:: wikimiki.org ::
| Sockenplan |
SockenplanSockenplan är en öppen plats samt en tunnelbanestation i Stockholm.
Platsen Sockenplan
Platsen Sockenplan ligger i stadsdelarna Enskede Gård (Sockenvägen 355-359), Enskedefältet (Sockenvägen 372-376) samt i Gamla Enskede (öster om Enskedevägen) mellan Odelbergsvägen 89 och Enskedevägen 98 längs Sockenvägen. Tunnelbanan passerar på en viadukt över Sockenvägen. Sockenplan är 100x120 meter. I rondellen vid Enskedevägen står konstverket Girland av Graham Stacy, rest 1993. Platsen fick sitt namn 1929.
Tunnelbanestationen
Station Sockenplan ligger i stadsdelen Enskedefältet och trafikeras av T-bana 1 (gröna linjen) och ligger vid Sockenvägen/Sockenplan mellan Enskedevägen och Enskedefältets skola. Avståndet från station Slussen är 4,6 kilometer.
Stationen invigdes den 9 september 1951 som den 14:e stationen. Den består av en plattform utomhus med entré i den norra änden från Sockenplan. Konstnärlig utsmyckning; Dårarnas båt av Sture Collin, 1990.
Kategori:Enskede-Årsta (stadsdelsområde)
Kategori:Stockholms tunnelbanestationer
Tunnelbanestation
Stockholms tunnelbana
Tunnelbanesystemet i Storstockholm är Sveriges enda.
Den har idag 100 (101 om man räknar "spökstationen" Kymlinge som ligger mellan Hallonbergen och Kista) stationer. Av dessa är 53 st ytstationer (de ligger ovan jord) och 47 st underjordiska stationer. Man delar in de underjordiska stationerna i två huvudtyper:
- Bergstationer: stationer utsprängda i berg
- Betongstationer: stationer gjutna i betong
Linjer
- Tub 1, grön linje har totalt 49 stationer varav 9 är betongstationer, 3 är bergstationer och 37 är ytstationer. Banan är totalt 41 256 meter lång, den invigdes 1 oktober 1950 (mellan Slussen och Hökarängen). Består av fyra grenar, Hässelby strand i Väster samt Hagsätra, Farsta strand och Skarpnäck i söder.
- Tub 2, röd linje har totalt 36 stationer varav 4 är betongstationer, 16 är bergstationer och 15 är ytstationer. Banan är totalt 41 238 meter lång (18 meter kortare än bana 1!). Den invigdes 5 april 1964. Den består av fyra grenar, Fruängen och Norsborg i syd/sydväst samt Ropsten och Mörby Centrum i nordost/norr. Tidigare hade röda linjen orange färg på översiktskartorna, men vartefter nya kartor trycktes upp vid förändringar i tunnelbanenätet så fick linjen under 1980-talet en allt rödare färgton.
- Tub 3, blå linje har totalt 20 stationer varav 19 är bergstationer och 1 är ytstation. På den blå linjen finns även Kymlinge, en halvfärdig station som inte färdigställts, då den planerade stadsdelen ej byggts. Banan är 25 516 meter lång. Den invigdes 31 augusti 1975. Består av tre grenar, Kungsträdgården i söder samt Akalla och Hjulsta i norr.
Historia
I den 30 september 1933 invigdes Södertunneln under Södermalm som ett första steg i att konvertera förortsbanorna till en tunnelbana genom att en innerstadssträcka med stationer förlades i tunnel. Trafiken utfördes till att en början med det som idag ofta benämns premetro, det vill säga tunneltrafik med, ofta särskilda tyngre, spårvagnar. År 1950 konverterades banan för trafik med de för tunnelbanor så karakteristiska tunnelvagnarna och trafiken med dessa påbörjades den 1 oktober.
Teknik
1 oktober
Tunnelbanan drivs elektriskt från en strömskena med driftspänning 650 V likström.
Trafiken sker främst med 271 moderna tunnelvagnar men även av cirka 200 vagnar av 1970- och 1980-talsmodell. Ett fullängdståg består av åtta gamla vagnar eller tre nya vagnar. Längden är då 140 meter. De äldre vagnarna, vagntyp C1-C15, är 17,62 m långa, 2,8 m breda och 3,8 m höga. De väger mellan 20 och 30 ton (tomvikt) och rymmer 48 sittande passagerare (384 passagerare/8 vagnståg). Tågen går normalt sammankopplade i fyra, sex eller åtta vagnar.
