:: wikimiki.org ::
| 1736 |
17361735 <--> 1737 / 18ma yar-cento
----
Eventi
- Azia –
- Qianlong divenas cezaro di Chinia (til 1796). L’ imperio di Qing-dinastio esas maximale, populo kreskas e stato richeskas. Omna revolti esas represita senajorne.
- Nadir divenas shaho di Persia (til 1747).
- Sud-Amerika –
- On trovas naturala gumo en tropiko di Peru.
- Jesuiti fondas akademii en São Paulo e São José, en Brazil.
Naski
- James Watt, Angla inventisto (mortos ye 1819).
Morti
- Abbas 3ma, shaho di Persia.
Category:1730a yari
ko:1736년
17351734 <--> 1736 / 18ma yar-cento
----
Eventi
- Europa –
- Sueda Carl von Linné (originale Linnaeus) publikigas sua verko pri naturala sistemo. Il skisas klasifiko-sistemo di tota plantaro ed animalaro. Il deskriptas veneral organi di planti, quo komocionas longe: granda Germana Johann Wolfgang von Goethe ye 1820a yari deziros, ke yunini ne lektez verko di Linné.
- Azia –
- En Persia Nadir, konsilisto e militestro di lasta safavido-regnanto vinkas Turki en kombato che Baghavand e konquestas Tbilis.
- Nord-Amerika –
- L’ invektivo-litijo di John Peter Zeuger produktas a jurnalaro di nord-Amerika libereso di vorto.
Naski
Morti
- Yongzheng, Mandju-cezaro di Chinia (depos 1722).
Category:1730a yari
ko:1735년
simple:1735
17371736 <--> 1738 / 18ma yar-cento
----
Eventi
Naski
Morti
- 18 di decembro – Antonio Stradivari, Italiana violino-konstruktisto (naskis ye 1644).
Category:1730a yari
ko:1737년
AziaMaxim granda kontinento en mondo, cirkum quaropla kam Europa. Azia ed Europa formacas kune superkontinento Eurazia.
Image:Asien-Pos.png
- Areo: 44,4 milioni km2.
- Habitanti (1980): 2.638 milioni.
- Maxim norda loko: Kabo Chelyuskin, Rusia (77˚ 36' N).
- Maxim esta loko: Kabo Dejnyov, Rusia (169˚ 45' W).
- Maxim suda loko: Kabo Bulus, Malaysia (1˚ 16' N).
- Maxim westa loko: Kabo Baba, Turkia (26˚ 4' E).
Stati en Azia
Afganistan | Armenia | Azerbaijan | Bahrain | Bangladesh | Brunei | Bhutan | Chinia | Filipini | Gruzia | India | Indonezia | Irak | Iran | Israel | Japonia | Jordania | Kambodja | Katar | Kazakstan | Kirgizistan | Korea | Kuwait | Laos | Libano | Malaysia | Maldivi | Myanmar | Mongolia | Nepal | Nord-Korea | Oman | Pakistan | Palestina | Saudia Arabia | Singapur | Siria | Sri-Lanka | Sud-Korea | Tailando | Taiwan | Tadjikistan | | Timor Leste | Turkia | Turkmenistan | Unionita Araba Emir-landi | Uzbekistan | Vietnam | Yemen
Turkia e Rusia jacas en Azia ed Europa.
Altra loki
Abudabi | Gobi | Himalaya | Kamchatka | Kashmir | Mandjuria | Proxim-Oriento | Siberia | Tibet
Historiala loki
Anam | Asirio | Avan-Azia | Babilonia | Burma | Ceylon | Foinikia | Formoza | Galilea | Judea | Kanaan | Malayo | Mezopotamia | Persia | Siam
Lagi e mari
Aralo | Baikalo | Beringa Maro | Gulfo di Oman | Indiana Oceano | Jordan | Kaspia Maro, Kaspio | Maro di Arabia | Mortinta Maro | Pacifika Oceano, Pacifiko | Reda Maro
Insuli
Borneo | Chipro | Java | Kurili | Sumatra | Taiwan
Canali e stretaji
Suez-kanalo | Cushima-stretajo | Hormuz-stretajo | Melaka-stretajo | Taiwan-stretajo
-
ja:アジア
ko:아시아
ms:Asia
simple:Asia
th:ทวีปเอเชีย
zh-min-nan:A-chiu
Chinia
Chinia jacas en est Azia. Lua oficala nomo esas Zhonghua renmin gong he guo.
