:: wikimiki.org ::

Luigi Gonzaga

Luigi Gonzaga

Aloysius Gonzaga, it. Luigi Gonzaga, född 9 mars 1568 i Castiglione delle Stiviere i närheten av Mantua, Italien, död 21 juni 1591 i Rom, italiensk jesuit, helgon (1726) med festdag 21 juni. Aloysius Gonzaga föddes i en högadlig familj. Vid åtta års ålder skickades han till storhertigens av Toscana hov i Florens, för att där uppfostras för livet i de högsta kretsarna. Aloysius var dock totalt ointresserad av hovets flärd och intriger och kände avsmak för adelns lösaktiga moral. Under flera timmar brukade han knäböja inför bebådelsebilden i kyrkan Santissima Annunziata i Florens. Vid tio års ålder avlade han inför Jungfru Maria ett löfte om evig kyskhet. På uppmuntran av biskopen Carlo Borromeo inträdde Aloysius 1585 i jesuitorden. Två år senare avlade han sina eviga ordenslöften. Aloysius ägnade sig nu helt åt sina studier och åt de sjuka, som han tjänade med stor ödmjukhet. Under en svår pestepidemi i Rom blev han själv smittad, då han tjänade de pestdrabbade. Han avled i juni 1591, blott 23 år gammal. Aloysius Gonzaga har fått sitt sista vilorum i kyrkan Sant'Ignazio i Rom. Han vördas som ungdomens skyddshelgon. Kategori:Helgon

Italienska

Italienska, romanskt språk som talas av ungefär 70 miljoner människor, varav de flesta i Italien. Den italienska som talas idag är till stora delar baserad på toscanska dialekter och kan sägas vara ett mellanting av dialekterna som talas i Italiens södra delar och de norra delarnas galloromanska dialekt. Den sedan länge etablerade toscanska språkstandarden har de senaste årtiondena börjat bli influerad av den typ av italienska som talas i Milano, Italiens ekonomiska nav.

Historik

Historien av italienska är komplex, men nutidsstandarden för språket är väldigt skapad av fall som är relativt färska. De äldsta texterna som kan definitivt kallas italienska (mittemot italienskas föregångaren vulgärlatin) är några juridiska formler från regionen av Benevento, daterad circa 960-963 C.E. Italienska normaliserades först på 1300-talet av Dante Alighieri, som blandade några sydliga dialekter, särskilt sicilienska, med hans tuscaniska modersmål i de episka dikterna som kollektivt kallades Commedia (det lär vara Boccaccio som senare lade till epitetet divina i titeln).

Geografisk fördelning

Italienska är det officiella språket i Italien, San Marino och dessutom i de schweiziska kantonerna Ticino och Graubünden. Det är även det andra officiella språket i Vatikanstaten samt på den kroatiska halvön Istrien som hörde till Italien mellan världskrigen. Italienska talas också av stora invandrargrupper i Luxemburg, USA, Venezuela, Brasilien, Kanada, Argentina och Australien. Språket talas även i närliggande länder som Albanien och Malta. De flesta invånare i den albanska staden Shkodra är tvåspråkiga, med italienska som andra språk. Nämnas kan också att mindre italiensktalande grupper finns i de delar av Afrika som förr stått under italienskt styre, såsom Somalia, Libyen och Eritrea.

Grammatik

Italienska substantiv är antingen maskulinum eller femininum. Substantiv som slutar på -o är oftast maskulina och substantiv som slutar på -a är oftast feminina. Substantiv som slutar på -e kan vara antingen maskulina eller feminina. Substantiv på -o och -e får i pluralis ändelsen -i och feminina substantiv på -a får ändelsen -e.

Obestämd artikel

Obestämda artikeln (en, ett) heter i maskulinum un och i femininum una. Formen uno i maskulinum används framför ord som börjar på s framför konsonant eller på gn, ps, x eller z. I femininum förkortas una till un framför ord som börjar på vokal.
Bestämd artikel
Bestämda artikeln heter i maskulinum il, och i femininum la. Framför ord som börjar på vokal används både i maskulinum och femininum l. I maskulinum används lo framför ord som börjar på s framför konsonant eller på gn, ps, x eller z. I pluralis heter bestämda artikeln i maskulinum i, i femininum le. I maskulinum används gli framför ord som börjar på vokal, på s plus konsonant, på gn, ps, x eller z.
Verb
Verben böjs till skillnad från svenskan i många olika tempus och dessutom i två modus. Det talas oftast om tre konjugationer: första (i infinitiv slutar verbet på -are), andra (slutar på -ere) och tredje (slutar på -ire). Vissa av verben i tredje deklinationen är så kallade "isc-verb", som skjuter in "isc" på 1:a, 2:a och 3:e person singular samt 3:e person plural. Mönsterverb: parlare (tala), credere (tro), servire (tjäna), capire (förstå - "isc-verb"): Parlare
Infinitiv: parlare
Particip: parlato
Presens particip: parlante
Gerundivum: parlando
Nominativo:

Presente Imperfetto Pass remoto Futuro Condizionale Imperativo

jag parlo parlavo parlai parlerò parlerei -

du parli parlavi parlasti parlerai parleresti parla

han/hon/Ni parla parlava parlò parlerà parlerebbe parli

vi parliamo parlavamo parlammo parleremo parleremmo parliamo

ni parlate parlavate parlaste parlerete parlereste parlate

de/flera Ni parlano parlavano parlarano parleranno parlerebbero parlino
Congiuntivo:

