:: wikimiki.org ::
| Shatt Al-Arab |
Shatt al-ArabShatt al-Arab (även kallad Arvand Rud på persiska) är en flod i Mellanöstern ca 200 km lång som bildas genom sammanflödet av de två floderna Eufrat och Tigris i södra Irak. I söder utgör floden gräns mellan Irak och Iran ner till flodens utlopp vid Persiska viken. Olika territoriella krav och dispyter om rätten att färdas på floden mellan dessa två länder var faktorer som ledde till krig mellan länderna (Iran-Irak kriget) mellan 1980 och 1988. Staden Basra, som är belägen vid floden är Iraks största hamnstad.
kategori:Asiens floder
Persiska
Persiska (فارسی) är ett språk som talas av totalt närmare 100 miljoner människor. Det är statsspråket i Iran och talas av mer än 50% av befolkningen i landet. Det talas även av en större del av befolkningen i Afghanistan, Uzbekistan, Qatar, Tadzjikistan och Kurdistan samt i ganska stor utsträckning i USA (talas av närmare 700 000 amerikaner med iranskt ursprung), i Kanada och i Västeuropa (i till exempel Sverige talas det av omkring 100 000 personer). Detta beror till stor del på senaste decenniernas oroligheter i Iran.
Språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Det skrivs med en modifierad form av det arabiska alfabetet. Persiska indelas i omkring 14 större dialekter. Dari och tadzjikiska är två större närbesläktade språk.
Fonologi
Vokaler
| | främre |
bakre |
| hög | i, ī [i:] |
u, ū [u:] |
| medel | e, i [e] |
o, u [o] |
| låg | a [æ] |
â, ā [ɑ:] |
| | främre |
bakre |
medel |
| lång | i, ī [i:] |
u, ū [u:] |
â, ā [ɑ:] |
| kort | e, i [e] |
o, u [o] |
a [æ] |
Ortografi
glidljud
Grammatik
Persiska verb kan utrycka tempus och aspekt och böjs i person och numerus. Det finns inget grammatiskt genus. Suffix är vanligast men även prefix förekommer. Verbet sätts sist i satsen.
I formbildningen har persiskan näst efter engelskan blivit det enklaste av alla indoeuropeiska språk. Alla kasus är försvunna, liksom dualis, men språket har bildat en ny genitivpartikel mellan det styrande och styrda (till exempel barâdar-i-pidar ("broder-faderns")) samt en objektivform (dativ/ackusativ) med postpositionen -rå (fornpersiskans rad ("väg")), ofta med ordet mar före, till exempel mard-râ ("åt mannen").
Pluraländelser -än är uppkommen ur genitiv pluralis -än och -äm för animater och -ha för inanimater (men i nuvarande umgängesspråket alltid -hâ), till exempel mardân ("män"), gul-hâ ("rosor").
Ingen bestämd artikel finns, men en obestämd med ändelsen -e i till exempel gulë, alternativt yakë gul, ("en ros").
Adjektivet är oböjligt, men förenas med sitt föregående substantiv, genom ett genitiv, -t-, till exempel mardân-i-beh ("de goda männen"). Komparering sker genom ändelserna -tar och -tann, i till exempel behtar ("bättre"), bahtann ("bäst"); av forniranskans beh som symboliserar "det goda").
Personliga pronomina, böjs som nomina, i till exempel man ("jag"), tu ("du"), pedar-i-man ("min fader"), pedar-i-beh-i-tu-râ ("åt din gode fader"), eller uttrycks i dativ-ackusativ samt genom suffix, till exempel pidar-am ("min fader"), burd-at ("han bar dig"). Demonstrativum böjs som nominativ, i in ("denne") och inan/inhâ ("dessa"). Relativum ke ("som") är oböjligt.
Verbets tempora bildas dels av presensstammen: imperativet bar ("bär") är presens, mibar-am ("jag bär") futurum, biba-ram ("jag skall bära"), bar-ân ("bärande"); dels av perfektstammen: burd-am ("jag bar"), burd ("han bar"), burda ("buren" ("burit")), burd-an("att bära"). Flera andra tempora, liksom passivum, bildas med hjälpverb, till exempel burde-am ("jag har burit"), burd(e)-ast ("han har burit"), och sedan detta lagts till grund för bildningen burdast-am ("jag har burit"); burdâ büd-am ("jag hade burit"), burda savam ("jag är buren" ("jag bäres")).
