:: wikimiki.org ::

Kerub

Kerub

Kerub (hebr. kerubim, keruvim (plur.)), bevingad varelse av blandad djur- och människogestalt i de fornorientaliska religionerna. I Gamla Testamentet uppträder keruber som väktare, t.ex. av paradiset och förbundsarken och som bärare av Guds tron. Barock konstens små nakna putti kallas ofta keruber men har ingen biblisk anknytning. ja:智天使

Hebreiska

Hebreiska, hebr. ‘Ivrit (עברית), är ett semitiskt språk som talas av ca 6 miljoner människor, främst av judar i Israel, där hebreiska är officiellt språk. Hebreiska är ett gammalt språk som från början använde det fenicisk-kanaaneiska alfabetet som omfattade 22 bokstäver med endast konsonanter. I och med Jerusalems fall 587 fvt. och de efterföljande deportationerna bytte man alfabet från det fenicisk-kanaaneiska till det arameiska, även det med 22 konsonanter. Med tiden upphörde hebreiskan som talspråk. Riktigt när vet man inte, men det har inte skett på en gång. Men judarna behöll sina heliga skrifter på hebreiska. När nu hebreiska enbart var ett skriftspråk fick man problem med att komma ihåg hur orden uttalades. Därför började man tillfoga hjälpbokstäver för att antyda vilka vokaler som skulle användas. Systemet var inte tillräckligt, och under 500-talet började man markera vokalerna med punkter i texten. Den moderna hebreiskan, som utvecklades under 1900-talet, har i princip samma formlära som den som användes i Gamla Testamentet, Mishna och den medeltida och moderna literaturen, men har tillförts flera moderniteter som hjälpverb, verbens tempusformer samt ett utökat ordförråd. Hebreiskan blev ett talspråk igen ca 1890 i Palestina, med den ökade invandringen av judar till landet. Återupplivandet av hebreiskan som talspråk initialiserades av Eliezer Ben-Yehuda, (1852-1922), tidigare en revolutionär i Tsar-Ryssland, som hade anknytit sig till den judiska nationella rörelsen, och som flyttade till Palestina år 1881. Eliezer Ben-Yehuda organiserade en systematisk bearbetning av det hebreiska språket och moderniserade det till den grad att det återigen var möjligt att använda det som ett talspråk. Efter första världskriget erkände den brittiska regeringen av Palestina, som nu blivit en stat, hebreiskan som ett av de tre officiella språken i landet (engelska, arabiska och hebreiska). Det blev ganska snabbt, redan på 1920-talet, det dagliga språket i det judiska (som kallade sig sjäv "hebreiska") samfundet. I 1948, när staten Israel proklamerades av de judiska ledarna, fanns ca 600 000 hebreisktalande i landet. Hebreiska blev då omedelbart landets huvudspråk, fast arabiskan också är ett officiellt språk.

Se även

- fornhebreiska
- [http://www.israel-catalog.com/seo/Hebrew-Speaking-Dictionary.html Hebrew Speaking Dictionary]
- [http://www.israel-catalog.com/seo/Hebrew-Dictionary.html Hebrew dictionary] Kategori:Hebreiska Kategori:Semitiska språk Kategori:Judiska språk ja:ヘブライ語 ko:히브리어 simple:Hebrew language th:ภาษาฮีบรู

Djur

- Ensidiga djur (Diploblastica)
- Nässeldjur
- Svampdjur, spongier.
- Kammaneter
- Tvåsidiga djur (Triploblastica eller Bilateria)
- Plattmaskar
- Ringmaskar
- Hjuldjur
- Rundmaskar
- Hakmaskar
- Leddjur
- Blötdjur
- Tagghudingar
- Ryggsträngsdjur Djur är flercelliga organismer vilka ingår i djurriket. De är rörliga, och är för sin överlevnad beroende av att äta andra levande eller döda organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan. Till skillnad från växterna är djurens kroppsceller ej inneslutna i ett skal av cellulosa, och de kan inte som växterna tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes, utan är beroende av att detta tillförs genom att äta andra organismer med energiinnehåll. Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna.

Alternativ I

Djurriket indelas i stammar eller fyla (singularis: fylum):
- Ensidiga djur, kallas Diploblastica
- Nässeldjur (Cnidaria) (koraller, maneter m.fl.)
- Svampdjur, spongier. (Porifera)
- Kammaneter (Ctenophora)
- Tvåsidiga djur, kallas Triploblastica eller (Bilateria)
- Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
- Ringmaskar (Annelida)
- Aschelminthes/ Nemathelminthes (Hjuldjur, Rundmaskar och Hakmaskar)
- Leddjur (Arthropoda) (spindlar och kräftdjur)
- Blötdjur (Mollusca) (musslor m.fl.)
- Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor m.fl.)
- Ryggsträngsdjur Chordata (Ryggradsdjur, dvs alla "högre" djur)