Presente Imperfetto

jag parli parlassi

du parli parlassi

han/hon/Ni parli parlasse

vi parliamo parlassimo

ni parliate parlaste

de/flera Ni parlino parlassero

Credere
Infinitiv: credere
Particip: creduto
Presens particip: credente
Gerundivum: credendo
Nominativo:

Presente Imperfetto Pass remoto Futuro Condizionale Imperativo

jag credo credevo credei crederò crederei -

du credi credevi credesti crederai crederesti credi

han/hon/Ni crede credeva credò crederà crederebbe creda

vi crediamo credevamo credemmo crederemo crederemmo crediamo

ni credete credevate credeste crederete credereste credete

de/flera Ni credono credevano crederono crederanno crederebbero credano
Congiuntivo:

Presente Imperfetto

jag creda credessi

du creda credessi

han/hon/Ni creda credesse

vi crediamo credessimo

ni crediate credeste

de/flera Ni credano credessero

Servire
Infinitiv: credere
Particip: creduto
Presens particip: credente
Gerundivum: credendo
Nominativo:

Presente Imperfetto Pass remoto Futuro Condizionale Imperativo

jag servo servivo servii servirò servirei -

du servi servivi servisti servirai serviresti servi

han/hon/Ni serve serviva servì servirà servirebbe serva

vi serviamo servivamo servimmo serviremo serviremmo serviamo

ni servite servivate serviste servirete servireste servite

de/flera Ni servono servivano servirono serviranno servirebbero servano
Congiuntivo:

Presente Imperfetto

jag serva servissi

du serva servissi

han/hon/Ni serva servisse

vi serviamo servissimo

ni serviate serviste

de/flera Ni servano servissero

Capire
Infinitiv: capire
Particip: capito
Presens particip: capente
Gerundivum: capendo
Nominativo:

Presente Imperfetto Pass remoto Futuro Condizionale Imperativo

jag capisco capivo capii capirò capirei -

du capisci capivi capisti capirai capiresti capsci

han/hon/Ni capisce capiva capì capirà capirebbe capisca

vi capiamo capivamo capimmo capiremo capiremmo capiamo

ni capite capivate capiste capirete capireste capite

de/flera Ni capiscono capivano capirono capiranno capirebbero capiscano
Congiuntivo:

Presente Imperfetto

jag capisca capissi

du capisca capissi

han/hon/Ni capisca capisse

vi capiamo capissimo

ni capiate capiste

de/flera Ni capiscano capissero

Presente: Presens. Används som i svenskan, utan nämnvärda undantag; "parlo svedese" (jag talar svenska).
Imperfetto: Imperfekt. Används oftast vid upprepade handlingar; "andavo a piedi alla città ogni giorno" (jag gick till stan till fots varje dag).
Passato prossimo: Perfekt. Används vid nyliga enstaka händelser; "ieri sera ho parlato con Luigi" (igårkväll pratade jag med Luigi). Böjs med antingen avere (ha) eller essere (vara) som temporalt hjälpverb samt participet (parlato).
Passato remoto: Saknar motsvarighet i svenskan. Används ej i dagligt tal, uteslutande i litterära sammanhang för att beskriva en enstaka händelse. Kan användas för att beskriva något som hände för väldigt länge sedan. "Dante nacque 1265" (Dante föddes 1265).
Trapassato prossimo: Pluskvamperfekt. Används på samma sätt som i svenskan; "avevano già parlato quando sono venuto" (de hade redan talat när jag kom). Här går, precis som på svenska, "hade" (avevano) i imperfekt.
Trapassato remoto: Saknar motsvarighet i svenskan. Används för att uttrycka "dåtid i dåtid", precis som trapassato prossimo, men detta när huvudverbet står i passato remoto; "la bambina cominciò piangere dopo che ebbe capito che la sua bambola era rotta" (flickan började att gråta efter att hon hade förstått att hennes docka gått sönder).
Futuro: Futurum. Används som i svenskan, samt även vid vissa antaganden. "- Che ora è? - Saranno le undici." (- Vad är klockan? - Den är (kanske, omkring) elva.)
Condizionale: Konditionalis. Används på samma sätt som i svenskan, ibland kan dock det infinita verbet utelämnas: "vorrei un caffè, per favore" (jag skulle vilja ha en kopp kaffe, tack).
Congiuntivo presente: Presens konjunktiv. Används av puritaner och i litterära sammanhang, oftast efterföljande "che" (bl.a. "att"); "credo che lei faccia finta di essere innamorata" (jag tror att låtsas vara förälskad).
Congiuntivo imperfetto: Imperfekt konjunktiv. Används på samma sätt som presensformen när det andra verbet står i imperfekt; "credevo che lei faccesse finta di essere innamorata" (jag trodde att hon låtsades vara förälskad). Används även tillsammans med condizionale för att uttrycka "om ... vore ... så skulle ..."; "se fossi ricco andrei in Italia" (om jag vore rik så skulle jag åka till Italien).

Tredje konjugationen
Verben som slutar på -ire kan alltså vara "vanliga" ire-verb eller så kallade "isc-verb". Det finns en regel för att se vad ett verb är, men som brukligt är finns det så klart undantag.
Vanliga -ire: servire, partire, mentire (tjäna, avresa, ljuga)
"isc-": fallire, finire, sparire (misslyckas, sluta, försvinna)
Om de två bokstäverna som står innan "ire" antingen är likadana konsonanter (fallire) eller en vokal och en konsonant (finire, sparire) är verbet till största sannolikhet ett "isc-verb".
Externa länkar

- [http://www.ur.se/italiano Kurs i italienska från Utbildningsradion] Kategori:Italienska Kategori:Romanska språk Kategori:EU-språk ja:イタリア語 simple:Italian

9 mars

9 mars är den 68:e (69:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 297 dagar kvar till årets slut.

