:: wikimiki.org ::
| Tidsaxel För Sverigedemokraternas Historia |
Tidsaxel för Sverigedemokraternas historiaTidsaxel för Sverigedemokraternas historia
- 1988
- Lördagen den 6 februari samlades Leif Zeilon, Sven Davidsson, Jerker Magnusson och uppåt ett tjugotal ytterligare personer i en lägenhet i Stockholm. Syftet var att bilda ett politiskt parti. Man diskuterade partiets utformning, politik och namn. Bland de namnförslag som nämndes kan nämnas Svenska Fosterlandspartiet. Till slut enades man om namnet Sverigedemokraterna, och man enades även om att partiet skulle anses vara bildat.
- Partiet gick till val och bedrev mindre kampanjer i Stockholm, Göteborg och Malmö, samt i Vårgårda. Kampanjen gick bäst i Vårgårda, där SD var bara 17 röster från mandat. Sverigedemokraterna fick 1 118 riksdagsröster. Detta år bedrevs även närradiosändningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Sjöbo besöktes samtliga hushåll av SD-aktivister, som ville hjälpa nej-sidan till seger i folkomröstningen.
- 1990
- Många nya lokalavdelningar byggdes upp.
- SD tog del i protesterna mot en ny flyktingförläggning i Kimstad.
- 1991
- Valkampanj med demonstrationer och torgmöten. Bara 11 av totalt 43 lokalavdelningar ställde upp i valet. Kommunala mandat i Dals-Eds kommun och Höörs kommun, mycket nära mandat i Säter. Många aktiva i partiet, men svag organisation.
- 1992
- Problemen med att hyra lokal började. Borgarrådet, senare utrikesministern, Anna Lindh utfärdade generellt förbud för SD att hyra lokal av Stockholms kommun.
- Beslut om att SD skulle verka för bildandet av ett ungdomsförbund. Som bakgrund låg partiets framgångar i skolvalet 1991. Sverigedemokraternas Ungdomsförbund (SDU) bildades 1993. Snart omdöptes förbundet till Sverigedemokratisk Ungdom. Enligt den officiella interna historieskrivningen var "den sverigedemokratiska rörelsen vid denna tid så svag, att ideologiskt avvikande personer tog sig in och besatte höga poster, varpå moderpartiet så småningom beslöt sig för att knyta ungdomsverksamheten till sin egen organisation".
- 1993
- Torgmöten och demonstrationer hölls runt om i landet. Dåvarande partiledaren Anders Klarström tilläts hålla tal i Almedalen.
- Ledande sverigedemokrat grips vid vänsterpartiets förstamajtåg i Kungsträdgården, med skarp handgranat.
- 1994
- Rekordstor satsning i valet, inkluderande en norrlandsturné. Demonstrationer och torgmöten. I valet erhölls 13 954 riksdagsröster och partiet fick sammanlagt fem kommunala mandat - två i Höörs kommun, två i Dals-Eds kommun och ett i Ekerö kommun.
- 1995
- Stora skulder efter valet och partiet i djup kris. Många aktiva lade av med politiken. Mikael Jansson från Örebro tog över partiledarskapet och påbörjade uppstädningen i partiet.
- 1998
- Inför valet 1998 var partiet större än någonsin och gick fram till 19 624 riksdagsröster. I de kommunala valen vann partiet 8 mandat - två i Höörs kommun, två i Trollhättans kommun, två i Haninge kommun, ett i Sölvesborgs kommun och ett i Dals-Eds kommun. Framgången för partiet chockade många av de politiska motståndarna. SDU - partiets ungdomsförbund - grundades som ett självständigt och fristående förbund.
- 1999
- Sverigedemokraterna ställde upp i valet till EU-parlamentet, och blev för första gången det största icke-riksdagspartiet. I valet erhöll SD 8 568 röster och i medierna beskrevs partiet som valets vinnare.
- 2001
- Under ledning av en grupp uteslutna SD-medlemmar bildas Nationaldemokraterna. SD-medlemmar främst i Stockholm och Göteborg lämnar partiet och ansluter sig till det nya partiet.
