:: wikimiki.org ::
| Politikåret 1921 |
Politikåret 1921
De fem första kvinnorna väljs in i Sveriges riksdag. I första kammaren: Kerstin Hesselgren invald av liberaler och socialdemokrater till Liberala samlingspartiet (lib.s.)
I andra kammaren: Bertha Wellin (Lantmanna och borgarepartiet), Agda Östlund (s), Nelly Thüring (s) och Elisabeth Tamm (lib.s.).
Kategori:Politikår
Kvinnor]]
Kvinna, kallas den fullvuxna människan med biologiskt honkön till skillnad från en adult hane, som kallas man. De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade bröst, kvinnlig pubesbehåring samt en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister. Kroppens längdtillväxt avslutas när flickan får sin första menstruation. Medellängden för kvinnor i Sverige varierar, men under 1990-talet har den legat stabilt strax över 160 cm. Kvinnans förmåga att föda barn bedöms som fysiskt fullt utvecklad någon gång i 20-22-årsåldern, då slemhinnan i livmodern, slidan och blygdläpparna vanligen uppnått den vuxnas dimensioner och egenskaper. Vid 45-55 års ålder avtar förmågan när menopausen inträffar, och efter 58 är det ytterst få kvinnor som kan bli gravida.
Kvinnors kroppsform är dels en fråga om inre struktur med ett gracilt skelett och gracila muskler med små fästen för senor och ledband. Bäckenringens ben är mjukt formade och dess utgångsring är så rundad att ett barnhuvud kan passera. Över stussen och bröstkörtlarna har kvinnor mer eller mindre kraftigt utvecklade fettkuddar. Mjölkkörtlarna, som tillväxer under graviditeten ligger inbäddade under dessa och storleken på kvinnans bröst har ingen betydelse för hennes förmåga att amma när hon fött barnet.
Av sina genetiska anlag utvecklas kvinnor med stora individuella variationer. Det är könskromosomerna som styr vilket kön ett barn får, medan de övriga 22 kromosomparen styr övriga fysiska egenskaper, som kroppslängd, hår- och ögonfärg. Men också en del av de psykiska egenskaperna anses genetiskt betingade, som t.ex. egenskapen temperament vilket gör att barnet har en personlig och individuell uppsättning kombination av egenskaper och begåvningsprofiler, som är förhållandevis stabila över livet.
Könstermen kvinna (plural: kvinnor) används i dagligt tal, i alla språk, för att särskilja både biologiska könsskillnader och kulturellt betingade könsroller. Vissa filosofiska riktningar, exempelvis feminismen, marxismen och existentialismen menar att kvinna är en social roll som en person fostras till och som bör avskaffas för att uppnå jämlikhet. Simone de Beauvoir formulerade detta i sitt berömda uttal "Man föds inte till kvinna, man blir det" I många religiösa riktningar har man tydliga uttalade åsikter om flickors-pojkars och kvinnors-mäns sociala uppgifter och roller. I Sverige är ett känt utslag av det religiösa inslaget den långdragna striden om kvinnors rätt att utöva prästyrket. Ett annat exempel på kyrkornas doprätt som sammankopplats med namngivningen och lagen som gett den tidigare myndigheten svenska statskyrkan rätt att t. ex. avvisa namnförslag som lämpliga eller olämpliga för barnet; av hänsyn till barnets framtida liv så gavs flickor namn som ansågs passande för flickor och kvinnor och pojkar gavs namn som passade pojkar och män. I allmänhet har detta inte inneburit problem utan det har rått och råder fortfarande överensstämmelse i dessa frågor, då könsrollerna är djupt historiskt förankade och avspeglar sig tydligt i språket. Ett exempel är det i svenskan vedertagna att betona kvinnliga dubbelnamn på första namnet och manliga dubbelnamn på andra namnet för att i daglit tal påvisa en betydelbärande mening.
En flicka är en ung hona av arten människa, till skillnad från en ung hane av samma art, som kallas pojke. Termen flicka (plural: flickor) används för att särskilja biologiska könsskillnader, kulturella könsroller, eller båda. Flicka är perioden i en kvinnas liv, innan hon är en vuxen kvinna.