Dagens namn

- Torbjörn, Torleif

Äldre namnsdagar:

- tidigare: XL militum, fyrtio martyrer.
- 1901: Torbjörn
- 1986: Torbjörn, Torben och Torgun
- 1993: Torbjörn, Ambjörn - från 13 september. (Torben och Torgun utgår ur almanackan)
- 2001: Torbjörn, Torleif - från 19 oktober. (Ambjörn utgår)

Händelser

- 1862 - Sjöslag mellan USS Monitor och CSS Virginia.
- 1945 - Amerikanska bombplan B-29 Superfortress anfaller Tokio med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.
- 2003 - TV-kanalen TV4 Plus har premiär.

Födda

- 1451 - Amerigo Vespucci, italiensk upptäcktsresande.
- 1758 - Franz Joseph Gall, tysk läkare, frenologins grundläggare.
- 1857 - Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
- 1865 - Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
- 1918
- Stina Sorbon, svensk sångerska och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
- 1931 - Thore Skogman, svensk kompositör och artist.
- 1934 - Jurij Gagarin, rysk kosmonaut, första människan i rymden.
- 1938 - Barbro Svensson, Lill-Babs, svensk sångerska.
- 1942 - John Cale, brittisk sångare, gitarrist, basist, pianist, låtskrivare och musikproducent.
- 1943
- Bobby Fischer, amerikansk schackspelare.
- Peter Luckhaus, svensk skådespelare, dramaturg och teaterregissör.
- 1945
- Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare.
- Dennis Rader, amerikansk seriemördare.
- 1951 - Mikael Samuelsson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
- 1956 - David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
- 1957 - Mona Sahlin, svensk politiker (s).
- 1962 - Pete Wishart, brittisk parlamentsledamot för Scottish National Party 2001-.
- 1964 - Juliette Binoche, fransk skådespelare.
- 1968 - Annika Lantz, svensk programledare.
- 1975 - Lisa Miskovsky, svensk artist.
- 1982 - Tobias Hysén, svensk fotbollsspelare.
- 1986 - Brittany Snow, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- 1566 - David Rizzio, sekreterare till Skottlands drottning, Maria Stuart, mördad.
- 1699 - Lars Claesson Fleming, svensk lagman och riksråd.
- 1833 - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 1857 - Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954)
- 1881 - Karolina Amalia av Augustenborg, dansk drottning.
- 1910 - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 1952 - Aleksandra Kollontaj, rysk revolutionär och diplomat.
- 1953 - Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
- 1956 - Anders de Wahl, svensk skådespelare.
- 1968 - Hans-Jürgen Stumpff, tysk flygmilitär.
- 1969 - Walter Christaller, tysk geograf och ekonom.
- 1981 - Max Delbrück, biolog.
- 1988 - Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
- 1991 - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 1992 - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.

Se även

8 mars - 10 mars - 9 februari - 9 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 070 ja:3月9日 ko:3월 9일 simple:March 9 th:9 มีนาคม

Mantua

Mantua, it. Mantova, är en stad i regionen Lombardiet i norra Italien. Staden är huvudort i provinsen Mantova.

Sevärdheter

- Kyrkan Sant'Andrea, ritad av Leon Battista Alberti. Kategori:Orter i Italien ja:マントヴァ

21 juni

Dagens namn

- Alf, Alvar

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Albanus
- 1901: Alf
- 1986: Alf, Alvin och Alvina
- 1993: Alf, Alva - från 18 september. (Alvin och Alvina utgår ur almanackan)
- 2001: Alf, Alvar - från 18 september. (Alva flyttas till 3 september)

Händelser

- 1339 - Slaget vid Laupen, där en schweizisk bondehär besegrar en numerärt överlägsen habsburgsk riddarhär, vilket befäster det Schweiziska edsförbundets oberoende.
- 1788 - New Hampshire blir den 9:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 1942 - Staden Tobruk erövras av fältmarskalk Erwin Rommels Afrikakår under andra världskriget
- 1948 - Skivbolaget Columbia lanserar den första moderna vinylskivan med 33 varv/minut.
- 1982 - Prinsessan Diana föder sin förste son (Storbritanniens blivande tronarvinge) som får namnet William.

