Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Linux

Linux

GNU/Linux, även kallat Linux efter operativsystemskärnan, är ett fritt operativsystem som består av operativsystemsmiljön Gnu och kärnan Linux. Systemet finns i flera distributioner

Kärnan, Linux

Namngiven av och efter upphovsmannen Linus Torvalds.

Historik

Linus Torvalds-projektet]] Linus Torvalds År 1983 drog Richard Stallman igång Gnu-projektet, ett ambitiöst företag med målet att skapa ett fullständigt fritt operativsystem kompatibelt med Unix. Han sade upp sig från sitt jobb och inledde Gnu-projektet tillsammans med andra programmerare som delade hans idéer. Man ville inte enbart skapa ett operativsystem utan också annan programvara så att det skulle bli möjligt att bruka datorn utan att behöva använda slutna program (program med sluten källkod) över huvud taget. Under 1980-talet skapade projektet textredigeraren Emacs, C-kompilatorn GCC och en mängd andra program. Men kärnan, Gnu Hurd, var inte klar. Det visade sig att den var så komplicerad att programmera att det när Torvalds släppte Linux skulle dröja många år tills ens en betaversion av Hurd släpptes. När den finlandssvenske programmeraren Linus Torvalds år 1991 skrev en kärna för PC-datorer blev den pusselbiten som hade saknats. Från början var det inte tänkt att den skulle användas för allmänt bruk utan han gjorde det mest för att lära sig mer om operativsystemprogrammering. Den blev snabbt populär men har trots det inte inkorporerats i Gnu-projektet. Idag står källkoden till Linux under programvarulicensen GPL.

Tekniskt

Linux är en liten, men ytterst viktig, del av ett komplett Gnu/Linux-system. Kärnan har som uppgift att hantera de program som körs i systemet, att hantera datorns internminne och hårddisk, samt att underlätta för program att använda sig av datorns övriga hårdvara. Linux programkod består följaktligen till största delen av drivrutiner för olika typer av hårdvara. Kärnan är det första programmet, efter BIOS och bootloadern, som exekveras när ett Gnu/Linux-system startar. Kärnan börjar med att känna av vilken hårdvara den kör på, och initierar alla drivrutiner som krävs. När all hårdvaruidentifikation är genomförd lämnar kärnan över till den första processen, init. Därefter håller sig kärnan i bakgrunden, och init-processen ser till att resten av systemet går igång. Linux är, liksom de flesta andra unixsystem, en monolitisk kärna. Med detta menas att de flesta systemprocesserna (in- och utmatning, minneshantering, drivrutiner etcetera) kör som en del av kärnan och inte som egna processer. Denna arkitektur gör så att kärnan blir snabbare, men gör den även mer instabil och oflexibel. Motsatsen till monolitiska kärnor är mikrokärnor, vilka endast tar hand om det mest nödvändiga i systemet och låter systemprocesser ta hand om resten.

Användarvänlighet

Det varierar mellan olika distributioner och användare hur användarvänligt Gnu/Linux är. För användare som kommer från Windows-miljö brukar distributioner som Mandriva (tidigare Mandrake), Fedora Core och Suse ses som användarvänliga. Användare som kommer från Unix-miljö brukar föredra distributioner som Slackware, Gentoo och Debian. Gentoo och Slackware brukar ses som BSD-lika.

Kommandoskal

Användare av unixliknande system som Gnu/Linux arbetar ofta genom att skriva kommandon till datorn. Dessa kommandon måste tolkas vilket görs genom ett kommandoskal. Det finns många olika kommandoskal till Gnu/Linux eftersom väldigt många programmerare någon gång får för sig att det vore kul att skriva ett. Exempel på vanliga kommandotolkar är Bash, CSH och ZSH. Distributioner av Gnu/Linux som är anpassade för Windows-användare brukar vara konfigurerade så att användaren inte ska behöva skriva in kommandon via tangentbordet.

Fönstersystem

Som fönstersystem brukar Gnu/Linux-system ha en X-server, oftast X.Org eller XFree86. Till fönstersystemet finns det en uppsjö av fönsterhanterare och skrivbordsmiljöer. Exempel på vanliga skrivbordsmiljöer är KDE och Gnome. Dessa skrivbordsmiljöer brukar komma med kompatibla fönsterhanterare (Gnome: Metacity, KDE: KWin). Användaren kan välja fönsterhanterare efter smak, vilket kan vara relaterat till datorns prestanda, den egna datorvanan eller krav på funktionalitet.

Webbläsare

Det finns flera webbläsare för Gnu/Linux, bland andra Opera och den fria Mozilla Firefox. Skrivbordsmiljöerna KDE och Gnome har också egna webbläsare, Epiphany för Gnome (baserad på Mozilla) och Konqueror för KDE. Det finns också några textbaserade webbläsare, som Lynx och Links.

Spel

Det finns inte lika många datorspel till Gnu/Linux som till Windows. Främsta anledningen är att det finns relativt få Gnu/Linux-system som används som skrivbordsdatorer, varför många kommersiella speltillverkare inte anser det vara värt kostnaden att utveckla en kompatibel version. Id Software släppte för flera år sedan källkoden till Doom och det finns ett antal projekt som har utvecklat spelmotorn vidare. Samma datafiler som användes til originalspelet kan därför nu användas för att spela Doom på ett Gnu/Linux-system. Doom 3 släpptes till Gnu/Linux av Id Software själva. Många Windows-spel går att spela under Gnu/Linux i emuleringsprogrammen Wine och Cedega, även de som är lite nyare i och med den snabba uppdateringstakten hos Cedega. Det finns också MS-DOS-emulatorer, med vilkas hjälp man kan spela äldre spel.
- Lista över datorspel med öppen källkod

Kritik

Linuxdistributioner anses allmänt vara för svåra att använda. Många populära applikationer som företag kör finns inte tillgängliga till Linux. Numera tar de större distributörerna också betalt för sin distribution vilket skulle kunna minska intresset för operativsystemet.

Svar på kritik

Linuxförespråkarna anser att vad som är svårt att använda beror på vad man är van vid. Linux är inte Windows, så är man van vid Windows betyder det inte automatiskt att man kan Linux. Linux och annan Unix är dock ofta mer konsekvent och pålitligt än Windows, vilket innebär att det faktiskt kan vara lättare att använda för personer som inte redan är vana vid Windows, anser dom. Populära program från Microsoft finns inte för Linux. Däremot finns det nuförtiden unixprogram som kan de mesta som de populära windowsprogrammen kan, inklusive att läsa windowsprogrammens proprietära filformat.