Numera (2005) har merparten av de äldre vagnarna ersatts av Vagn 2000, vagntyp C20, som normalt består av 1-3 vagnar à 46,5 meter som rymmer 414 sittande passagerare. De äldre tågen kan ses sporadiskt i rusningstid på röda och blå linjen. Endast vagntyperna C6, C9, C14 och C15 är fortfarande i trafik. Dessa vagntyper benämns numera Cx.
Ett fullsatt tunneltåg rymmer omkring 1000-1200 trafikanter.
Maxhastigheten är 70 km/h på gröna linjen, 80 km/h på röda och blå linjerna (50 km/h vid plattformarna).
Acceleration och retardation är maximalt 0,8 m/s2.
För att möjliggöra tät trafik med god säkerhet använder man i Stockholms tunnelbana ett signalsäkerhetssystem av kontinuerlig typ, vilket innebär att signalbesked skickas till tunneltågets säkerhetssystem kontinuerligt genom farrälerna. Signalen plockas upp av två antenner placerade framför första hjulaxeln, jämförs med uppgifter om tågets hastighet varvid en automatisk inbromsning sker om det går för fort enligt gällande besked. Föraren får presenterat uppgifter om största tillåtna hastighet genom en tablå i förarhytten. Systemet tillåter att två tåg kommer i närheten av varandra men att en kollision inte kan ske i högre hastighet än 15 km/h.
Modernare system övervakar även att stoppsignaler inte passeras. Möjlighet finns även till så kallad ATO-körning (Automatic Train Operation) som hjälper föraren genom att köra tåget automatiskt. Föraren sköter dock fortfarande dörrmanöverering samt tillåter start.
Vagntyper
nuvarande
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=300 C6]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=303 C9]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=292 C14]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=291 C15]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=295 C20]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=924 C20F]
historiska
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=221 A13 (Örbyvagn)]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=261 B13 (Örbyvagn)]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=296 C1]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=294 C2]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=420 C3]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=298 C4]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=299 C5 (silverpilen)]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=301 C7]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=302 C8]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=289 C12]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=290 C13]
- [http://web.ss.se/vagnhallen/typ.asp?id=293 C14z]
Avstånd
tåg Alla avstånd i tunnelbanan mäts från station Slussen för T-bana 1 och 2 och från station Kungsträdgården för T-bana 3. På strömskenan bredvid spåret sitter vita avståndsskyltar som anger avståndet var 100:e meter.
Stationsnamn med fet text avser stationer på T-bana 3 (blå linjen)
Avstånd 0-1 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Gamla Stan
- Mariatorget
- Medborgarplatsen
- T-centralen
Avstånd 1,1 - 2 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Hötorget
- Rådhuset
- T-centralen
- Skanstull
- Zinkensdamm
Avstånd 2,1 - 3 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Fridhemsplan
- Globen
- Gullmarsplan
- Hornstull
- Rådmansgatan
- Skärmarbrink
- Östermalmstorg
Avstånd 3,1 - 4 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Blåsut
- Enskede gård
- Hammarbyhöjden
- Karlaplan
- Liljeholmen
- Odenplan
- Stadion
- Stadshagen
Avstånd 4,1 - 5 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Aspudden
- Björkhagen
- Gärdet
- Midsommarkransen
- Sandsborg
- S:t Eriksplan
- Skogskyrkogården
- Sockenplan
- Tekniska högskolan
- Västra skogen
Avstånd 5,1 - 6 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Fridhemsplan (gäller stationen för gröna linjen)
- Huvudsta
- Kärrtorp
- Ropsten
- Stureby
- Svedmyra