Alternativ II

Alternativ III

[http://tolweb.org/tree?group=Bilateria&contgroup=Animals Tree of Life web project: Bilateria (Triploblasts)]:
- Djur Metazoa
- Tvåsidiga djur, kallas Triploblastica eller (Bilateria)
- Deuterostomia
- Tagghudingar Echinodermata
- Ollonmaskar Hermichordata
- Ryggsträngsdjur Chordata (Däggdjur...)
- Ecdysozoa
- Leddjur Arthropoda
- Klomaskar Onychophora
- Björndjur Tardigradia
- Rundmaskar Nematoda
- Tagelmaskar Nematomorpha
- Kinorhyncha
- Korsettdjur Loricifera
- Priapulida
- ?-Plattmaskar Platyhelminthes
- ?-Pilmaskar Chaetognatha
- ?-Bukhårsdjur Gastrotricha
- ?-Hjuldjur Rotifera
- ?-Gnathostomulida
- ?-Micrognathozoa
- ?-Cycliophora
- ?-Mesozoa
- Lophotrochozoa
- Ringmaskar Annelida
- Stjärnmaskar Sipuncula
- Blötdjur Mollusca (bläckfisk....)
- Snörmaskar Nemertea
- Mossdjur Bryozoa
- Bägardjur Entoprocta
- Hästskomaskar Phoronida
- Armfotingar Brachiopoda
- Myxozoa
- Nässeldjur Cnidaria
- Hydror Hydrozoa
- Maneter Scyphozoa
- Koraller Anthozoa
- Kammaneter Ctenophora
- Placozoa
- Svampdjur Porifera

Externa länkar

- Google: [http://directory.google.com/Top/Kids_and_Teens/Entertainment/Television/Animals/ Animals]
- [http://animal.discovery.com/ Discovery: Animal planet]
- [http://tolweb.org/tree?group=Bilateria&contgroup=Animals Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships] Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
- Google: [http://directory.google.com/Top/Science/Biology/Genetics/Eukaryotic/Animal/ Animal] Kategori:Systematik ja:動物 ko:동물 ms:Haiwan simple:Animal th:สัตว์ zh-min-nan:Tōng-bu̍t

Människa

Homo sapiens idaltu (utdöd)
Homo sapiens sapiens Människan, Homo sapiens sapiens (latin: homo, människa; sapio, vis, tänkande, med urskiljningsförmåga), kallas även den förståndiga eller moderna människan, är en art av ordningen primater (tillsammans med människoapor och apor) av familjen hominider (Afrikas människoapor bland annat våra förfäder, jämför hominoider, homininer) av släktet homo (tillsammans med neandertalmänniskan och Homo floresiensis). Utmärkande för människan är artens kombination av bipedalism (tvåbenthet), anpassningsbarhet (kläder, verktyg etc), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa emotioner (känslor) och empati (medkänsla), urskilja kausalitet (orsakssamband), tolka språk, symboler etc) och, hävdar somliga, självmedvetande. Ingen av dessa egenskaper är egentligen unika för människan var för sig, utan återfinns hos olika djurarter – från insekter till apor och valar. Detta har gjort att människan kunnat utveckla samhälle, religion, vetenskap, teknik och konst. Den här artikel berör människan som art i förhållande till andra arter, hur denna relation utvecklats med tiden och historien om hur människor utvecklat sin kunskap därom. Människans kropp beskrivs i t.ex. människokroppen, anatomi och fysiologi. Människan som social varelse i kultur, samhälle, historia etc. Individers beteende i t.ex. psykologi, sociologi. Se även politik, religion, medicin, genetik, fortplantning. Studiet av människan brukar delas upp i olika ämnesområden. Studiet av människan kallas antropologi och läran om den den mänskliga evolutionen kallas paleoantropologi. Studiet av det mänskliga beteendet utifrån neutrala etologiska perspektiv kallas humanetologi. Studiet av vår hälsa mm, kallas humanmedicin.