Se även

Gnu/Linux-relaterade nyhetssidor


- Gnuheter (Uppdateras inte längre)
- Linuxportalen.se
- Linux.nu
- Linux.se
- Unix.se

Svenska entusiastföreningar

(Förkortningen LUG står för Linux User Group)
- Svenska Linuxföreningen
- VLUG Västerås LUG
- SLUG Stockholm LUG
- SSLUG Skåne Sjælland LUG
- HJOLUG Hjo LUG
- ULUG Uppsala LUG

Övrigt


- BSD-licensen
- Debian GNU/kFreeBSD
- DragonFly BSD
- FreeBSD
- OpenBSD
- NetBSD
- Öppen källkod

Externa länkar


- [http://www.kernel.org/ Kernel.org]
- [http://www.linux.org/ Linux.org]
- [http://www.gnu.org/home.sv.html GNU]
- [http://www.gnu.org/gnu/why-gnu-linux.html Varför Gnu/Linux?]
- [http://www.linuxguiden.se/ Linuxguiden.se]
- [http://wiki.linux.se/ Svensk wiki om Linux]
- [http://bbs.linux.se/ Forum för linuxanvändare]
- [http://opensource.region-stuttgart.de/test_linux_desktop.php Köra Linux via Internet]
- [http://counter.li.org/ The Linux Counter]
- [http://www.okit.se/ Säljer böcker och Linux-distributioner] Kategori:Operativsystem Kategori:Linux Kategori:Öppen källkod ja:GNU/Linuxシステム ko:리눅스 ms:Linux simple:Linux th:ลินุกซ์

Operativsystemskärna

En operativsystemskärna (engelska kernel ”kärna”) är den innersta delen av ett operativsystem. Kärnans uppgift är att starta systemet, hantera resurstilldelningen, samt att kommunicera med hårdvaran. Vanligtvis fungerar kärnan som ett skyddande lager mellan datorns hårdvara och de program som körs i systemet. Programmen har i allmänhet inte direkt tillgång till hårdvaran, utan måste först gå via kärnan. Kärnan håller även programmen åtskilda från varandra så att ett program som kraschar inte nödvändigtvis drar med sig andra program i fallet. För att program ska kunna samarbeta med varandra tillhandahåller kärnan också sätt för dessa att kommunicera med varandra, antingen lokalt på en enskild dator, eller över ett nätverk. De två vanligaste typerna av operativsystemskärnor är de monolitiska kärnorna och mikrokärnorna. Monolitiska kärnor bygger på att hela kärnan fungerar som ett sammanvävt program där alla systemets funktioner finns inkluderade. GNU/Linux och FreeBSD är exempel på operativsystem som bygger på monolitiska kärnor. Mikrokärnor är uppbyggda av ett stort antal mindre komponenter som kommunicerar mellan varandra och tillåter att komponenter läggs till och tas bort medan systemet exekveras. Operativsystemen QNX och Mac OS X bygger på mikrokärnor. En mindre vanlig typ av kärna är exokärnan. Tanken bakom exokärnorna är att operativsystemet inte ska tillhandahålla några som helst abstraktioner - abstraktionerna ska istället implementeras som programbibliotek. Olika typer av program kräver nämligen olika typer av abstraktioner. Exokärnor tillåter därför, till skillnad från de andra kärnorna, att vanliga program kommunicerar direkt med systemets hårdvara. Exokärnans uppgift blir då reducerad till att se till att programmen endast får tillgång till den del av hårdvaran de har rätt till. Exempel på operativsystem som bygger på en exokärna är Exokernel och Nemesis. Kategori:Operativsystem ja:カーネル ko:커널 (컴퓨터)

Operativsystem

Ett operativsystem är det program i en dator vars syfte är att underlätta användandet av datorn genom att utgöra länken mellan datorns hårdvara och de program som körs på datorn. Ett operativsystem kan delas upp i tre delar: operativsystemskärnan, användarprogrammen och systembiblioteken. Kärnan fördelar datorns resurser, t.ex. primärminne, in- och utmatningsenheter och processortid mellan de program som körs i datorn och ser till att det inte uppstår några konflikter mellan dessa. Användarprogrammen ger användaren möjlighet att använda systemet och består i allmänhet av allt ifrån konfigurationsverktyg och textredigerarprogram till program för att formatera hårddisken. Systembiblioteken underlättar utveckling av nya program för systemet. Se vidare Lista över operativsystem.

Historia

ImageSize = width:600 height:550 PlotArea = left:50 right:0 bottom:20 top:10 DateFormat = yyyy Period = from:1965 till:2010 TimeAxis = orientation:vertical ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1965 PlotData= bar:Windows/DOS color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1976 text:"CP/M" at:1981 text:"MS-DOS 1.0" at:1983 text:"MS-DOS 2.0" at:1985 text:"Windows 1.0" at:1987 text:"Windows 2.0" at:1990 text:"DR DOS 5.0" at:1991 text:"MS-DOS 5.0" at:1992 text:"Windows 3.1" at:1993 text:"Windows NT 3.1" at:1994 text:"PC-DOS 6.3" at:1995 text:"Windows 95" at:1997 text:"MS-DOS 7.1" at:1998 text:"Windows 98" at:1999 text:"Windows 2000" at:2000 text:"Windows ME" at:2001 text:"Windows XP" at:2004 text:"FreeDOS Beta 9" bar:Apple color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1978 text:"Apple DOS 3.1" at:1983 text:"Lisa OS" at:1984 text:"Mac System 1" at:1990 text:"Mac System 7" at:1997 text:"Mac OS 8" at:1999 text:"Darwin 0.1" at:2000 text:"Mac OS X 10.0" bar:UNIX/UNIX-lika color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1969 text:"UNICS" at:1971 text:"UNIX V1" at:1972 text:"UNIX V2" at:1973 text:"UNIX V3 & V4" at:1974 text:"UNIX V5" at:1976 text:"UNIX V6" at:1977 text:"Eunice" at:1978 text:"USG 2.0" at:1979 text:"UNIX V7" at:1980 text:"XENIX OS" at:1981 text:"Unix System III" at:1982 text:"SunOS 1.0" at:1983 text:"Unix System V" at:1984 text:"QNX" at:1985 text:"UNIX V8" at:1986 text:"Plan 9" at:1987 text:"Minix 1.0" at:1988 text:"HP-UX 2.0" at:1989 text:"NeXTSTEP 1.0" at:1990 text:"Solaris 1" at:1991 text:"GNU/Hurd" at:1992 text:"Ultrix 4.3" at:1993 text:"Irix 5.3" at:1994 text:"AIX 4.1" at:1995 text:"Unix Ware 2.0" at:1996 text:"Mach4 UK22" at:1997 text:"OPENSTEP 4.2" at:1998 text:"Unix Ware 7" at:1999 text:"Unix Ware 7.1" at:2000 text:"Unix Ware 7.1.1" at:2001 text:"Open UNIX 8" at:2002 text:"Solaris 8" at:2003 text:"Minix 2.0.4" at:2004 text:"Unix Ware 7.1.4" at:2005 text:"Solaris 10" bar:BSD/GNU/Linux color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1978 text:"1BSD" at:1979 text:"2BSD" at:1980 text:"4.0BSD" at:1981 text:"4.1BSD" at:1982 text:"2.8.1BSD" at:1983 text:"4.2BSD" at:1985 text:"2.9BSD-Siscmo" at:1986 text:"4.3BSD" at:1987 text:"2.10BSD" at:1988 text:"4.3BSD Tahoe" at:1989 text:"2.10.1BSD" at:1990 text:"4.3BSD Reno" at:1991 text:"Linux 0.01" at:1992 text:"386BSD" at:1993 text:"FreeBSD 1.0" at:1994 text:"NetBSD 1.0" at:1995 text:"OpenBSD 1.0" at:1996 text:"Linux 2.0" at:1997 text:"BSD/OS 3.0" at:1998 text:"4.4BSD Lite 2" at:1999 text:"Linux 2.2.0" at:2000 text:"FreeBSD 4.0" at:2001 text:"OpenBSD 3.0" at:2002 text:"GNU-Darwin Beta 2.5" at:2003 text:"FreeBSD 5.0" at:2004 text:"DragonFly BSD 1.0" at:2005 text:"Linux 2.6.11" bar:Övriga color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1969 text:"Multics" at:1981 text:"Xerox Star" at:1985 text:"AmigaOS" at:1987 text:"OS/2 1.0" at:1990 text:"BeOS 1.0" at:1994 text:"OS/2 Warp 3.0"