- Ett år före riksdagsvalet hölls val till Svenska kyrkan. Det var första gången som Svenska kyrkan höll val i egen regi. SD beslutade att ställa upp som ett konservativt alternativ till de övriga nomineringsgrupperna. SD gjorde här sin dittills största valframgång. Resultatet blev två mandat på riksnivå - i kyrkomötet - och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftfullmäktige. Dessutom vann SD mandat i Sunnes samfällda kyrkofullmäktige och i S:t Mikaels församling i Huddinge. Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund - Fädernas kyrka.
- 2002
- Den 14 februari 2002 meddelade riksdagsmannen och före detta moderaten Sten Andersson att han anslöt sig till Sverigedemokraterna. Bara två veckor senare meddelade Sjöbopartiets grundare och riksbekante Sven-Olle Olsson att även han anslöt sig till SD.
- 2005
- Efter hårda inre strider valdes Jimmie Åkesson till partiordförande. Han vann omröstningen på riksårsmötet och fick 91 röster mot Mikael Janssons 50.
Kategori:Nationalistiska partier i SverigeKategori:Tidsaxlar
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna, SD, svenskt politiskt parti, grundat 1988. Partiet har sin bakgrund i Sverigepartiet och organisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Partiet beskriver sin ideologi som nationalismen, men anklagas ofta av kritiker för att vara främlingsfientligt och populistiskt.
Partiets pressorgan heter SD Kuriren. Den interna medlemstidningen heter SD Bulletinen.
Historia
- Se tidsaxel för Sverigedemokraternas historia
Ideologi
Sverigedemokraterna säger sig vara ett demokratiskt nationalistiskt parti. Partiets program har sedan programrevisionen 1999 angetts bygga på en rad ställningstaganden med nationell samhörighet, frihet och ett ekologiskt medvetande som grund. Partiet säger sig anse att den nationella grunden är viktigt för ett politiskt parti, och att många av Sveriges problem bottnar i att allmänintresset ofta har fått stå tillbaka för starka och välorganiserade särintressen.
Sverigedemokraterna menar att man på olika sätt vill stärka och göra sig till tolk för allmänintresset. Allmänintresset måste vara vägledande vid politiska beslut, anser partiet. Sverigedemokraterna anser även att sambandet mellan rättigheter och skyldigheter måste tydliggöras inom politiken, vilket innebär att de betonar att en medborgare som anser sig ha en rättighet måste förstå att han därmed också har skyldigheter. Partiets ståndpunkt är att skapa en anda av fosterlandskärlek och gemenskap, och ett samhälle där idealism, ansvarstagande och samarbete uppmuntras. Sverigedemokraterna vänder sig därför officiellt till alla svenskar oavsett bakgrund och status i samhället.
Sverigedemokraterna säger sig vara för FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna och religionsfrihet och har detta inskrivet i sitt principprogram. Flera ledande partiföreträdare har dock så sent som 2005 uttalat sig för ett förbud mot moskéer på svensk mark.
Sverigedemokraterna förklarade sig tidigare vara ett parti i mitten på den politiska skalan, något som efter antagandet av ett principprogram 2003 inte längre finns angivet i något officiellt dokument. Partiet tar officiellt starkt avstånd från marxism och nazism.
Partiledare
:1988-1989 Leif Ericsson och Jonny Berg, talesmän
:1989-1990 Ola Sundberg och Anders Klarström, talesmän
:1990-1992 Anders Klarström och Madeleine Larsson, talesmän
:1992-1995 Anders Klarström, partiledare
:1995-2005 Mikael Jansson, partiledare
:2005- Jimmie Åkesson, partiledare
Lokalavdelningar
Den enda lokalavdelning som funnits med ända sedan partiets grundande är SD Göteborg. På partiets webbplats angavs 16 september 2004 totalt lokalavdelningar i 80 kommuner, varav endast riksorganisationens kontaktuppgifter, annan lokalavdelnings webbplats eller endast en e-postadress angavs för totalt 28 kommuner, vilket då lämnade ett "netto" på 52 kommuner.
