatledare vid partistämman senare under året.
- 2 april - SR:s styrelse förordare Joachim Berner som ny vd, men förslaget dras tillbaka efter en vecka, efter omfattande kritik från flera håll.
- 9 april - Bagdad faller i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat.
- 16 april - Den amerikanske musikern Luther Vandross drabbas av en stroke.
- 17 april - Finland får sin första kvinnliga statsminister, centerpartisten Anneli Jäätteenmäki
- 26 april - Stora delar av moskékomplexet Islamic Center i Malmö brinner ner. Det konstateras senare, att branden är anlagd.
- 8 maj
- Tre tidigare anställda på Ericsson åtalas för spioneri mot företaget för Rysslands räkning.
- SL:s vd Gunnar Schön avgår efter avslöjandet, att han bland annat har tagit med sin fru på en tjänsteresa på SL:s bekostnad.
- 13 maj - Flera tusen av Elektrikerförbundets medlemmar går ut i strejk, som en sympatiåtgärd för de strejkande svenska kommunalarbetarna.
- 19 maj - En man attackerar oprovocerad flera människor vid Åkeshovs T-banestation. En äldre man dör av skadorna. Det framkommer senare, att mannen är psykiskt sjuk.
- 24 maj - Eurovisionsschlagerfestivalen hålls i Riga. Sertab Erener från Turkiet vinner.
- 31 maj
- Tidigt på morgonen infaller en solförmörkelse, synlig i stora delar av Sverige.
- En psykiskt sjuk man mejar ner gående med sin bil på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Två dödas och femton skadas.
- 2 juni - Olja från den förlista Fu Shan Hai driver in på svenskt vatten och förorenar den flera kilomter långa sandstranden vid Mälarhusen på Österlen.
- 6 juni - Ostindiefararen Götheborg sjösätts i Göteborg
- 15 juni - Den statliga svenska adoptionsutredningen föreslår en övre åldersgräns för svenska adoptivföräldrar på 42 år.
- 18 juni
- Det svenska signalspaningsplanet av typ Douglas DC-3 som sköts ner av sovjetiskt jaktflyg över internationellt vatten den 13 juni 1952, vilket blev inledningen till den så kallade Catalinaaffären, återfinns på Östersjöns botten, nordost om Gotland.
- Finlands statsminister Anneli Jäätteenmäki tvingas avgå efter att ha ljugit för den finska riksdagen

Tredje kvartalet

- 1 juli - Den svenska adelns privilegier upphör helt.
- 11 juli - Enligt en rapport från Vägverket har 234 svenskar omkommit i trafiken under de senaste tolv månaderna, vilket är den lägsta siffran sedan 1950.
- 22 juli - Provborrningarna i Hallandsåsen stoppas sedan ett cementläckage har orsakat omfattande fiskdöd i Lyabäcken utanför Båstad.
- 2 augusti - TT avslöjar att vapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har gjort en hemlig resa till Irak, utan att informera den svenska regeringen.
- 14 augusti - Historiens största strömavbrott i nordöstra USA och delar av Kanada inträffar och gör cirka 50 miljoner människor strömlösa under ett dygn eller mer.
- 19 augusti
- Den svenska tullen beslagtar närmare 700.000 ampuller och tabletter med anabola steroider i Stockholm.
- Ett kondis i Sjöbo, som har kallat ett bakverk för negerboll och anmälts till DO, får stöd av de flesta som ringer till ombudsmannen.
- 19 augusti - Attentat mot FN-högkvarteret i Bagdad, varvid 24 personer dör.
- 27 augusti - Planeterna Mars och Jorden ligger rekordnära varandra (55,76 miljoner km). Det är 60.000 år sedan Mars hade en sådan skenbar storlek och ljusstyrka.
- 29 augusti - Fya personer, varav två anställda på Gotlandsbolaget, åtalas för delaktighet i mutor på över 20 miljoner kronor.
- 1 september
- Trollhättans kommun blir Trollhättans stad.
- Finansmannen Johan Björkman lämnar på den svenska regeringens uppmaning ordförandeskapet för Tredje AP-fonden efter misstanke om insider- och skattebrott.
- 5 september - Enligt HD skall nu ett innehav på 1.000 tabletter Rohypnol betraktas som grovt narkotikabrott i Sverige, mot tidigare 20.000.
- 10 september - Sveriges utrikesminister Anna Lindh blir svårt knivskuren i buken av en okänd gärningsman på NK i Stockholm klockan 16.14. Hon förs till Karolinska sjukhuset där hon opereras under eftermiddagen, kvällen och hela natten.
- 11 september
- Anna Lindh avlider 05:29 av de skador hon fick vid knivöverfallet dagen innan.
- Jan O. Karlsson blir tillförordnad svensk utrikesminister.
- En psyksjuk man dödar den femåriga flickan Sabina Eriksson på ett dagis i Arvika.
- 14 september - Folkomröstning hålls angående svenskt medlemskap i EMU. Valdeltagandet blir 80,9 % och Nej-sidan vinner med 56,1 % mot Ja-sidans 41,8 %. Sverige kommer tills vidare således inte omfattas av EMU:s tredje steg.
- 18 september - Orkanen Isabel drar in över östra USA.
- 20 september - Kampanjen Bilfri stad anordnas i 1.800 städer världen över.
- 23 september - Ett strömavbrott i Svenska Kraftnäts stamnät gör att uppemot två miljoner människor i Sverige söder om linjen Norrköping och Varberg inklusive Öland och Gotland strömlösa. Strömavbrottet drabbar också Själland, Lolland och Bornholm i Danmark. Även teletrafiken påverkas.
- 30 september - Air France och KLM meddelar att de ska gå samman och bilda Europas ledande flygbolag.