Externa länkar


- [http://www.cs.arizona.edu/people/bridges/os/full.html Operating Systems Projects]
- [http://tunes.org/Review/OSes.html TUNES Review of Operating Systems]
- [http://www.visual-opal.de How Operating Systems Work, shown by a tiny self-developed Operating System]
- [http://www.levenez.com/unix/ Unix History] - med detaljerad tidslinje Kategori:Operativsystem als:Betriebssystem ja:オペレーティングシステム ko:운영 체제 ms:Sistem pengoperasian simple:Operating system th:ระบบปฏิบัติการ zh-min-nan:Chok-gia̍p hē-thóng

Linux (kärna)

Linux är operativsystemskärnan i operativsystemet GNU/Linux. Projektet påbörjades av och namngavs efter Linus Torvalds 1991. Linux står idag under licensen GPL.

Se även


- Fri programvara
- GNU
- Öppen källkod

Extern länk


- [http://kernel.org/ Kernel.org] Kategori:Linux ja:Linuxカーネル th:ลินุกซ์เคอร์เนล

Linus Torvalds

Linus Torvalds, född 28 december 1969, en finlandssvensk hackare som är upphovsman till operativsystemskärnan Linux. Son till Nils Torvalds och uppkallad efter Linus Pauling. Han bor numera i USA med fru och barn, och han arbetar för Open Source Development Labs (OSDL).

Bibliografi


- Självbiografin "Just for Fun", skriven tillsammans med David Diamond.

Externa länkar


- [http://www.cs.helsinki.fi/u/torvalds/ The homepage of a WWW-illiterate] Torvalds, Linus Torvalds, Linus ja:リーナス・トーバルズ ko:리누스 토르발스 ms:Linus Torvalds simple:Linus Torvalds

1983

Händelser


- 1 januari
  - Den svenska momsen höjs till 23,46% och videoskatt införs.
  - De svenska reglerna för att byta efternamn förenklas.
  - ARPANET byter officiellt till Internet Protocol vilket blir början för Internet.
- 6 januari - Ett fiskekrig utbryter mellan Storbritannien och Danmark.
- 9 januari - Pågatågen, som är nya lokaltåg i Skåne, införs.
- 18 januari - En orkan utbryter i Öresund. Två personer dör när taket på slottskyrkan i Köpenhamn blåser av.
- 19 januari - Datorn Apple Lisa introduceras av företaget Apple Computer.
- 23 januari
  - Björn Borg avslöjar att han senare under året tänker dra sig tillbaka från tennisen.
  - En rysk kärnkraftsdriven satellit, Kosmos 1402, störtar i Indiska oceanen.
- 24 januari - Polisen ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk.
- 26 januari - Datorprogrammet Lotus 1-2-3 lanseras.
- 9 februari - Galopphästen Shergar kidnappas av beväpnade män i Dublin.
- 10 februari - Hovrättslagman Birgitta Blom blir Sveriges första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.
- 13 februari
  - En brand utbryter i en biograf i italienska Turin varvid 66 personer omkommer.
  - Tre linbanevagnar störtar i den italienska skidorten Champoluc varvid tio personer omkommer.
- 21 februari - Punkbandet Ebba Grön slutar spela.
- 23 februari - Bertil Werkström, biskop i Härnösand, utses till ny svensk ärkebiskop.
- 26 februari - 16-åriga Carola Häggkvist vinner Melodifestivalen med låten Främling.
- 1 mars - Det första svenska kyrkomötet med ökat inflytande från de politiska partierna inleds.
- 6 mars - Kondrad Hallenbarter blir förste man att åka Vasaloppet på under fyra timmar.
- 11 mars - En ålderdomshemsföreståndare i Trondheim förklaras skyldig till 22 mord och ett mordförsök på patienter.
- 26 mars - Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor har premiär på Dramaten.
- 31 mars - En jordbävning utbryter i Colombia varvid minst 300 personer omkommer.
- 4 april - Rymdfärjan Challenger gör sin jungfruresa.
- 12 april - Yassir Arafat besöker Stockholm för att möta ledare för de nordiska socialdemokraterna.
- 18 april - En bomb detonerar på USA:s ambassadområde i Beirut. 80 personer omkommer.
- 19 april - FN:s generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar talar till Sveriges riksdag.
- 23 april - Vid Eurovisionsschlagerfestivalen i München kommer Carola Häggkvist trea med Främling. Luxemburg vinner.
- 26 april - Den svenska ubåtskommissionen fastslår att kränkningen i Hårsfjärden i oktober 1982 var en sovjetisk operation. Regeringen avger en skarp protest till Moskva.
- 2 maj - Stig Malm efterträder Gunnar Nilsson som ordförande för LO.
- 24 maj - Den svenske överstelöjtnanten vid flygstaben Bertil Ströberg häktas misstänkt för grovt spioneri för Polens räkning.
- 25 maj - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på statsbesök till Sverige.
- Maj - Coca Cola Light introduceras i Sverige.
- 6 juni - Svenska flaggans dag blir officiellt Sveriges nationaldag.
- 22 juni - Morgens Glistrup, partiledare för det danska Framstegspartiet, döms till tre års fängelse för skattebrott.
- Sommaren - Den svenska regeringen uttalar sitt stöd för en nordisk kärnvapenfri zon även i krigstid.
- 1 juli - Bertil Werkström efterträder Olof Sundby som Svenska kyrkans ärkebiskop.
- 5 juli - Säckar med hasch börjar flyta iland utanför Göteborg. Inom en vecka blir det 900 kg.
- 13 juli - Bertil Ströberg döms till sex års fängelse för grovt spioneri.
- 15 juli - Ett sprängattentat genomförs på Orlyflygplatsen i Paris varvid sex personer omkommer.
- 23 juli - Resultatlösa spaningar inleds efter en främmande ubåt i Törefjärden i Norrbotten.
- 28 juli - Ola Ullsten meddelar att han tänker avgå som Folkpartiets partiledare.
- 12 augusti
  - Immunbristsjukdomen aids skördar sitt första offer i Sverige.
  - En våldsam skogsbrand bryter ut efter järnvägen mellan Hultsfred och Oskarshamn.
- 21 augusti - Den filippinske oppositionsledaren Beningo Aquino skjuts ihjäl på Manilas flygplats.
- 1 september - Ett sydkoreanskt passagerarflygplan med 269 passagerare ombord på väg från Anchorage till Seoul och skjuts ned över sovjetiskt luftrum.
- 3 september - Marianne Berglund vinner linjeloppet vid VM på cykel.
- 8 september - En tjeckisk familj lyckas fly till Österrike i en hemgjord luftballong.
- 16 september - Sveriges ÖB rapporterar att 40 ubåtskränkningar har ägt rum under sommaren.
- 1 oktober
  - Arlandas nya inrikeshall invigs.
  - Bengt Westerberg utses till folkpartiledare efter Ola Ullsten.
- 4 oktober
  - Det ombyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen invigs.
  - 4-oktoberkommittén samlar i Stockholm 75.000 demonstranter mot löntagarfonder.
- 23 oktober - 292 soldater dödas vid självmordsattentat mot amerikanska och franska förläggningar i Beirut.
- 25 oktober - USA invaderar Grenada.
- 9 november - Sveriges justitieminister Ove Rainer tvingas avgå sedan Aftonbladet avslöjat hans omfattande men fullt lagliga skatteplanering.
- 26 november - Vid ett rån på Heathrow utanför London kommer rånare över guldtackor till ett värde av 350 miljoner kronor.
- 27 november - En jumbojet på väg från Frankrike till Colombia störtar utanför Madrid varvid 181 personer omkommer varav 23 svenskar.
- 28 november
  - Två patienter avlider och 12 skadas efter dialysbehandling med fel vätska i Linköping.
  - Då rymdfärjan Columbia lyfter blir tysken Ulf Merbold den förste icke-amerikan att följa med en rymdfärja ut i rymden.
- 17 december - En brand utbryter i ett diskotek i Madrid varvid 83 personer omkommer.
- 21 december - Den svenska riksdagen antar med 164 röster för, 158 mot och 21 nedlagda regeringens förslag om att löntagarfonder ska införas från årsskiftet.
- 27 december - En brand i en transformatorstation i Enköpingstrakten orsakar strömavbrott i hela Sverige från Hälsingland och söderut samt i vissa delar av Danmark. 31 december - Eftersom Georg Rydeberg nu är död läses Nyårsklockan på Skansens nyårsfirande av Jarl Kulle.
- Samförstånd nås mellan Sverige och Danmark om gränsfrågorna rörande Bornholm, Kattegatt, Öresund och Skagerack.
- Grundutbildning för kvinnor införs i den svenska armén.
- USA:s vicepresident George Bush besöker Sverige.
- Arbetets Museum i Norrköping invigs.