Trots att det föds fler pojkar än flickor (kvoten är 1:1,05), så är kvinnor i majoritet av den vuxna populationen. Detta eftersom pojkar och män i alla åldrar har högre dödstal (även som foster) och kvinnor i genomsnitt lever fem år längre än män i Sverige. Bland de som överlever till medelåldern är skillnaden i förväntad återstående livslängd mindre, men alltid till kvinnors fördel med ett par år.
Externa länkar
- [http://www.fembio.org/default.shtml FemBio – Berömda kvinnor internationellt]
Kategori:Biologi
ja:女性
ms:Perempuan
simple:Woman
zh-min-nan:Cha-bó·
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag, Riksdagen, benämning på Sveriges parlament. De folkvalda på riksnivå, riksdagsledamöterna, samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en talman. Riksdagsval i Sverige sker vart fjärde år, tredje söndagen i september. Riksmötet öppnar tredje tisdagen i september varje år.
Historiskt sett kan ordet riksdag ha tre betydelser: det beslutande och politiska organet, den tidsperiod under året som riksdagsarbetet fortlöper (även ”riksmöte”), riksdagshuset.
Riksdagen är organiserad i sexton riksdagsutskott och EU-nämnden. Utrikesnämnden intar en särställning då den leds av statschefen, kung Carl Gustaf, och är ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagen. Det årliga riksdagsarbetet indelas i arbetsperioder som kallas sessioner. Riksdagen är representerad i internationella organ, t.ex. Europarådet, EU, Nordiska rådet och FN.
Riksdagsarbetet består bl.a. i att behandla regeringens propositioner, skriva motioner, framställa utskottsbetänkanden, deltaga vid arbetsplena och bordläggningsplena, framställa spörsmål, interpellationer, till statsråd, och debattera.
Riksdagens funktion, direktiv och bestämmelser, föreskrivs av Riksdagsordningen (RO).
Historia
Huvudartikel: Riksdagens historia
Redan år 1435 kallade man till ett möte i Arboga för att diskutera och besluta om rikets angelägenheter. Arboga möte har därför ibland kallats Sveriges första riksdag. Men först vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag med representation av de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder. Själva termen riksdag kom i bruk under 1540-talet.
På 1600-talet skapades fastare regler för riksdagen. Utskottsväsendet växte fram. Bestämmelser infördes om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas.
Det karolinska enväldet, vars införande skedde i samverkan med riksdagen, försvagade riksdagens ställning. Riksdagen blev ett lydigt redskap i kungens händer.
Frihetstiden
Desto större dominans fick riksdagen under frihetstiden på 1700-talet, då i stort sett all makt koncentrerades till ständerna. Ett partisystem – hattar och mössor – och en parlamentarism, som företer vissa likheter med nutidens, växte fram. Traditionerna i det nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka till denna tid. Detta ständervälde, slutligen försvagat av ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar och korruption, föll samman när Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning år 1772. Makten gled sedan undan för undan över i kungens händer.
1809 års författning
1809
År 1809 fick Sverige en ny författning. Den föreskrev en delning av makten mellan kungen och riksdagen, som fortfarande bestod av de fyra stånden. Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Maktdelningsläran, som skilde mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform som, låt vara med stora ändringar, kom att gälla t.o.m. år 1974. Riksdagsordningen tillkom år 1810.
Tvåkammarsystem
Under åren 1809–1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Den ansågs representera "bildningen och förmögenheten". Endast män var dock valbara på grund av ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor.
Vid val till andra kammaren under 1800-talet var rösträtten begränsad till män och för rösträtt krävdes innehav av fast egendom eller erlagd skatt på en årlig beskattningsbar inkomst. Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år, vilket innebar att endast 21 procent av rikets alla män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren.
Rösträtten
1865
Rösträttsfrågan kom att debatteras livligt från 1860-talet, då krav på en i praktiken allmän rösträtt fördes fram. Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes år 1909. År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män, och år 1921 för kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket.
Efterhand sänktes även rösträttsåldern, vid t.ex. andrakammarvalet 1944 var rösträttsåldern 23 år. Till valet 1976 sänktes rösträttsåldern från 20 år till 18 år.
Jämsides med den allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen för sin existens är beroende av riksdagens stöd.
