Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Mall:14 November

Mall:14 november

Namnsdag: Emil, Emilia Ostkakans dag Denna dag i historien:
- 1831 - Tyske filosofen Friedrich Hegel avlider.
- 1840 - Franske konstnären Claude Monet föds.
- 1851 - En av de största romanerna i den amerikanska litteraturen, Moby Dick av Herman Melville, publiceras.
- 1889 - Indiens förste premiärminister Jawaharlal Nehru föds.
- 1907 - Barnboksförfattarinnan Astrid Lindgren föds.
- 1941 - Det brittiska hangarfartyget Ark Royal sänks av den tyska u-båten U-81.
- 1942 - Svenske mediamannen Jan Stenbeck föds.
- 1948 - Prins Charles, brittisk kronprins, föds.
- 1954 - Condoleezza Rice, USA:s utrikesminister sedan januari 2005, föds.
- 1963 - Ett vulkaniskt utbrott på Island skapar en helt ny ö, Surtsey. Tidigare datum: 11 november - 12 november - 13 november

Emil

Mansnamnet Emil härstammar troligtvis från det romerska släktnamnet Æmilius och kom till Sverige via den franska varianten Émile. Namnet blev populärt under 1970-talet då Astrid Lindgrens böcker om Emil filmades och sedan början på 1990-talet har namnet ständigt stigit i toplistorna. 31 december 2004 fanns det totalt 42879 personer i Sverige med namnet, varav 22904 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 1578 pojkar namnet, varav 1094 fick det som tilltalsnamn. Émile är även titeln på en av Rousseaus mest kända böcker. Namnsdag: 14 november.

Personer med namnet Emil


- Emil Aarestrup
- Emil Forselius
- Emil i Lönneberga
- Emil Jellinek
- Emil Key
- Emil Kléen
- Emil Kleen
- Emil Rathenau
- Emil Zátopek
- Emil Zilliacus Kategori: Mansnamn

Ostkaka

Ostkaka tillverkas genom att mjölk ystas med ostlöpe och ostkakans speciella konsistens uppstår när kaseinet i mjölken koagulerar. En förenklad variant av ostkaka kan hemma tillagas av färskost, ägg, socker, hackad mandel och grädde som rörs ihop och gräddas i ugn vid 175 grader. Det rekommenderas att äta ostkakan avsvalnad men ljummen. Olika sorters sylt passar bra till. Ostkaka har föreslagits som officiell nationalrätt för Sverige. Kategori:Maträtter

Friedrich Hegel

Georg Wilhelm Friedrich Hegel, född 27 augusti 1770 i Stuttgart, Baden-Württemberg, Tyskland, död 14 november 1831 i Berlin, Tyskland, tysk filosof. Hegel föddes i det som idag är det sydvästra Tyskland och var son till en högre württembergsk tjänsteman. Han fick sin utbildning 1788-1793 vid Tübinger Stift (ett seminarium vid den Protestantiska kyrkan i Württemberg). Där blev han också vän med de blivande filosoferna Friedrich Schelling och Friedrich Hölderlin. Han fascinerades av verk av Spinoza, Kant och Rousseau, och av den franska revolutionen. Många anser att Hegels tankar utgör höjdpunkten av idealismen, en filosofisk rörelse i 1800-talets Tyskland. De skulle komma att ha ett djupgående inflytande på en mängd efterkommande filosofer, däribland Arthur Schopenhauer och Friedrich Nietzsche och Karl Marx.

Liv

Hegel försörjde sig först som informator i Bern (1793-1797) och i Frankfurt am Main (1797-1800). Men när han fick ett litet arv efter sin far tog han upp den akademiska karriären igen. Efter att ha utgivit Ueber die Differenz des Fichteschen und Schellingschen Systems der Philosophie (1801) och en latinsk avhandling om planeternas banor slog han sig samma år ned som docent i Jena. 1805 erhöll han titeln extra ordinarie professor och offentliggjorde 1807 sitt första större verk, Phänomenologie des Geistes ("Andens fenomenologi"). Sedan hans lilla kapital smultit samman, nödgades han av brödbekymmer kasta sig på den publicistiska banan och redigerade från april 1807 till hösten 1808 en politisk tidning i Bamberg. 1808-1816 var han rektor vid Aegidiengymnasiet i Nürnberg och författade under denna tid bl. a. Wissenschaft der Logik (1812-1816). 1816 erhöll han dessutom en kallelse till en professur i filosofi i Heidelberg. Där han utgav sitt storartade verk Encyklopädie der philosophischen Wissenschaften (1817; flera upplagor), och 1818 övertog han en filosofisk professur i Berlin. Utom Grundlinien der Philosophie des Rechts (1820) utgav Hegel därefter endast recensioner och smärre tidskriftsuppsatser. Han avled av kolera i Berlin den 14 November 1831.