Födda


- 2 januari - Kate Bosworth, amerikansk skådespelare.
- 11 januari - Siti Nurhaliza, malaysisk R&B-sångerska.
- 1 februari - Marilou Berry, fransk skådespelare.
- 2 februari
  - Carolina Klüft, svensk friidrottare, sjukamp.
  - Christian Klien, österrikisk racerförare.
- 7 februari - Elin Grindemyr, svensk fotomodell.
- 16 februari - Tuomo Ruutu, finländsk ishockeyspelare.
- 10 mars - Elena Bovina, rysk tennisspelare.
- 16 mars - Susanna Patoleta, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Excellence.
- 24 mars - Totte Steneby, svensk barnskådespelare.
- 12 april - Jelena Dokic, serbisk tennisspelare.
- 15 april - Ilja Kovaltjuk, rysk ishockeyspelare.
- 18 april - Ida-Theres Karlsson, svensk brottare.
- 22 april - Francis Capra, amerikansk skådespelare.
- 23 april - Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.
- 29 april - Hedvig Lindahl, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 10 maj - Gustav Fridolin, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Grön Ungdom 1999-2003, riksdagsledamot från 2002.
- 12 maj - Mariza Ikonomi, albansk sångerska.
- 25 maj - Chelse Swain, amerikansk skådespelare, The Virgin Suicides.
- 2 juni - Fredrik Stenman, svensk fotbollsspelare.
- 10 juni - Johan Marklund, svensk mångsysslare, fotograf och klättrare.
- 2 juli - Michelle Branch, amerikansk, sångerska och gitarrist.
- 4 juli - Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell.
- 6 juli - Gregory Smith, amerikansk skådespelare.
- 7 juli - Martin Wallström, svensk skådespelare.
- 13 juli - Liu Xiang, kinesisk friidrottare.
- 23 juli - Josefine Öqvist, fotbollsspelare.
- 14 augusti - Mila Kunis, amerikansk skådespelare.
- 22 augusti - Theo Bos, nederländsk tävlingscyklist.
- 2 september - Aimee Osbourne, amerikansk journalist och fotomodell.
- 13 september - James Bourne, brittisk popmusiker.
- 21 september - Maggie Grace, amerikansk skådespelare.
- 26 september - Ebba Hultkvist, svensk skådespelare.
- 5 oktober - Nicky Hilton, amerikansk designer och modell.
- 7 november - Patrick Thoresen, norsk ishockeyspelare.
- 16 november - Kari Lehtonen, finländsk ishockeyspelare, målvakt.
- 24 november - Tove Edfeldt, svensk skådespelare.
- 2 december - Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.
- 13 december - Henrik Lundström, svensk skådespelare.

Avlidna


- 8 januari - Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
- 11 januari - G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.
- 18 januari - Greta Stave, svensk skådespelare.
- 23 januari - George Cukor, amerikansk filmregissör.
- 28 januari - Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
- 31 januari - Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.
- 5 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
- 22 februari - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
- 25 februari - Tennessee Williams, amerikansk författare.
- 3 mars - Georges Remi, belgisk serietecknare, mer känd som Hergé och skapare av figuren Tintin.
- 10 mars - Ulf von Euler, nobelpristagare.
- 17 mars - Umberto II, Italiens siste kung.
- 26 mars - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 30 mars - Einar Nerman, svensk konstnär.
- 4 april - Gloria Swanson, amerikansk skådespelare.
- 8 april - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 23 april - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 21 maj - Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
- 26 maj - Anders Andelius, svensk skådespelare.
- 27 maj - Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962-1967.
- 1 juni - Jack Dempsey, f.d. världsmästare i tungviktsboxning.
- 4 juni - Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
- 19 juni - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 1 juli - Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.
- 5 juli - Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
- 6 juli - Bertil Schütt, svensk författare.
- 17 juli - Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare.
- 25 juli - Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
- 29 juli
  - Luis Buñuel, spansk filmregissör.
  - David Niven, brittisk skådespelare.
- 30 juli - Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
- 3 augusti
  - Eric Grate, svensk skulptör.
  - Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
- 4 augusti - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
- 10 augusti - Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
- 11 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
- 17 augusti - Ira Gershwin, amerikansk författare.
- 21 augusti - Beningo Aquino, filippinsk oppositionsledare, mördad.
- 3 september - Einar Larsson, svensk operasångare.
- 13 september - Axel Strand, svensk politiker, f.d. LO-ordförande.
- 15 september - Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
- 16 september
  - Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
  - Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
- 21 september
  - Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  - Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författarinna.
- 25 september - Leopold III, belgisk exkung.
- 4 oktober - Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
- 6 oktober - Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör.
- 22 oktober - Alfred Dahlqvist, svensk skidåkare.
- 29 oktober - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare.
- 4 november - Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
- 9 november - Olle Hilding, svensk skådespelare.
- 18 november - Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 25 november - Curt Edgard, svensk skådespelare.
- 5 december - Martin Lamm, svensk konstnär och tidningstecknare.
- 8 december - Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
- 25 december - Joan Miró, spansk surrealistisk målare.
- 28 december - Dennis Wilson, amerikansk musiker (drunkningsolycka).