Födda

- 1002 - Leo IX, född Bruno d'Eguisheim-Dagsbourg, påve 1049-1054.
- 1621 - Axel Turesson Natt och Dag, svensk landshövding i Stockholms län 1645.
- 1680 - Olof Estenberg, svensk riksarkivarie.
- 1826 - Frederick Hamilton-Temple-Blackwood, brittisk politiker.
- 1849 - Johan August Brinell, svensk metallurg.
- 1863 - Axel Engdahl, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 1892 - Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
- 1893 - Alois Hába, tjeckisk tonsättare och musikpedagog.
- 1903 - Alf Sjöberg, svensk filmregissör.
- 1905 - Jean-Paul Sartre, fransk författare och filosof
- 1906 - Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.
- 1919 - Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 1921 -
- Jane Russell, amerikansk skådespelare.
- Judy Holliday, amerikansk skådespelare.
- 1935 - Françoise Sagan, fransk författare.
- 1945 - Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991-1994.
- 1950 - Joey Kramer, amerikansk musiker, trummis i Aerosmith.
- 1951
- Ulf Dohlsten, svensk skådespelare.
- Nils Lofgren, amerikansk musiker, gitarrist.
- 1952
- Jeremy Coney, nyzeeländsk skådespelare och cricketspelare.
- Jan Waldekranz, svensk skådespelare.
- 1953 - Benazir Bhutto, pakistansk politiker, premiärminister 1988-90 och 1993-96. Den första kvinnliga regeringschefen i ett islamiskt land (1988).
- 1954
- Dan Hylander, svensk kompositör, textförfattare, gitarrist och sångare.
- Augustus Pablo, jamaicansk musiker.
- 1955 - Michel Platini, fransk fotbollsspelare och manager.
- 1959 - John Baron, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 1961 - Sascha Konietzko, tysk musiker, medlem i KMFDM.
- 1963 - Jesper Danielsson, svensk produktionsassistent, regiassistent och ljudläggare.
- 1982 - William av Wales, brittisk prins, Charles och Dianas (äldste) son.

Avlidna

- 1359 - Erik Magnusson, svensk kung från 1357, son till kung Magnus Eriksson
- 1377 - Edward III av England, kung av England 1327-1377.
- 1527 - Niccolò Machiavelli, italiensk statsman, historiker och filosof 1469-1527.
- 1547 - Sebastiano del Piombo, italiensk konstnär, målare.
- 1742 - Johannes Steuchius, svensk politiker och ärkebiskop 1730-1742.
- 1797 - Andreas Peter Bernstorff, dansk statsman.
- 1874 - Anders Jonas Ångström, svensk fysiker och astronom, spektraanalysens fader.
- 1908 - Nikolaj Rimskij-Korsakov, rysk tonsättare.
- 1936 - Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 1943 - Oscar Johanson, svensk skådespelare.
- 1976 - Curt Masreliéz, svensk skådespelare.
- 1985 - Tage Erlander, f.d. statsminister och partiledare för socialdemokraterna.
- 2001 - John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist.
- 2005 - Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila 1974-2003, kardinal 1976.

Se även

20 juni - 22 juni - 21 maj - 21 juli -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 174 ja:6月21日 ko:6월 21일 simple:June 21 th:21 มิถุนายน

1591

Händelser

Födda

- 8 februari - Guercino, italiensk konstnär, målare.
- 15 mars - Alexandre de Rhodes, fransk jesuit och missionär.
- 24 augusti - Robert Herrick, engelsk författare, (döpt detta datum).

Avlidna

- 1 januari - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 2 juli - Vincenzo Galilei, italiensk (florentinsk) kompositör, musikteoretiker och musiker.
- 25 september - Kristian I av Sachsen, kurfurste av Sachsen.
- 16 oktober - Gregorius XIV, Niccolò Sfondrati, påve 1590-1591. Kategori:Årtal Kategori:1590-talet ko:1591년

Italiensk

Italien (på italienska Italia eller officiellt Repubblica Italiana) är en republik i södra Europa bestående av en stövelformad halvö, den Apenninska halvön, området närmast norr om denna halvö samt öarna Sardinien och Sicilien i Medelhavet. I norra Italien ligger bergskedjan Alperna, och där gränsar landet till Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien. De självständiga staterna Vatikanstaten och San Marino är enklaver och ligger inom Italiens gränser.

Historia

Huvudartikel: Italiens historia Italien blev en nation 1861 när halvöns stadsstater tillsammans med Sardinien och Sicilien enades under kung Viktor Emanuel II. Det parlamentariska styret försvann under det tidiga 1920-talet, då Benito Mussolini etablerade en fascistisk diktatur. Hans förödande allians med Nazityskland ledde till att Italien besegrades i andra världskriget. 1946 ersattes monarkin med en republik. I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med en andra. Italien är en av Natos och EU:s (EEC:s) ursprungliga medlemmar.

Klimat och miljö

I Italien råder medelhavsklimat utom längst i norr, där klimatet är alpinskt och i söder där det är hett och torrt. I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar. Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten och att hanteringen av det industriella avfallet är undermålig. Över 78% av energiproduktionen sker med fossila bränslen och drygt 18% av vattenkraft. Utöver detta importeras en stor mängd energi.

Ekonomi

Italien har en diversifierad industriell ekonomi med ungefär samma storlek, totalt och per capita, som Frankrike och Storbritannien. Den norra delen av landet är industriellt välutvecklad, och domineras av privata företag, medan södra Italien är mer beroende av jordbruk och har en arbetslöshet på cirka 20%. Den största delen av industrins råvarubehov och mer än 75% av energin importeras. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har Italien fört en ekonomisk åtstramningspolitik för att motsvara kraven för medlemskap i EMU och både inflationen och räntorna har sänkts.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket välutbyggt i Italien. Det var också i Italien som världens allra första motorväg byggdes. Idag finns det motorvägar som når till de flesta större städer i landet och standarden på motorvägarna är hög. Övriga vägar är däremot inte lika väl utbyggda och kan många gånger vara smala och slingriga. Järnvägarna i Italien är även dessa är välutbyggda. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Italien och de flesta banor är dessutom elektrifierade. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg.