- Tallkrogen
- Telefonplan
- Örnsberg
Avstånd 6,1 - 7 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Axelsberg
- Bagarmossen
- Bandhagen
- Gubbängen
- Hägerstensåsen
- Kristineberg
- Solna centrum
- Thorildsplan
- Universitetet
- Vreten
Avstånd 7,1 - 8 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Alvik
- Högdalen
- Hökarängen
- Mälarhöjden
- Näckrosen
- Skarpnäck
- Sundbybergs centrum
- Västertorp
Avstånd 8,1 - 9 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Bredäng
- Duvbo
- Fruängen
- Hallonbergen
- Rågsved
- Stora Mossen
Avstånd 9,1 - 10 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Abrahamsberg
- Farsta
- Hagsätra
Se även
- Tunnelbana
- Premetro
- Lista över tunnelbanor och stadsbanor
- Förortsbana
- Storstockholms lokaltrafik
- Tvärbanan - avgår från T-banestationen Alvik
- Lidingöbanan - avgår från T-banestationen Ropsten
- Djurgårdsfärjan - avgår från Räntmästartrappan en bit från T-banestationen Slussen
- För information om stationerna, se kategori Stockholms tunnelbanestationer längst ned
Extern länk
- [http://www.sl.se/ SL:s officiella hemsida]
- [http://www.sparvagsmuseet.sl.se/bibliotek/tbanan.pdf Spårvägsmuseets referenssamling]
Kategori:Kollektivtrafik
Kategori:Tunnelbanesystem
Kategori:Svenska järnvägar
-
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
Gamla EnskedeGamla Enskede är en stadsdel i södra Stockholm. Stadsdelen gränsar till Johanneshov, Hammarbyhöjden, Kärrtorp, Enskededalen, Skarpnäcks Gård, Gubbängen, Tallkrogen, Svedmyra, Stureby, Enskedefältet och Enskede Gård.
Enskede Gård
Enskede Gård
Enskede gårds ägor söder om Skanstull och ner mot Skarpnäck köptes av Stockholms stad 1904 och planeras för egnahem. 1908 påbörjas anläggandet av Gamla Enskede, som är Stockholms första kommunala trädgårdstad, enligt Per Olof Hallmans stadsplan från 1907 med plats för kyrka och offentliga byggnader. Ursprungligen var stadsdelen tänkt att till stor del bestå av radhus utmed de svängda gatorna men endast de vid Margaretavägen kom att byggas. Vid Handelsvägen finns flerfamiljshus med butiker i bottenvåningen men Gamla Enskede som till största delen stod färdigt redan före 1:a världskriget utgörs främst av parhus och enfamiljshus. Radhusen vid Margaretavägen är uppförda enligt engelsk förebild.
Kvarteret Dalen tillkom 1977-1982 på ett område som tidigare bestod av en mycket vacker del av Brunkebergsåsen och stora koloniområden. Området avröjdes för ett jättesjukhus, men planerna skrinlades och man byggde bostäder istället.
Stadsdelen hade per 2003-12-31 10 064 invånare. I stadsdelen finns tunnelbanestationerna Sandsborg och Skogskyrkogården.
Kategori:Enskede-Årsta (stadsdelsområde)
ViaduktViadukt är en vägbro över t.ex. en väg eller järnväg.
Kategori:Arkitektur
Slussen (tunnelbanestation)Slussen, tunnelbanestation inom Stockholms tunnelbana för T-bana 1 och 2 (gröna och röda linjen).
Stationen ligger mellan Gamla Stan och Medborgarplatsen samt Mariatorget. Plattformarna är belägna under Ryssgården, 7-24 meter under marken. Den västra plattformen anlöps av tåg norrut, och den östra av södergående tåg. Stationen har ingångar från Ryssgården, Götgatan 17 samt från Saltsjöbanan och Slussenterminalen.
Stationen öppnades den 1 oktober 1950, det var den första stationen. Slussen var ändstation för linje 18 och 19 fram till 1957. Stationen är 0-punkt för kilometerräkning på den gröna och röda linjen, det är härifrån alla avstånd i tunnelbanan räknas.
Konstnärlig utsmyckning i den södra biljetthallen : Väggdekoren "Entre 70 öre" av Astor och Birger Forsberg 1965. I gången upp mot Götgatan finns väggdekor i emaljerad plåt och sten av Sune Fogde, 1965. Mellan plattformarna finns genombrutna blå skärmar med triangelmönster av Bengt Rafael Sundberg, 1990. I biljetthallen mot Ryssgården finns glasmålningen "Ur spår" av Harald Lyth, 1983.
Platsen var tidigare ändhållplats för spårvagnarna, se Ryssgården.