Nobelpris


- Fysik
  - Subramanyan Chandrasekhar, USA
  - William A Fowler, USA
- Kemi - Henry Taube, USA
- Medicin - Barbara McClintock, USA
- Litteratur - Sir William Golding, Storbritannien
- Fred - Lech Wałęsa, Polen
- Ekonomi - Gerard Debreu, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1983 ja:1983年 ko:1983년 ms:1983 simple:1983 th:พ.ศ. 2526

Richard Stallman

Richard Matthew Stallman är en amerikansk hacker av den gamla MIT-generationen och en politiskt aktiv förespråkare för fri programvara. Han är upphovsman till GNU General Public License och grundade GNU-projektet. Han var först med att argumentera för fri programvara ur en politisk och moralisk synvinkel. Han är också skaparen av populära datorprogram som Emacs, GCC och GDB. Han är dessutom känd som en excentriker av stora mått. Bland annat har han bott på sitt kontor på MIT under vissa perioder. I fri programvarukretsar omnämns han ofta med sina initialer RMS. Stallman utnämndes 1996 till hedersdoktor vid Kungliga tekniska högskolan.

Litteratur


- Steven Levy, "Hackers"

Se även


- Free Software Foundation
- GNU/Linux (GNU + Linux)
- Eben Moglen

Externa länkar


- [http://www.stallman.org/ Richard Stallman's Personal Home Page]
- [http://www.faifzilla.org/ "Free as in Freedom", en biografi] Stallman, Richard M. Stallman, Richard M. ja:リチャード・ストールマン ko:리처드 스톨만 simple:Richard Stallman th:ริชาร์ด สตอลแมน zh-min-nan:Richard Stallman

UNIX

UNIX används idag oftast som ett samlingsnamn för UNIX-lika operativsystem. Ursprungligen utvecklades UNIX på AT&T Bell Labs i USA av Ken Thompson och Dennis Ritchie. Det första UNIX-systemet skrevs i assembler av Ken Thompson på en Digital PDP-7 år 1969 efter att ny hårdvara visat sig oförmögen att köra det gamla operativsystemet MULTICS. Namnet UNIX valdes som en drift med MULTICS, som var avsett för flera användare. Efter Thompsons första version skrev Thompson och Ritchie tillsammans om operativsystemet i PDP-11-assembler, för att köra det på en Digital PDP-1120 som de fått tillgång till. År 1972 hade operativsystemet rönt stor uppmärksamhet och de båda skrev om hela UNIX i programspråket C som uppfunnits av Ritchie som en portabel makroassembler för olika plattformar. Programkoden till det ursprungliga UNIX lever idag främst kvar i UNIX-varianten System V, tidigare System III, på vilket de flesta proprietära UNIX-varianter är baserade. UNIX-varianter som är baserade på System V är bland annat Solaris, IRIX, DNIX och AIX. GNU/Linux operativsystemskärna, Linux, började som en nyutveckling av Linus Torvalds 1991. Källkoden inte baserad på vare sig BSD eller System V. Vissa av verktygen som brukar ingå i en Linux-distribution kommer dock från BSD-projektet, men största delen är GNU-programvara, och många Linux-distributioner liknar System V. Slackware är ett exempel på en BSD-lik Linux-distribution. Varumärket UNIX ägs idag av The Open Group, som tillåter operativsystem, oberoende av vilken kod som är grunden, att kalla sig unix om de uppfyller en mängd kriterier. Vem som äger copyrights och patent till UNIX System V är oklart, men det verkar vara Novell, även om SCO tycks förvalta försäljning av licenser. Det kan tilläggas att versionsnumreringen inte alltid bestäms av ingenjörer, då dessa inte tror att versionsnummer påverkar programvarans kvalitet.

Tidslinje

ImageSize = width:600 height:550 PlotArea = left:50 right:0 bottom:20 top:10 DateFormat = yyyy Period = from:1965 till:2010 TimeAxis = orientation:vertical ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1965 PlotData= bar:UNIX color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1969 text:"UNICS" at:1971 text:"UNIX V1" at:1972 text:"UNIX V2" at:1973 text:"UNIX V3 & V4" at:1974 text:"UNIX V5" at:1976 text:"UNIX V6" at:1979 text:"UNIX V7" at:1981 text:"System III" at:1982 text:"System IV" at:1983 text:"System V" at:1984 text:"System V R2" at:1985 text:"UNIX V8" at:1986 text:"UNIX V9" at:1987 text:"System V R3.2" at:1988 text:"System V R4" at:1989 text:"UNIX V10" at:1992 text:"Unix Ware 1" at:1993 text:"Unix Ware 1.1" at:1994 text:"Unix Ware 1.1.1" at:1995 text:"Unix Ware 2.0" at:1996 text:"Unix Ware 2.1" at:1998 text:"Unix Ware 7" at:1999 text:"Unix Ware 7.1" at:2000 text:"Unix Ware 7.1.1" at:2001 text:"Open UNIX 8" at:2002 text:"SCO Unix Ware 7.1.3" at:2003 text:"Tru64 Unix V5.1B" at:2004 text:"SCO Unix Ware 7.1.4" bar:BSD color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1978 text:"1BSD" at:1979 text:"2BSD" at:1980 text:"4.0BSD" at:1981 text:"4.1BSD" at:1982 text:"2.8.1BSD" at:1983 text:"4.2BSD" at:1985 text:"2.9BSD-Siscmo" at:1986 text:"4.3BSD" at:1987 text:"2.10BSD" at:1988 text:"4.3BSD Tahoe" at:1989 text:"2.10.1BSD" at:1990 text:"4.3BSD Reno" at:1991 text:"BSD Net/2" at:1992 text:"386BSD" at:1993 text:"FreeBSD 1.0" at:1994 text:"NetBSD 1.0" at:1995 text:"OpenBSD 1.0" at:1996 text:"OpenBSD 2.0" at:1997 text:"BSD/OS 3.0" at:1998 text:"4.4BSD Lite 2" at:1999 text:"BSD/OS 4.1" at:2000 text:"FreeBSD 4.0" at:2001 text:"OpenBSD 3.0" at:2002 text:"MirBSD" at:2003 text:"FreeBSD 5.0" at:2004 text:"DragonFly BSD 1.0" at:2005 text:"FreeBSD 4.11" bar:GNU/Linux
- color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1991 text:"Linux 0.01" at:1992 text:"Linux 0.12" at:1993 text:"Linux 0.99.11" at:1994 text:"Linux 1.0" at:1995 text:"Linux 1.2" at:1996 text:"Linux 2.0" at:1997 text:"Linux 2.1.32" at:1998 text:"Linux 2.0.36" at:1999 text:"Linux 2.2.0" at:2000 text:"Linux 2.4.0 test 1" at:2001 text:"Linux 2.4.0" at:2002 text:"Linux 2.2.22" at:2003 text:"Linux 2.4.21" at:2004 text:"Linux 2.6.1" at:2005 text:"Linux 2.6.11" bar:Övriga color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M at:1974 text:"MERT" at:1977 text:"TS 1.0" at:1978 text:"USG 2.0" at:1979 text:"UNSW 04" at:1980 text:"Xenix OS" at:1981 text:"QNXQUNIX" at:1982 text:"SunOS 1.0" at:1983 text:"Coherent" at:1984 text:"QNX 1.0" at:1985 text:"Interactive 386/ix" at:1986 text:"Plan 9" at:1987 text:"Minix 1.0" at:1988 text:"HP-UX 2.0" at:1989 text:"NeXTSTEP 1.0" at:1990 text:"Solaris 1" at:1991 text:"GNU/Hurd" at:1992 text:"Ultrix 4.3" at:1993 text:"Irix 5.3" at:1994 text:"AIX 4.1" at:1995 text:"Unicos 9.0" at:1996 text:"Mach4 UK22" at:1997 text:"OPENSTEP 4.2" at:1998 text:"QNX/Neutrino 2.0" at:1999 text:"Darwin 0.1" at:2000 text:"GNU-Darwin Beta 2.5" at:2001 text:"Mac OS X 10.0" at:2002 text:"Solaris 8" at:2003 text:"Minix 2.0.4" at:2004 text:"QNX 6.3" at:2005 text:"Darwin 7.8"
- Här listas framförallt de stabila kärnorna. Linux räknar versionsnummer på ett speciellt sätt; x.y.z där ett jämnt tal y står för stabil och udda för beta.
- Darwin är en operativsystemskärna med öppen källkod och används i bl a Mac OS X.