Accenten ligger i de flesta fall på sista stavelsen.
Possesiv kan uttryckas med inskott av -e- (exempel: hönsägg tocht-e-morq, egentligen "ägg—av en—höna, en hönas ägg").
Geografi
Förutom i Iran talas persiskan i olika varianter av muslimer i Centralasien, Afghanistan och Indien som ett bildat skrift- och umgängesspråket. Som folkspråk sträcker det sig över hela gamla Persien (men har dock i norra Azerbajdzjan undanträngts av turkiskan och i norra Khorasan av turkmenskan) samt dessutom på västkusten av Kaspiska havet upp till Baku.
Bland de moderna språkvarianter som närmast sammanhör med persiska gruppen av de iranska språken, kan nämnas följande grupper:
- De kaspiska språken (Mazenderani i Mazenderan och Gilaki i Gilan), nära besläktade med medelpersiskan.
- De centrala, motsvarande den centrala fornpersiskan (i bland annat Jesd, Kirman)
Andra med de persiska parallella språkgrupper:
- Kurdiskan i Kurdistan
- De nordvästiranska språkvarianterna, vartill hör en art av medelpersiska (se de kaspiska ovan), och moderna nordiranska dialekter samt den gamla soghdiskan med det moderna yaghnobi, eventuellt ossetiskan
- De nordöstiranska dialekterna eller pamirspråken
- De östiranska (afghanskan eller pashto samt baluchi).
Historia
Persiska språket tillhör den iranska grenen av de indoiranska språken och delar sig efter sin historiska utveckling i tre skeden: fornpersiskan, medelpersiskan (även kallad pehlevi) och nypersiskan (nutida persiska). Fornpersiskan har bevarats åt eftervärlden i de akemenidiska kilinskrifterna (520-350 f.Kr.) i Persepolis ruiner, på klippväggarna vid Behistan, Nakhsch-i-Rustam (nära Susa) och på andra ställen. Efter akemenidernas fall (331 f.Kr.) finns inga lämningar på persiskt språk under fem århundraden, till dess att, under arsacidernas och sassanidernas tid, medelpersiskan uppträder med eget alfabet först i inskrifter, sedermera i den så kallade pehlevilitteraturen.
Efter det att Persien underkuvats av araberna (650) följde åter en nästan litteraturlös period på över 200 år, varefter den med arabiska bokstäver skrivna nypersiskan med Hanzala Rudagi, Belami och Firdausi från och med 800-talet framträder med ungefär samma grammatiska formbyggnad som den har i våra dagar.
Den språkliga utvecklingen från forn- till nypersiska (jfr Zend) karakteriseras i fonetiskt avseende huvudsakligen av slutvokalernas bortfall jämte följande ljudskridningar: Tonlösa k, t, p, c (tch) bli tonande g, d, b, z (lent s). Till exempel:
| | fornpersiska |
medelpersiska |
nypersiska |
| "död" | mahrka |
mark |
marg |
| "själv" | xvato |
xvat |
xud- |
| "vatten" | api |
ap |
ab |
"dag" | raucah |
rojj |
roj, roz |
Vidare har f och stundom d blivit h. Till exempel:
| | fornpersiska |
medelpersiska |
nypersiska |
| "berg" | kaufa |
kof |
koh |
| "plats" | gaõué1 |
gås |
gäh |
| "jag ger" | dadämi |
|
diham |
"fot" | päõa2 |
|
päy, päi |
1I stället för -tus.
2Enligt avestan.
I formläran står fornpersiska ungefär på samma nivå som sanskrit. Nomen (men ej verb) har dualis, och av sanskrits åtta kasus saknas blott dativ. Verbet har både konjunktiv och optativ, samma rika utbildning av presensstammen och ungefär samma tempora som sanskrit. Medelpersiskan visar en total ombildning, och dess formbyggnad är redan i allt väsentligt identisk med nypersiskans med mindre skillnad än mellan forn- och nysvenska. Fornpersiska skiljer sig mot nypersiska ungefär så som fornisländska från svenska.