Filosofi

Hegels allmänna tendens som tänkare var att gent emot tidevarvets subjektivism, i dess skiftande former (den gamla franska upplysningslitteraturen och dess gengångare, den moderna liberalismen, fichteanismen och i synnerhet nyromantiken) hävda de objektiva makternas rätt: mot svärmeriet tankens, mot jäktandet efter ett overkligt, aldrig upphinneligt ideal verklighetens, mot nyhetsmakeriet det beståendes, mot självsvåldet samfundsordningens och dess institutioners rätt. Han sökte göra detta genom att utveckla en panteistisk världsbild, enligt vilken denna verkliga världen var den enda och, begripen i sitt inre nödvändiga sammanhang, absolut fullkomliga världen, vars innersta livsprincip är det absoluta själv, och vars utveckling är Guds eget liv - en utveckling, av vars allmänna, evigt oföränderliga lagar natur och människoliv i deras väsentliga former är ett uttryck, och i vilken individen, dess tycken, önskningar och syften blott är övergående moment, bestämda att snart försvinna under svallet av världshistoriens evigt fortilande ström. För att finna det betraktelsesätt från vilket världen visar sig som väsentligt och nödvändigt bestämd, tog Hegel till utgångspunkt Schellings lära att all verklighet är organisk enhet av ande och natur. Men medan Schelling i denna enhet sett något obegripligt, endast för en "intellektuell åskådning" fattbart, förklarade Hegel att det är för tanken som denna enhet finns. Som tänkt är världen väsentligt bestämd genom ett inre nödvändigt sammanhang. Tankekraften är för honom det första och ursprungliga i allt. Tanken realiserar sig själv i verkligheten och världsutvecklingen blir tankens egen utveckling. Naturens och människolivets särskilda former är förklarade så snart man har visat att de är väsentliga moment i den allmänna världstanken, att världen inte kan tänkas som ett sammanhängande helt utan dessa former. Filosofin, "en tänkande betraktelse av tingen", blir ett studium av tanken själv. Men tankens väsende är utveckling. Vad i henne till möjligheten finnes kan genom sin egen inneboende kraft utvecklas till full verklighet. Detta sker så, att man från det allmänna och obestämda (tesis) övergår till det mer enskilda och bestämda (antitesis), eftersom det för det allmänna är väsentligt att framträda i en sådan form. Men sedan man funnit att detta senare i sig innesluter även tillfälliga former, som är mer eller mindre inadekvata uttryck för det allmänna, leder man sig fram till en form som är bestämningsrik på samma gång som den är ett adekvat uttryck för det allmännas väsende (syntesis). Denna syntes får sedermera tjäna till tesis för en ny antites och så vidare, tills världen i alla sina former är begripen såsom en tankens utvecklingsprocess. Detta förfaringssätt är den dialektiska metoden, vilken av Hegel betraktas som den enda vilken kan anses för spekulationen tillfredsställande.

Logik

Filosofin måste börja med studium av det abstrakta tänkandet (tänkandet i sig självt, utan beaktande av vare sig den som tänker eller det som denne tänker på). Detta är filosofins första huvuddel, logiken. I logiken studerar man tankens och verklighetens abstrakta kategorier och de nödvändiga relationerna mellan dem. Utgångspunkten är det rena varat, som är samma sak som det abstrakta tänkandet. Men detta vara "slår över i intet", det vill säga allt vara måste vara något, det finns ingenting som bara är. Syntesen är "bliva't", vars produkt är verkligheten (tyska das dasein). Logikens slutpunkt är den logiska idén, tanken i dess innersta och fulla verklighet. Men denna verklighet innebär existens av både något som tänkes och någon som tänker. Tanken realiseras i naturen. Naturen är det som är tänkt, utan att själv vara tänkande.

Naturfilosofi

Men en filosofisk betraktelse av naturen, vilken utgör filosofins andra huvuddel, naturfilosofin, visar oss att naturen, just därför att den inte själv är tänkande eller medveten, inte som bara sådan kan vara den egentligen adekvata form, i vilken tankens verklighet framträder. Naturen kan inte fullständigt tänkas eller begripas, för tillfälligheter och bristande sammanhang förhindrar alltid detta. Naturen är väl ett nödvändigt genomgångsstadium för tanken i dess utveckling, men man kan inte nöja sig med detta.

Metafysik

Endast såsom ande, såsom tänkande sig själv, det är självmedvetande, kan tanken frigöra sig från tillfälligheten, och andens filosofi blir följaktligen filosofins tredje och högsta del. Men tankens frigörelse från naturen och övergång till självmedvetande kan ske blott successivt. Dess första stadium är den subjektiva anden. Därmed förstår Hegel den individuella människan, och den subjektiva andens filosofi blir följaktligen en lära om henne. Anden är här alltjämt mer eller mindre beroende av naturlivet, ur vilket han uppvuxit. I livets medvetna funktioner är anden visserligen mer fri, men fullständigt blir han icke detta, så länge han ännu är fäst vid en individuell människa. Såsom vilja inte bara frigör sig anden från naturen, utan inverkar bestämmande på denna natur. Såsom objektiv ande hämtar han ur sitt eget väsende det innehåll, efter vilket han ordnar sin värld.

Etik

Detta innehåll är det rätta, och den objektiva andens filosofi blir således för Hegel vad man vanligen brukar kalla praktisk filosofi. Grundtankarna i denna är följande. I opposition emot den kant-fichteska etiken lärde Hegel att människan icke i första rummet har att i sin på samvetets vittnesbörd grundade övertygelse om rätt och orätt söka normen för sitt handlingssätt. Gör hon detta, blir hennes liv ett ständigt jäktande efter ett overkligt, aldrig upphinneligt ideal, och i saknad av en fastare norm för rätt och orätt än det personliga tycket försjunker hon till godtycke. Hon bör hellre böja sin Övertygelse under lagarna och sederna i det samhälle, i vilket hon lever, emedan i detta samhälle uppenbarar sig ett förnuft högre än hennes, nämligen det i världshistorien framträdande gudomliga förnuftet själv, världssjälen. Ty verkligt såsom en människolivet bestämmande princip är blott det förnuftiga; men det förnuftiga är också verkligt och behöver ej vänta på individens pliktuppfyllelse för att bliva detta. Ett troget och samvetsgrant uppfyllande av plikterna i familjen och staten under sträng, men självständig lydnad för dess lagar bliver individens första plikt. Den nödvändighet, varmed förnuftet i samhället och världshistorien förverkligas, beskrives av Hegel på ett sätt, som hotar människoviljans frihet, hennes ansvar och skuld samt leder till en åsikt om det onda, som i detsamma ser ett övergående men nödvändigt moment i det goda. För övrigt må märkas, att Hegel lär, att den juridiska rätten ej tillkommit genom något fördrag eller dylikt utan är grundad omedelbart i förnuftet själv, att han kräver samhällets upprättande och lydnad för dess lagar såsom en omedelbar, ej i fördrag eller dylikt grundad plikt, att han i familjen och äktenskapet ser en form av sedlighet, som bör hållas i ära och helgd, oberoende av tillfälliga överenskommelser eller individens skiftande tycken.