Se även


- Computer History Graphing Project
- Plan 9

Externa länkar


- [http://www.levenez.com/unix/ En mer detaljerad UNIX-tidslinje] Kategori:Operativsystem ja:UNIX ko:유닉스 ms:UNIX simple:Unix th:ยูนิกซ์

1980-talet

Företeelser


- AIDS uppmärksammas.
- TV-serien Dallas.
- Syntmusik.
- Live Aid.

Händelser


- 1980 - Folkomröstning om kärnkraften.
- 1980 - Storkonflikten 1980.
- 1981 - U 137.
- 1982 - Falklandskriget.
- 1986 - Palmemordet.
- 1986 - Tjernobylkatastrofen.
- 1989 - Berlinmuren faller.
- Kalla kriget avslutas. Det långa 80-talet Kategori:1980-talet ja:1980年代 ko:1980년대 simple:1980s zh-min-nan:1980 nî-tāi

C (programspråk)

C är ett av de vanligaste förekommande programspråken idag tillhörande familjen av Algol-baserade språk, utvecklat vid AT&T Bell Labs 1973. C var en utveckling av språket B som i sin tur var en utveckling av BCPL. Drivande bakom utvecklingen var Dennis M. Ritchie, som också är medförfattare till boken The C Programming Language. Av alla programmeringsspråk är kanske C det som haft störst inflytande på programvaruindustrin. Det finns knappast någon del av programvaruvärlden där C inte används eller använts. Vid tidpunkten C utvecklades förenade C en tillräckligt hög abstraktionsnivå med effektivitet. Även om grunderna i C inte alltid är enkla att förstå så klarar språket att uttrycka de mesta som andra procedurella programmeringsspråk klarar. Att C utvecklades hand i hand med UNIX gav språket en mycket stark ställning inom UNIX-industrin, vilken hållit i sig sedan dess. C är alltjämt mycket använt i exempelvis GNU/Linux (vars kärna är skriven i C). C blev tidigt det dominerande språket för utveckling på Microsoft Windows-plattformen men har där i stor utsträckning trängts undan av C++ och Visual Basic. För inbyggda system har C alltjämt en mycket stark ställning, och för många hårdvarunära tillämpningar är C fortfarande det dominerande språket. Starkt bidragande är att C-kompilatorer finns tillgängliga för de flesta arkitekturer. Programspråket C är standardiserat av ISO. Som alla andra ISO-standarder så revideras den regelbundet. Den första standarden blev klar år 1989 och kallas ibland C89 (officiell beteckning "ISO/IEC 9899:1990", eftersom ISO gav ut den först år 1990). År 1999 blev nästa revision av standarden klar, och den brukar kallas C99 (officiell beteckning "ISO/IEC 9899:1999"). C har legat till grunden vid utvecklingen av det objektorienterade språket C++, samt inspirerat till språk som Java, Pike och C#.

Programexempel

"Hello, World!" i C: #include int main(void)

Se även


- ANSI C (C90)
- C++
- Java
- Objective-C
- Small-C

Extern länk


- [http://www.ansi.org/ ANSI] Kategori:Programspråk ja:C言語 ko:C 프로그래밍 언어 ms:Bahasa pengaturcaraan C th:ภาษาซี

GCC

GCC står för GNU Compiler Collection och är en samling av kompilatorer för diverse programmeringsspråk. GCC hette från början GNU C Compiler och var då enbart en C-kompilator, men det ändrades i takt med att fler språk stöddes. GCC är egentligen grunden för den moderna vågen av fri programvara. Utan GCC hade exempelvis operativsystemet GNU/Linux inte funnits. Den ursprungliga författaren av GCC är Richard M. Stallman som släppte version 1.0 i slutet av 1985. År 2003 stödjer GCC en mängd processorer och plattformar.

Språk

Standardutgåvan av GCC innehåller gränssnitt för:
- Ada
- C
- C++
- Fortran
- Java
- Objective-C

Se även


- Fri programvara

Externa länkar


- [http://gcc.gnu.org/ GCC]
- [http://gcc.gnu.org/install/specific.html Processorer och plattformar] Kategori:Öppen källkod ja:GNUコンパイラコレクション

GNU/Hurd

GNU/Hurd, eller ibland bara GNU, är ett fritt operativsystem som består av operativsystemsmiljön GNU och kärnan GNU Hurd. Man kallar det oftast GNU/Hurd för att skilja det från GNU/Linux.

Se även


- BSD
- UNIX

Externa länkar


- [http://hurd.gnufans.org/ HURD-Wiki]
- [http://bee.es.gnu.org/ Bee GNU/Hurd]
- [http://www.debian.org/ports/hurd/ Debian GNU/Hurd]
- [http://hurd.rustedhalo.net/ Gentoo/HURD] Kategori:Operativsystem Kategori:Öppen källkod