Fjärde kvartalet

- 1 oktober
- Förbud mot ordet "light" på cigarettpaket införs i Sverige.
- Den danska alkoholskatten sänks med 45 procent.
- 3 oktober - Statsminister Göran Persson presenterar nyordningen i regeringen, som träder i kraft den 10 oktober. Laila Freivalds blir ny utrikesminister. Jan O. Karlsson lämnar regeringen och ersätts av två ministrar (Barbro Holmberg, migrationsminister och Carin Jämtin, biståndsminister).
- 7 oktober - Arnold Schwarzenegger vinner guvernörsvalet i Kalifornien, USA.
- 9 oktober - Anders Milton, läkare och ordförande i Röda Korset, får i uppdrag att utreda den svenska psykiatrivården.
- 10 oktober - Den nya svenska regeringen träder i kraft.
- 12 oktober - Enligt en rapport röker 16% av männen och 19% av kvinnorna dagligen i Sverige. Därmed är landet först i världen med att nå WHO:s mål om mindre än 20% rökare.
- 15 oktober - Kina sänder för första gången upp en människa i rymden. Taikonauten Yang Liwei åker 14 varv runt jorden i rymdskeppet Shenzhou 5.
- 17 oktober - Skyskrapan "Taipei 101" i Taipei når officiellt höjden 508 meter och är därmed världens högsta byggnad.
- 19 oktober - Påven Johannes Paulus II saligförklarar "Rännstenens helgon", Moder Teresa från Calcutta, inför uppskattningsvis 250 000 pilgrimer från hela världen.
- 20 oktober - En man utan flytväst eller annat flytetyg störtar ned i Niagarafallen i Kanada och blir den förste som överlever ett sådant fall. Mannen kommer dock att få böta 10 000 dollar.
- 24 oktober - Concorde slutar flyga i kommersiell reguljär trafik.
- 30 oktober - För första gången på tre år redovisar Ericsson vinst, vilket VD:n kallar "en milstolpe".
- Oktober - Landsbygdsutvecklingsprojektet Baltic Balance inleds.
- 9 november - En månförmörkelse inträffar.
- 18 november - Sex av sju besättningsmän omkommer då en av svenska försvarets Superpumahelikoptrar oförklarligt störtar vid en övning öster om Rörö i Göteborgs skärgård.
- 19 november- USA:s president George W. Bush inleder ett statsbesök i Storbritannien och inbjuds till Buckingham Palace av drottning Elizabeth II. Bush är den förste amerikanske presidenten sedan 1918, som fått den äran.
- 19 november - Ho Chi Minh-staden får besök av fregatten USS Vandergrift. Det är det första amerikanska krigsfartyget som besöker Vietnam sedan Vietnamkrigets slut 1975.
- 23 november - Total solförmörkelse inträffar i Antarktis.
- 25 november - En kvinna i 40-årsåldern får sex nya organ vid en transplantation på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
- 28 november - För första gången på sex år har enligt Temo de fyra borgerliga partierna större väljarstöd än den svenska regeringen och dess två stödpartier - 51,4 % mot 47,4 %.
- 1 december - Advokaten Otto Rydbeck offentliggör en omfattande oberoende utredning över Skandias förehavanden gällande bland annat tvivelaktiga lägenhetsaffärer och enorma pensionsavtal samt bonusar till topptjänstemän under den så kallade Skandiaaffären.
- 6 december - Statsminister Göran Persson och Systembolagets vd Anitra Steen gifter sig på Harpsund.
- 12 december - Lars Ohly kommer oväntat med beskedet att han kandiderar till posten som partiledare för vänsterpartiet.
- 14 december - Saddam Hussein grips levande och utan strid av amerikanerna i sin hemstad Tikrit.
- 16 december - Alf Svensson uppger, att han tänker avgå som partiledare för kristdemokraterna kommande vår.
- 23 december - Ett naturgasfält i Chongqing i centrala Kina drabbas av en stor explosion. Nästan 200 människor omkommer.
- 25 december - En jordbävning inträffar nära staden Bam, cirka 1000 km sydost om Teheran i Iran. Den officiella siffran för antalet människor som omkommit i katastrofen fastställs till 26.271.
- 31 december - Planeten Saturnus står i opposition och är då skenbart som störst och ljusstarkast under året. Saturnus befinner sig då i Tvillingarna.