Samhällssyn

Hegel betraktar staten som en högre form av sedligheten än familjen och såsom en levande organism och yrkar för denna på en byråkratisk, endast till hälften konstitution (monarki) med ståndsförfattning. Mot den moderna liberalismens begär att nedriva och mästra uppträdde Hegel med skärpa och såg i den en yttring av samma tendens som subjektivismen på det etiska området, "den sig absolut påstående subjektiviteten", vilken i hans ögon var det onda själv. I världshistorien uppenbarar sig förnuftet i en ännu högre form än i den enskilda staten. "På tronen sitter världsanden och utsänder folkandarna såsom sina tjänare". I världshistoriens skickelser ser Hegel den strängaste nödvändighet. Varje folk har sin mission att fylla. Ett folk må gärna förinta ett annat, mot vilket det är världshistoriskt berättigat. Världshistorien är dock alltid en produkt av mänsklig vilja. Dess innehåll förverkligas visserligen i världen med en oeftergivlighet, som inte tillåter några avvikelser från det föresätta målet. Men detta sker dock ännu alltjämt under kamp mot störande inflytelser från en natur, som ej i egentlig mening är andens egendom. För andens fulla frigörelse krävs att man ställer sig på en ståndpunkt, där det blir klart, att naturen själv i anden har sin grund och sitt sanna väsende, att hon själv är andlig. Detta sker på den absoluta andens ståndpunkt i konstens, religionens och filosofiens former.

Estetik

Inom det sköna åskådas anden såsom naturens livsprincip. Det sköna är enhet av idé och sinnlig åskådning, eller idén sinnligt åskådad. Denna idé, idealet, är anden själv, det gudomliga. Också fordrar Hegel, att i varje konstverk ett evigt bestående sedligt eller religiöst innehåll skall finna sitt uttryck. Men detta innehåll skall så behärska den bild, som är dess bärare, att de två blir ett. Av historiskt givna konstformer finner Hegel den klassiska vara det trognaste uttrycket för det skönas väsende. Även på estetikens område trädde han i skarp opposition mot nyromantiken. Dennas benägenhet att söka sina ideal företrädesvis från medeltiden ogillar han. Dess konst (den romantiska) står, lärde han, obestridligen lägre än antiken såsom konst betraktad. Antikens bildning vilade på den naiva enheten mellan ande och natur. För kristendomen är denna enhet bruten. Men den kristna konstens uppgift är att i bild giva uttryck just åt den subjektiva och personliga innerlighet, som ej i bild kan framställas, blott antydas. I sin religiösa såväl som i sin världsliga riktning sökte medeltidens konst fylla denna uppgift. Den nyare tidens konst visar i sina självständiga skapelser konstens förfall. Hon förlorar sig dels i blott beskrivningar på den prosaiska verkligheten, dels i ett överdådigt frossande inom subjektets värld, dess tillfälliga stämningar, tycken och hugskott (nyromantiken). I sin speciella konstlära inlade Hegel i många avseenden stor förtjänst, men det hela lider av betänkliga ensidigheter.

Religion

I en ännu högre och friare form framträder, enligt Hegel, anden på religionens ståndpunkt. Andens immanenta liv i naturen såsom hennes bestämmande livsprincip framträder där inte såsom åskådad och till följd därav beroende av en viss enskild företeelse eller bild. Där föreställes hela naturen såsom skapad och styrd av en ande. Hegel fattar nämligen religionen såsom i det hela likbetydande med religiös föreställning, och han förbiser följaktligen i väsentlig mån den sidan i religionen att hon är viljans sak. Det hör till religionens väsende att förverkliga sig i flera historiskt givna religionsformer. Av dessa är dock kristendomen den enda, som är ett adekvat uttryck för religionens väsende. I sin treenighetslära innesluter den kristna kyrkan kärnpunkten av all filosofisk spekulation. Ty denna kan ej vara något annat an att den evige, i sitt majestät över ändlighetens sfär tronande Guden, sänker sig i ändligheten, försonande denna med sig, blir människa, lider, dör och som helig ande återvänder till sig själv. Men ännu alltjämt stå ändligheten och oändligheten i ett tillfälligt förhållande till varandra, och först på filosofiens ståndpunkt är frigörelse därifrån möjlig, der anden tankes som principen för allt och systemets slutpunkt ligger, "den sig själv tänkande tanken".

Hegels inflytande

Många anslöt sig till den hegelska skolan, hegelianismen . Den delade sig tidigt i flera riktningar i opposition mot varandra. Anledningen till detta var Hegels tvetydighet i fråga om tankeutvecklingens, eller den så kallade tankeprocessens, betydelse. Det är inte klart om denna process skall identifieras med det absoluta självet eller med ett absolut subjekt. Medan den så kallade "centern" inte gjorde någonting för att avlägsna denna tvetydighet tog "högern" upp det senare alternativet. Det absoluta kan inte direkt identifieras med världsutvecklingen. Det finns ett "jenseits", en "transcendent" Gud, och en individuell odödlighet. Världsutvecklingen är Guds tankar. Hans tankar blir verkliga i världsutvecklingen. Filosofins uppgift är "nachdenken", ett tänkande av världen på ungefär samma sätt som världen kommit till genom Guds tänkande. Längst åt detta håll gick ny-schellingianismen, som öppet bröt med hegelianismen (jfr Schelling). "Vänstern" åter nekade till tillvaron av ett "jenseits" och lärde att det absoluta till sitt väsende är världsprocessen själv. Gud är inte en självständig person utan det personliga i mänskligheten. Gud är endast vårt tänkande om Gud. Därifrån leddes "yttersta vänstern" och "jung-hegelianismen", som även bröt med hegelianismen, till ren subjektivism och slutligen materialism. Det allmänna finns endast som en aspekt av det enskilda. Individerna är det enda verkliga. I sina föreställningar om Gud och det ideella har människorna objektiverat sina egna behov. All teologi blir alltså antropologi. Hegelianismens inflytande på kulturen är mycket stort. Det beror dels på att den är så storslagen, dels på att man på Hegels tid kände ett behov av ett alternativ till subjektivismen. I Preussen blev den till och med ett slags "statsfilosofi". Hegel trodde att hans lära överensstämde med den kristna teologin. Även om hans treenighet var mycket olik det då rådande kristna begreppet, var det många som ivrigt tog till sig hans lära på denna punkt. Även flera av de teologiska riktningar som inte anslöt sig fullständigt till hegelianismen påverkades starkt av den. Nylutheranismen påverkades till exempel särskilt i sin syn på vad kyrkan är. De så kallade historiska skolorna hade likheter med hegelianismen och dess lära om historien som ett uttryck för Guds tankar. Även estetiken har påverkats av Hegels principer. I Sverige har hegelianismen också haft anhängare (Borelius, Afzelius, Genberg). Den så kallade Lundateologin tog starkt intryck av hegelianismen. Dess betydelse för den svenska filosofin börjar med Christopher Jacob Boström, som i Hegel hade sin närmaste historiska förutsättning och utgångspunkt.

