:: wikimiki.org ::
| Dr Zoom And The Sonic Boom |
Dr Zoom And The Sonic BoomDr Zoom And The Sonic Boom, amerikanskt popband från New Jersey, USA som bildades 1971 och upplöstes samma år. Bandet bestod av
- Bruce Springsteen, gitarr och sång
- Danny Federici, orgel
- Vini Lopez, trummor
- Steve Van Zandt, gitarr och sång
- David Sancious, keyboard
- Garry Tallent, bas
- Southside Johnny, munspel
- Bobby Williams, trummor
- Kevin Connair, motorcykel
- Danny Gallagher, monopol
- The Zoomettes, bakgrundskör
Bandet gjorde endast 2 framträdanden men uppmärksammades bland annat för att de under konserterna renoverade en motorcykel på scenen. Dessutom hade de ett pågående monopolspel under konserterna. Vem som helst fick vara med och spela om man ville.
Externa källor
- [http://www.brucespringsteen.it/e_street.htm Bruce Springsteen Bands]
- [http://home.theboots.net/theboots/top50/710514.html Konsert 14 maj 1971]
Kategori:Amerikanska musikgrupper
Amerikanskt: Material om USA finns samlat i USA-portalen.
----
USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.
Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.
Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget.
I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).
Historia
Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia.
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
Huvudartikel: USA:s politik
Federalism
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.
Rättsväsen
högsta domstolen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.
Militär
domare
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.
USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
: Huvudartikel: USA:s ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.
Indutri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.
Utrikeshandel
Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas.
Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
Geografi
Huvudartikel: USA:s geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.
Demografi
: Huvudartikel: USA:s befolkning
USA:s befolkning
En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).
Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.
USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat.
Se även Svensk-Amerika.
Kultur
Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
Film
Huvudartikel: Amerikansk film
Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).
Television
Huvudartikel: Television i USA
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
Utbildning
USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.
Transportväsen
Se även
- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen
Externa länkar
- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]
Kategori:Nordamerikas länder
Kategori:AkronymerKategori:USA
ja:アメリカ合衆国
ko:미국
ms:Amerika Syarikat
simple:United States
th:สหรัฐอเมริกา
zh-min-nan:Bí-kok
PopbandBegreppet popmusik myntades i London under det tidiga 1960-talet, då musikstilen ansågs vara mindre rebellisk än den upproriska amerikanska rockmusiken. Typiska popband spelade kommersiellt gångbar popmusik vilket ansågs harmlöst av etablissemanget. Dessa gruppers främsta kännemärke torde vara det långa håret, kostymer samt Chelseaboots. Dock utgjorde det långa håret ett synnerligen irriterande inslag emot etablissemanget i denna tonårskultur.
Typiska popband från 1960-talet är: The Beatles, The Hollies, The Animals och The Monkees.
Några samtida svenska popband är: Tages, Shanes, Ola and the Janglers och Hep Stars.
Begreppet populärmusik är dock vidare och syftar på i princip all fonogramburen musik från 1920-talet och framåt, som har en stor publik,eller syftar till att ha en, och som inte hör till konstmusiksfären (den "klassiska" musiken") eller folkmusiksfären, som i princip omfattar all muntligt traderad musik. Populärmusik är alltså så skilda artister som t.ex. Bing Crosby, Elvis Presley, Beatles, ABBA, Metallica och Madonna. Termerna populärmusik, konstmusik och folkmusik är dock alla problematiska då de utgår inte bara från hur musiken låter utan också hur den socialt konstrueras och uppfattas av publik och kritiker.
Se även
- poplåt
- eurodisco
- schlager
- indie
- Popvänstern
- popkonst
- indiepop
- britpop
- italiensk pop
Kategori:Populärmusik
Kategori:Musikgenrer
simple:Pop music
New Jersey
New Jersey är en delstat i nordöstra USA. Delstaten New Jersey har runt 8 miljoner invånare. Huvudstad är Trenton.
Geografi
New Jersey gränsar i väster till Atlanten, i norr till New York, i öster till Pennsylvania och i söder till Delaware.