Födda

- 29 april - Maud Angelica Behn, dotter till prinsessan Märtha Louise av Norge.

Avlidna

Första kvartalet

- 5 januari
- Kisa Magnusson, svensk sångerska.
- Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.
- 15 januari - Viv-Anne Hultén, svensk konståkare.
- 17 januari
- Richard Crenna, amerikansk skådespelare.
- Rolf 'Rulle' Lövgren, svensk revyartist.
- 19 januari
- Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker.
- Arne Palmqvist, svensk biskop i Härnösand och Västerås stift 1967-1988.
- Ingmar Ström , svensk biskop i Stockholms stift 1971-1979.
- 26 januari
- Valerij Brumel, rysk höjdhoppare.
- Gustaf von Platen, svensk journalist och författare.
- 1 februari
- Michael Philip Anderson, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- David McDowell Brown, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Kalpana Chawla, indisk-amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Laurel Blair Salton Clark, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Rick Douglas Husband, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Gert Landin, svensk radio- och TV-journalist och programpresentatör.
- William Cameron McCool, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Ilan Ramon, israelisk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- 4 februari - Mille Schmidt, svensk skådespelare, revyartist och regissör.
- 5 februari - Torsten Sjöholm, svensk skådespelare.
- 7 februari - Gunnar Arvidsson, svensk journalist och TV-profil.
- 10 februari - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 13 februari - Tore Wretman, svensk mästerkock.
- 14 februari - Fåret Dolly, det första klonade djuret.
- 22 februari - Arne Thorén, svensk journalist, ambassadör och partiledare.
- 2 mars - Hank Ballard, amerikansk sångare.
- 3 mars - Kenneth Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
- 8 mars - Adam Faith, brittisk popsångare.
- 12 mars - Zoran Djindjic, serbisk politiker, oppositionsledare och filosof, premiärminister 2001-2003 (mördad).
- 13 mars - Johan Sandström, svensk TV-producent.
- 16 mars - Lars Passgård, svensk skådespelare.
- 31 mars - Tommy Seebach, dansk musiker.

Andra kvartalet

- 1 april - Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
- 4 april - Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemarna i Rockfolket.
- 10 april - Little Eva, amerikansk sångerska.
- 11 april - Niels Dybeck, svensk skådespelare.
- 21 april - Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.
- 22 april - Maria Wine, författare.
- 3 maj - Ole Breitenstein, svensk filmvetare.
- 5 maj - Walter Sisulu, sydafrikansk ANC-ledare.
- 11 maj - Noel Redding, brittisk basist och gitarrist.
- 14 maj - Dame Wendy Hiller, brittisk skådespelare.
- 15 maj - Rune Waldekranz, svensk filmproducent, manusförfattare, författare och filmforskare.
- 23 maj - Kerstin Berger, svensk skådespelare.
- 31 maj - Rene Theodore, haitisk politiker, ordförande för Haitis kommunistiska parti.
- 12 juni - Gregory Peck, amerikansk skådespelare.
- 15 juni - Philip Stone, brittisk skådespelare.
- 16 juni - Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof.
- 17 juni
- Jan Danielson, svensk naturjournalist, ekosof.
- Paul Harland, nederländsk science fiction-författare.
- 26 juni - Sir Denis Thatcher, Margaret Thatchers make.
- 27 juni - Prins Carl Bernadotte.
- 29 juni - Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.