Diverse fakta

- Högsta punkt: Monte Bianco de Courmayeur, 4 748 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kol, kvicksilver, zink, marmor, asbest, naturgas, fisk, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 41,4 år (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 79,5 år (2004)
- Religiös tillhörighet: övervägande katoliker, men även grupper av protestanter, judar och muslimer
- Språk: italienska (officiellt språk), tyska (vissa delar av regionen Trentino-Alto Adige är tysktalande), franska (en liten fransktalande minoritet i regionen Valle d'Aosta), slovenska (slovensk-talande minoritet i området kring Trieste-Gorizia)
- Nationaldag: Republikens dag 2 juni

Administrativ indelning

Huvudartikel: Italiens regioner och provinser Italien är indelat i 20 regioner, vilka är indelade i totalt 103 provinser. Provinserna består i sin tur av sammanlagt fler än 8 000 kommuner.

Se även

- Fascismen i Italien
- Mezzogiorno Kategori:Europas länder Kategori:Italien als:Italien fiu-vro:Itaalia ja:イタリア ko:이탈리아 ms:Itali simple:Italy th:ประเทศอิตาลี zh-min-nan:Italia

Jesuit

Jesuitorden, eg. Jesu sällskap (lat. Societas Iesu), är en manlig romersk-katolsk orden grundad av Ignatius av Loyola 1534, stadfäst av påven Paulus III 1540. Den har varit etablerad i Sverige sedan 1879. Jesuitorden skiljer sig från andra ordnar genom att den utöver andra löften har löfte om absolut lydnad under påven. Ordensmedlemmarna skall vara rörliga och avstår från gemensam korbön och ordensdräkt varför orden har ett individualistiskt drag. Provinsialerna, ledarna för ordens provinser, väljer ordensgeneralen på livstid, och denne styr orden från Rom, där moderkyrkan Il Gesù är belägen. Utbildningen är längre än inom andra ordnar. Utbildningstiden kan ibland uppgå till 15 år. Till ordens första angelägenheter hörde missionen, och den inledde en framgångsrik missionsverksamhet i Indien genom bland andra Frans Xavier, samt senare i Kina. Vid Tridentinska mötet uppträdde orden för första gången med det uttalade målet att hindra reformationens utbredning. Jesuiterna fick snabbt fotfäste vid Europas skolor och universitet och fick stort inflytande i stat och samhälle. Inte minst inom pedagogiken blev jesuiterna föregångsmän. De traditionella påståendena att jesuitorden handhaft inkvisitionen är helt felaktiga. Orden hade dock starka motståndare; den var officiellt upphävd mellan åren 1773 och 1814, då Pius VII återställde den, men överlevde i bland annat Ryssland. Ordens motto är Ad maiorem Dei gloriam, "till Guds allt större ära".

Se även

- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Riddarordnar i Sverige
- Ordenssällskap
- Lista över ordnar Kategori:Romersk-katolska kyrkan kategori:Katolska klosterordnar ja:イエズス会 ko:예수회 zh-min-nan:Iâ-so·-hōe

Helgon

Helgon, en person inom kristendomen som anses ha levt i särskilt djup gudsgemenskap. Den kristna helgonkultens ursprung är firandet av martyrerna. De kristna firade martyrernas dödsdagar, höll måltider och nattvard vid deras gravar. När förföljelseperioderna var över byggde man ofta kyrkor över deras gravar. Med tiden började man dela på martyrernas kvarlevor för att flera kyrkor skulle få en helgonrelik. När allt färre dog martyrdöden blev det munkar, nunnor, jungfrur, eremiter och asketer, så kallade bekännare som räknades till helgonen. Inom den romersk-katolska kyrkan har man sedan högmedeltiden en formell procedur för att erkänna någon som helgon. Man skiljer till exempel mellan beatifikation (saligförklaring) och kanonisation (helgonförklaring). Det första innebär att vördnad är tillåten inom en provins eller ett stift och det senare att vördnad är tillåten inom hela kyrkan. Före dessa båda steg genomförs rigorösa utredningar om personens liv. Det tar oftast många decennier eller rent av sekler innan någon blir beatificerad eller kanoniserad. Undantag existerar dock, se Moder Teresa. Inom de ortodoxa kyrkorna har man en mindre omfattande process för helgonförklaring. Vanligen ska den bara godkännas av patriark eller kyrkoledning. I de protestantiska samfunden tar man vanligen avstånd från helgonkult och inte sällan anser man det vara avgudadyrkan, ett påstående som katoliker bemöter med att man inte tillber helgon, bara ber om deras förböner – vilket man ju kan be levande om. Inom de delar av protestantismen som i någon utsträckning erkänner helgon ses de vanligen enbart som goda föredömen. Bön till helgon inom protestantismen förekommer dock på sina håll, till exempel bland anglokatolska grupper i Anglikanska kyrkan. Bland helgonen har Jungfru Maria en särställning med ett flertal minnesdagar, och ett stort antal kyrkor är uppkallade efter henne. Helgon viktiga för Sverige är bland annat den heliga Birgitta som utnämts till skyddspatron för hela Europa och Ansgar som enligt traditionen kristnade Sverige. Våren 2000 beatificerade påven den svenska nunnan Elisabeth Hesselblad, som återstartade birgittinorden. Det finns åtskilliga exempel på endast lokalt eller nationellt erkända helgon vilka aldrig formellt kanoniserats. I Sverige gäller detta exempelvis "nationalhelgonet" Erik den helige.