Se även
- Slussen
Kategori:Stockholms tunnelbanestationer
Kategori:Maria-Gamla Stan (stadsdelsområde)
Kategori:Katarina-Sofia (stadsdelsområde)
1951
Händelser
- 1 januari - Säffle får som sista ort i Sverige stadsprivilegium.
- 3 januari - Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om televisionens införande.
- 9 januari - Förenta nationernas högkvarter i New York invigs.
- 15 januari - Ilse Koch, Buchenwalds häxa, döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.
- 27 januari - Kärnvapenprov inleds i den amerikanska Nevadaöknen.
- 1 februari - Sveriges FN-ambassadör lägger ner sin röst i den av USA begärda omröstningen för att stämpla Kina som angripare i Koreakriget.
- 26 februari - Ett författningstillägg som gör att en amerikansk president bara kan omväljas en gång träder i kraft i USA.
- 14 mars - FN-trupper återerövrar Sydkoreas huvudstad Seoul för andra gången.
- 11 april - General Douglas MacArthur avskedas som chef för FN-styrkorna i Korea. Han efterträds av general Mattew Ridgeway.
- 18 april - Fördraget om den europeiska kol- och stålunionen undertecknas.
- 20 april - Alf Sjöbergs film Fröken Julie efter August Strindbergs drama får Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes.
- 9 maj - För att minska köpkraften och motverka den snabba inflationen i Sverige beslutar den svenska riksdagen om en rad nya skatter.
- 16 maj - Den lagstadgade svenska semestern förlängs från två till tre veckor per år.
- 19 maj - En ny svensk religionsfrihetslag antas, som ger rättighet att utträda ur Svenska kyrkan utan att ingå i något nytt samfund. Därmed råder full trosfrihet i Sverige.
- 23 maj - Ruben Rausing presenterar i Lund sin tetraederformade mjölkförpackning av plastat kraftpapper, Tetra Pak.
- 1 juni - Carl Jonas Love Almqvists aldrig spelade Amorina uppförs på Dramaten i en uppsättning av Alf Sjöberg, som anses epokgörande.
- 2 juni - Den första coloradoskalbaggen upptäcks i Sverige.
- 8 juni - Under natten avrättas i Landsberg de sju sista nazistiska krigsförbrytarna från andra världskriget. Se vilka under Avlidna.
- 12 juni - Biskop Bo Giertz i Göteborg kräver att svenska präster skall få rätt att vägra viga frånskilda.
- 7 juli
- 66-årige Gustaf "Stålfarfar" Håkansson genomför utom tävlan och "vinner" Sverigeloppet på cykel Haparanda-Ystad.
- Det första TV-programmet i färg sänds i USA.
- 10 juli - Vapenstilleståndsförhandlingar inleds i den koreanska staden Kaesong.
- 15 juli - Kejnekommisionen avger rapport angående "rättsröta" och homosexualitet i Sverige. Man framför kritik mot myndigheterna, men fastslår, att man ännu kan lita på dem.
- 8 augusti - Andra världskrigets segrarmakter sluter fred med Japan.
- 18 augusti - Den svenska ransoneringen av kaffe upphävs och därmed är den sista kristidsransoneringen borta.
- 1 september - Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas.
- 10 september - Storbritannien inleder en ekonomisk bojkott av Iran.
- 21 september - Den tekniskt utbildade svenske underofficeren och kommunisten Ernst Hilding Andersson grips för spioneri för Sovjets räkning och döms till livstids fängelse.
- 1 oktober - En svensk koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet bildas, med syfte att få en bredare bas i riksdagen och kunna modernisera det svenska jordbruket.
- 2 oktober - Danmark börjar som första land i Norden sända TV.
- 7 november - Gatunämnden i Stockholm beslutar om försök med parkeringsautomater.
- 13 november - Den norske statsministern Einar Gerhardsen avgår och efterträds av Oscar Torp.
- 17 december - Arne Mattssons film Hon dansade en sommar har premiär. Den blir en kassasuccé, en milstolpe i svensk film och mycket känd för sina nakenscener.
- 24 december - Libyen bildas av de tidigare italienska kolonierna Cyrenaika, Tripolitanien och Fezzan.
- 28 december - De första skisserna på SAAB:s nya stridsflygplan, den deltavingade Draken, väcker internationell uppmärksamhet.
- En differentierad sjukpenning införs i Sverige.