Bazala fakti pri Chinia
Historio
Chinia esas un de nasko-loki di homala kulturo, do Chinia havas tre longa historio. Yen periodi dil historio di Chinia segun Chiniana historiisti:
- c. 600.000 aK—7000 aK: paleolita periodo.
- c. 7000 aK—1600 aK: neolita periodo.
- c. 1600 aK—1100 aK: Shang-dinastio.
- c. 1600 aK—1400 aK: Zhengzhou kom chefurbo.
- c. 1400 aK—1027 aK: Anyang kom chefurbo.
- 1027 aK—770 aK: Westa Zhou.
- 770 aK—475 aK: Periodo di printempo e autuno.
- 475 aK—221 aK: Periodo di kombatanta stati.
- 221 aK—207 aK: Qin-dinastio.
- 206 aK—220 pK: Han-dinastio.
- 206 aK—24 pK: Westa Han.
- 25 pK—220 pK: Esta Han.
- 220—265: Periodo di tri rejii.
- 265—316: Westa Jin-dinastio.
- 317—420: Esta Jin-dinastio.
- 420—589: Suda dinastii.
- 386—581: Norda dinastii.
- 581—618: Sui-dinastio.
- 618—906: Tang-dinastio.
- 907—960: Periodo di kin dinastii.
- 960—1279: Song-dinastio.
- 916—1125: Liao-dinastio.
- 1115—1234: Jin-dinastio.
- 1279—1368: Yuan-dinastio.
- 1368—1644: Ming-dinastio.
- 1644—1912: Qing-dinastio.
- 1912—1945: Republikala tempo.
- 1945—1949: Interna milito.
- 1949— : Populo-demokratio.
Politiko
Chinia esas depos 1949 socialista populo-demokratio. La komunista partiso di Chinia havas povo.
Geografio
Surfaco: 9.596.960 km2.
Lojanti (yaro): 1.286.975.468 (2003); 1.008.175.000 (1983).
Chef-urbo: Beijing
Altra urbi: Shanghai, Tianjin, Chongqing, Guangzhou (Kanton), Shenyang.
Ekonomio
Precipua exportacala vari esas teo, soyo, oleo, oleal produkturi, kemial produkturi, stofi, mashini, volframo, antimono, karbono.
Demografio
Chinia esas multanaciona stato, ma nur Chiniana linguo esas oficala.
Kulturo
Chinia esas ateista stato. Tamen la populo suportas Konfuceismo, Buddhismo e Taoismo.
Cetera aferi
Category:Azia
als:Volksrepublik China
ja:中華人民共和国
ko:중화인민공화국
ms:Republik Rakyat China
simple:People's Republic of China
th:สาธารณรัฐประชาชนจีน
zh-cn:中华人民共和国
zh-min-nan:Tiong-hoâ Jîn-bîn Kiōng-hô-kok
zh-tw:中华人民共和国
17961795 <--> 1797 / 18ma yar-cento
----
Eventi
- Azia – Cezaro di Chinia Qianlong rezignas ma duktos rejimo til 1799.
Naski
Morti
- Katarina la Granda, caro di Rusia (depos 1762).
Category:1790a yari
ko:1796년
simple:1796
th:พ.ศ. 2339
AmerikaLa kontinento di Amerika dividesas en tri: Nordala, Centrala e Sudala parto. Altralatere ulafoye on parolas nur pri Nord- e Sud-Amerika, e tatempe
Centr-Amerika esas konsiderata kom parto di Nord-Amerika. Anke Karibeo od Antili (Granda Antili e Mikra Antili) esas konsiderata kom aparta areo.
Image:Amerika-Pos.png
Segun la linguala stando en Amerika, on parolas pri Angla Amerika, Quebec (Franca), Hispana Amerika e Portugala Amerika.