Enkammarsystem
År 1970 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes. Samtidigt gjordes utskottsväsendet om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs och 16 utskott för olika ämnesområden, fackutskott, inrättades. Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny författning. Parlamentarismens principer skrevs in i författningen och talmannen tilldelades en central roll vid bildandet av regeringar.
Jämviktsriksdag
Olägenheterna med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. Vid riksdagsvalet 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Det ledde till att flera omröstningar i riksdagen fick avgöras med hjälp av lotten.
Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande som fr.o.m. detta år kallades riksmötets öppnande, i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår- och en höstsession till att omfatta en höst- och en vårsession. Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte och fr.o.m. 1976/1977 års riksmöte har kammaren 349 ledamöter.
Fyraårig valperiod
År 1994 fattade riksdagen två viktiga beslut, dels att valperioden skulle förlängas från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle effektiviseras. Det senare innebär att budgetåret numera löper på kalenderår samt att budgetpropositionen läggs fram och behandlas under hösten.
Riksdagspartier
Partier representerade i Sveriges riksdag idag (med resultat i senaste allmänna val 2002) är Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (39,8%), Moderata samlingspartiet (15,2%), Folkpartiet liberalerna (13,3%), Kristdemokraterna (9,1%), Vänsterpartiet (8,3%), Centerpartiet (6,1%) samt Miljöpartiet de Gröna (4,6%).
Mandat per parti
Se även
- Riksdag
- Riksdagsval i Sverige
- Riksdagshuset
- Betänkanden
- Riksdagen/Adelsståndets talmän
- Riksdagen/Prästeståndets talmän
- Riksdagen/Borgarståndets talmän
- Riksdagen/Bondeståndets talmän
- Lista över första kammarens talmän
- Lista över andra kammarens talmän
- Riksdagen/Enkammarriksdagens talmän
Externa länkar
- [http://www.riksdagen.se/ Riksdagen]
Kategori:Parlament
Kategori:Svensk politik
Agda ÖstlundAgda Östlund född 1870 i ett arbetarhem i Köping, död 1942, svensk politiker.
Hon försörjde sig som vuxen genom sömnad i Stockholms stad. Där byggde hon på egen hand upp en ateljé med flera anställda.
År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i Riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt. Där satt hon i riksdagens kammare mellan 1922 och 1940. Hon var aktiv i Socialdemokratiska kvinnoförbundet.
Agda gick med i Stockholms allmänna kvinnoklubb 1903, där hon även var ordförande.
Östlund, Agda Humphrey:This article is about a cat. For the 15th century duke, see Humphrey, Duke of Gloucester.
Humphrey (born c. 1988) was a cat employed at 10 Downing Street from October 1989 to November 13, 1997. Arriving as a one-year old stray, he served under the premierships of Margaret Thatcher, John Major and Tony Blair. His current whereabouts, or whether he is even still alive, are unknown. If alive, he would have lived to an impressive age for a cat. The Daily Telegraph made a Freedom of Information Act 2000 request for documents relating to Humphrey in early 2005, which has led to more information about his time at Downing Street coming to light.
Humphrey was found as a stray by a Cabinet Office civil servant and named in honour of Sir Humphrey Appleby, the archetypal civil servant of Yes, Minister. Frequently pictured posing by the famous Number 10 front door, his primary duties involved catching mice and rats in the maze of Downing Street buildings. The poor quality of the buildings, some of which date back to the eighteenth century, and the nearby St. James's Park ensure a continuous vermin problem. At a cost of around £100 a year (paid for from the Cabinet Office's budget), most of which went on food, Humphrey was said to be considerably better value than the Cabinet's professional pest controller, who charged £4,000 a year and is reported to have never caught a single mouse. By the time of his retirement, Humphrey had risen to the position of Chief Mouser to the Cabinet Office.
In November 1993, an internal memo was circulated in the Cabinet Office, informing staff that Humphrey was suffering from a minor kidney complaint and had been put on a special diet. A ban on feeding him treats was instituted.
Humphrey was accused on June 7, 1994 of having killed four robin chicks, which were nesting in a window box outside the office of John Major, the then Prime Minister. However, Major exonerated him the next day, declaring, "I am afraid Humphrey has been falsely accused." Files obtained by the Telegraph refer to the allegation as "libellous" and "completely unfounded".