- En nordisk parlamentarisk kommitté för friare samfärdsel bildas. Man börjar utreda frågan om passfrihet i Norden för nordiska medborgare.
- Efter påtryckningar från USA, Storbritannien och Frankrike accepterar Sverige i hemlighet Coordination Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). COCOM är västs organ för exportkontroll av strategiska varor, särskilt (för Sveriges del) kullager.
- Sveriges ÖB träffar Norges statsminister och ber att Norge ska lätta på NATO:s sekretess till förmån för Sverige, vilket också sker.
- Centala löneförhandlingar mellan LO och SAF hålls för första gången.
- På LO:s kongress presenteras och godkänns rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen, varmed den solidariska lönepolitiken lanseras i Sverige. Härmed menas "lika lön för lika arbete" och rättvisa lönerelationer mellan grupper med olika arbeten. De lägsta lönerna höjs och de företag, som ej klarar detta, slås ut.
- BPA etableras av de fackliga organisationerna inom den svenska byggsektorn.
- Sverige ansluter sig till Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD).
- Den statliga Sveriges Kreditbank, en statlig affärsbank, inleder sin verksamhet. Den skall främja konkurrens och motverka bankkoncentration, kartellbildning och dyligt.
- Malmö FF vinner Allsvenskan utan att förlora en enda match.
- Ungdomskravaller utbryter flera gånger i Berzelii park i Stockholm.
- Den litterära Metamorfosgruppen blidas i Stockholm.
Födda
- 12 januari - Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.
- 20 januari - Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.
- 30 januari - Phil Collins, brittisk musiker.
- 31 januari - Phil Manzanera, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
- 2 februari - Ingrid Tobiasson, svensk skådespelare.
- 3 februari
- Per Eggers, svensk skådespelare.
- Blaise Compaoré, president i Burkina Faso.
- Arthur Kane, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- 6 februari
- Kevin Whately, brittisk skådespelare.
- Jacques Villeret, fransk skådespelare.
- 11 februari - Björn Wikström, svensk dansare.
- 14 februari - Kevin Keegan, engelsk fotbollsspelare och förbundskapten.
- 15 februari - Jane Seymour, brittisk skådespelare.
- 16 februari - Allan Svensson, svensk skådespelare.
- 20 februari - Gordon Brown, Storbritanniens finansminister från 1997.
- 1 mars - Nitish Kumar, indisk politiker, chefsminister i Bihar 2000.
- 4 mars - Kenny Dalglish, skotsk fotbollsspelare och manager.
- 5 mars - Jim Dowd, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
- 9 mars - Mikael Samuelsson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
- 17 mars - Kurt Russell, amerikansk skådespelare.
- 26 mars - Alexej Buldakov, rysk skådespelare.
- 10 april - Steven Seagal, amerikansk skådespelare med svart bälte i aikido.
- 12 april - Tom Noonan, amerikansk skådespelare.
- 13 april - Joachim Streich, tysk fotbollsspelare.
- 17 april - Olivia Hussey, amerikansk skådespelare.
- 20 april
- Luther Vandross, amerikansk sångare och musikproducent.
- Nara Chandrababu Naidu, indisk politiker, chefsminister i Andhra Pradesh, 1995-2004.
- 21 april - Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker.
- 22 april - Paul Carrack, brittisk soulsångare.
- 27 april
- Ace Frehley, gitarrist i rockbandet Kiss 1973-1982 och 1995-2000.
- Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker.
- 3 maj
- Christopher Cross, amerikansk popmusiker och kompositör.
- Shri Ashok Gehlot, indisk politiker, chefsminister i Rajasthan 1998-2003.
- 4 maj - Jackie Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
- 6 maj - Samuel K. Doe, president i Liberia.
- 13 maj - Paul Thompson, brittisk musiker, trummis i Roxy Music.
- 19 maj
- Jörgen Lindström, svensk barnskådespelare.
- Joey Ramone, amerikansk musiker, sångare i punkbandet The Ramones.
- 22 maj - Kenneth Bianchi, kriminell, ena halvan av "Hillside Strangler".
- 23 maj - Anatolij Karpov, rysk schackvärldsmästare.
- 26 maj - Sally Ride, amerikansk austronaut.
- 30 maj - Stephen Tobolowsky, amerikansk skådespelare.
- 31 maj - Bob Blizzard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 3 juni - Hans Lönnerheden, svensk filmproducent.