Från början hade nypersiskan de korta vokalerna a, i, u, och de långa ä, i, u, e (ursprungligen ai) och ö (ursprungligen au). I nutida persiska uttalas a som öppet e (eller ä), ä som svenskans å, samt e och ö som i och u. Till exempel hette det förr Eran, nu Iran och förr kõh och rõz, nu küh och rüz. Denna fonetiska förändring är, jämte det arabiska språkets inflytande på språkbruk och ordförråd nästan den enda utveckling nypersiska genomgått under de senaste 900 åren.
Externa länkar
- [http://www.persianmirror.com/about/statistics.cfm PersianMirror.com]
- [http://www.ethnologue.com/show_family.asp?subid=1000 Ethnologue.com]
Kategori:Indoiranska språk
ja:ペルシア語
ko:페르시아어
th:ภาษาเปอร์เซีย
EufratEufrat, (syriska: Frot/Frat ܦܪܬ, turkiska: Firat, arabiska: al-Furat), är en flod i sydvästra Asien. Den är 2 800 km lång och rinner upp i bergen i nordöstra Turkiet, flyter söderut in i Syrien och sedan vidare in i Irak. Där flyter floden Tigris samman med den, och de bildar ett förgrenat utlopp, Shatt al-Arab, som rinner ut i Persiska viken.
Persiska viken]]
kategori:Asiens floder
ja:ユーフラテス川
Irak
Irak är en stat i Mellanöstern i sydvästra Asien, som sträcker sig över det forntida området Mesopotamien. Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst.
Irak styrs för närvarande av en övergångsregering, efter att den tidigare diktatorn Saddam Hussein störtats under Irakkriget 2003. Irak invaderade 1990 Kuwait under Saddam Hussein, vilket blev upptakten till Gulfkriget 1991. Efter Gulfkriget anklagades landet av USA och Storbritannien för att hysa massförstörelsevapen, detta blev förevändningen för USA:s invasion 2003. Anklagelsen har i efterhand visat sig felaktig.
Historia
Huvudartikel: Iraks historia
Det bördiga området Mesopotamien mellan floderna Eufrat och Tigris var födelseplatsen för flera av världens äldsta civilisationer såsom sumererna, babylonierna och assyrierna. Efter att under lång tid ha varit en del av Persien erövrades landet av araberna 656, och år 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev den arabiska världens centrum tills den införlivades i Osmanska riket år 1534.
Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av det osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Då det osmanska riket deltog i första världskriget på centralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Under fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.
Staten Irak upprättades som en monarki under brittiskt mandat, och 1932 blev landet självständigt. År 1958 störtades monarkin och ersattes med en republik vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades. Det socialistiska Baathpartiet fick kontroll över landet 1968, och inledde ett strikt ledarskap, speciellt efter Saddam Husseins maktövertagande 1979. På 1980-talet blev Irak inblandat i ett krig med grannlandet Iran, vilket slutade 1988. Efter Iraks ockupation av Kuwait 1990 och det efterföljande Gulfkriget blev Irak isolerat internationellt till våren 2003 då USA och Storbritannien i strid mot folkrätten invaderade Irak militärt (se Irakkriget). Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein.
USA-alliansen överlämnade den formella makten till den irakiska interimsregeringen 28 juni 2004. Inskränkningarna är stora. Regeringen kan inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara ska sitta fram till valet, som var planerat att hållas 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Den har inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som är kvar i enlighet med en FN-resolution.
Politik
Huvudartikel: Iraks politik
Irak har i hela sin historia som självständig stat, fram till nyligen, varit mer eller mindre en diktatur, där inga andra grupperingar utanför de styrande hade något att säga till om. 1968 tog Baathpartiet makten i en oblodig militärkupp, där Saddam Hussein blev landets verklige ledare. Partiets officiella ideologi byggde på arabisk enhet, frihet och socialism.