Städer
- Newark - ca 278 000 (2003)
- Jersey City - 239 000
- Paterson - 151 000
- Elizabeth - 123 000
- Trenton - 85 000
- Long Branch - 32 000
- Asbury Park - 17 000
- Freehold - 11 000
- Belmar - 6 000
- Neptune City - 5 000
- Flemington - 4 000
Sport
Professionella lag i de högsta ligorna
- NFL - amerikansk fotboll
- New York Giants
- New York Jets
- NHL - ishockey
- New Jersey Devils
- NBA - basketboll
- New Jersey Nets
- MLS - europeisk fotboll
- MetroStars
Kända personer födda i New Jersey
- Bud Abbott, komiker
- Edwin Aldrin (Buzz Aldrin), astronaut
- Count Basie, orkesterledare
- Jon Bon Jovi, sångare, musiker
- James Fennimore Cooper, författare
- Lou Costello, komiker
- Danny DeVito, skådespelare
- Allen Ginsberg, poet
- William Halsey, femstjärnig amiral
- Whitney Houston, sångerska
- Jerry Lewis, komiker, skådespelare, filmproducent
- Norman Mailer, författare
- Jack Nicholson, skådespelare
- Dorothy Parker, författare
- Paul Robeson, sångare
- Norman Schwarzkopf, general
- Paul Simon, kompositör, sångare
- Frank Sinatra, sångare, skådespelare
- Bruce Springsteen, sångare
- Meryl Streep, skådespelare
- John Travolta, skådespelare
- Sarah Vaughan, sångerska
- Bruce Willis, skådespelare
Kategori:USA:s delstater
Kategori:New Jersey
ja:ニュージャージー州
ko:뉴저지 주
simple:New Jersey
USA: Material om USA finns samlat i USA-portalen.
----
USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.
Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.
Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget.
I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).
Historia
Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia.
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
Huvudartikel: USA:s politik
Federalism
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.
Rättsväsen
högsta domstolen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.
Militär
domare
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.
USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
: Huvudartikel: USA:s ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.
Indutri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.
Utrikeshandel
Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas.
Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
Geografi
Huvudartikel: USA:s geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.
Demografi
: Huvudartikel: USA:s befolkning
USA:s befolkning
En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).
Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.
USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat.
Se även Svensk-Amerika.
Kultur
Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
Film
Huvudartikel: Amerikansk film
Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).
Television
Huvudartikel: Television i USA
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
Utbildning
USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.
Transportväsen
Se även
- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen
Externa länkar
- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]
Kategori:Nordamerikas länder
Kategori:AkronymerKategori:USA
ja:アメリカ合衆国
ko:미국
ms:Amerika Syarikat
simple:United States
th:สหรัฐอเมริกา
zh-min-nan:Bí-kok
Bruce SpringsteenBruce Springsteen, född 23 september 1949 i Freehold, New Jersey, USA, är en amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare. Även kallad för The Boss.
Springsteen har gett ut 20 album och de flesta har blivit kritikerrosade med ett par få undantag i början av 1990-talet. Han har under sina turneer för det mesta spelat tillsammans med det numera legendariska bandet E Street Band men han har även turnerat ensam och med andra musiker. Hans låttexter handlar bland annat om sin egen uppväxt i New Jersey men även om arbetarklassens USA och om underpriviligerade människor i samhället. Låtarna har en stor variation mellan glada rocklåtar och vemodiga och nedstämda ballader. Bland hans utmärkelser finns en Oscar och Polar Music Prize.
Biografi
Familj
Bruce Frederick Joseph Springsteen föddes på Monmouth Memorial Hospital, New Jersey och växte upp i Freehold, New Jersey i en amerikansk medelklassfamilj tillsammans med fadern Douglas, modern Adele Zirilli och systrarna Virginia och Pamela.
Springsteen gifte sig 1985 med fotomodellen och skådespelerskan Julianne Phillips och skilde sig från henne 1989. 1991 gifte han om sig med Patti Scialfa, bakgrundssångerskan i E Street Band. Tillsammans har de barnen
- Sonen Evan James, född 1990
- Dottern Jessica Rae, född 1991
- Sonen Sam, född 1994
Karriär
1960- och 1970-talet
Efter high school flyttade Bruce till New York för att försöka att slå igenom med folkmusik. När inte det lyckades återvände han till Asbury Park, NJ. Där spelade han med
- Castiles (1965-1968)
- Earth (1968-1969)
- Steel Mill (1969-1971)
- Dr Zoom And The Sonic Boom (1971)
1971 bildade han The Bruce Springsteen Band som han spelade med till 1972 och 1974 bildades Bruce Springsteen & The E Street Band.