Tredje kvartalet

- 4 juli - Barry White, amerikansk soulsångare.
- 7 juli
- Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare.
- Roland Levin, svensk schlagertextförfattare och tandläkare.
- 8 juli - Laden Bijani och Laleh Bijani, sammavuxna iranska tvillingar.
- 12 juli - Allan Schulman, journalist, tv-producent.
- 16 juli - Celia Cruz, amerikansk sångerska.
- 17 juli - David Kelly, brittisk vetenskapsman och vapenexpert.
- 19 juli - Rune Hassner, fotograf och filmare.
- 22 juli
- Marie Ahrle, svensk skådespelare.
- Uday Hussein, Saddam Husseins äldste son, dödas av amerikanska styrkor.
- 27 juli - Bob Hope, engelsk-amerikansk entertainer och skådespelare.
- 30 juli - Sam Phillips, amerikansk skivproducent, grundare av Sun Records.
- 1 augusti - Marie Trintignant, fransk skådespelare.
- 4 augusti - Ray Adams, norsk sångare.
- 5 augusti - Roland Svensson, konstnär och författare.
- 11 augusti - Herb Brooks, amerikansk ishockeytränare.
- 14 augusti - Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare.
- 16 augusti - Idi Amin, ugandisk militär och politiker.
- 19 augusti - Sergio Vieira de Mello, brasilianskt FN-sändebud.
- 27 augusti
- Arne Gadd, svensk konstnär och författare.
- Magomedsalich Gusajev, dagestansk informationsminister.
- 30 augusti - Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
- 2 september - Stig Wallgren, svensk reklamman, konstnär, kompositör, sångtextförfattare, artist och författare.
- 7 september - Bengt Grive, svensk journalist och tv-sportkommentator.
- 8 september - Leni Riefenstahl, tysk filmregissör och fotograf.
- 9 september
- Brita af Geijerstam, svensk författare, danspedagog, och översättare.
- Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.
- 10 september - Lennart Ottordahl, svensk före detta fotbollsspelare och fotbollstränare.
- 11 september
- Anna Lindh, svensk utrikesminister, mördad.
- John Ritter, amerikansk skådespelare.
- 12 september
- Johnny Cash, amerikansk gitarrist, countrysångare och kompositör.
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- 26 september
- Akila al-Hashemi, medlem av det irakiska styrande rådet.
- Robert Palmer, brittisk rocksångare .
- 27 september - Donald O'Connor, amerikansk filmskådespelare.
- 28 september
- Olle Anderberg, svensk brottare.
- Nawabzada Nasrullah Khan, pakistansk oppositionspolitiker.
- 29 september - Elia Kazan, amerikansk filmregissör.

Fjärde kvartalet

- 3 oktober - Gustav Sjöberg, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 5 oktober - Dan Snyder, kanadensisk ishockeyspelare.
- 7 oktober - Peter Gullin, saxofonist.
- 8 oktober - Gustav "Gurra" Sjöberg, legendarisk AIK-målvakt.
- 9 oktober - Ruth Hall, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober - Gösta "Pollenkungen" Carlsson, skånsk företagare och eldsjäl bakom Rögle BK.
- 18 oktober - Sigurd Persson, professor, designer, ädelsmed och skulptör.
- 21 oktober - Elliott Smith, amerikansk sångare och låtskrivare.
- 22 oktober - Tony Renna, amerikansk IndyCar-förare, avled efter en krasch på Indianapolis Motor Speedway, USA.
- 24 oktober
- Malte Johnson, kapellmästare.
- Soong May-ling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru.
- 25 oktober
- Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guldmedaljör 1952 och 1956.
- Bengt "Bengan" Wittström, jazzmusiker, radioman.
- 30 oktober - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 31 oktober - Kamato Hongo, världens äldsta (116 år; död i Kagoshima, Japan).
- 1 november - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av