Parlamentet bestod av 250 platser, varav 220 valdes genom allmänna val, och 30 tillsattes av presidenten. Inga kandidater till parlamentet utanför Baathpartiet var tillåtna. Formellt styrdes landet av ett revolutionsråd som utsåg president och stiftade lagar tillsammans med parlamentet. I praktiken hade presidenten all makt. Han var premiärminister, ÖB och ordförande i revolutionsrådet.
Genom ständiga utrensningar stärkte Saddam Hussein hela tiden sin makt, och alla viktiga poster innehades av anhöriga och nära vänner till Hussein.
Efter FN-alliansens seger i Gulfkriget fick de oppositionella grupper i de kurdiska områdena i norra Irak, som stod utanför Saddam Husseins kontroll, ett visst reellt inflytande.
Efter USA:s och Storbritanniens ockupation av Irak 2003 styrs landet av en interimsregering tillsatt och övervakad av en amerikansk civiladministratör.
Provinser
Huvudartikel: Iraks provinser
Irak är indelat i 18 provinser (muhafazat, singular - muhafazah):
- Al Anbar
- Al Basrah
- Al Muthanna
- Al Qadisiyah
- An Najaf
- Arbil
- As Sulaymaniyah
- At Ta'mim
- Babil
- Bagdad
- Dahuk
- Dhi Qar
- Diyala
- Karbala
- Maysan
- Ninawa
- Salah ad Din
- Wasit
Geografi
Geografiska fakta
| Yta: |
438 446 km², till detta kommer Iraks del av den 7 044 km² stora neutrala zon som delas med Saudiarabien |
| Markanvändning: |
skog 0,4%, jordbruksmark 13%, övrig mark 87%
|
| Högsta berg: |
Rawanduz, 3 658 m.ö.h. |
| Längsta floder: |
Eufrat (2 800 km), Tigris (1 900 km) och Shab |
| Största sjö: |
Irak har ingen naturlig sjö |
Huvudartikel: Iraks geografi
Irak ligger i västra Asien och gränsar till Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väster, Saudiarabien i sydväst, Kuwait i söder samt Iran i öster. De västra delarna av Irak är till stor del öken, men området mellan de två stora floderna Eufrat och Tigris, Mesopotamien, är fertilt. Den norra delen av landet är till största delen bergigt. Där ligger Iraks högsta punkt, Rawanduz, 3658 meter över havet. Irak har en liten havskust vid Persiska viken. Nära kusten har de två floderna ett gemensamt lopp, Shatt al-Arab, som tidigare till stor del bestod av träskland. Flera av dessa områden dränerades på 1990-talet.
Det lokala klimatet är mestadels ökenklimat med milda till kalla vintrar och torra, varma molnfria somrar. De norra bergstrakterna har kalla vintrar; ibland med tunga snöfall som inte sällan skapar översvämningar.
Huvudstaden Bagdad med 5,8 miljoner invånare (2000) ligger i mitten av landet på Tigris flodbank. Andra storstäder är Mosul i norr och Basra i söder med 1,8 (2002) respektive 1,4 (2002) miljoner invånare. Andra städer inkluderar Bayji, Karbala, Kirkuk, Najaf, Samarra, As Sulaymaniyah och Tikrit.
Ekonomi
Ekonomiska fakta
| BNP/capita: |
2 400 USD (2002, uppskattning) |
| Olika näringsgrenars andel av BNP: |
jordbruk 6%, industri 13%, service 81% (2000)
|
| Sysselsättning fördelad på näringsgren: |
jordbruk 18%, industri 18%, service 64% (1991)
|
| Naturtillgångar: |
olja, naturgas, svavel, fosfater, zink, bly, koppar, krom, mangan, järn, uran |
| Viktigaste exportprodukt: |
olja |
| Viktigaste importprodukter: |
livsmedel, medicin, industrivaror |
| Viktigaste handelspartner: |
USA, Italien, Frankrike, Spanien (2000) |
| Valuta: |
1 dinar = 20 dirhan = 1000 fils = 0,3109 USD (2002) |
Huvudartikel: Iraks ekonomi
Irak är ett gammalt jordbruksland, men i modern tid har dess ekonomi dominerats av oljesektorn, vilken traditionellt har gett 95 procent av intäkterna i utrikeshandeln. Landet var 1988 den näst efter Saudiarabien största producenten av olja i Mellanöstern, och under åren 1980-1987 svarade oljeexporten för mer än 98 procent av landets exportintäkter. På 1980-talet skapade kriget med Iran stora utgifter, vilka tvingade landet att låna pengar samt att minska återbetalningarna på tidigare utlandslån. Iraks ekonomiska förluster under detta krig beräknas till minst 100 miljarder amerikanska dollar. Efter krigets slut 1988 ökade oljeexporten gradvis i och med konstruktionen av nya oljeledningar och återuppbyggnaden av skadade.