1973 gav Springsteen ut två album, Greetings From Asbury Park, N.J. och The Wild, The Innocent & The E Street Shuffle. Skivorna blev kritikerrosade och den andra skivan utsågs till "Årets bästa" av musiktidningen Rolling Stone. Efter en konsert den 9 maj 1974 i Boston, Massachusetts, fällde The Real Paper-krönikören Jon Landau det klassiska uttalandet
[http://sv.wikiquote.org/wiki/Jon_Landau I saw rock 'n' roll future, and its name is Bruce Springsteen].
Trots att de två första skivorna blev kritikerrosade så såldes de inte i någon större omfattning. I januari 1975 gav sig bandet ut på turné och två månader senare gick de in i studion för att spela in albumet Born To Run. Bruce fick problem med att den första låten de spelade in, Thunder Road, blev för lång. Han kallade in Jon Landau som fick ge synpunkter på låten. Bruce tog till sig synpunkterna och Jon Landau var med och producerade hela skivan. Ett långt samarbete med Jon Landau hade inletts och Landau blev Springsteens manager och skivproducent.
Born To Run blev Bruce Springsteens stora genombrott. Den 27 oktober 1975 hamnade han på Time Magazines och Newsweeks förstasidor. De kritiker han haft ändrade uppfattning om Springsteens musik.
Samarbetet mellan Bruce och Landau sågs dock inte med blida ögon av hans dåvarande manager Mike Appel på skivbolaget CBS. Appel hävdade att han ägde rättigheterna till Bruce's låtar. Under den tvist som följde fick inte Springsteen spela in skivor. Istället turnerade han i princip oavbrutet i två år. När det väl löste sig gick Bruce in i studion igen och påbörjade arbetet med ett nytt album.
1978 släpptes albumet Darkness On The Edge Of Town. Albumet var lite mörkare än Born To Run och Bruce sjöng om familjeförhållanden och orättvisor. Hans intellektuella och politiska tankar speglas i låtarna och många fans anser att detta är det bästa album han har spelat in. Låtar som Badlands och The Promised Land är två av de mest spelade låtarna på hans konserter de följande decennierna. Den efterföljande turnén begränsade sig till USA och Kanada. Bruce blev känd för sina energiska konserter och drog fulla hus var han än spelade.
1980-talet
The River släpptes 1980 och nu vände sig Bruce till den breda massan. Albumet innehöll musik med de flesta inriktningar och variationer som ett popalbum kan ha. Hungry Heart blev hans första stora hitsingel och det sägs att Bruce skrev låten för The Ramones men att Jon Landau övertalade honom att behålla den för sig själv. Rocklåtarna blev mer renodlade och det fortsatte även på albumet Born In The U.S.A 1984 som blev hans största försäljningsframgång. Titellåten Born in the U.S.A var en samhällskritisk skildring av USA och vietnamkriget vilket missförstods av president Ronald Reagan som använde låten i sin valkampanj. Dancing in the dark blev den största hiten på albumet och i videon till låten dansar Courteney Cox med Bruce. Detta inslag använde han sig av på den efterföljande turnén när en ung flicka på varje konsert drogs upp på scenen för att dansa med honom.
Mellan The River och Born In The U.S.A släpptes Nebraska 1982, ett soloalbum där han endast ackompanjerades av gitarr och munspel. Albumet kritikerrosades men han gav sig inte ut på turné förrän Born in the USA hade släppts.
Trippel-LPn Bruce Springsteen & the E Street Band Live/1975-1985 blev en summering av Springsteens karriär så långt. Liveskivan speglade några av de egenskaper som var specifikt för hans konserter. Svängningarna mellan vemodiga ballader och häftiga rocklåtar, samklangen med publiken, de långa känslomässiga talen innan låtarna med bland annat hans relation till sin far och den instrumentala kraften hos E Street Band.