1991

Händelser


- 8 januari - Regeringen bidrar till FN-insatsen i Kuwait genom att skicka ett fältsjukhus till Saudiarabien.
- 13 januari - TV-huset i Vilnius besätts av sovjetiska trupper.
- 15 januari - Kuwaitkriget inleds.
- 16 januari - FN angriper Irak och slår ut dess flygvapen.
- 18 januari - Irak avfyrar åtta scudmissiler mot Israel.
- 28 januari - Tetra Paks köp av Alfa Laval för 16 miljarder är den dittills största affären på börsen.
- 2 februari - 20-åriga Pernilla Wiberg tar VM-guld i storslalom i Saalbach i Österrike.
- 4 februari - Partiet Ny demokrati (NyD) bildas av Bert Karlsson och Ian Wachtmeister.
- 7 februari - Gunde Svan tar på 30 km sitt sjunde skid-VM-guld.
- 8 februari - Saab Automobile AB, som har haft 4,6 miljarder kronor i förlust, lägger ned sin nya fabrik i Malmö. 800 mister jobbet.
- 18 februari - Bert Karlsson avgår som NyD:s partiordförande på grund av "hotelser" och maffiametoder mot Skara Sommarland.
- 28 februari - Kuwaitkriget tar slut.
- 1 mars - Nya svenska ersättningsregler leder till kraftiga minskningar av sjukskrivningarna samtidigt som ledighet för vård av sjukt barn ökar.
- 7 mars - Sovjet erkänner sig skyldigt till att ha skjutit ned den svenska DC3:a som försvann över Östersjön den 13 juni 1952.
- 14 mars - Karlskronavarvet sjösätter experimentfartyget Smyge som har låg radarprofil.
- 22 mars - Refaat el Sayed döms att betala 260 miljoner i skadestånd till Fermenta.
- Våren - Den svenska regeringen sluter en energiöverenskommelse med mittenpartierna.
- 4 april - Regeringen utser Lars Eckerdal till biskop i Göteborgs stift, eftersom han är den enda av kandidaterna, som är villig att prästviga kvinnor.
- 6 april - Organisationen Nej till EG bildas.
- 26 april - Esko Aho blir statsminister i Finland.
- 3 maj - Volvo och Mitsubishi beslutar att tillsammans utveckla en ny bilmodell.
- 4 maj
  - Carola Häggkvist vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i Rom med låten Fångad av en stormvind.
  - Sverige vinner i Helsingfors ishockey-VM för femte gången genom att besegra Sovjet med 2-1.
- 21 maj - Indiens premiärminister Rajiv Gandhi mördas.
- 6 juni - Stockholms tingsrätt frikänner Ebbe Carlsson och fem medåtalade för att olagligen ha infört avlyssningsutrustning.
- 10 juni
  - LO-kongressen avskaffar "livstidsval" av ordförande.
  - Stig Malm omväljs som LO-ordförande för 5 år.
- 11 juni - Volvo presenterar Volvo 850 GLT som med sina 16 miljarder är det största svenska industriprojektet någonsin.
- 12 juni - Den svenska iksdagen beslutar att bygga en bil- och järnvägsbro mellan Sverige och Danmark över Öresund.
- 14 juni - Den svenska riksdagen beslutar att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG.
- 25 juni - Kroatien och Slovenien förklarar sig självständiga.
- 27 juni - Den svenska regeringen beslutar att bygga en järnvägstunnel genom Hallandsåsen.
- 1 juli - Sverige lämnar in sin medlemsansökan till EG sedan statsminister Ingvar Carlsson har förklarat att medlemskap är förenligt med den svenska neutraliteten.
- 6 juli - Nelson Mandela blir ordförande i ANC.
- 14 augusti - Det danska Folketinget godkänner byggandet av Öresundsbron.
- 18 augusti - En junta bestående av gammelkommunister tar makten i Sovjetunionen för att stoppa de pågående reformerna.
- 19 augusti - Boris Jeltsin uppmanar det sovjetiska folket att trotsa juntan.
- 20 augusti - Estland förklarar sig självständigt från Sovjet.
- 21 augusti - Lettland förklarar sig självständigt från Sovjet.
- 23 augusti - Carl Bildt och Bengt Westerberg presenterar ett gemensamt regeringsalternativ, "Ny start för Sverige".
- 24 augusti
  - Sveriges kommunikationsminister Georg Andersson och hans danske kollega Kaj Ikast sluter avtal om fast förbindelse över Öresund.
  - Rysslands president Boris Jeltsin erkänner Estland och Lettland som fria stater.
- 27 augusti - Sverige och EG erkänner de baltiska staternas självständighet.
- 28 augusti - Sverige öppnar ambassader i de baltiska staterna.
- 29 augusti - Det sovjetiska kommunistpartiet förbjuds att verka.
- 6 september - Sovjetunionen erkänner de baltiska staternas självständighet.
- 15 september - I det svenska riksdagsvalet går Moderaterna fram tillsammans med Kristdemokraterna och Ny demokrati. NyD blir vågmästare, medan Miljöpartiet de Gröna åker ur riksdagen.
- 23 september - Armenien förklarar sig självständigt från Sovjet.
- 1 oktober - 10-kronorsmyntet införs och 10-öringarna upphör att gälla i Sverige.
- 17 september - Carl Bildt får i uppdrag att bilda ny svensk regering.
- 3 oktober - Carl Bildt bildar en svensk fyrpartiregering av moderater, folkpartister, centerpartister och kristdemokrater.
- 5 november - Den svenska regeringen framlägger ett nytt sparpaket.
- 6 november - Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen antas av riksdagen. Den skyddar bland annat yttrandefriheten i radio, TV, film, video och ljudupptagningar.
- 7 november - TV4 får tillåtelse till marksändningar och blir därmed Sveriges första marksända reklamkanal under namnet Nordisk Television.
- 8 november - En 34-årig iranier skjuts i Stockholm ihjäl av den så kallade "lasermannen", John Ausonius.
- 30 november - Karl XII:s dödsdag blir stökig på flera håll. I Malmö dödas en nynazist och en skadas när polisen öppnar eld. I Lund stoppas nazisternas fackeltåg av militanta antirasister. I Stockholm hindrar antirasisterna nazisterna från att samlas vid Karl XII:s staty i Kungsträdgården.
- 1 december
  - Ukraina lämnar Sovjetunionen.
  - Panamakanalen övergår helt i Panamas ägo.
- 3 december - Boutros Boutros-Ghali väljs till FN:s generalsekreterare.
- 19 december - Sverige erkänner Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
- 21 december - Elva tidigare sovjetrepubliker bildar ett statsförbund kallat Oberoende staters samvälde.
- 25 december - Michail Gorbatjov avgår och Sovjetunionen upplöses.
- 27 december - Då ett flygplan tvingas kraschlanda i Gottröra nordost om Arlanda överlever samtliga 129 ombordvarande.
- Håkan Lans patenterar en applikation till GPS-systemet för positionering.
- Lärarförbundet bildas genom sammanslagning av Svenska lärarförbundet och Sveriges lärarförbund.
- Polisen gör en razzia efter gömda flyktingar i klostret i Alsike i Uppland.
- Den svenska kronkursen knyts till EG-valutan ECU.
- Ingegerd Troedsson blir den svenska riksdagens första kvinnliga talman, när hon efterträder Ingemund Bengtsson.
- Riksdagen beslutar att det svenska gymnasiet skall reformeras i grunden. Linjegymnasiet skall successivt ersättas av 16 nationella program och ett individuellt.
- En ny svensk kommunallag ger kommunerna stor frihet att själva organisera sin verksamhet.
- Skattemyndigheten tar över ansvaret för den svenska folkbokföringen från kyrkan.
- Sedan Sydafrika officiellt har upphävt apartheidpolitiken upphäver Sverige sanktionerna mot landet.
- Bingolotto börjar sändas.
- Antalet nya cancerfall i Sverige minskar för första gången på 30 år.

Födda


- 17 februari - Bonnie Wright, brittisk skådespelare.
- 19 februari - Johan Hellden, svensk bowlingspelare som slagit en 300-serie i en match.
- 4 april - Jamie Lynn Spears, amerikansk skådespelare, syster till Britney Spears.
- 3 juni - Natasha Dupeyron, mexikansk skådespelare.
- 10 december - Zoe Keller, amerikansk skådespelare.

Avlidna

Första kvartalet


- 1 januari - Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 10 januari - Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
- 15 januari - Olav V, kung av Norge 1957-1991.
- 22 januari - Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
- 24 januari - Bo Setterlind, svensk författare och poet.
- 26 januari - Hans Strååt, svensk skådespelare.
- 30 januari - John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 13 februari - Arno Breker, tysk skulptör.
- 2 mars - Serge Gainsbourg, fransk sångare.
- 9 mars - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 25 mars - Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.