- 9 juni - Peter Schildt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 11 juni - Jan Modin, svensk skådespelare, teaterregissör och författare.
- 13 juni - Stellan Skarsgård, svensk skådespelare.
- 14 juni - Paul Boateng, brittisk skatteminister från 2001.
- 15 juni
- Amir Barghashi, svensk skådespelare.
- Martin Caton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997.
- 17 juni - Kerstin Granlund, svensk revyartist, skådesplare och medlem i Galenskaparna & After Shave.
- 19 juni - Ayman al-Zawahiri, egyptier, grundare av Islamiska Jihad.
- 21 juni
- Ulf Dohlsten, svensk skådespelare.
- Nils Lofgren, amerikansk musiker, gitarrist.
- 27 juni - Mary McAleese, irländsk politiker, president från 1997.
- 1 juli - Trevor Eve, brittisk skådespelare.
- 3 juli - Jean-Claude Duvalier, haitisk diktator, Baby Doc.
- 8 juli - Anjelica Houston, amerikansk skådespelare.
- 10 juli - Shri Rajnath Singh, indisk politiker, chefsminister i Uttar Pradesh, 2000-2002.
- 12 juli - Cheryl Ladd, amerikansk skådespelare.
- 15 juli - Jeff Ventura, förre guvernören i Minnesota.
- 19 juli - Abel Ferrara, amerikansk skådespelare och regissör.
- 21 juli - Robin Williams, amerikansk skådespelare.
- 28 juli
- Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
- Natalya Belokhvostikova, rysk skådespelare.
- 2 augusti
- Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare.
- Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister.
- 8 augusti - Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bl.a. Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.
- 9 augusti - Michaele Schreyer, tysk politiker (De Gröna), EU-kommissionär från 1999.
- 18 augusti - Moni Moshonov, israelisk skådespelare.
- 19 augusti
- John Deacon, brittisk musiker, basist i Queen.
- Vladimir Konkin, rysk skådespelare.
- 20 augusti - Lars Väringer, svensk skådespelare.
- 21 augusti - Rasmus Lyberth, grönländsk skådespelare och sångare.
- 23 augusti - Yvonne Schaloske, svensk skådespelare.
- 24 augusti - David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset från 2001.
- 25 augusti - Rob Halford, brittisk sångare och låtskrivare (Judas Priest).
- 26 augusti
- Dave Watts, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Edward Witten, amerikansk professor och fysiker.
- Luizinho Faleiro, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1998-1999.
- 28 augusti - Wayne Osmond, musiker, medlem i (Osmonds).
- 31 augusti - Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 4 september - Marita Ulvskog, svensk politiker och journalist, kulturminister 1996-2004, socialdemokratisk partisekreterare från 2004.
- 5 september - Michael Keaton, amerikansk skådespelare.
- 12 september
- Bertie Ahern, irländsk politiker, Irlands taoiseach från 1997.
- Joe Pantoliano, amerikansk skådespelare.
- 14 september
- Jörgen Andersson, svensk skådespelare, dramaturg och pedagog.
- Sven-Åke Gustavsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 15 september - Johan Neeskens, nederländsk fotbollsspelare.
- 17 september - Russell Brown, brittisk politiker, parlamentsledamot (Labour).
- 18 september - Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör.
- 21 september - Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997-2005.
- 24 september - Alfonso Portillo, president i Guatemala 2000-2004.
- 25 september
- Mark Hamill, amerikansk skådespelare.
- Pedro Almodóvar, spansk regissör.
- 27 september - Meat Loaf, eg. Marvin Lee Aday, amerikansk rockmusiker.
- 2 oktober
- Margherita Cogo, italiens politiker, president i Trentino-Alto Adige, 1999-2002.
- Sting, eg. Gordon Matthew Sumner, brittisk pop/rocksångare.
- 5 oktober - Karen Allen, amerikansk skådespelare.
- 17 oktober - Roger Pontare, svensk musiker.
- 25 oktober - Carl Magnus Dellow, svensk skådespelare.
- 4 november - Traian Basescu, rumänsk politiker, transportminister 1991-1992 och 1996-2000.
- 15 november - Beverly D'Angelo, amerikansk skådespelare.
- 19 november - Zeenat Aman, indisk skådespelare.