1984 kom Patti Scialfa med i E Street Band och 1985 gifte Bruce sig med Julianne Phillips. Dessa två kvinnor är de som haft störst betydelse för hans privata liv. Äktenskapet med Phillips kom i gungning i ett tidigt skede och 1987 släpptes albumet Tunnel of Love som handlar om relationer mellan män och kvinnor.
1990-talet
Bruce upplöste E Street Band 1989 och nu började en period med olika musiker som kompband både på skivor och turnéer. 1992 släppte han två album samtidigt, Human Touch och Lucky Town. Många fans anser att det är de två svagaste skivorna Bruce har gett ut och de såldes i liten omfattning. Av E Street Band återstod endast Roy Bittan som var med och skrev musiken till ett flertal låtar på de båda albumen.
Springsteen förstod fansens besvikelse vilket han gav uttryck för när han blev invald i Rock and Roll Hall of Fame 1999 och tackade sin far med en tydlig anspelning på albumen Human Touch och Lucky Town.
1995 återförenades E Street Band för inspelningen av extramaterial på albumet Greatest Hits. Inspelningen dokumenterades på DVDn Blood Brothers. Strax därefter släppte han The Ghost of Tom Joad, ett akustiskt soloalbum som inte mottogs av kritikerna på samma sätt som hans första soloalbum Nebraska. Det var låtar utan melodier som under den efterföljande akustiska turnén kompletterades med äldre rocklåtar.
1998 gavs en föraning om en återförening av E Street Band när albumet Tracks släpptes, ett album med 4 cd-skivor. Året efter släpptes 18 Tracks.
1999 kom den officiella återföreningen av E Streeet Band och de gav sig ut på en stor världsturné som varade i över ett år och avslutades med tio utsålda konserter i Madison Square Garden i New York. Turnén resulterade i en TV-inspelad konsert med tillhörande DVD och album som släpptes 2001, Live in New York City.
2000-talet
2002 släppte Springsteen sitt första album med E Street Band på 18 år, The Rising, som producerades av Brendan O'Brien. Albumet som till största delen var en reflektion över 11 september-attackerna rosades av såväl kritiker som fans och betraktades somm Bossens återkomst. Titellåten The Rising spelades mycket i radio och albumet blev hans bäst säljande på 15 år. En stor turné inleddes och även om hans popularitet hade sjunkit i på många ställen i USA så behöll han fortfarande greppet om fansen efter kusterna. Han spelade tio utsålda konserter på utomhusarenan Giants Stadium i New Jersey, ett försäljningsrekord som ingen annan artist har klarat av där tidigare.
Under dessa konserter tackade Bruce alla fans som kommit långväga och som besökte flera av konserterna. Den sista konserten avslutade han med Jersey girl, en sång av Tom Waits som är mycket populär i New Jersey. Risingturnén avslutades med tre utsålda konserter på Shea Stadium i New York. Springsteen blev av med sin poliseskort efter den andra kvällen sedan han spelat American Skin (41 shots), en låt som skrevs efter en verklig händelse då polisen sköt en svart man. Bob Dylan var överraskningsgäst på konserten och de båda framförde låten Highway 61 Revisited tillsammans.
Under 2000-talet har Bruce Springsteen varit en ambassadör för att åter ge liv åt Asbury Park och han har hållit årliga julkonserter där för att bland annat stödja den lokala affärsrörelsen och organisationer i området. Konserterna är för det mesta riktade till de gamla trogna fansen som känner till hans gamla låtar som till exempel E Street Shuffle och Thundercrack, låtar som yngre fans inte alltid känner igen. Före sina turnéer repeterar han och bandet ofta i Asbury Park och hans mest trogna fans brukar samlas utanför för att lyssna på vad som kan bli en kommande konsert.
Vid Grammygalan 2003 spelade Springsteen The Clash' London Calling tillsammans med Elvis Costello, Steve Van Zandt och Dave Grohl för att hedra Joe Strummer. Springsteen och Clash betraktades under en period som rivaler om att ge ut de största skivboxarna när dubbel-LP:n The River och trippel-LP:n Sandinista! släpptes.