Människans utveckling

: Huvudartikel: Människans utveckling Studiet av arten människa utveckling omfattar flera vetenskapliga grenar varav antropologi och genetik är de viktigaste. Dessa vetenskaper studerar homininer (alla tvåbenta primater, t.ex. Australopithecus) i allmänhet men ägnar kanske störst intresse åt vårt eget släkte homo. Biolologiskt definieras människan som som hominider av arten Homo spaiens, av vilken den enda nu levande underarten är Homo sapiens sapiens. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet Homo, men somliga forskare anser att släktet schimpanser med de två arterna vanlig schimpans (Pan troglodytes) och dvärgschimpans (Pan paniscus, kallas även bonobo) borde omklassificeras som Homo troglotydes respektive Homo paniscus eftersom de är så nära besläktade med människan. [http://news.nationalgeographic.com/news/2003/05/0520_030520_chimpanzees.html NG, maj 2003] Efter att fullständigt ha kartlagt genomsekvenserna hos människan och schimpansen kunde man konstatera att efter sex miljoner års separat utveckling är skillnaden mellan dem ungefär tio gånger större än mellan två människor som inte är släkt med varandra och ungefär tio gånger mindre än mellan råttor och möss. [http://news.ft.com/cms/s/43445728-1a44-11da-b279-00000e2511c8.html] Man har uppskattat att människans utvecklingslinje skiljdes åt från schimpansen för omkring fem miljoner år sedan och från gorillans för omkring åtta miljoner år sedan. 2001 hittade man dock ett omkring sju miljoner år gammalt hominint kranium, klassificerad som Sahelanthropus tchadensis i Tchad vilket gav en antydan om att utveckling gått skilda vägar ändå tidigare. Det finns två huvudsakliga vetenskapliga teorier om människans ursprung: Antingen uppstod människan i Afrika och spred sig därifrån ut över världen och komkurrerade ut andra hominider eller utvecklades människan ur flera åtminstone delvis isolerade populationer av hominider. ; 65 MÅS • Paleogen: Adapiformes ; 35-25 MÅS • Oligocen: primater, pongider, hominider ; 10 MÅS • Miocen: Ramapithecus ; 7 MÅS Ramapithecus
- Homininer: Ett tjugotal tvåbenta primater
- Sahelanthropus tchadensis (7 MÅS) - möjligen den första tvåbenta primaten med hjärna som en schimpans och tänder m.fl. drag liknande en människas.
- schimpanser, bononoer, gorillor, orangutanger, ... ; 6 MÅS • Orrorin tugenensis (6 MÅS) - tvåbent, diet som en människas. Levde i en skogsmiljö, inte på savannen.
• Ardipithecus kadabba (4.4 MÅS) - tidigaste arten i människans släktlinje sedan en delning givit upphov till de två arterna schimpanser. ; 5 MÅS • Ardipithecus ramidus ; 4 MÅS • hominidae (4-1.2 MÅS) 4-5 kända arter
• Australopithecus (4.2-3 MÅS-), anfäder till Paranthropus men inte homo.
• Australopithecus anamensis
• Kenyanthropus platyops
• Australopithecus bahrelghazali ; 3 MÅS • Australopithecus afarensis (Lucy)
• Australopithecus africanus (3.3-2.5 MÅS) Pliocene, en utveckling av afarensis med större hjärna och människolikt kranium. Skog-savann.
• Australopithecus garhi
• Homo
• Homo habilis (2.5-1.5 MÅS) - det första fossil av homo som hittades i Afrika, fortfarande den äldsta människan, kunde tillverka stenverktyg. Tidigare trodde man att alla senare Homo härstammade från habilis, men idag vet man att så inte är fallet.
• Homo rudolfensis - det arkeologiska fyndet KNM ER 1470 liknar mycket Habilis, men anses för distinkt för att utgöra en enda art. Idag vet man inte säkert om modernare Homo härstammar från habilis eller rudolfensis. ; 2 MÅS KNM ER 1470 • Paranthropus — en art som utvecklades ur antingen australopithecus eller kenyanthropus och hade en hjärna motsvarande omkring 40% av den moderna människan. Paranthropus var tvåbent och omkring 1.4 meter hög. Arten tros ha levt i skogsområden snarare än på Australopithecus savanner och dess fysiologi – till exempel dess grova käke vars tuggmuskler var fästa i den benkam som löpte över kraniet – tyder på att den var specialanpassad för att äta grov, fiberrik kost som rötter och växter. Man tror att det var denna brist på anpassningsbarhet som gjorde att arten inte klarade av de miljöfluktuationer som blev vanliga för omkring 1.2 miljoner år sedan. Paranthropus behärskade eld och någon form av språk. Några underarter, varav några uppvisar så stora likheter med Australopithecus att somliga forskare anser att de bör omklassificeras, är Australopithecus boisei / Paranthropus boisei (2.3-1.2 MÅS), Paranthropus robustus (2-1.2 MÅS) (i södra Afrika) och Paranthropus aethiopicus (2.7-2.8 MÅS) (Östafrika). • Homo ergaster (ca 1.8 MÅS) när ergaster upptäcktes 1975 övergav man för gott teorin om en enda utvecklingslinje. Man accpeterade att flera olika arter samexisterat parallellt i Afrika. ergaster har många gemensamma drag med erectus och man tror sig idag veta att erectus uppkom i Afrika och spred sig utöver Asien och Europa. I Afrika uppstod sedan ergaster och, eftersom den moderna människan skiljer sig från erectus på ungefär samma sätt som ergaster, tror man att det är ergaster som är människans anfader.
• Homo erectus (ca 1.5 MÅS) - fram till mitten på 1900-talet betraktades en lång rad fynd från runt om i hela världen som olika arter (t.ex. Pithecanthropus erectus och Sinanthropus pekinensis), men idag betraktas de alla som erectus, utom ergaster. Erectus hade betydligt större hjärna än sina föregångare och ungefär likartade tänder som den moderna människan, även om käken var kraftigare. Tidigare trodde man att erectus konkurrerades ut av andra arter för omkring 400 000 år sedan, men nyligen har man fynd på Java visat att erectus fortfarande existerade för 50 000 år sedan – parallellt med den moderna människan. ; 1 MÅS • Homo heidelbergensis (800-300 TÅS) - heidelbergensis hör till en svårplacerad grupp fossil som uppvisar alla attribut som utmärker erectus, men som i många avseenden ändå avviker från den moderna människan.
• Homo antecessor
• Homo sapiens idaltu
• Homo cepranensis
• Homo rhodesiensis
• Homo georgicus
• Homo floresiensis • Homo neanderthalensis (250-30 TÅS) — många fynd – från Spanien till Uzbekistan – tyder på att neandertalmänniskan emigrerade från Afrika först efter den moderna människan och att de två arterna existerat sida vid sida under en lång period. Mycket tyder också på att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder att självmedvetande och "livet efter detta" först uppstod hos neanderthalmänniskan.
• Homo sapiens (200- TÅS) - den tidiga moderna människan utmärker sig med sin panna och avsaknaden av de markerade "ögonbrynen" i kraniet. Hjärnan är också i ungefär samma storlek som dagens människa och "kammen" över kraniet har helt försvunnit. Det är inte helt klarlagt exakt hur den moderna människan spred sig över världen. För närvarande finns det två oförenliga förklaringsmodellermodeller som beskriver sapiens utveckling: Den ena beskriver hur sapiens utvecklades parallellt från regionala populationer av erectus i Afrika, Asien och Europa. Modellen tar fasta på vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer av erectus och sapiens. Den andra, mer spridda modellen beskriver hur en liten isolera population i Afrika utvecklades till sapiens och därifrån spred sig över världen och konkurrerade ut erectus. Genom studier av mutationstakten hos DNA i nukleoler och mitokondrier har man kunnat fastställa att sapiens särskiljde sig från erectus för omkring 200 000 år sedan – vilket anses för ungt för den tidigare modellen. Dessutom har mandaterat de äldsta fossil man funnit i Afrika till omkring 130 000 år sedan medan motsvarande fynd i resten av världen är drygt 50 000 år yngre.
- Cromagnon