Se även

- Lista över helgon Kategori:Kristendom ja:聖人 ko:성인

Hov

Hov kan ha flera betydelser: # en kunglig familjs uppvaktning, se hov (uppvaktning) # en förhårdnad på hovdjurens fötter, se hov (djurfot) # en del av namnet på ett flertal svenska orter. Hov markerar en förkristen kultplats. #
- Hov och Nävsta, Sundsvalls kommun # Hov, Färöarna

Se också

- Hovs kommuna, Färöarna
- Hovs församling

Florens

280px
Beläget i - Kommun - Provins - Region	Florens Firenze Toscana
Antal invånare - Totalt - Befolkningstäthet	350 000 3431 inv. per km²
Geografiskt läge - Koordinater - Höjd	43°47' nord; 11°15' öst 50 m.ö.h.
Areal:	102 km²
Angränsande kommuner:	Bagno a Ripoli, Scandicci, Sesto Fiorentino
Postnummer	50100
Riktnummer	+39 (0)55
Hemsida	http://www.comune.firenze.it/

Florens (på italienska Firenze; på latin Florentia), en stad på en slätt vid foten av Apenninerna, på ömse sidor om floden Arno i mellersta Italien, huvudstad i regionen Toscana och huvudort i provinsen Firenze. År 1982 sattes Florens historiska centrum upp på UNESCO:s världsarvslista. Staden är säte för ärkebiskop sedan 1420.

Klimat

Klimatet i Florens är underkastat stora växlingar, medeltemperaturen i januari är 4,8 °C, i juli 24,6 °C, för året i medeltal 14,3 °C. Den vackraste tiden är senare delen av våren samt hösten. Stadens karaktär beror mycket av floden Arno, vilken om sommaren torkar ut helt, så att dess botten erbjuder en torr stenbädd utan en vattendroppe, om våren åter ofta översvämmar, så att närliggande gator och platser befars med båtar. Florentinarna stoppar då traditionellt till sina källargluggar under utropet: Siamo in pericolo! ("Vi är i fara!").

Historia

I Florens idkades under medeltiden och blomstrar ännu en betydande konstverksamhet. Under medeltiden deltog Florens, till en början genom Genuas förmedling, men efter 1421, sedan det av genueserna köpt Livornos hamn, med egna skepp i den levantiska handeln. Det tillverkade eller beredde och avsatte på Orienten i synnerhet ylletyger. Under 1200- och 1300-talen drev florentinarna (t.ex. husen Peruzzi och Bardi) en omfattande bankirverksamhet. Förutom sina enorma konstskatter har Florens haft betydelse för vetenskapen genom sina akademier och vetenskapliga inrättningar. En högskola inrättades redan 1349, men låg tidtals nere och flyttades 1473 till Pisa.

Stadsbild

Genom den gamla ringmurens rivning (efter 1865) utökades Florens yta, men genom nedrivandet av flera gamla kvarter (Ghetto m.m. i Centro) för framdragning av nya gator har många intressanta byggnader och historiska minnen försvunnit. Se här Florens stadsbyggnadshistoria. Över floden Arno leder sex broar. Den äldsta och märkvärdigaste av dessa är Ponte Vecchio med sina berömda guldsmedsbodar och sin täckta gång, som leder från Palazzo degli Uffizi (Uffizierna) över till Palazzo Pitti och nu utgör en förvaringsplats för handteckningar och kopparstick. Men sin egentliga karaktär får Florens av sina mörka, fästningslika, enkla och dock i hög grad ädla palats, vilka under den första delen av medeltiden inte var annat än familjeborgar, avsedda att kunna utstå en belägring under inbördesoroligheterna. Hela gator finns, som får sin karaktär av dessa mörka stenkolosser, på vilka den moderna arkitekturform, som kallas rustica, först uppstått. Gotiken gav dem någon form genom förädling av fönster och gårdar, och från dessa dagar återstår några märkvärdiga exemplar. Gotiken Främst står det jättestora, på historiska minnen rika Palazzo Vecchio, som med sitt fantastiska, skyhöga torn når 94 m över marken. (Både palats och torn har murkrön höga som trevåningshus.) Därnäst kommer Bargello, med den mest pittoreska medeltidsgård och med ädla forngemak, i vilka Florens nu inrett sitt nationalmuseum, och slutligen Orcagnas stolta Loggia dei Lanzi (börjad före 1376), under vars väldiga öppna valv republikens överhet förrättade sina högtidligaste funktioner och till folket "under en tid, då florentinarna kände sig som världens ".
Se även

- Bargellobroderi
Externa länkar

- [http://www.compart-multimedia.com/virtuale/us/florence/florence_italy.htm Florence: Virtual travel in the city of Renaissance] (English/Italian)
- [http://whc.unesco.org/pg.cfm?cid=31&id_site=174 UNESCO World Heritage Centre - Historic Centre of Florence]
- [http://www.kub.it/foto/toscana/firenze/ Foton från Florens (Kub Foto Firenze)]
Kategori:Florens Kategori:Italienska världsarv ja:フィレンツェ ko:피렌체

Adel

Denna artikel handlar om samhällgruppen Adel. För stadsdelen med samma namn se Adel (stadsdel, Leeds). ----

Bild:Svensk adelsuniform.jpg
Svensk adelsuniform

Bakgrund

Adeln eller "frälset" var en grupp i samhället med politisk och ekonomisk makt under tidig medeltid fram till 1800-talet. Ofta kallades denna grupp för adelståndet. Under feodalismen hade kungamakten intresse att knyta till sig denna grupp genom vissa förmåner och privilegier. Adelns offentligrättsliga status är sedan 1 juli 2003 upphävd. Detta genom att ridderskapets och adelns privilegiebrev från 1723 och 1866 års riddarhusordning förlorar sin offentligrättsliga status. Det innebär i klartext att adeln inte längre innehar några privilegier och riddarhuset av svenska staten betraktas som vilken annan förening som helst. Länken mellan adel och staten är därmed bruten. Adelstitlar som brukas i offentliga eller andra sammanhang saknar offentligträttsligt grund.