Den Irakiska ockupationen av Kuwait i augusti 1990 och Gulfkriget, som inleddes i Januari 1991, ledde till stor ekonomisk skada, inte bara genom de direkta kostnaderna för dessa krig, utan också på grund av de internationella sanktioner som följde. Oljeexporten ökade under slutet av 1990-talet, och år 2002 uppgick den till cirka 75 procent av nivån för år 1988.
Sysselsättningsmässigt dominerar idag servicesektorn.
Demografi
Huvudartikel: Iraks demografi
Iraks befolkning utgörs till mellan 75 och 80 procent av araber. Den andra stora etniska gruppen, kurderna, utgör 15-20 procent och lever i de norra och nordöstra delarna av landet. Mindre grupper är assyrier (4 procent), turkmener (3 procent) samt armenier och perser.
Arabiska är det officiella språket men även kurdiska har officiell status i de kurdiska delarna av landet. Engelska är det vanligaste västerländska språket.
De flesta arabiska irakier är shiitiska muslimer men det finns en stor sunnimuslimsk befolkningsgrupp. Det finns även små grupper av kristna och judar.
| Invånarantal: |
24,7 miljoner |
| Naturlig befolkningstillväxt: |
2,78 procent |
| Läs- och skrivkunnighet: |
Totalt 40,4 procent, män 55,9 procent, kvinnor 24,4 procent
|
| Folkgrupper: |
Araber (75-80 procent), kurder (15-20 procent), assyrier (4 procent), turkmener (3 procent), azerbajdzjaner, perser
|
| Religion: |
Muslimer 97 procent (därav 60-65 procentenheter shiiter och 32-37 procentenheter sunniter), kristna 3 procent samt små grupper yazidier, judar och bahá'íer. |
Källa: CIA World Factbook; gäller för år 2003.
Kultur
Två av Unesco:s kulturvärldsarv finns på irakiskt område: befästningsstaden Hatra och Assyriens forna huvudstad Ashur (Qal’at Sherqat). Den togs med på listan över hotade minnesmärken år 2003.
Referens
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/iz.html CIA The World Factbook - Iraq]
Kategori:Asiens länder
Kategori:Mellanösterns länder
Kategori:Irak
ja:イラク
ko:이라크
ms:Iraq
simple:Iraq
th:ประเทศอิรัก
zh-min-nan:Iraq
Persiska vikenPersiska viken, Iranska viken, (Persiska خليج فارس) är ett 233 000 km² stort medelhav till Indiska oceanen. I Sverige är Persiska viken det vedertagna namnet.
Persiska viken är en vik av Indiska oceanen som går in mellan Arabiska halvön (med Saudiarabien, Qatar och Kuwait) och Iran (som förr hette Persien). Utanför Saudiarabiens kust ligger öriket Bahrain (30 öar). Längst in i viken ligger Irak där floden Arvandrud/Shatt al-Arab som bildas genom sammanflödet av de två floderna Eufrat och Tigris i södra Irak, rinner ut. Viken mynnar ut i Indiska oceanen via Hormuzsundet mellan Irans fastland och en udde som sticker ut från Arabiska halvön, och på vilken Oman och Förenade Arabemiraten ligger.