Valresultat och opinionsstöd
I valet i september 2002 kandiderade SD i 79 kommuner. Valresultatet blev en framgång för partiet. I 29 kommuner tog man 49 mandat, och en SD-kandidat valdes också in på ett annat partis lista. Samtidigt fick man 76 300 röster i riksdagsvalet, vilket motsvarar 1,44 % av de avgivna rösterna. Sverigedemokraterna blev därmed det största partiet under 4%-spärren. I kommunalvalet blev dock SPI större - medan SD fick 50 mandat fick SPI 76 mandat.
I Europaparlamentsvalet 2004 fick partiet 27 707 röster, vilket motsvarar 1,1 procent, och gick därmed framåt jämfört med 1999 års val då man fick 8 568 röster och 0,3 procent. Jämfört med riksdagsvalet 2002 gick dock partiet bakåt. Partiet kandiderade som nomineringsgrupp i kyrkovalet 2005 och ökade jämfört med kyrkovalet 2001 från en röstandel på 0,8% till 1,7% i valet till kyrkomötet.
En mätning (väljarbarometern) genomförd av DN/Sydsvenskan/Temo och publicerad 17 september 2005 ger "främlingsfientliga Sverigedemokraterna...ett väljarstöd på cirka en procent i mätningen".
Antal medlemmar
Enligt boken "Sverigedemokraterna från insidan" hade Sverigedemokraterna hösten 2003 c:a 1 450 medlemmar, och ungdomsförbundet SDU c:a 100 medlemmar.
På partiets riksårsmöte 2004 i Trollhättan uppgav partiledaren Mikael Jansson i sitt öppningsanförande att partiet hade lyckats nå 1 800 i medlemsantal vid verksamhetsårets slut. Enligt inofficiell uppgift från partiets pressekreterare 21 februari 2005 har partiet då omkring 2 000 medlemmar, medan ungdomsförbundet har omkring 400. Enligt inofficiell uppgift från partikansliet i maj 2005 har medlemsutvecklingen varit följande:
- juni 2001: c:a 900 medlemmar
- januari 2002: c:a 1 000
- januari 2003: c:a 1 200
- 1 januari 2004: 1 386
- 1 januari 2005: 1 740
Kritik
Partiets kritiker har anklagat Sverigedemokraterna för att vara ett främlingsfientligt och/eller rent rasistiskt parti. Forskaren Heléne Lööw, expert på nutida svensk nationalsocialism, har kallat partiet "extremnationalistiskt" och en "rasistisk organisation".
Lööw skrev i Dagens Nyheter den 5 december 1998 att "Sverigedemokraterna är varken nazister, rasister eller högerextremister".
En av den tidigare partiledaren Mikael Janssons första åtgärder efter makttillträdet 1995 var att skriva in ett förbud mot adoption av utomnordiska barn i partiprogrammet, något som blev verklighet i 1996 års partiprogram. Denna programpunkt ströks utan förklaring vid ett möte 2002. En möjlig förklaring till strykandet är att det vanligaste argumentet från partiets motståndare, när dessa menat att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, varit att partiet krävt ett förbud mot utomnordiska adoptioner.
Av de 49 mandat partiet vann 1998 förlorades 5 i valet 2002. Ett mandat, de enda, i Kristinehamn, Arvika resp- i Askersund, ett av mandaten i Helsingborg och senast (slutet av januari 2004) ett av mandaten i Karlskrona. En rad avsägelser har skett, mest uppmärksammat är gruppledaren i Trollhättan,
- Jimmy Windeskog, och hans avsägelse från mandatet i kommunfullmäktige. Vid månadsskiftet januari-februari 2005 tog
- Ulf Blomström, kommunfullmäktig i Burlöv och invald i SDU:s riksstyrelse, en timeout från politiken, sedan han gripits av polis. Förundersökningen mot honom lades dock senare ned och han är inte längre misstänkt för brottslighet.