Kritik från Karl Popper

Karl Popper gav sin syn på Hegel i kapitel 12 av "Det öppna samhället och dess fiender" del 2, svensk utgåva på Akademilitteratur 1981. Popper säger sig vara övertygad om att Hegel oförfärat gick in för att vilseleda och förtrolla andra (s. 36). Hegel fick i uppdrag att skapa en ideologi för det reaktionära partiet i Preussen efter Napoleonkrigen. Han löste det genom att återuppväcka idéer från bl.a. Platon. Att hans filosofi fick ett så stort inflytande tror Popper bl.a. beror på att det är en vanlig fördom att filosofi ska vara något främmande och obegripligt (s. 38). Popper skriver (s. 40): "Mitt påstående att Hegels filosofi drevs framåt av dolda syften, dvs av hans intresse att återupprätta ett preussiskt styre under Fredrik Vilhelm den III:e och att den därför inte kan tas på allvar är inget nytt. Detta sammanhang var väl känt av alla som var insatta i den politiska situatonen." Speciellt citerar Popper Schopenhauers totala fördömande: "Hegel, som tillsatts uppifrån av den sittande makten till att verka som den store filosofen, var en svagsint, uttråkande, vämjelseingivande obildad charlatan, som nådde högmodets tinnar genom att plottra samman och koka ihop den mest löjeväckande och obegripliga soppa. Denna meningslösa soppa har basunerats ut som tidlös visdom av vinningslystna anhängare och har svalts ned obehindrat och okritiskt av alla dummerjönsar, som på det sättet sällat sig till den inte tidigare skådade utsökta hyllningskören.Hegel har genom tillgången till denna omfattande plattform för andlig påverkan, vilken tillhandahållits av den sittande makten, kunnat genomföra en underminering av tänkandet hos en hel generation." Popper (som skrev den första utgåvan under andra världskriget) menar att nästan alla viktigare idéer hos den moderna totalitarismen härrör direkt från Hegel och han ger en lista på de mest betydelsefulla (s. 67-68): # Nationalismen, i form av den historicistiska tanken att staten är den förkroppsligade anden (eller i detta fallet blodet) hos den statsgrundande nationen (eller rasen). En utvald nation (här utvald ras) är bestämd att ta världsherraväldet. # [Stat]]en är alla andra staters naturliga fiende och den måste hävda sin existens genom krig. # Staten är undantagen alla slags moraliska förpliktelser. Historien, dvs den historiska framgången är den enda domaren. Den kollektiva nyttan är den enda personliga handlingsprincipen. Det är tillåtet med propagandistiska osanningar och förvrängningar av sanningen. # Den "etiska" föreställningen om kriget (totalt och kollektivistiskt), särskilt för yngre nationer mot äldre sådana. Krig, ära och berömmelse som ytterst eftersträvansvärda ting. # Den storslagna personens skapande roll, den världshistoriska personligheten, den djupt kunniga och starkt kännande personen (nuförtiden ledarprincipen). # Det historiska livsidealet ("lev farligt") och den "heroiska människans" ideal i motsats till småborgaren och dennes liv i ytlig medelmåttighet. Popper avslutar sin analys av Hegel med att (s. 83) ge sista ordet till Schopenhauer som sa om Hegel: "Han utövade ett inflytande inte endast på filosofin, men även på alla former av den tyska litteraturen, som var förödande eller närmare bestämt fördummande, ja t o m förpestande. Det är vars och ens uppgift, som kan göra självständiga bedömningar, att bekämpa detta inflytande med kraft och vid varje tillfäller. Ty om vi tiger, vem ska då tala?"

Den Andre

Huvudartikel: Den Andre Med Hegel ifrågasattes den grekisk-kristna subjektsuppfattning som Descartes teori förkroppsligade. Hos Hegel uppstår självmedvetande/jag genom jagets medvetande om den Andre. (a) Jaget förlorar sig själv, för att finna sig själv i den Andre. (b) Den Andre överskrids, underordnas jaget. (c) Jaget konstitueras genom den Andre. (a) Den Andre undanträngs för att jaget ska kunna konstituera en ”egen-status”. (b) Eftersom jaget finns i det undanträngda, undanträngs även jaget. (c) – Jagets självidentitet uppstår: A=A; och den Andres: B=B. Jaget definierar sig själv negativt: Jag är icke den Andre. Medvetande A producerar alltså sitt självmedvetande (A) genom sitt medvetande om medvetande B, vilket i sin tur producerar sitt självmedvetande (B) genom medvetande om medvetande A Jaget vill bli självständigt, ett rent vara-för-sig: en individ, ett Jag. Eftersom den Andre finns i jaget, är Jaget dock alltid delvis i-sig (tingartat). Hegel beskriver det som en kamp på liv och död . I självmedvetandet finns både ett ”jag” och ett ”icke-jag”. Eftersom självmedvetandet inte är rent finns ingen ”självvisshet” (jaget är beroende av den Andre). Jaget vill utplåna icke-jaget/Livet, och konstituera ett rent för-sig-själv. Eftersom den Andre trots allt behövs (eftersom ingen bekräftelse och därför inget självmedvetande kan konstitueras utan henne) formaliseras deras relation i en Herre-Slav-dialektik. I kampen förtingligas/alieneras den svagare sidan. Herren producerar begär. Slaven producerar tillfredställelse. Trots slavens formellt underordnade ställning är slaven dock mer självständig. Herren som ”herre” förutsätter slaven. Slaven är perverterad, en icke-människa. När herren möter slavens blick ser han inte ett annat medvetande. Han ser istället en förtingligad livsform. En livsform som finns till för herren. Herren möter omvärlden/tingen/föreställningar genom slavens förmedling. Slavens kontakt med omvärlden är oförmedlad, renare. Slaven har ett ointresserat jag som inte tar ställning. Slaven arbetar inte för-sig. Jaget är rent. Slaven reducerar sig till i-sig. Samtidigt riktar sig slavens blick mot ett fullvärdigt medvetande - en herre – som producerar slavens medvetande. Hos Hegel är det därför i slutändan slaven som blir självständig. Den perverterade livsform som möter herrens blick kan inte konstituera ett fullvärdigt (för-sig) självmedvetande åt herren. Det viktigt att inse att herren/slaven kan sammanstråla i samma person. Den dialektiska rörelsen är en metafor som är applicerbar i diverse olika situationer med den gemensamma nämnaren att självmedvetande/medvetande produceras. Exempelvis lånar Marx Herre-Slav-dialektiken i sin historiematerialism och de Beauvoir den i sin teori om det Andra könet.