Migration

: Huvudartikel: Migration Migration - Områden som var täckta av tundra eller is under den senaste istiden.]] Den förmodligen mest accpeterade synen bland antropologer är att människan utvecklades i Afrika för mellan 100 och 200 000 år sedan. Homo sapiens konkurrerade ut andra människor arter som neandertalmänniskan och Homo floresiensis genom sitt fortplantningssystem och sin förmåga att finna föda. Från Afrika spred sig människan över Europa och Asien och hade kolonsierat hela detta område för omkring 40 000 år sedan. Amerika koloniserades därefter stegvis och alla delar av båda kontinenterna var befolkade av människan för om 10 000 år sedan. Det som möjliggjorde denna enastående expansion var människans anpassningsförmåga till vitt skilda klimat och utveckling av de verktyg som behövdes för att finna föda i de nya miljöer man träffade på. Det finns idag drygt sex miljarder människor vilket är betydligt fler än något annat däggdjur. De flesta människor bor idag i Asien (61%) och ungefär lika stora andelar i Amerika (14%), Afrika (13%) och Europa (12%) men bara 0,3% bor i Australien. Ursprungligen levde människan i jägar- och samlarkulturer ett levnadsmönster som kanske är bäst anpassat för savannen. Som en utveckling av dessa kulturer uppstod först nomadism då människan lärde sig tämja andra djur och hålla sig med husdjur. Senare lärde sig människan odla jorden och med jordbruket blev hon bofast. Idag kan människan förändra miljön omkring sig på gott och på ont. (Se vidare till exempel konstbevattning, stadsplanering, konstruktion och transport.) Genom ökad handel har människan idag gjort sig relativt sett oberoende av den omedelbara tillgång på bördig jord, dricksvatten och andra naturresurser. Idag är människor mer eller mindre permanent bosatta i mycket ogästvänliga miljöer som Antarktis, världshaven och till och med rymden.

Egenskaper

Genetik

rymden Människan är en flercellig, eukaryot organism (jämför prokaryot) vars diploida celler har två uppsättningar med 23 kromosomer som var och en ärvts av individens respektive förälder. Kromosomerna är uppdelade i 22 par autosomer och två par könskromosomer. Varje kromosom består av en DNA-molekyl och protein. En DNA-molekyl är uppbyggd av tusentals nukleotider. Ordningsföljden hos en grupp nukleotider bildar bestämmer ett stycke genetiska information , ett arvsanlag eller en gen, och tillsammans bildar dessa gener människans arvsmassa. Människan har omkring 20–25 000 gener och 95% av dessa gener har människan gemesamma med sin närmaste släkting schimpansen. Av ddetta kan man förstå att mycket små förändringar i arvsmassan kan ge upphov till stora skillnader hos individen. Genetiskt är det alltså mycket lite som skiljer allt levande åt. Individens kön avgörs av sammansättningen hos könskromosomerna. Hos alla däggdjur har honan en dubbel uppsättning X-kromosomer medan hanen en uppsättning X-kromosomer och en med Y-kromosomer. (Hos t.ex. fåglar är det tvärtom.) En Y-kromosom är, i princip, en halv X-kromosom vilket betyder att honor har dubbla uppsättningar gener vilket gör hanar mer utsatta för vissa ärftliga sjukdomar som blödarsjuka. blödarsjuka Av cellerna i människokroppen är det bara könscellerna som är haploida, dvs bara har en enkel kromosomuppsättning. Kvinnans könsceller, äggen, består alltid av X-kromosomer medan mannens, spermierna, kan bestå av antingen X- eller Y-kromosomer. När könscellerna förenas kombineras därför könskromosomerna till antingen en kvinna (XX) eller en man (XY). : celldelning...