Adeln i Sverige

Adeln, som under tidig medeltid kallades frälse, hade särskilt stora förmåner. Bara adelsmän blev höga ämbetsmän eller militärer. Den svenska riksdagen (ståndsriksdagen) före Representationsreformen 1866 var indelad i stånden adel, präster, borgare och bönder, där de olika stånden hade sina representanter. Riddarhuset kallas adeln som samlingsbegrepp, men är även namnet på det hus i Gamla stan i Stockholm som är den svenska adelns samlingslokal. Om en adelsätt ville vara representerad vid ståndsriksdagen måste den vara introducerad d.v.s. vara godkänd som svensk adel av Riddarhuset. Vissa slags jordsgods s.k. frälsegods, fick bara adelsmän äga. Adelns alla förmåner kallas adelsprivilegier och var lagstadgade fram till 2003. Adelsmannens rikedom och makt gick i arv till hans söner och döttrar, det blev en adelsätt. Den adelsman, som hörde till en mäktig och ansedd släkt, var själv mäktig och ansedd. Adelsmannens vapensköld (http://www.adelsvapen.com/) visade vilken släkt han tillhörde. De olika adelsätterna gifte sig med varandra eller gifte in sig i kungahuset och makten koncentrerades allt mer, och det tidigare vikingatida samhället fick en feodal prägel. Det kan dock tilläggas att man i Sverige inte haft någon livegenskap och därmed inte ett renodlat feodalt samhälle. Sveriges adel räknar sitt urspung från tidig medeltid. På Alsnö stadgades år 1279 att den tjänstemannaklass som gjorde rusttjänst till häst skulle åtnjuta frälse, dvs. skattefrihet. Vid 1980-talet fanns på svenska riddarhuset introducerad adel litet över 600 adelsätter, 227 friherrliga, och 57 grevliga ätter. Hertigar (eller hertiginnor) har i Sverige oftast varit prinsar eller prinsessor av kungahuset, undantag är tex Birger jarl och Bengt Algotsson. Vid Erik XIVs kröning år 1561 dubbades de första grevarna i Sverige, riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y., riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä, samt riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor. Den sist adlade personen i Sverige var upptäcktsresanden Sven Hedin. Många utländska adelsätter har genom tiderna flyttat till Sverige. En del av dessa har erhållit svenskt adelskap av kungen och introducerats på Riddarhuset andra inte. Om en adelsman ville delta i ståndets beslutsprocess var det nödvändigt att först naturaliseras, bli svensk medborgare, adlas, och därefter introduceras på Riddarhuset. I dag finns mer än 100 adelsätter från olika delar av Europa bosatta i Sverige vilka inte är introducerade på Riddarhuset. De flesta av dessa är anslutna till ”Ointroducerad Adels Förening”.

Se även

- Feodalsamhälle
- Adelsätter
- Stånd
- Pärsvärdighet Kategori:Adel

Länkar

- [http://www.hulthenhem.se/titlar.htm Adliga och kungliga titlar på olika språk]
- [http://www.regeringen.se/content/1/c4/08/21/7a224166.pdf Regeringens proposition 2002/03:34 om adelns offentligrättsliga status] ja:貴族 zh-min-nan:Hôa-cho̍k

Bebådelse

Bebådelse, "kungörande", inom kristendomen traditionell term för ärkeängeln Gabriels budskap till Maria att hon skall bli havande och föda Jesus, återgivet i Luk. 1:26-38. För bebådelsemotivet i konsten, se Bebådelsen.

Se även

- Jungfru Marie bebådelsedag Kategori:Kristendom

Kyskhet

Kyskhet innebär temporär eller perpetuell sexuell avhållsamhet av religiösa eller moraliska skäl, i vid mening även efterlevnad av religiösa föreskrifter om sexuella handlingar och tankar. Tillfällig och absolut kyskhet spelar en framträdande roll i många religioner (jfr celibat). Kyskhetsbuden är dock inte alltid eller överallt etiskt motiverade utan kan ingå i det rituella mönstret. Absolut religiös kyskhet är ofta förbunden med ställningen som munk eller nunna, ibland med prästämbete. I många kulturer har kyskhet varit avgörande för en kvinnas, och i viss mån en mans, heder.

Se även

- Kyskhetsbälte Kategori:Etik Kategori:Kyskhet

Jesuitorden

Se även

Pest

Pest är en epidemisk sjukdom, som vid utbrott ofta leder till en pandemi. Det mest kända utbrottet av pest är Digerdöden. Infektion orsakad av bakterien Yersinia pestis. Finns normalt hos gnagare, men kan under vissa omständigheter även spridas till människan via loppor. Pest finns i tre former: lungpest, böldpest och blodpest, som alla orsakas av samma bakterie. Symptomen vid böldpest är hög feber, frossa, huvudvärk, diarréer och smärtsamma bölder orsakade av varhärdar i lymfkörtlar. Lungpest är en lunginflammation och blodpest är en manifestation som drabbar blodbanan. Dessa två senast nämnda former är snabbt dödande. Pest finns idag framför allt i delar av Asien och Centralamerika. Sjukdomen behandlas med olika former av antibiotika. Det finns även ett vaccin som är effektivt mot böldpest. Pest räknas som en samhällsfarlig sjukdom i Smittskyddslagen.