Persiska viken är 1000 km lång och på bredaste stället 350 km. Medeldjupet är ca. 40 m och ca. 110 m som djupast. På grund av den starka avdunstningen är viken en av jordens saltaste havsarmar. Den är också ett av jordens varmaste hav (i augusti 35 grader C) och häftiga stormar är vanliga. Kusterna är i allmänhet flacka och låga, men längs Irans kust stryker ett högt bergland.
Persiska viken har sedan gammalt varit en viktig led för trafiken mellan medelhavsländerna och Indien och Kina.
Kategori:Bihav
ja:ペルシア湾
ko:페르시아 만
1980
Händelser
- 1 januari - Den nya svenska lagen om kognatisk tronföljd träder i kraft varvid Victoria blir svensk kronprinsessa.
- 5 januari - Hewlett-Packard kommer med sin första persondator.
- 18 januari - Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper påseglat en av bropelarna. Åtta människor i sju bilar drunknar när de kör över kanten.
- 22 januari - Electrolux köper Grängeskoncernen.
- 29 januari - Det svenska Transportarbetareförbundets kontroversielle ordförande Hans Ericson avskedas.
- 20 februari - Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder kronor under 20 år på ett nytt flygplanssystem vid namn JAS.
- 12 mars - Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.
- 23 mars - Folkomröstning hålls i Sverige om kärnkraften enligt tre alternativ, som alla förutsätter avveckling. Resultatet är svårtolkat. Inget alternativ är positivt till kärnkraften och man beslutar efter resultatet, att kärnkraften skall byggas ut under 80-talet och sedan avvecklas i den takt det är möjligt till 2010.
- 27 mars - Den norska oljeborrplattformen Alexander Kielland välter och 123 personer drunknar.
- 6 april - För första gången sedan 1916 införs europeisk sommartid i Sverige, varvid klockan ställs fram en timme.
- 10 april - Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.
- 24 april - USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran men misslyckas när två flygplan kolliderar.
- 25 april - 14.000 svenska offentliganställda går i strejk och 12.000 lockoutas. Bland annat drabbas kommunikationerna.
- 2 maj - 750.000 LO-medlemmar lockoutas och 100.000 går ut i punktstrejker i den största arbetsmarknadskonflikten genom tiderna i Sverige.
- 11 maj - Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från regeringen.
- 12 maj - De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
- 18 maj - Vulkanen Mount St Helens i staten Washington, USA får ett utbrott.
- 19 maj - Enligt en utredning missbrukar mellan 10.000 och 14.000 personer i Sverige tung narkotika.
- 24 maj - Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.
- 28 maj - Den första svenska jämställdhetsombudsmannen, JämO, utnämns.
- 29 maj - Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga, president.
- 10 juni - I en tolkning av kärnkraftsomröstningen bestämmer den svenska riksdagen kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.
- 1 juli - Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell.
- 5 juli - Björn Borg vinner herrsingeln i Wimbledon för femte gången i rad. Sportjournalister utser honom till världens främste idrottsman.
- 21 juli - De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid F16 i Uppsala.
- 22 augusti - Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär.
- 6 september - Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.
- 22 september - Kriget mellan Iran och Irak inleds.
- September - En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen. Momsen höjs.
- 23 oktober - Tidningen Aftonbladet avslöjar att Ingmar Bergman tänker spela in en film i Sverige, en storproduktion med Erland Josephson i huvudrollen och med arbetsnamnet Fanny och Alexander.
- November - Olof Palme utses till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.
- 2 december - Ett svenskt TV-program där bland annat avsnitt ur videofilmen Motorsågsmassakern visas utlöser debatt om videovåldet.
- 25 december - Kay Pollacks film Barnens ö, efter P. C. Jersilds roman, har svensk premiär.
- Lagprövningsrätten skrivs in i den svenska regeringsformen. Den gäller alla myndigheter och alla föreskrifter och lagar. Man skall inte tillämpa en föreskrift om den står i strid med grundlagen.
- Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
- Svenska staten tar över det krisdrabbade skogsföretaget SCB.
Födda
- 1 januari - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 3 januari - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
- 12 januari - Amerie, amerikansk R&B-sångerska.