Individen

celldelning : Cellen, DNA, skelett, vävnad, organ, sinnesorgan, nerver, hormoner, hjärnan, intellekt, fortplantning, åldrande, ...

Kollektivet

:
Se även

- Åldrande
- Genetik
- Befolkning
- Intelligens
- Intellekt
- Identitet
- Biologi
- Rasbiologi
- Raslära
- Rasism
- Sexualitet
- Hjärnan
- Humanism Kategori:Primater Kategori:Antropologi Kategori:Mänsklig evolution ja:人間 ja:%E3%83%9B%E3%83%A2%E3%83%BB%E3%82%B5%E3%83%94%E3%82%A8%E3%83%B3%E3%82%B9 ko:인간 ms:Manusia simple:Human

Gamla Testamentet

Gamla Testamentet, GT, är judendomens heliga skrift Tanakh och första delen av den kristna Bibeln.

Historia

Gamla Testamentet är nedtecknat på hebreiska, men enligt vetenskapen är vissa yngre delar skrivna på arameiska. GT:s böcker ska enligt vetenskapen vara tillkomna från ca 800 f.Kr. till 200 f.Kr.. De berättelser som beskrivs är dock betydligt äldre än så. GT:s böcker brukar inordnas i tre grupper: Lagen, Profeterna och Skrifterna. I GT:s böcker finns det ett stort antal tidsangivelser som sammanställts till Gamla Testamentet: Tidsaxel. Se även Gamla Testamentets profeter.

Gamla Testamentets böcker

- Första Mosebok
- Andra Mosebok
- Tredje Mosebok
- Fjärde Mosebok
- Femte Mosebok
- Josua
- Domarboken
- Rut
- Första Samuelsboken
- Andra Samuelsboken
- Första Kungaboken
- Andra Kungaboken
- Första Krönikeboken
- Andra Krönikeboken
- Esra
- Nehemja
- Ester
- Job
- Psaltaren
- Ordspråksboken

- Höga Visan
- Predikaren
- Jesaja
- Jeremia
- Klagovisorna
- Hesekiel
- Daniel
- Hosea
- Joel
- Amos
- Obadja
- Jona
- Mika
- Nahum
- Habackuk
- Sefanja
- Haggai
- Sakarja
- Malaki

Viktiga personer i GT

- Abraham
- Adam
- Daniel
- David
- Elia
- Elisa
- Ester
- Eva
- Gideon
- Hesekiel

- Isak
- Jakob (patriark)
- Jeremia
- Jesaja
- Josef, Jakobs son
- Mose
- Noa
- Rut
- Salomo
- Samuel

Se även

- Apokryferna
- Bibeln
- De tio budorden
- Martin Luther
- Nya Testamentet
- Tanakh Kategori:Bibeln Kategori:Gamla Testamentet Kategori:Kristendom ja:旧約聖書 ko:구약성서 zh-min-nan:Kū-iok Sèng-keng th:คัมภีร์ของศาสนาคริสต์

Förbundsarken

Förbundsarken, vittnesbördets ark, i de bibliska berättelserna (2 Mos. 25:21, 40:20) en guldbeslagen träkista där de båda lagtavlorna som Mose fått av JHVH på berget Sinai förvarades. Kistans lock ansågs samtidigt vara Guds tron och var smyckad med två gyllene keruber. Arken var det synbara vittnesbördet om Guds närvaro. Sedan den en tid förvarats i Shilo, fördes den av David till Jerusalem. I Salomos tempel fick den sin plats i det allra heligaste, där den stod till Jerusalems förstörelse år 597 fvt. Kategori:Gamla Testamentet Kategori:Judendom ja:契約の箱

Gud

En gud är en övermäktig och intelligent ickemänsklig entitet, ofta transcendent, ofta med makt att överträda vad som vanligen anses som naturlagar, och som av de troende ofta anses ha spelat en större eller mindre roll i världens tillkomst. I flera monoteistiska religioner anses guden vara allsmäktig. Detta innebär att guden kan åstadkomma vad som helst. Tro på och dyrkan av en eller flera gudar har förekommit i samtliga kända kulturer. Den enda kända helt ateistiska statsbildningen hittills är Albanien under kommunismen. När ordet skrivs med stor initialbokstav avses guden i den i sammanhanget aktuella monoteistiska religionen, särskilt när det gäller kristendom. Muslimer använder beteckningen Allah, medan man i judendomen i allmänhet anser ordet Gud vara alltför heligt för att användas, varför man i stället använder beteckningen "Adonaj", hebreiska för "Herren". Gud - med stor begynnelsebokstav - används också ibland av exempelvis filosofer som Platon om något slags enhetlig högsta makt som inte nämns med något specifikt gudanamn och inte förknippas med någon bestämd religion.

Typer av gudstro

- Monoteism är tron på en enda Gud. Exempel på monoteistiska religioner är kristendom, bahá'í, islam och judendom.
- Panteism är tron att Gud finns i allt som existerar eller där världsalltet är detsamma som gud. Panteism förekommer i indisk religion.
- Polyteism är tron att det finns flera gudar, som t.ex. i egyptisk, grekisk, romersk, sumerisk och fornnordisk religion.
- Deism är tron på en gud som skapat världen, men som inte påverkar den just nu.
- Ateism är avsaknad av gudstro.