Se även


- Filosofi Hegel, Georg Wilhelm Hegel, Georg Wilhelm ja:ゲオルク・ヴィルヘルム・フリードリヒ・ヘーゲル

1840

Händelser


- 16 maj - Den svenska departementalreformen genomförs. Statsrådet skall bestå av tio medlemmar, sju som departementschefer och tre som konsultativa statsråd.
- Kockums Mekaniska Werkstad i Malmö startar sin verksamhet.
- Sveriges kronprins Oscar (I) ger anonymt ut boken Om straff och straffanstalter där han förespråkar en humanisering av den svenska kriminalvården.
- En "basarbyggnad" öppnas utefter Norrbro i Stockholm och blir Sveriges elegantaste butiks- och kaféstråk.
- Det första Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina inleds.
- Andra upplagan av Lasse-Majas självbiografi utkommer under titeln Den byxlöse Äfventyraren och blir så småningom en storsäljare, som verkligen får svenska folket att börja läsa.

Födda


- 22 februari - August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.
- 2 april - Émile Zola, fransk författare.
- 7 juni - Charlotte av Belgien, kejsarinna av Mexiko 1864-1867.
- 15 juli - Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
- 12 augusti - Max Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
- 13 augusti - Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist.
- 12 november - Auguste Rodin, fransk skulptör.
- 14 november - Claude Monet, fransk impressionist.
- Arthur Coke Burnell - brittisk ämbetsman, indolog.
- Arthur William A'Beckett, brittisk journalist och författare

Avlidna


- 22 januari - Johann Friedrich Blumenbach, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
- 28 mars - Anton Friedrich Justus Thibault, tysk rättslärd.
- 7 maj - Caspar David Friedrich, tysk konstnär.
- 14 maj - Carl Ludvig Engel (född: 3 juli, 1778) tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors.
- 27 maj - Niccolò Paganini, italiensk violinist och tonsättare.
- 29 juni - Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon Bonaparte.
- 28 juli - John George Lambton, brittisk statsman.
- 20 september - José Gaspar Rodríguez de Francia, paraguayansk politiker, det oberoende Paraguays förste ledare 1814-40. Kategori:Årtal Kategori:1840-talet ko:1840년 ms:1840 th:พ.ศ. 2383

Claude Monet

Claude Monet, född 14 november 1840 i Paris, Frankrike, död 5 december 1926, var en fransk målare. Monet föddes i Paris, men växte upp i Le Havre, och det var här som han i sin ungdom började att måla. Han arbetade och studerade tillsammans med Eugène Louis Boudin. Redan 1859 hade han bestämt sig för att bli konstnär, och han räknas numera tillsammans med Auguste Renoir, som pionjär för impressionismen. Monets målning Impression: soleil levant (1872) gav namn åt den nya rörelsen. Monet målade sviter med samma motivval i olika ljus t.ex. Katedralen i Rouen (1896-1897) och Näckrosor (1914-1917) från hans näckrosdammar i hemmet i Giverny. Huvudsyftet med dessa bildserier var att observera hur motivet förändrades under olika ljusförhållanden. Paul Cézanne lär ha sagt: Monet är bara ett öga, men vilket öga!

Extern länk


- [http://giverny.org/monet/welcome.htm Giverny.org: Claude Monet] Monet, Claude ja:クロード・モネ ko:클로드 모네

1851

Händelser


- 10 januari - Johan August Gripenstedt blir svensk finansminister.
- Den svenske författaren Carl Jonas Love Almqvist flyr till Amerika anklagad för giftmordförsök och reversförfalskning.
- Vid den första världsutställningen, i London, finns Sverige representerat, om än ganska blygsamt, och får beröm för sina järnprodukter.
- Den liberala Arboga tidning börjar utkomma.
- Gustaf Lagerbjelkes förslag om en riksdag bestående av fyra stånd och en riksnämnd antas som vilande av den svenska riksdagen.
- Studentsången Sjungom studentens lyckliga dag skrivs av "Sångarprinsen" prins Gustav.
- Ersta diakonisällskap grundar ett sjukhus enligt moderna principer i Stockholm.
- En kurs för civilingenjörer inrättas vid Mariebergs högre artilleriläroverk.
- IOGT grundas i Utica i USA

Födda


- 12 februari - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
- 16 april - Ernst Josephson, svensk målare och poet.
- 9 juni - Charles Joseph Bonaparte, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906-1909, grundare av FBI.
- 21 juli - Sam Bass, amerikansk tågrånare och western-ikon.
- 3 augusti - George Francis FitzGerald, irländsk fysiker.
- 14 augusti - Doc Holliday, amerikansk tandläkare och revolverman.
- 31 oktober - Lovisa Josefina Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Karl XV och Louise av Nederländerna.
- 18 november - Anton Bettelheim, tysk skriftställare.
- 15 december - Carl Gustaf Hellqvist, svensk konstnär.
- 20 december - Knut Wicksell, svensk nationalekonom och politisk aktivist.
- Anton Bettelheim, tysk skriftställare
- Ferdinand Foch, fransk militär.
- Jacobus Kapteyn, nederländsk astronom.