- 20 november - Bengt Järnblad, svensk skådespelare.
- 26 november
- Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna.
- Bruno K. Öijer, svensk författare.
- 1 december
- Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör.
- Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist.
- Treat Williams, amerikansk skådespelare.
- 27 december - Ernesto Zedillo, president i Mexiko, 1994-2000.
- 31 december
- Barbara Carrera, nicaraguansk skådespelare.
- Tom Hamilton, amerikansk musiker, basist i Aerosmith.
Avlidna
- 3 januari - Gösta Bagge, svensk professor i nationalekonomi och politiker, partiledare för Moderaterna.
- 7 januari - Sven Lilja, musikdirektör och allsångsledare.
- 10 januari
- Sinclair Lewis, amerikansk författare.
- Yoshio Nishina, japansk atomenergiexpert.
- 11 januari - Lennart von Post, svensk professor i geologi.
- 13 januari - Carl Arthur Sjögren, svensk illustratör och författare.
- 16 januari - Anders Wassén, svensk bakteriolog.
- 17 januari - Arve Arvesen, norsk violinist och musikpedagog.
- 19 januari
- Anton E. Blanck, svensk professor i litteraturhistoria.
- Jack Holt, amerikansk skådespelare.
- 21 januari - Bror Hasselrot, f.d. landshövding i Örebro län.
- 24 januari - Hildor Lundvik, svensk musikdirektör och tonsättare.
- 28 januari - Carl Gustaf Emil Mannerheim, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944-1946.
- 29 januari - James Bridie, skotsk dramatiker och författare.
- 30 januari - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
- 3 februari - Karl Wester, svensk konteramiral och museichef.
- 8 februari
- Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
- Fritz Thyssen, tysk industrimagnat.
- 15 februari - Otto Pukk, estländsk jurisk och politiker.
- 18 februari - Siri Schotte, svensk konstnär.
- 19 februari - André Gide, fransk författare.
- 20 februari - Elisabeth Waern-Bugge, svensk författare och rösträttskvinna.
- 21 februari
- Hjalmar Holmgren, svensk professor i histologi.
- Lilian Lind, dansk skådespelerska och dansös.
- 22 februari - Ethel Snowden, brittisk socialistisk och feministisk politiker.
- 24 februari - Johannes Collin, svensk skulptör.
- 27 februari - Marcus Ehrenpreis, fil. dr. och överrabin.
- 7 mars
- Åke Malmfors, svensk musikdirektör, kör- och orkesterledare.
- Ali Razmara, persisk general och generalstabschef.
- 8 mars - Josef Weijne, ecklesiastikminister.
- 10 mars
- August Giron, kommendör, f.d. marinattaché.
- Victor Odelberg, svensk agronom och hovjägmästare.
- Kijuro Shidehara, japansk konseljpresident.
- 16 mars
- Robert Gerald Riddell, kanadensisk professor och FN-delegat.
- Ivar Widéen, svensk kyrkomusiker, tonsättare.
- 17 mars - Karl Albrecht, ärkehertig av Österrike.
- 21 mars - Gerda Sprinchorn, skulptör.
- 22 mars - Willem Mengelberg, holländsk dirigent.
- 24 mars - José Varela, spansk generalguvernör i Marocko.
- 27 mars - Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop.
- 30 mars - Yngve Ekstrand, svensk konteramiral och marindistriktschef.
- 31 mars - Johan Henrik Wiers-Jenssen, norsk teaterman och journalist.
- 1 april - Ebba Wilton, dansk sångerska.
- 3 april - Simon Barer, amerikansk pianist av ryskbörd.
- 5 april - George Albert Smith, mormonkyrkans ledare.
- 6 april
- Elias Corneliussen, norsk konteramiral.
- Karl-Henrik Högstedt, justitieråd.
- Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
- 8 april - Tyra Dörum, svensk skådespelare.
- 9 april - Vilhelm Bjerknes, norsk fysiker och meteorolog.
- 11 april - Willi Wells, dansk revyskådespelare.
- 14 april - Ernst Revin, brittisk politiker.
- 15 april - Sara Cahier, amerikansk operasångerska.
- 18 april
- Antonio Oscar Carmona, portugisisk president.
- Arthur Vandenberg, amerikansk politiker.
- 20 april - Ivanoe Bonomi, italiensk senatspresident.
- | | |