Teorier om Guds existens och gudstrons uppkomst

Det finns en mängd teorier som dels försöker förklara varför människor i alla kulturer utvecklat en tro på någon form av gud men dessutom försöker belägga eller vederlägga denne guds existens. Sådana teorier är antingen religiösa, argument för guds existens brukar då ingå i teorin, eller endera historiska, psykologiska eller sociologiska. Dessa senare teorier brukar inte beröra frågan om gudarnas existens utan studerar framför allt individens och samhällets relation till deras gudsbild.

Några gudar och gudsnamn

- Agni
- Ahura Mazda
- Allah
- Amaterasu
- Amon
- Apollon
- Baal
- Brahma
- El
- Hachiman
- Inanna
- Jehova
- Jesus
- JHVH
- Jupiter
- Oden
- Ptah
- Quetzalcoatl
- Ra
- Sabazios
- Shang Di
- Shiva
- Tor
- Zeus

Se även

- Ateism
- Mytologi
- Religion
- Teism
- Teologi
- Teodicéproblemet
- Gudsbevis Kategori:Teologi ja:神 simple:God

Barock

Barocken är, beroende på vad man talar om, ett begrepp för en epok eller en stilriktning som används för olika tidsperioder inom konst, arkitektur, musik, teater och litteratur. Stilen kännetecknas av en särpräglad svulstighet och storvulenhet i formen. Den katolska kyrkan använde sig av främst barockarkitektur som ett led i sin motreformation under 1500-talet. Gränserna mellan konstarterna försvann, vilket kan märkas på barockarkitekturen som rikligt består av skulpturer och bildkonst. Rörelse är något centralt som man försöker fånga under barocken, därav den engelska termen The flying forms ("de flygande formerna"). Stilriktningen bröts under 1700-talets första decennier, då rococon, och senare nyklassicismen växte fram, med dess återanknytning till antika ideal. Ordet barock har i alla tider, fram till 1800-talet, då det gav namn åt tidsepoken, använts som ett nedsättande ord om något ("Detta är barockt!"). Följande översättningar för barock på olika språk:
- Portugisiska (barroco) = oregelbundet bildad pärla
- Franska (baroque) = vidunderlig, oregelbunden Var ordet barock kommer ifrån vet man inte riktigt, men man vet att den först objektiviserades under 1800-talet. Andra förslag på ursprunget än de ovan nämnda är t.ex. att den skulle komma från den samtida skulptören och konstnären Federico Barocci. Termen barockmusik introducerades 1919 av musikforskaren Curt Sachs. Inom arkitektur och bildkonst brukar 1600-talet och början av 1700-talet anses tillhöra barocken, medan litteraturen anses vara barock från slutet av 1500-talet fram till 1600-talets slut. Musikvetenskapen anser att barocken infaller från slutet av 1500-talet fram till c:a 1750. Barocken är starkt präglad av den lokala konsten i ett visst område, och något som är spanskt barockt behöver inte alls likna något engelskt barockt. Detta gäller främst konst och arkitektur. Barocken har under perioden 1700-1900 setts på många sätt och ofta mycket nedsättande. Den barocka litteraturen och konsten hyllades av nazismen som "den tyska anden" och användes mycket i den nazistiska propagandaapparaten. Under början av 1800-talet ansågs barocken vara synonymt med fult (därav ordet barock), för att under andra delen av samma århundrade hyllas för den fantastiska litteraturen, musiken och konsten (nybarocken).

Litteratur

- John Donne
- Torquato Tasso
- Emanuele Tesauro
- Baltasar Gracián y Morales
- Lasse Lucidor - svensk
- Georg Stiernhielm - svensk

Konst

- Giacomo Barozzi da Vignola
- Giovanni Lorenzo Bernini
- Francesco Borromini
- Caravaggio
- Annibale Carracci
- Guercino
- Pietro da Cortona
- Antonio Gherardi
- Baldassare Longhena
- Giacomo della Porta
- Nicolas Poussin
- Guido Reni
- Peter Paul Rubens
- Diego Velázquez
- Jan Vermeer

Musik

- Johann Sebastian Bach (1685-1750)
- Antonio Vivaldi (1680-1741)
- Claudio Monteverdi (1567-1643)
- Georg Friedrich Händel (1685-1759)
- Arcangelo Corelli (1653-1713)
- Johan Helmich Roman (1694-1758) - svensk

Se även

- Barockens arkitektur
- Barockens skulptur
- Barockens måleri
- Barockens musik Kategori:Konstens historia ja:バロック ko:바로크

Konst

Konst (från forngermanskans kunst, kunnande) är en skapande verksamhet som syftar till dekorativa, emotionella eller expressiva uttryck eller resultatet av en sådan verksamhet. Ursprungligen avsåg konst alla människans aktiviteter och var alltså synonymt med vetenskap. Idag kan det väsentligen uppfattas som ett uttryck för mänsklig kreativitet. Då varje konstnär själv väljer vilka regler och kriterier som gäller för hans eller hennes konst är konst lika svårt att definiera som det är att utvärdera. Det kan sägas att konst är processen att välja ett medium, och de produkter som följer av denna process; de regler som styr mediets egenart; och de värderingar som avgör hur en övertygelse, en idé, en förnimmelse eller en känsla bäst uttrycks i detta medium. För en vidare förklaring av det nutida konstbegreppet se även Samtida konst.