Avlidna


- 24 januari - Gaspare Spontini, italiensk operatonsättare.
- 1 februari - Mary Wollstonecraft Shelley, brittisk författare, skrev berättelsen om Frankenstein.
- 18 februari - Carl Gustav Jakob Jacobi, tysk matematiker.
- 19 juli - Louis Jacques Mandé Daguerre, fransk uppfinnare och fotograf.
- 21 september - Viktor Rydberg, svensk författare, skald, journalist, m.m.
- 27 november - Ada Byron Lovelace, brittisk matematiker och den förste datorprogrameraren.
- 19 december - William Turner, brittisk konstnär. Kategori:Årtal Kategori:1850-talet ko:1851년 ms:1851 simple:1851 th:พ.ศ. 2394

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även


- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar


- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:AkronymerKategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

Herman Melville

Herman Melville, född 1 augusti 1819 i New York City, New York, USA, död 28 september 1891 i New York City, New York, USA, amerikansk romanförfattare och poet.

Bibliografi


- 1824 - Billy Budd och andra berättelser
- 1846 - Tajpi
- 1849 - Mardi
- 1851 - Moby Dick, den vita valen Melville, Herman Melville, Herman ja:ハーマン・メルヴィル ko:허먼 멜빌

Indien

: Wikipedias material om Indiska halvön finns samlat på Portal - Indiska halvön. ---- Indien är en förbundsrepublik i Sydasien med runt 1 miljard invånare. Landet är världens näst folkrikaste. Landets namn kommer av Sindhu, hindiordet för floden Indus. Hindustan har tidigare använts, men ansågs mindre passande på republiken Indien, eftersom republiken enligt sin grundlag är en sekulär stat.

Geografi

: Se huvudartikeln Indiens geografi Indien kan indelas i tre större geografiska regioner; Himalayas högfjällsmassiv, det nordindiska slättlandet och högplatån Deccan i söder. Indiska halvön överensstämmer geologiskt i stort sett med den tektoniska platta som finns i detta område i Sydasien. Denna tektoniska platta ingick i den förhistoriska kontinenten Gondwana, som delades upp för 125 miljoner år sedan. Deccans berggrund består främst av prekambriska kristallina bergarter, medan slättlandet kring Ganges och dess flodsediment under sig har på tertiära sand- och lerlager. Den bördigaste jordbruksmarken finns i vittringsjorden på Deccan. Med undantag för bergsområdena längst i norr har i stort sett hela Indien ett tropiskt monsunklimat. Från december till och med februari råder nordostmonsunen med mildare väder. Från mars till juni är vädret varmt och torrt. Från juni till september råder sydvästmonsunen, vilket innebär rikligt med regn. Slutligen råder det från september till december en period där nederbörden gradvis minskas.
- Klimat: Varierar från tropiskt i söder till tempererat i norr.
- Topografi: Högplatå i söder, vidsträckta slätter kring Ganges, öknar i väst och höglänta bergsmassiv i norr.
- Naturtillgångar: Kol, järnmalm, mangan, bauxit, krom, naturgas, diamanter, olja.
- Andel uppodlad mark: 54%

Demografi


- Arbetsmarknad: Sysselsatta i jordbruk 60%, tjänster 23%, industri 17%
- Arbetslöshet: 8,8% (2002)
- Åldersfördelning: 32,2% 0-14 år, 63% 15-64 år, 5% 65- år
- Befolkningstillväxt: 1,47% p.a.
- Befolkningssammansättning: Indoarier 72%, dravidfolk 25%, mongolfolk 3%
- Religioner: Hinduer 82%, muslimer 12%, kristna 2%, sikher 2%, övriga (derav bahá'íer, parser, buddhister) 2% (år 2000). Se den fullständiga statistiken från 1991.
- Språk: Engelska dominerar som affärsspråk. Hindi talas som förstaspråk av 30%. Förutom hindi är ytterligare 17 språk är sanktionerade som officiella: Bengali, Telugu, Marathi, Tamil, Urdu, Gujarati, Malayalam, Kannada, Oriya, Punjabi, Assamese, Kashmiri, Sindhi och Sanskrit. Sammanlagt är 325 olika språk erkända såsom i och för sig existerande inom landet.

Kultur

: Se huvudartiklarna Indisk musik | Indisk litteratur |  Indisk konst | Indisk dans Genom historien har ett flertal vågor av inflytande från andra kulturer sköljt in över Indien, den viktigaste var de indoeuropeiska ariernas invasion av landet. Detta har påverkat norra delen av landet mer än den södra. Det i Europa mest kända inslaget i den indiska kulturen är kastväsendet. Många regioner i Indien har egna, något så när klart avgränsade kulturer. Under de senaste decennierna har dock gränserna dessa kulturer emellan haft en tendens att bli suddigare, och de olika kulturerna har påverkat varandra mer än tidigare. Med ökande internationalisering i världen, och med liberaliseringarna i den indiska ekonomin i början av 1990-talet har också västliga kulturinfluenser gjort sig starkare påminda. Indisk musik finns i två huvudformer: Karnataka och Hindustani. Hindustani är vanligare i norra Indien är influerad av muslimsk kultur. Inom litteraturens område har Indien bland annat en rad mycket gamla verk av kulturell och religiös betydelse: Vedaskrifterna, Ramayana och Mahabharatha är några exempel. Ett flertal dansformer är mera kända: Bharata Natyam, Odissi, Kuchipudi, Kathak, Kathakali med flera. Schackspelet anses härstamma från Indien, och de siffror vi kallar arabiska har egentligen indiskt ursprung.