2004 offentliggjorde Springsteen att han och E Street Band skulle delta i den politiska Vote for Change-turnén tillsammans med John Fogerty, Dixie Chicks, R.E.M., Jurassic 5 och andra musiker. Alla konserter skulle hållas i stater som utgjorde tungan på vågen i det kommande valet för att stödja MoveOn.org och uppmana människor att rösta mot George W. Bush. Den sista konserten hölls i Washington, D.C. med många av artisterna tillsammans. Flera dagar senare höll Springsteen en liknande konsert i New Jersey när opinionsundersökningar hade visat att rösterna var väldigt lika fördelade. Medan Springsteen tidigare hade spelat för saker han trodde på som till exempel mot kärnkraft, för vietnamveteraner, Amnesty International så var detta första gången han spelade för att stödja en presidentkandidat vilket ledde till både kritik och positiva omdömen. Hans No Surrender blev John Kerrys kapanjsång men kampanjen blev dock inte lyckosam för Kerry.
Springsteens album Devils & Dust släpptes 26 april 2005 och spelades in utan E Street Band. Det är ett lågmält och till stor del ett akustiskt album i samma anda som Nebraska och The Ghost of Tom Joad men det är fler instrument med. En del av materialet skrevs nästan tio år tidigare under eller strax efter Tom Joad-turnén. Springsteen hade framfört en del av låtarna tidigare men de hade aldrig släppts på skiva.
I samband med att albumet släpptes gav sig Springsteen ut på en soloturné. De flesta konserterna såldes ut på kort tid. Till skillnad från sin soloturné på 1990-talet så spelade han flera instrument, bland annat piano, elpiano, pumporgel, banjo, elgitarr, akustisk gitarr och munspel. Under en del låtar använde han sig även av synthesizer som spelades av en tekniker bakom scenen. Under turnén spelade han bland annat Reason to Believe, The Promised Land och Suicides Dream Baby Dream.
Utmärkelser
- Oscar år 1993 för titelmelodin till filmen Philadelphia
- Polar Music Prize år 1997
- Invald i Rock and Roll Hall of Fame år 1999.
Diskografi
Album
- Greetings From Asbury Park, N.J. (1973)
- The Wild, The Innocent & The E Street Shuffle (1973)
- Born to Run (1975)
- Darkness On The Edge Of Town (1978)
- The River (1980)
- Nebraska (1982)
- Born In The U.S.A. (1984)
- Bruce Springsteen & E Street Band Live 1975-1985 (1986) live
- Tunnel Of Love (1987)
- Human Touch (1992)
- Lucky Town (1992)
- In Concert/MTV Plugged (1993) live
- Greatest Hits (1995)
- The Ghost of Tom Joad (1995)
- Tracks (1998)
- 18 Tracks (1999)
- Live in New York City (2001)
- The Rising (2002)
- The Essential Bruce Springsteen (2003)
- Devils & Dust (2005)
Singel
- Chimes Of Freedom (1988)
- Lucky Town Live (1993)
Video/DVD
- Video Anthology 1978-1988 (1989)
- Blood Brothers (1996)
- The Complete Video Anthology: 1978-2000 (2000)
- Live In New York City (2001)
- Live In Barcelona (2003)
- In Concert MTV Plugged (2004)
Turnéer
¹ Antal olika låtar som Springsteen har spelat under turnéerna
² Statistik t o m 1 augusti 2005
Externa källor
- [http://www.brucespringsteen.net Officiell webbplats]
- Övriga externa källor, se Diskussion:Bruce Springsteen
Se även
- Gubbrock
Springsteen, Bruce
Springsteen, Bruce
ja:ブルース・スプリングスティーン
Gitarr
En gitarr är ett stränginstrument som består av en resonans- eller ljudlåda med flat botten och en lång hals försedd med så kallad greppbräda. I halsens övre del finns ett huvud med stämskruvar, som används för att spänna strängarna till avsedd tonhöjd. Strängarna fästs i den andra änden i ett så kallat stall. Greppbrädan har tvärställda greppband med vars hjälp man frambringar olika toner. Gitarren har oftast sex strängar, stämda E A d g h e.
Gitarren, som mycket påminner om gamban, kom till Europa från arabvärlden. I Spanien, där den använts sedan 1200-talet, finns bevarad en gitarr från 1500-talet. Under 1500-talet skrevs också de första kompositionerna för instrumentet.