Konstbegreppet

: Huvudartikel: Konstbegreppet Begreppet "konst" har haft olika betydelser under olika epoker. Även om man bör var försiktig med att läsa in en linjär evolution i historiska processer tycker man sig gärna skönja en process genom historien där konsten vilat på flera fundament - kunnande - handling - objekt - omdöme - och tonvikten gradvis förflyttats från de tidigare till de senare. Emellertid kan konst sägas omge sig med alla dessa begrepp, och konst kan lika gärna beskrivas som en aktivitet eller produkt som befinner sig i korselden mellan dem. Man bör också betänka att begreppet konst ofta används synonymt med andra begrepp och dess innebörd och användning kan skifta mellan såväl individer, kulturer och epoker. I antikens Grekland stod begreppet för praktiskt kunnande, i kontrast mot teoretiska kunskaper, och i denna äldre betydelse kan alla mänskliga aktiviteter som kräver vissa färdigheter kallas för konst. Man skiljde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting, och ända fram till 1700-talet kallade man också avbildande ting för konst. Dessa betydelser av ordet finns kvar i språket i t.ex. "konstgödsel" - som kräver mänskligt kunnande - och "konststycke" - som förutsätter skicklighet. : ...renässansen... Under 1700-talet fick begreppet gradvis en delvis ny innebörd. Förutom kunnandet talade man nu också om konstobjekten i sig som "konst" - tidigare hade dessa betraktats som rena hantverksprodukter - och mer specifikt kom begreppet också att användas synonymt med "bildkonst". I takt med att konstverken befriades från sina praktiska syften blev deras upphovsmän allt viktigare, och konsten kom att utveckla sina egna regler och mål. Denna betydelse av begreppet var i princip förhärskande fram till slutet av 1900-talet - en 200-årig period då konstens autenticitet och autonomi stod i fokus. I.o.m. postmodernismen förkastades idén om denna konstens egenvärde eller "inre kärna och mening" och i stället kom konst att betraktas som produkten av processer som ligger utanför dess domän eller avtryck av en viss kultur, samhällsgrupp eller epok. En konsekvens av detta är att konstens "äkthet" eller frågan om "god" och "dålig" konst urlakats.
- Vetenskaperna som studerar konst : Huvudartikel: Konstvetenskap Konst studeras ur flera olika perspektiv och olika discipliner lägger tonvikten vid olika aspekter av ämnet: # Konstvetenskap studerar främst konstens historia och kan ses som tillämpningen av konstens teori. # Estetik är en gren av filosofin och kan sägas utgöra ett teoretiskt verktyg för konstvetenskapen. # Konsthistoria kallas sedan början av 70-talet för konstvetenskap. # Konstsociologi studerar konstens roll i samhället, inklusive konstmarknaden, museer och konstkritik. # Konstpsykologi Dessa discipliner brukar dock bara avhandla de aktiviteter som traditionellt har betraktats som konst. T.ex. behandlas sällan programmerarens, ingenjörens eller kockens aktiviteter av estetik eller konstvetenskap, men deras aktiviteter kallas ju ändå ofta för konst.

Konstarterna

: Huvudartikel: Konstarterna : Här kommer att redogöras helt kort för de konstarter som brukar kallas de sköna konsterna, fri konst/de fria konsterna, och Samtida konst. Läs mer om respektive konstart i deras respektive artiklar, som här nedan presenteras efter teknik. Det ska dock sägas att indelning efter teknik är mycket svår, då olika tekniker flyter in i varandra och inte klart kan sorteras in enligt denna procedur. Exempel på sådana kan vara: Grafitti, SMS-konst, ASCII-konst, Performance, Ljudkonst etc

Konstens historia

: Huvudartikel: Konstens historia Förhistorisk konst - Antikens konst - Europas konsthistoria - Modernism - Samtida konst - Utomeuropeisk konst

Konstverken

: Huvudartikel: Konstverken
- Lista över konstverk

Konstnärerna

: Huvudartikel: Konstnärerna
- Lista över konstnärer

Se även

- Konsthögskolor
- Samtida konst
- Kultur
- Teater, Scenografi, Dans, Koreografi
- Kalligrafi, Graffiti, Animation, Datorkonst
- Museum, Galleri, Auktion
- Wikipedia: Projekt Konst
- Akademisk konst
- Konkret konst
- Abstrakt konst
- Nonfigurativt måleri Kategori:Konst ja:芸術 ms:Seni simple:Art