- Linda Hedqvist, som avsade sig sin kommunfullmäktigeplats i Arvika, röstades ut ur partistyrelsen, för att 26 augusti 2005 dömas till 3 månaders fängelse för övergrepp i rättssak.
- Frank Alsén, som var den fullmäktigeledamot som hoppade av i Karlskrona, uttalade sig i samband med detta till pressen och ansåg de politiska motståndarna vara "ryggradslösa kräk..som borde skickas till läger".
2004 framkom det att belgaren Bernard Mengal bidragit ekonomiskt till SD:s verksamhet. Enligt Helsingborgs Dagblad/NST arbetar Mengal öppet för att "bevara den nordiska rasen" och vill föra en väpnad kamp mot "det judisk-kapitalistiska samhället". [http://www.analyskritik.press.se/Sverige/Partierna/SD/SD.htm] Expressen har gjort en utredning om Mengal och funnit att han anklagats för rasistiskt tryckfrihetsbrott. [http://www.expressen.se/index.jsp?a=128678] SD förnekar dock enligt egen undersökning, att Mengal skulle vara rasist.
Partiet har också anklagats för att vara inblandade i högerextremistiskt våld.
I SVT Debatt om Sverigedemokraterna vittnade ex-medlemmar om hur nuvarande medlemar bland annat kallat sig för nationalsocialister och gjort hitlerhälsningar på möten.
Se även
- Bevara Sverige Svenskt
- Sverigedemokratisk Ungdom
- Nationalism
- Högerpopulism
Litteratur
-
-
-
Externa länkar
Partiets egna länkar
- [http://www.sverigedemokraterna.se/ Partiets officiella webbplats]
- [http://www.sdkuriren.se/ SD-Kurirens webbtidning]
Partiets kritiker
- [http://www.analyskritik.press.se/Sverige/Partierna/SD/SD.htm Tidskriften Analys & Kritik - Sverigedemokraterna]
- [http://www.expo.se/index_1.php?pg=http%3A//www.expo.se/www/inf_1_2.html Expo om Sverigedemokraterna]
Kategori:Nationalistiska partier i Sverige
Historia
Historia är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är dock källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historie-teoretisk metod.
Se också:
- Danmarks historia
- Finlands historia
- Norges historia
- Sveriges historia
- populärhistoria
- Historiker
- Historiemåleri
Epoker:
- Stenåldern
- Bronsåldern
- Järnåldern
- Vendeltiden
- Vikingatiden
- Antiken
- Medeltiden
- Reformationen
- Stormaktstiden
- Gustavianska tiden
- Frihetstiden
- Upplysningstiden
- 1800-1900
- 1900-2000
- Historiska årtal
Teman:
- Marinhistoria
- Handelshistoria
- Näringslivshistoria
Slag
- Slaget vid Stångebro
- Slaget vid Cable Street
Krig
- Trettioåriga kriget
- Första världskriget
- Andra världskriget
- Finska vinterkriget
Fredsfördrag
- Freden i Brömsebro
- Versaillesfreden
- Westfaliska freden
- Napoleon Bonaparte
Berömda statsledare med biografier:
- Karl den store
- Birger Jarl
- Gustav Vasa
- Gustav III
Externa länkar
- [http://www.historyplace.com/ The History Place]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
Kategori:Historia
fiu-vro:Aolugu
ja:歴史
ko:역사
ms:Sejarah
simple:History
th:ประวัติศาสตร์
zh-min-nan:Le̍k-sú
Sven DavidssonSven Davidsson (Sven Davidson), svensk politiker; ledande inom Nysvenska Rörelsen på 1970-talet, 1979 en av grundarna till Bevara Sverige Svenskt, sedan vice partiledare i Sverigepartiet, och en av de ledande företrädarna för Sverigedemokraterna under detta partis första år. Övergíck sedermera till Nationaldemokraterna, för vilka han kandiderade i valet till kommunfullmäktige i Salem 2002.
Se även
- Sven Davidson - tennisspelare
Davidsson, Sven
Davidsson, Sven
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
| | |