Det moderna Indien

Se även Indiskt näringsliv | Indiska fackliga centralorganisationer Sedan självständigheten har landets befolkning ökat med 250%, och befolkningen i städerna har ökat med 500%. Inte mindre än 40% av befolkningen lever idag under den av FN angivna gränsen för fattigdom. Omkring 75% lever i stort sett utanför kontantekonomin, medan en modern medelklass, med möjlighet att köpa bil, privat sjukvård, TV o.dyl., uppgår till kanske 50 miljoner människor. Den indiska överklassen begränsar sig till ett antal av 5 miljoner människor. Till och med i landets rikaste stad, Mumbai, lever nästan halva befolkningen i slum. Ett annat sätt att beskriva det moderna Indien är att nämna Indian Institute of Technology, måhända den mest prestigefyllda utbildningsinstitutionen i världen för civilingenjörer med IT-inriktning. När arbetskraftsinvandring kommer på tal i västvärlden tas ofta denna exklusiva elit av dataspecialister som exempel. Världens största webbaserade e-postföretag, Hotmail, startades för övrigt av indiern Sabeer Bhatia, som sedan sålde företaget till Microsoft. Förutom litteraturpristagaren Rabindranath Tagore 1913 och fysikpristagaren C.V. Raman 1930, har på senare år Moder Teresa och Amartya Sen fått Nobelpriset. De indiska emigranterna eller exilindierna Hargobind Khorana, V.S. Naipaul och punjabin Subramanyan Chandrasekhar har också fått det prestigefyllda priset, flera av dem för naturvetenskapliga prestationer. Bombay Dreams är en Indisk film. Sapeno me india hein jana hein Militärt är landet en regional stormakt, med en yrkesarmé på över en miljon man, en reserv på en halv miljon man, samt flotta och flygvapen. Till detta kommer paramilitära styrkor på dryga miljonen man, polis samt ett hemvärn också detta med en ansenlig personalstyrka; mer än en halv miljon. Krigsmaterielen är dock inte fullt modern, och består delvis av sådant som inköptes från Sovjetunionen under Indira Gandhis dagar. Även om en viss modernisering sker, så har försvarskostnaderna minskat under senare år. Det går dock inte att säga att spänningen gentemot arvfienden Pakistan minskat nämnvärt. Båda staterna håller sig med kärnvapen.

Politik

: Se huvudartikeln Indiens politik. Förutom huvudartikeln, se även artiklar om Indiens presidenter och premiärministrar | Indiens politiker och politiska partier | Indiens regering | Indiens försvarsmakt Indien var officiellt ett kejsardöme under den brittiske monarken fram till 1947. "Kejsaren" var representerad på plats av en vicemonark, "Viceroy". Vid självständigheten valde Indien att stanna i det brittiska samväldet, men införde republik, något som trädde i kraft i praktiken 1950. Den indiska författningen slår fast att landet är en självständig, socialistisk, sekulär och demokratisk republik, där de grundläggande fri- och rättigheterna garanteras. Den federala folkrepresentationen är bikameral, med Rajya Sabha som organ för delstaterna och Lok Sabha som organ direkt för folket. Den största exekutiva makten ligger hos premiärministern. Presidenten har ceremoniella uppgifter snarare än rena maktfunktioner. Allmänna val till parlamentet äger rum minst var femte år. Rajya Sabha förnyas med 1/3 vartannat år. Centralmakten i Indien är starkare än i de flesta västliga förbundsstater. Centralregeringen kan ta över styret i en delstat.

Historia

: Se vidare artikelserien Indiens historia. I Indien uppstod flera av mänsklighetens tidigaste civilisationer.

Landets historia i huvuddrag


- 2600 f.Kr.-1900 f.Kr. Indus-Sarasvaticivilisationen
- 320-550 Guptadynastin
- 1206-1520 Delhisultanatet
- 1526-1707 Mogulriket
- 1680-1818 Marathariket
- 1857-1947 Brittiska Indien
- 1947- Indien

Modern politisk historia

15 augusti 1947 blev Indien en dominion i Brittiska samväldet under ledarskap av premiärminister Jawaharlal Nehru. Våldsamheter mellan hinduer och muslimer ledde till en delning av landet, med dels det huvudsakligen hinduiska Indien, och det huvudsakligen muslimska Pakistan, delat i Väst- och Östpakistan. En konstituerande församling antog Indiens nya grundlag 26 november 1949. [http://lawmin.nic.in/coi.htm]. Indien blev officiellt en sekulär republik i Samväldet efter att ha utfärdat grundlagen 26 januari 1950. Efter självständigheten kom Kongresspartiet, Mahatma Gandhis och Jawaharlal Nehrus parti, att styra Indien, först med Nehru och sedan med hans dotter Indira Gandhi och slutligen Nehrus dotterson Rajiv Gandhi som premiärminister. Enda undantagen inträffade under två korta perioder under 1970-talet och 1980-talet. Premiärminister Nehru styrde Indien till sin död 1964. 1966 var tiden mogen för Nehrus dotter Indira Gandhi att ta över. Hon satt som premiärminister 1966-1977. 1975, i en period av svåra politiska och ekonomiska problem i Indien, utlyste Indira Gandhi undantagstillstånd. I ett försök att få folkligt stöd för denna åtgärd kallade regeringen Gandhi till nyval 1977, men förlorade. Valets vinnare blev Morarji Desai, ledaren för Janatapartiet, en valallians av fem partier. Sedan Indira Gandhi mördats tog hennes son Rajiv över som partiledare i Kongresspartiet. Under valkampanjen inför valet 1991 besökte Rajiv Gandhi 21 maj delstaten Tamil Nadu. Han mördades av en kvinnlig självmordsbombare, som utförde dådet på uppdrag av den tamilska LTTE-gerillan i Sri Lanka. Valresultatet blev sedan så bra för Kongresspartiet att man under ledning av P.V. Narasimha Rao kunde bilda en koalitionsregering. Denna kongressledda regering satt mandatperioden ut, och inledde en liberaliseringsprocess som öppnade landets ekonomi för internationell handel och utländska investeringar. Under denna tid förändrades också den politiska partistrukturen i Indien. Tidigare hade väljarna i allmänhet valt parti efter kast, religion eller etnicitet, men nu ökade istället stödet för en mängd regionala partier. Mot slutet av sin existens skakades regeringen Rao av ett flertal stora korruptionsskandaler. Detta gav Kongresspartiet dess största valförlust någonsin. Hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP) lyckades för första gången vid valen i maj 1996 bli största parti i Lok Sabha. 20 mars 1998 tillträdde Atal Behari Vajpayee som premiärminister för en koalitionsregering som höll ut ända tills valen i maj 2004, när Kongresspartiet åter lyckades vinna regeringsmakten, nu med valalliansen United Progressive Alliance.