In June 1995, Humphrey went missing. On September 25, 1995, the Prime Minister's press office announced his presumed death. The publicity led to his rediscovery in the nearby Royal Army Medical College, where he had been taken in as a presumed stray and named PC. Upon his return, a civil servant issued a statement, supposedly written by Humphrey, to the press: "I have had a wonderful holiday at the Royal Army Medical College, but it is nice to be back and I am looking forward to the new parliamentary session."
Following the Labour Party's victory in the May 1997 general election, Tony Blair moved in to 10 Downing Street. Within a week, press reports of a rift between Humphrey and Cherie Blair, the new Prime Minister's wife, emerged. Mrs Blair was reported to either be allergic to cats or to believe them to be unhygienic. However, a spokesperson insisted that Humphrey would not be moving out, stating that Number 10 "is Humphrey's home and, as far as the Blairs are concerned, it will remain his home." A photo of Humphrey and Mrs Blair was released, though this did little to allay fears that he would be forced out.
In November 1997, Humphrey's primary carer Jonathan Rees, who worked in the Prime Minister's Policy Unit, wrote a memo stating that the cat should retire to "stable home environment where he can be looked after properly". While his continuing kidney problems were given as the reason for his retirement, many believed that Mrs Blair was behind the decision. Humphrey was moved to his new home with an elderly couple in suburban London on November 13, 1997, though his retirement was not announced until the next day to reduce the risk of kidnap attempts. The Conservatives were quick to point out that Humphrey lived happily at Number 10 for almost eight years under a Tory government but moved out within six months of Labour taking power.
Conservative MP Alan Clark was suspicious about the way Humphrey's retirement was announced and demanded proof that the cat was still alive. This led to rumours that Humphrey had been put down on the orders of Mrs Blair. The Prime Minister's office insisted that veterinary advice was behind the decision to remove Humphrey from Downing Street and on November 24, 1997, a group of journalists were taken to a secret location in south London and shown that Humphrey was still alive and well. Pictures of the cat posing with copies of the day's newspapers were published and reports indicated that he had put on weight.
Little was heard about Humphrey over the next few years, leading many to assume that he had died. In its March 2005 article about Humphrey, the Telegraph lamented: "Where Humphrey is now - or even whether he is still with us - remains a mystery. 'I am not having much luck,' a Cabinet Office spokesman confessed last night. His official minder has not heard from him in seven years." However, on July 22, 2005, The Independent reported that "the 17-year-old mouser is alive and well and living in south London." No further details were given in the text, which was part of a larger feature about celebrity pets.
see also
Humphrey (whale)
References
- [http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=/news/2005/03/14/ndoss14.xml Humphrey... the Downing Street dossier]. The Daily Telegraph. March 14, 2005.
- [http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/31303.stm Humphrey bids a feline farewell]. BBC News Online. November 15, 1997.
- [http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk/politics/34455.stm Purr-fect ending fur Humphrey!]. BBC News Online. November 25, 1997.
- [http://news.independent.co.uk/uk/this_britain/article300729.ece Celebrity Companions: Love me, love my pet]. The Independent. July 22, 2005.
External links
- Purr-n-Fur UK: [http://www.purr-n-fur.org.uk/famous/humphrey.html Humphrey, the Downing Street cat]
- Cats in charge: [http://www.catsincharge.co.uk/humphrey/index.shtml Humphrey]
Category:Historical cats
Category:Given names
wakacje jastrzbia gra teksty godwka witaminy tapety motorola
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
|
|
|
Kadmijs
| Nosaukums, simbols, numurs |
Kadmijs, Cd, 48 |
Atommasa | 112,411 g/mol |
| Blīvums |
8650 kg/m3 |
| Kušanas temperatūra | 594,22 K (321,07°C) |
Vārīšan
|
Cēlgāzes
Cēlgāzes ir periodiskā tabula VIII-A grupas elementi. Šie ir ķīmiski visinertākie elementi un vai nu neveido savienojumus nemaz, vai arī to veidotie savienojumi ir nestabili. Cēlgāzes parasti ir sastopamas dabā brīvā veidā (gaisa sastāvā). Cēlgāzem ir raksturīgi ļoti mazi starpatomu iedarbības spēki, tapēc tās ir gāzes ar ļoti zemu viršanas un
|
|
|
|