Bibeln

.]] Bibeln (av latin biblia, som betyder "böcker"), Den Heliga Skrift, är en samling böcker vars skrifter enligt religionsvetenskapen tillkommit under mycket lång tid (cirka 800 f.Kr. till cirka 100 e.Kr.) och som utgör de kristnas heliga skrift. Bibeln är indelad i två delar; dels Gamla Testamentet som handlar om världens uppkomst och det judiska folkets historia till omkring år 300 f.Kr., dels Nya Testamentet som handlar om Jesu liv och förkunnelse samt den tidiga kyrkans första tid. Gamla Testamentet är judendomens heliga skrift, Tanakh. Förutom de av samtliga samfund godkända böckerna finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "Gammaltestamentliga apokryfer". De mest kända av dessa böcker finns med i Bibel 2000. Dessa böcker är kanoniska för Katolska Kyrkan och (med vissa skillnader) Ortodoxa kyrkan, och kallas av dem för deuterokanoniska böcker. Med andra ord gäller de som fullvärdiga Bibelböcker för majoriteten av Kristenheten. Till NT finns dock böcker som av alla kristna räknas som apokryfer (i meningen att de inte skall vara med). Till dessa hör t.ex. Thomas barndomsevangelium. Somliga av dessa böcker var på tal om att komma med i Bibeln, när man i slutet på 300-talet skulle slå fast Bibelns kanon. Bland annat fanns en stor diskussion om Petrusapokalypsen och även om Hermas Herden. Vid koncilierna i Hippo (393 e.Kr.) och i Kartago (397) kunde man dock till sist slå fast vilka böcker som skulle ingå. På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson. Nedan följer ett urval av de mest kända:

Officiella svenska översättningar och revisioner

- Gustav Vasas bibel (1540)
- Nya Testamentet utkom 1526
- Gustav II Adolfs bibel (1618, nytryck av Gustav Vasas bibel med tillägg av versindelning m.m.)
- Karl XII:s bibel (1703, revision av Gustav Vasas bibel)
- 1917 års kyrkobibel (1917)
- Bibel 2000 (2000 officiell översättning för de flesta svenska kristna samfund)
- NT 81 (1981, Nya Testamentet)
- Tillägg till Gamla Testamentet (1986, Gamla Testamentets apokryfer)

Andra svenska översättningar

- Helge Åkessons översättning
- David Hedegårds översättning (endast Nya Testamentet)
- Bo Giertz översättning (endast Nya Testamentet)
- Svenska Folkbibeln
- Normalupplagan
- Reformationsbibeln
- Nya världens bibelöversättning (Jehovas vittnens bibelöversättning)
- Nya Levande Bibeln (än så länge bara Nya Testamentet)

Parafraser

- Levande Bibeln
- Barnens Bibel

Viktigare äldre översättningar på andra språk

- Tatianus' Diatéssaron, senare delen av 100-talet. Den äldsta syriska översättningen.
- Den gammalsyriska översättningen, evangélion da-mepharreshé, från 300-talet.
- Peshitta, en vanligaste syriska översättningen.
- Vulgata, latinsk översättning från år 405.
- Den sahidiska översättningen, en koptisk översättning från ca 300.
- Silverbibeln, den gotiska översättningen. gotisk (1602).]]

Se även

- Bibelns inspiration
- Bibel (den manual som används av manusförfattare)
- Bibelserien Tysk/Italiensk tv-serie baserad på Bibeln

Externa länkar

- [http://www.folkbibeln.net/ Sök i Svenska Folkbibeln]
- [http://www.bibelsallskapet.se/ Svenska Bibelsällskapet]
- [http://www.bibeln.se/ Sök i Bibel 2000]
- [http://www.biblegateway.com/ Sök i 1917 års översättning och Levande Bibeln]
- [http://www.reformationsbibeln.se/ Reformationsbibeln]
- [http://www.bibelnonline.bibeltemplet.net/ Bibeln Online]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Samh%e4lle/Religion/Kristendom/Bibeln/ Open Directory: Bibeln] Kategori:Bibeln ja:聖書 ko:성서 ms:Bible simple:Bible zh-min-nan:Sèng-keng

Auteurs par ordre alphabétique J

- Edmond Jabès
- Max Jacob
- Jane Jacobs
- Christian Jacq
- Francis Jammes
- Sébastien Japrisot de son vrai nom Jean-Baptiste Rossi
- Alfred Jarry
- Jean-Charles
- Flavius Josèphe
- Marcel Jouhandeau
- Pierre-Jean Jouve
- James Joyce
- Ernst Jünger

firma ruletka programy p2p Kwiaciarnia ��d� narty austria

:: RELATED NEWS ::

Category:United States musical group stubs

- For US hip hop music bands, please use .
- For US metal music bands, please use .
- For US punk music bands, please us

Kerub

Hebreiska

Se även

Djur

Alternativ I

Alternativ II

Alternativ III

Externa länkar

Människa

Människans utveckling

Migration

Egenskaper

Genetik

Individen

Kollektivet

Se även

Gamla Testamentet

Historia

Gamla Testamentets böcker

Viktiga personer i GT

Se även

Förbundsarken

Gud

Typer av gudstro

Teorier om Guds existens och gudstrons uppkomst

Några gudar och gudsnamn

Se även

Barock

Litteratur

Konst

Musik

Se även

Konst

Konstbegreppet

Konstarterna

Bildkonst

Arkitektur

Skulptur

Musik

Litteratur

Konstens historia

Konstverken

Konstnärerna

Se även

Bibeln

Officiella svenska översättningar och revisioner

Andra svenska översättningar

Parafraser

Viktigare äldre översättningar på andra språk

Se även

Externa länkar

Auteurs par ordre alphabétique J