Andra kvartalet


- 3 april - Graham Greene, brittisk författare.
- 8 april - Dead, eg. Per Yngve Ohlin, svensk musiker, sångare i Mayhem.
- 16 april - David Lean, brittisk regissör.
- 18 april - Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare.
- 22 april - Marianne Stjernqvist, svensk skådespelare på ett flertal stadsteatrar samt TV-teatern.
- 5 maj - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
- 14 maj - Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
- 17 maj - Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
- 18 maj - Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
- 21 maj - Rajiv Gandhi, indisk politiker, mördad.
- 24 maj - Gene Clark, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Byrds.
- 27 maj - Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.
- 2 juni - Hans Lagerkvist, svensk regissör, producent, och skådespelare.
- 6 juni - Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist.
- 16 juni - Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
- 19 juni
  - Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
  - Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
- 24 juni - Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare.
- 26 juni - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.

Tredje kvartalet


- 1 juli - Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör (Lilla huset på prärien och Bröderna Cartwright) och sångare.
- 4 juli - Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
- 16 juli - Robert Motherwell, amerikansk konstnär.
- 24 juli
  - Folke Olhagen, svensk radio- och TV-journalist - Novisen vid spisen.
  - Isaac Bashevis Singer, författare och nobelpristagare.
- 9 augusti - Dag Stålsjö, svensk TV-producent.
- 22 augusti - Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
- 11 september - Bertil Anderberg, svensk skådespelare.
- 25 september - Klaus Barbie, tysk SS-officer.
- 26 september - Miles Davis, amerikansk jazzmusiker och kompositör.

Fjärde kvartalet


- 9 oktober - Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang.
- 10 oktober - Jacob Dahlin, svensk programledare.
- 17 oktober - Ester Lindin, svensk folkskollärare och författare.
- 18 oktober - Gunnar Sønstevold, norsk kompositör av bland annat filmmusik.
- 24 oktober - Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
- 1 november - Gunnar Gren, svensk fotbollsspelaren, en del av trion Gre-No-Li.
- 6 november - Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
- 9 november - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
- 20 november - Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.
- 24 november
  - Eric Carr, amerikansk rockmusiker, medlem i rockbandet Kiss.
  - Freddie Mercury, brittisk rocksångare i gruppen Queen.
- 3 december - Arthur Fischer, svensk skådespelare, författare, skulptör, akvarellist och tecknare.
- 4 december - Maud Walter, svensk skådespelare.
- 6 december - Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
- 8 december - Sonja Looft, svensk skådespelare.
- 9 december - Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
- 11 december - Arthur Lundkvist, svensk författare.

Nobelpris


- Fysik - Pierre-Gilles de Gennes, Frankrike
- Kemi - Richard R Ernst, Schweiz
- Medicin
  - Erwin Neher, Tyskland
  - Bert Sakmann, Tyskland
- Litteratur - Nadine Gordimer, Sydafrika
- Fred - Aung San Suu Kyi, Myanmar
- Ekonomi - Ronald H Coase, Storbritannien Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1991 ja:1991年 ko:1991년 simple:1991 th:พ.ศ. 2534

PC

PC har flera betydelser: # en typ av datorer, se PC (dator) # en benämning på tryckta kretskort, se Printed Circuit # i vardaglig text "politically correct", d.v.s. i enlighet med de åsikter som för tillfället är comme il faut. # Pre-Clear (för-klar på svenska). En person inom scientologi som ännu inte eliminerat det Reaktiva sinnet. När detta är eliminerat kallas man för Clear, i annat fall för Pre-Clear, eller PC. # Plaid Cymru - Party of Wales (Walespartiet), ett politiskt parti som verkar för självständighet för Wales. # Gymnasieskolan Palmcrantzskolan i Östersund kallas i folkmun för PC.

General Public License

GNU General Public License, vanligtvis förkortat som GNU GPL, är en licens för fri programvara som ursprungligen skrevs av Richard M. Stallman. Den är baserad på fyra friheter: #Friheten att använda programvaran i valfritt syfte. #Friheten att undersöka programmet för att förstå hur det fungerar och använda dessa kunskaper i egna syften. #Friheten att fritt få vidaredistribuera kopior för att hjälpa andra. #Friheten att förbättra programmet, anpassa det till egna krav och distribuera förbättringarna så att andra kan dra nytta av modifieringarna. Tillgång till källkoden för programmet är en förutsättning för att kunna uppfylla ovanstående friheter. Till skillnad från BSD-licensen kräver GPL-licensen därför att källkoden ska finnas tillgänglig för alla användare. Därmed går det inte att göra fria program under GPL ofria. Licensen formulerades av Richard Stallman (+ Eben Moglen) som ett led i skapandet av GNU-projektet.

Se även


- GNU Lesser General Public License

Externa länkar


- [http://www.gnu.org/licenses/gpl.html GNU General Public License v2.0]
- [http://www.gnuheter.org/gpl.php Inofficiell svensk översättning av licensen] Kategori:Öppen källkod Kategori:Programvarulicenser ja:GNU General Public License ko:GNU 일반 공중 사용 허가서 th:GNU General Public License

Internminne

RAM, akronym för Random Access Memory. Kallas även för internminne, primärminne eller arbetsminne. ”Random access” i namnet kommer av att RAM, till skillnad från andra minnestyper, har samma åtkomsttid oavsett vilken del i minnet som adresseras. Minnet är även flyktigt, vilket innebär att data som lagrats i minnet försvinner när strömmen slås av (jmf ROM, EEPROM, hårddisk). Lagringskapacitet för RAM mäts i byte tillsammans med binärprefix med basen två. RAM-konstruktionerna har genomgått stora förändringar sedan persondatorns barndom, och idag finns en mängd olika typer. IBM:s ursprungliga PC kunde använda 512 KiB (senare 640 KiB) – idag är nya maskiner i allmänhet bestyckade med 512 MiB eller mer. Datorerna har alltså fått tusen gånger större minneskapacitet, och bara grafikkortet i en hemdator kan vara utrustad med 128 MiB eller mer. Speciella typer av extra snabbt RAM-minne används bland annat i grafikkort.

RAM-typer


- SRAM (statiskt RAM)
- DRAM (dynamiskt RAM)
  - VRAM (video-RAM)
  - SDRAM
  - DDR SDRAM

Se även


- ROM (read-only memory)
- PROM, EEPROM (programmerbart minne)
- WOM (write only memory)
- WORM (write once, read many) Kategori:Akronymer Kategori:datorteknik Kategori:Elektronik ja:Random Access Memory ko:램 simple:Random access memory th:แรม

Drivrutin

Drivrutin, ett datorprogram som har som uppgift att få någon form av hårdvaruenhet, exempelvis modem eller skrivare, att fungera tillsammans med ett operativsystem eller andra datorprogram. Drivrutinen känner till alla de speciella styrkoder och kommandon som styr hårdvaran och gör det möjligt för operativsystemet att använda hårdvaran utan att behöva känna till alla detaljer om hur enheten ska styras. Kategori:Datorprogram ja:デバイスドライバ

Bootloader

En bootloader är en programvara som i ett persondatorsystem av PC-typ tar över efter BIOS och laddar in operativsystemet i minnet. Detta är en automatisering av den på de tidiga datorerna manuel