Se även

- Harpest Kategori:Sjukdomar simple:Bubonic plague

Sant'Ignazio

Sant'Ignazio, eg. Sant'Ignazio di Loyola a Campo Marzio, är en väldig barockkyrka i Rom, strax öster om Pantheon. Det är jesuitordens andra kyrka i Rom, efter moderkyrkan Il Gesù. Sant'Ignazio, som påbörjades 1626, är ägnad helgonet Ignatius av Loyola. Il Gesù har fått tjäna som förebild både vad gäller fasadens utformning och grundplanens design. Bygget av kyrkans kupol hindrades av dominikanerna, vars stora konvent låg granne med jesuitkollegiet; de menade att kupolen skulle skugga deras bibliotek. I stället gavs jesuitbrodern Andrea Pozzo i uppdrag att måla en skenkupol, som fullbordades 1685. Pozzo utförde även den magnifika fresken i långhusets tunnvalv (1685-1694). Enligt Pozzos egen förklaring tar freskprogrammet sin utgångspunkt i Kristi ord: "Jag har kommit för att tända en eld på jorden" (Luk. 12:49). Från Kristusgestalten utgår en stråle av eld, som träffar den svartklädde Ignatius och reflekteras vidare till hans lärjungar och efterföljare, vilka sprider tron till världens fyra hörn. Ignazio, Sant'

Skyddshelgon

Se även

- Lista över helgon Kategori:Kristendom ja:聖人 ko:성인

Wikipedia:Articles for deletion/Blooze Music

This page is an archive of the discussion about the proposed deletion of the article below. This page is no longer live. Further comments should be made on the article's talk page rather than here so that this page is preserved as an historic record.
The result of the debate was delete. – AB CD 19:23, 4 Apr 2005 (UTC)

Blooze Music

Seems to be a neologism for a form of contemporary blues, google gives 28 hits for 'blooze music', delete as a non-notable neoligism--nixie 03:10, 22 Mar 2005 (UTC)
- Delete Concur with nixie. --InShaneee 04:05, 22 Mar 2005 (UTC)
- Delete, agree, uninformative orphan article as well. -- Infrogmation 04:54, 22 Mar 2005 (UTC)
- Delete, not notable neologism. Megan1967 05:45, 22 Mar 2005 (UTC)
- Delete Pavel Vozenilek 17:40, 27 Mar 2005 (UTC) This page is now preserved as an archive of the debate and, like some other VfD subpages, is no longer 'live'. Subsequent comments on the issue, the deletion, or the decision-making process should be placed on the relevant 'live' pages. Please do not edit this page.

gry prag hotel low cost car hire okucia metalowe Black-Breath

:: RELATED NEWS ::

How to Clone the Perfect Blonde
How to Clone the Perfect Blonde is the title of a book by BBC journalists Sue Nelson and Richard Hollingham. Ebury Press published the book in 2003 (ISBN 0091892287). The first chapter addresses cloning. formula racing class first adopted in October 1958 by the CSI (Controller of International Motorsport, now FIA). The class was intended to to provide an entry level class where you could use inexpensive mechanical components from ordinary automobiles. The idea to form the new class came from count

Don Messer's Jubilee
Don Messer's Jubilee was a television folk musical variety show produced at station CBHT in Halifax, Nova Scotia and broadcast by CBC Television nationwide from 1958 until 1969. Taking its

How To Clone The Perfect Blonde
How to Clone the Perfect Blonde is the title of a book by BBC journalists Sue Nelson and Richard Hollingham. Ebury Press published the book in 2003 (ISBN 0091892287). The first chapter addresses cloning. United States Constitution abolished slavery. The article states: __NOTOC__ : Section 1. Neither slavery nor involuntary servitude, except as a punishment for crime whereof the party shall have been duly convicted, shall exist within the United States, or any place subject to their jurisdiction. :

Timeline of the WWII Eastern Front
Below is the timeline of the events of the Eastern Front of World War II, the conflict between the Nazi Germany and the Soviet Union from 1941 to 1945.

1941

- 1941-06-22 Operation Barbarossa launched — Axis invasion of the

Danube University Krems
The Danube University Krems ("subtitle": University of Continuing Education Krems; the German equivalents are Donau-Universität Krems and Universität für Weiterbildung Krems, respectively) calls itself "the only state-funded university throughout Europe that has specialised in post-graduate academic studies". It is located in Krems, Lower Austria. The first students enrolled in 1995. Today, c. 3,000 students study at Danube University which offers 100 courses/degrees in f

Molson family
The Molson family of Montreal, Quebec, Canada was founded by John Molson who emigrated to Canada in 1782 from his home in Lincolnshire, England. John Molson's success saw him and his offspring build Canada's largest brewery (Molson), finance its first steamboat

Les Rois Maudits
The Accursed Kings (in French, Les Rois Maudits) is a sequence of seven historical novels by Maurice Druon, of the French Academy. The seven books are: :I. Le Roi de fer (The Iron King) :II. La Reine étranglée (The Strangled Queen) :III. Les Poisons de la couronne (The Poisons of the Crown) :IV. La Loi des mâles (The Law of Male

Captain Janks
The Wack Pack is the name given to a wide assortment of regular guests of the Howard Stern Radio Show. The name is a parody of The Rat Pack. They are among the most memorable of Stern's guests and often receive more airtime than celebrity guests. Wack Pack members tend to be odd or unusual in some way, f