Under 1900-talet har gitarrer för speciella ändamål konstruerats och i vissa fall också elektrifierats, så kallade "plankor" saknar även resonanslåda.
Intresset för klassisk gitarrmusik har ökat och antalet svenska utövare har mångfaldigats under de senaste decennierna. Till stor del ett resultat av undervisningen i de kommunala musikskolorna, men också på förekomsten av internationellt kända, svenska gitarrister som exempelvis Göran Söllscher.
Gitarr- och elgitarrtillverkare
- Alhambra
- BC Rich
- Dean
- Epiphone
- Fender
- Gibson
- Hagström
- Ibanez
- Jackson
- Squier
- Warwick
- Yamaha
Se även
- Akustisk gitarr
- Elgitarr
- Halvakustisk gitarr
- Klassisk gitarr
- Gitarrist
- Musik
- Luta, Nyckelharpa
- Lista över musikinstrument
- Lista över musikgenrer
Externa länkar
- [http://www.gibson.com/ Gibson Musical Instruments]
- [http://www.gibsonbass.com/ Gibson Bass Guitars]
- [http://www.guitar-poll.com/ Guitar-Poll.com]
Kategori:Stränginstrument
ja:ギター
ko:기타
Danny FedericiDanny Federici, född 23 januari 1950 i Flemington, New Jersey, USA. Spelar orgel, dragspel och glockenspiel och är ursprungsmedlem i The E Street Band.
Discografi
- Flemington, (1997)
- Sweet, (2004)
Externa källor
[http://www.greasylake.org/e_street_band.php The E Street Band]
Federici, Danny
Steve Van ZandtSteven Van Zandt, född 22 november 1950, amerikansk musiker. Även kallad Little Steven och Miami Steve.
Steve växte upp i Asbury Park, New Jersey och, inspirerad av Rolling Stones, började han sin karriär med att delta i jam sessions på den lokala klubben The Upstage Club. Där fick han sin första kontakt med Bruce Springsteen som också deltog i dessa jam sessions.
I mars 1970 när Bruce Springsteens band Steel Mill behövde en basist kontaktades Van Zandt som då började i bandet. Bandet upplöstes 1971 och Van Zandt följde med Springsteen till bandet Dr Zoom And The Sonic Boom och 1972 The Bruce Springsteen Band.
Trots skivkontrakt uteblev intäkterna och Steve Van Zandt fick göra ett avbrott i sin musikkarriär. Istället tog han jobb som vägarbetare och samtidigt ströjobb som musiker i bland annat Las Vegas och Miami. 1975 återvände han till Asbury Park. Eftersom han alltid hade hawaiiskjorta och klagade på kylan så fick han smeknamnet Miami Steve.
Steve är sedan 1975 gitarrist i The E Street Band. Han spelade fram till 1982 då han startade sin solokarriär med bandet Little Steven & the Disciples of Soul och kom tillbaka till E Street Band 1999 då Bruce Springsteen återförenade bandet, dock deltog Steve vid inspelningarna och mixningarna av plattan Born In The U.S.A. som släpptes 1984.
Värv utanför musiken
Steve Van Zandt medverkar i tv-serien The Sopranos som klubbägaren Silvio Dante.
Externa länkar
- [http://members.fortunecity.com/steveislip/bossndion.html Artikel om Springsteen och van Zandt]
- [http://www.littlesteven.com/ Officiell webbplats]
Van Zandt, Steve
Van Zandt, Steve
Gitarr
En gitarr är ett stränginstrument som består av en resonans- eller ljudlåda med flat botten och en lång hals försedd med så kallad greppbräda. I halsens övre del finns ett huvud med stämskruvar, som används för att spänna strängarna till avsedd tonhöjd. Strängarna fästs i den andra änden i ett så kallat stall. Greppbrädan har tvärställda greppband med vars hjälp man frambringar olika toner. Gitarren har oftast sex strängar, stämda E A d g h e.
Gitarren, som mycket påminner om gamban, kom till Europa från arabvärlden. I Spanien, där den använts sedan 1200-talet, finns bevarad en gitarr från 1500-talet. Under 1500-talet skrevs också de första kompositionerna för instrumentet.
Under 1900-talet har gitarrer för speciella ändamål konstruerats och i vissa fall också elektrifierats, så kallade "plankor" saknar även resonanslåda.