Nord-Amerika
Stati
Kanada | Mexikia | Usa
----
Altra loki
Alaska | Aleuti | Grenlando | St Pierre e Mikelon
----
Fluvii
Mississippi
----
Monti
Monto Mc Kinley | Monto Whitney | Monto Elbert | Monto Waddington
Centr-Amerika
Stati
Bahama | Barbados | Belize | Dominika | Dominga Republiko | Grenada | Guatemala | Haiti | Honduras | Jamaika | Kosta Rika | Kuba | Nikaragua | Panama | Salvadoria | St Lucia | St Vincent e Grenadini
----
Altra loki
Antili | Bermudi | Guadelupe | Hispaniola | Kayman-Insuli | Martinik | Montserrat | Panama-kanalo | Porto-Riko | St Kitts-Nevis | Virgin-Insuli Britana | Virgin-Insuli Usana
----
Mari
Karibeana Maro
----
Monti
Citlatepetl
Sud-Amerika
Stati
Arjentinia | Bolivia | Brazil | Chili | Equador | Guayana | Kolumbia | | Paraguay | Peru | Surinam | Trinidad e Tobago | Uruguay | Venezuela
----
Altra loki
Falklandi | Franca Guayana | Galapagi | Patagonia
----
Fluvii
Amazon | Uruguay
----
Monti e montari
Ancohuma | Aconcagua | Chimborazo
ja:アメリカ州
ko:아메리카
nb:Amerika
simple:The Americas
zh-min-nan:Bí-chiu
Peru
Peru jacas en westa rivo di Sud-Amerika. Lua vicina landi esas en sudo Chili, en sud-esto Bolivia, en esto Brazil, en nord-esto Kolumbia, en nordo Equador. En westo jacas la oceano Pacifiko.
Bazala fakti pri Peru
Historio
Politiko
Geografio
Ekonomio
Demografio
- Habitanti: 28 milioni.
: - Indiani 54 %.
: - Mestizi 12 %.
: - de Hispana origino 12 %.
: - altri 2 %.
Kulturo
- Iliteraso che adulti: 10 %.
Cetera aferi
Category:Sud-AmerikaCategory:Peru
ja:ペルー
ko:페루
ms:Peru
simple:Peru
th:ประเทศเปรู
Brazil
Category:Sud-AmerikaCategory:Brazil
Brazil jacas en Sud-Amerika.
Bazala fakti pri Brazil
Historio
Politiko
Geografio
- Parto-stati di Brazil
Ekonomio
Demografio
Kulturo
Cetera aferi
ko:브라질
ms:Brazil
ja:ブラジル
simple:Brazil
James WattJames Watt ye 19 di januaro 1736 en Greenock Skotia - 19 di agosto 1819 en Heathfield esis matematisto ed injeniero do emendo pri vapor-motoro esis maxim importanta pro industriala revoluciono.
komando-valvo
Watt, James
ja:ジェームズ・ワット
simple:James Watt
Category:1730a yariCategory:18ma yar-cento
Henrique de Borgonha, conde de PortucaleHenrique de Borgonha (1066 — Astorga, 24 de Abril de 1112) foi Conde de Portucale desde 1093 até à sua morte. Ele foi o filho de Henrique de Borgonha, herdeiro de Roberto I, Duque de Borgonha e irmão de Eudes I.
Sendo um filho mais novo, Henrique tinha poucas possibilidades de alcançar fortuna e títulos por herança, tendo por isso aderido à Reconquista contra os Mouros na Península Ibérica. Ele ajudou, enquanto cruzado, o Rei Afonso VI de Castela e Leão a conquistar o Reino de Galiza, que compreendia aproximadamente a moderna Galiza e o norte de Portugal, e como recompensa casou com a filha dele, Teresa de Leão. Com este casamento, em 1093, Henrique tornou-se também o Conde de Portugal, condado à época dependente do reino de Leão.
Teve vários filhos de Teresa. O mais novo, o único que sobreviveu à infância, foi Afonso Henriques, que se tornou o segundo Conde de Portugal em 1112. No entanto, o jovem Afonso tinha outros planos; em 1128 rebelou-se contra sua mãe que pretendia o condado devolvido a ela, e em 1139 reafirmou-se independente de Leão e proclamou-se Rei de Portugal. O reconhecimento oficial ocorreu em 1143, com a assinatura do tratado de Zamora. Está sepultado na Sé de Braga
- Árvore genealógica dos reis de Portugal
- Cruzadas
- Borgonha
categoria:Condes de Portucale
wynajem Granada accommodation online slots narty szkolne
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Halbstark
Als Halbstarke wurden in den 1950er Jahren in der Öffentlichkeit allein oder in Gruppen aggressiv auftretende - zumeist männliche und aus der Arbeiterschicht stammende - Jugendliche bezeichnet. Auch Rowdys genannt, rebellierten sie gegen familiäre, soziale und gesellschaftliche Autoritäten. Das Halbstarken-Problem wurden 1956 in dem Film Die Halbstarken mit Horst Buchholz und Karin Baal thematisiert.