- 14 januari - Peter Eggers, svensk skådespelare.
- 17 januari - Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
- 19 januari - Jenson Button, brittisk racerförare.
- 25 januari
- Åsa Gruvsjö, svensk programmerare, webbmaster och företagare.
- Magnus Kahnberg, svensk ishokeyspelare.
- Christian Olsson, svensk friidrottare.
- 27 januari - Marat Safin, rysk tennisspelare.
- 28 januari - Nick Carter, amerikansk musiker.
- 29 januari - Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
- 12 februari - Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
- 16 februari - Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
- 24 februari - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
- 5 mars - Sanna Bråding, svensk skådespelare.
- 6 mars - Emma Igelström, svensk simmare.
- 9 mars - Chingy, amerikansk Rap-artist, medlem i GIB.
- 15 mars - Josefin Lillhage, svensk simmare.
- 21 mars
- Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
- Deryck Whibley, kanadensisk sångare och gitarrist, medlem i bandet Sum 41.
- 4 april - Björn Wirdheim, svensk racerförare.
- 6 april - Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
- 8 april - Adam Brody, amerikansk skådespelare.
- 12 april - Brian McFadden, irländsk musiker.
- 20 april - Jasmin Wagner, tysk sångerska, mer känd som Blümchen.
- 2 maj - Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
- 12 maj - Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
- 15 maj - Tilde Fröling, svensk skådespelare.
- 19 maj - Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 22 maj - Alexandra Kirsanova, vitrysk musiker.
- 17 juni - Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
- 23 juni - Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
- 26 juni - Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
- 10 juli - Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
- 17 juli - Kristofer Gustavsson, svensk bandyspelare, målvakt.
- 12 augusti - Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Tove Fraurud, svensk politiker, förbundsordförande för Ung Vänster 2004–2005.
- 20 augusti - Sebastian Zelle, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 25 augusti - Adryan Linden, svensk aktivist för handikappades rättigheter.
- 26 augusti - Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
- 28 augusti - Erik Hartin, världsmästare i japansk rugby.
- 29 augusti - Nicholas Tse, kinesisk skådespelare.
- 3 september - Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
- 11 september - Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
- 24 september - John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
- 26 september
- Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
- 30 september
- Maja Gullstrand, svensk musiker.
- Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
- 5 oktober - Paul Thomas, amerikansk musiker, basist Good Charlotte.
- 8 oktober - Robert Skowronski, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 9 oktober - Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
- 13 oktober - Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
- 19 oktober - Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
- 24 oktober - Monica Arnold, amerikansk R&B-sångerska.
- 28 oktober - Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
- 2 november - Brittany Ishibashi, amerikansk skådespelare.
- 4 november - Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
- 12 november - Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
- 18 november - Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
- 3 december - Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
- 10 december - Sarah Chang, amerikansk violinist.
- 15 december - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
- 18 december - Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
- 19 december - Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
- 24 december - Maarja, estnisk musiker.
- 30 december - Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.
Avlidna
- 4 januari - Harald Heide Steen, norsk skådespelare.
- 8 januari - John Mauchly, en av uppfinnarna bakom ENIAC.
- 18 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
- 19 januari - Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
- 19 februari - Bon Scott, musiker i gruppen AC/DC.
- 22 februari - Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare.
- 29 februari - Tore Lindwall, svensk skådespelare.
- 19 mars - Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
- 24 mars - Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977-1980, martyr.
- 31 mars - Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
- 6 april - Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
- 12 april - Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
- 17 april - Alf Sjöberg, svensk filmregissör.
- 19 april - Ivar Andersson, svensk politiker och tidningsman.
- 29 april - Sir Alfred Hitchcock, brittisk regissör.
- 4 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president 1953-1980.
- 18 maj - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division (självmord).
- 21 maj - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
- 27 maj - Karin Granberg, svensk skådespelare.
- 4 juni - Lena Gester, svensk skådespelare.
- 7 juni - Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.
- 8 juni - Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
- 18 juni - Eva Wikman, svensk skådespelare.
- 20 juni
- Algot Larsson, svensk skådespelare.
- Allan Pettersson, svensk tonsättare.
- 23 juni
- Clyfford Still, amerikansk konstnär.
- Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 18 juli - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
- 24 juli - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
- 27 juli - Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
- 1 augusti
- Patrick Depailler, fransk racerförare.
- Jacob Wallenberg, svensk finansman.
- 20 augusti - Naemi Briese, svensk sångerska och skådespelerska.
- 26 augusti - Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
- 27 augusti - Carl von Haartman, finländsk skådespelare och regissör.
- 3 september - Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare.
- 14 september - Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 15 september - Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
- 16 september - Jean Piaget, schweizisk pedagog och kunskapsteoretisk pionjär.
- 7 oktober - Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
- 7 november - Steve McQueen, amerikansk skådespelare.
- 22 november - Mae West, amerikansk skådespelerska.
- 4 december - Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
- 8 december
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- John Lennon, brittisk musiker, medlem i The Beatles (mördad).
- 17 december - Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 18 december - Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
- 20 december - Dagmar Olsson, svensk skådespelerska, sångerska och dansös.
- 23 december - Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
- 24 december - Karl Dönitz, tysk storamiral, rikskansler 30 april-8 maj 1945.
Nobelpris
- Fysik
- James Cronin, USA
- Val Fitch, USA
- Kemi
- Paul Berg, USA
- Walter Gilbert, USA
- Frederick Sanger, Storbritannien
- Medicin
- Baruj Benaceraff, USA
- Jean Dausset, Frankrike
- George D Snell, USA
- Litteratur - Czeslaw Milosz, USA / Polen
- Fred - Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
- Ekonomi - Lawrence R Klein, USA
Kategori:Årtal
Kategori:1980-talet
als:1980
ja:1980年
ko:1980년
ms:1980
simple:1980
th:พ.ศ. 2523
BasraBasra är en stad i södra Irak, belägen vid floden Shatt al-Arab. Basra är Iraks främsta hamnstad.
ja:バスラ
Kategori:Asiens floderFloder
Kategori:Floder
ja:Category:アジアの河川
ko:분류:아시아의 강
Henry SelickHenry Selick, stop motion animation director, directed both The Nightmare Before Christmas, and James and the Giant Peach. There was a lot of friction between Tim Burton and Selick regarding The Nightmare Before Christmas; Selick felt that he was not adequately consulted during the film's creation.
Selick also did the stop motion animation in The Life Aquatic with Steve Zissou.
External link
-
Selick, Henry
slots Sepsa eurotax wegetarianizm odywki
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Tribute (Ozzy Osbourne)
Tribute is a live album by Ozzy Osbourne. Released on May 26, 1987 and it was re-issued on August 22, 1995. This album is all in ode of Randy Rhoads' death in 1982 after Blizzard Of Ozz (the
|
Queen Elisabeth of the Belgians
:For the daughter of Philippe and Mathilde, see Elisabeth, Princess of Belgium
:For other people called Elisabeth von Wittelsbach, see Elisabeth von Wittelsbach (disambiguation)
Elisabeth Gabriele Valérie Marie von Wittelsbach (25 July 1876 – 23 Nove
|
Cationic Flocculation
Flocculants are chemicals that are used to aggerate colloids and other suspended particles in liquids to form a flocs in a process called flocculation. Flocculants are used in water treatment processes to improve the sedimentation or filterability of small particles. For example, a flocculant may be used in both swimming pool or drinking water filtration to aid removal of microscopic particles which would otherwise cause the water to be cloudy and w
|
Mugain
Mugain, daughter of Eochaid Feidlech, is the wife of Conchobar mac Nessa, king of Ulster, in the Ulster Cycle of Irish mythology. Her epithet, Aitinchairchech, means "having gorse-like body hair".
When Read More... |
Louis, dauphin de France
]
Louis, dauphin de France (1729-1765), born in Versailles, was the eldest and only surviving son of King Louis XV of France and Queen Marie Leszczyńska, and thus heir apparent (dauphin) to the thron
|
|
|
Dyson operator
In scattering theory, the Dyson series is a perturbative series, and each term is represented by Feynman diagrams. This series diverges asymptotically, but in quantum electrodynamics at the second order the difference from experimental data is in the order of |
|