Intresset för klassisk gitarrmusik har ökat och antalet svenska utövare har mångfaldigats under de senaste decennierna. Till stor del ett resultat av undervisningen i de kommunala musikskolorna, men också på förekomsten av internationellt kända, svenska gitarrister som exempelvis Göran Söllscher.
Gitarr- och elgitarrtillverkare
- Alhambra
- BC Rich
- Dean
- Epiphone
- Fender
- Gibson
- Hagström
- Ibanez
- Jackson
- Squier
- Warwick
- Yamaha
Se även
- Akustisk gitarr
- Elgitarr
- Halvakustisk gitarr
- Klassisk gitarr
- Gitarrist
- Musik
- Luta, Nyckelharpa
- Lista över musikinstrument
- Lista över musikgenrer
Externa länkar
- [http://www.gibson.com/ Gibson Musical Instruments]
- [http://www.gibsonbass.com/ Gibson Bass Guitars]
- [http://www.guitar-poll.com/ Guitar-Poll.com]
Kategori:Stränginstrument
ja:ギター
ko:기타
Keyboard
Ett keyboard är ett musikinstrument och består av
#en klaviatur utan egen ljudalstringsförmåga
#en kombination av klaviatur och tongeneratorer, dvs detsamma som en synthesizer
Kategori:Elektroniska instrument
Garry TallentGarry Tallent, född 27 oktober 1949 i Detroit, Michigan, USA och uppvuxen i Neptune City, New Jersey. Basist och ursprungsmedlem i The E Street Band.
När Bruce Springsteen upplöste E Street Band 1989 flyttade Tallent till Nashville Tennessee. Där påbörjade han en karriär som skivproducent och studiobasist. Tallent kom tillbaka till E Street Band när Springsteen återförenade bandet 1995 för inspelning av nya låtar till sitt album Greatest Hits.
Innan E Street Band bildades, spelade han med Little Melvin & The Invaders (1967), Downtown Tangiers Band (1968), The Jaywalkers (1968), Moment Of Truth (1968), Glory Road (1969-1970), Dr Zoom And The Sonic Boom (1971-1972) och The Bruce Springsteen Band (1972).
Externa källor
[http://www.greasylake.org/e_street_band.php Th E Street Band]
[http://perso.wanadoo.es/tallent/index.htm Garry's Corner]
Tallent, Garry
MunspelMunspel eller ibland munharmonika är ett fritungeinstrument som, till skillnad från harmonium och dragspel, saknar klaviatur eller knappar. Istället blåses munspelet med munnen.
Munspelet förknippas allra mest med blues men är också vanligt i västerländsk folkmusik och folklig musik från olika håll, rock (ofta av den bluesigare varianten), country och ibland även i klassisk musik och pop. Munspelet finns även i nordisk folkmusik, även om det tillsammans med dragspelet ofta ansetts mindre "fint" än fiol och nyckelharpa.
De tungor som åstadkommer ljudet är av mässing eller koppar, och sitter fast i enda änden över en springa där luften kan strömma från och förmå tungan att vibrera. Munspelets munstycke är försett med hål, och den spelande väljer några av dessa att blåsa luft genom med hjälp av läppar och tunga. Varje hål hör ihop med en, två eller ett fåtal metalltungor. Oftast monteras två metalltungor vända åt olika håll vid samma luftspringa, så att samma hål ger olika toner vid in- och utandning.
tunga
Det diatoniska munspelet
Det diatoniska munspelet är den typen av munspel som är känd på flest platser. Det är också en tämligen gammal konstruktion. Det har tio hål, vilket ger den spelande en repertoar av 19 olika toner - två för varje hål, minus en ton som förekommer på två ställen. På ett munspel stämt i C är tonerna placerade så här
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
-----------------------------
utandning |C |E |G |C |E |G |C |E |G |C |
inandning |D |G |H |D |F |A |H |D |F |A |
-----------------------------
Mellan de C som erhålls på utandning i det första och det sista är det tre oktaver. Trots detta finns det bara en hel durskapa på munspelet, mellan hål 4 och 7. Hålen till vänster, som ger lägre toner, kretsar kring de toner som ingår i C-durstonika och dominant, | | |