Se även

Asien |  Indiska halvön  |  Samväldet | Indiens språk | Indisk mytologi | Lista över indiska listor

Externa länkar


- [http://www.indien.nu Indien.nu - suverän sida]
- [http://laniel.free.fr/INDEXES/PapersIndex/INDIAMOLLY/DRUGSDYNAMICSININDIA.htm Narkotikahandeln i Indien (engelskspråkig sida)]
- [http://www.travel-images.com/india.html Indien - Bilder] Kategori:Indien als:Indien [[got:

Jawaharlal Nehru

Jawaharlal Nehru, född 14 november 1889 i Allahabad, Uttar Pradesh, Indien, död 27 maj 1964 (hjärnblödning följd av en hjärtattack), indisk självständighetskämpe och politiker. Indiens förste premiärminister, 1947–1964. Trots att han var av brahminsk släkt (kasten kashmiri pandit), ansåg sig Nehru inte tillhöra någon religion. I sin ungdom gick han på Harrow och University of Cambridge, och sågs som höggradigt anglifierad innan han anslöt sig till den indiska frihetsrörelsen. Hans engagemang i rörelsen gjorde att han nio gånger fängslades av myndigheterna i Brittiska Indien, perioder under vilka han författade en rad böcker. Förärades med hederstiteln pandit. Nehrus far var Motilal Nehru och Indira Gandhi var hans dotter. Han kremerades vid stranden av Yamuna.



Omdömen om Nehru
- "I mod kommer han inte att överträffas. Vem kan överglänsa honom i hans kärlek för sitt land? Han är ren som kristall och ärlig bortom varje misstanke. Han är en riddare sans peur, sans reproach." - Mahatma Gandhi, 1929.
- "Denne man har övervunnit två av de största svagheterna i den mänskliga karaktären - han känner vare sig fruktan eller hat". - Sir Winston Churchill, 1949. Nehru ja:ジャワハルラール・ネルー

1907

Händelser


- 3 januari - Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
- 14 januari - Ett jordskalv utbryter i Kingston på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer.
- 15 januari - Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
- 25 januari - Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt.
- 11 mars - Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av uppfinnaren Sven Wingquist. Den har från början 15 anställda.
- 22 mars - Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
- 17 april - August Strindbergs Ett drömspel har urpremiär på Svenska teatern med Harriet Bosse i huvudrollen.
- 20 april - De första svenska majblommorna börjar säljas.
- 2 maj - Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
- 11 maj - Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av riksdagen.
- 14 maj - Rösträtt till Andra kammaren införs för män över 24 år. Systemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan.
- 25 maj - Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan.
- 1 juni - Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.
- 6 juni - Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
- 8 juni - Nordiska museets nya byggnad på Djurgården invigs.
- 25 juli - Scoutrörelsen grundas i England av Robert Baden-Powell.
- 2 augusti - Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
- 10 augusti - Tre betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
- 28 augusti - Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
- 26 september - Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet.
- 13 november - Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
- 16 november - Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 26 november - Intima teatern, en experimentteater vid Norra Bantorget i Stockholm, öppnas på initiativ av August Strindberg och August Falck.
- November - Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer.
- 4 december
  - Carl-Gustaf Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
  - Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
- 6 december - Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
- 8 december - Vid Oscar II:s död efterträds han på den svenska tronen av sin son Gustaf V.
- 19 december – Vid en kolgruveexplosion i Jacobs Creek, Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare.
- 20 december - Vid en kolgruveexplosion i Yolande, Alabama omkommer 91 gruvarbetare.
- 27 december - Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor.
- Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen.
- Den svenska Nationalföreningen mot emigration bildas.
- Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
- En ny svensk arrendelag införs.
- Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
- Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
- Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
- Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången når Sverige.
- Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
- AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
- Dramatiska teatern i Stockholm invigs med Strindbergs Mäster Olof.
- Den första svenska skönhetstävlingen anordnas.
- Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
- Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå skall utreda frågan om samernas skolgång.
- Panamakanalen påbörjas.

Födda


- 3 januari - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 4 januari - Marte Harell, österrikisk skådespelerska.
- 6 januari
  - Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
  - Helen Kleeb, amerikansk skådespelerska.
- 11 januari - Pierre Mendès-France, fransk politiker.
- 13 januari - Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
- 15 januari - Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
- 22 januari
  - Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelerska.
  - Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
- 23 januari
  - Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
  - Andrex, fransk skådespelare.
  - Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
  - Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelerska.
- 5 februari - Pierre Pfimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj-1 juni 1958.
- 16 februari - Giosuè Carducci, italiensk författare, nobelpristagare.
- 17 februari - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
- 21 februari - W. H. Auden, brittisk poet.
- 22 februari - Robert Young, amerikansk skådespelare.
- 8 mars - Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
- 13 mars - Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
- 14 mars - Björn-Erik Höijer, svensk författare.
- 15 mars
  - Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska.
  - Jimmy MacPartland, amerikansk jazzmusiker (clarinett).
- 22 mars - Lúcia de Jesus dos Santos, portugisiskt helgon.
- 27 mars - Tom Walter, svensk skådespelare.
- 2 april - Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
- 9 april - Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
- 11 april - Nina Scenna, svensk skådespelare.
- 14 april - Francois Duvalier, haitisk diktator.
- 15 april - Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
- 25 april -