|
Namensänderungen politischer Gemeinden der Schweiz
Die Grundeinheit der staatlichen Organisation der Schweiz sind die politischen Gemeinden.
Die nachfolgende Liste umfasst lediglich Namensänderungen ohne Gebietsveränderung (d.h. ohne neue Namen nach Fusionen) im Zeitraum 1850-2005. Für Namensänderungen die sich aus Gebietsfusionen oder Gebietsteilungen ergaben, siehe: Aufgehobene politische Gemeinden der Schweiz.
Die Zusammenstellung basiert auf dem
|
Halbstarke
Als Halbstarke wurden in den 1950er Jahren in der Öffentlichkeit allein oder in Gruppen aggressiv auftretende - zumeist männliche und aus der Arbeiterschicht stammende - Jugendliche bezeichnet. Auch Rowdys genannt, rebellierten sie gegen familiäre, soziale und gesellschaftliche Autoritäten. Das Halbstarken-Problem wurden 1956 in dem Film Die Halbstarken mit Horst Buchholz und Karin Baal thematisiert.
|
Gaußschule – Gymnasium am Löwenwall
Die Gaußschule ist ein Gymnasium der Stadt Braunschweig.
Geschichte
Braunschweig
Braunschweig
Am 21. April 1909 wird sie als städtische Realsc
|
Wesleyan
Die Wesleyan-Universität (Ohio Wesleyan University) ist eine US-amerikanische Universität in Delaware, Ohio (Ostküste), die 1842 gegründet wurde.
Die Wesleyan-Universität im Bundesstaat Ohio gilt als eine der angesehensten Universitäten der Welt. Der Campus, welcher sich über mehrere 200 Hektar großzügig gestalteten Landes erstreckt, bietet eine Fülle von Gebäuden im neugotischen Stil, viele von ihnen sind über 200 Jahre alt. Einige neuere Bauten sind im Stil moderner Architektur err
|
Apache Portals
Apache Portals ist ein Projekt der Apache Software Foundation. Zur Zeit enthält es folgende Unterprojekte:
Jetspeed-1
Jetspeed ist ein Enterprise Information Portal das unter Verwendung von Java und XML programmiert wurde. Die einzelnen Seiten des Portals sind aus Portlets aufgebaut.
Jetspeed-2
Di
|
Liste wichtiger Homöopathen
- Karl Julius Aegidi
- William Boericke [http://homeoint.org/biograph/boericke.htm] (1849-1929)
- Clemens Maria Franz von Bönninghausen (1785-1864)
- Ernst Georg Freiherr von Brunnow
- Carl W. Caspari
-
|
Nordische Skiweltmeisterschaft 1974
Die 30. Nordische Skiweltmeisterschaft fand vom 16. - 24. Februar 1974 im schwedischen Falun statt.
Langlauf Männer
15 km
Datum: 20. Februar 1974
30 km
Datum:
|
Landkreis Diedenhofen
Der deutsch-lothringische Landkreis Diedenhofen (französisch: Thionville) – zeitweilig geteilt in die Kreise „Diedenhofen-Ost“ und „Diedenhofen-West“ – bestand in der Zeit zwischen 1871 und 1918/1920 und zwischen 1940 und 1944.
Der Landkreis Diedenhofen umfasste am 1. September 1944:
- die 3 Städte Diedenhofen, Hayingen und Sierck, ferner
- 61 weitere Gemeinden.
|
Gouffre de Padirac
Der Gouffre de Padirac (Schlund von Padirac) ist eine Grotte, in der Nähe Sarlats (Dordogne) gelegen.
Das Höhlensystem ist durch einen unterirdischen Fluss entstanden, der sich über hundert Meter tief in die verkarsteten Kalke der Causses de Gramat eingegraben hat und in die | |