:: wikimiki.org ::

Chinia

Chinia

Chinia jacas en est Azia. Lua oficala nomo esas Zhonghua renmin gong he guo. Bazala fakti pri Chinia

Historio

Chinia esas un de nasko-loki di homala kulturo, do Chinia havas tre longa historio. Yen periodi dil historio di Chinia segun Chiniana historiisti:
- c. 600.000 aK—7000 aK: paleolita periodo.
- c. 7000 aK—1600 aK: neolita periodo.
- c. 1600 aK—1100 aK: Shang-dinastio.
- c. 1600 aK—1400 aK: Zhengzhou kom chefurbo.
- c. 1400 aK—1027 aK: Anyang kom chefurbo.
- 1027 aK—770 aK: Westa Zhou.
- 770 aK—475 aK: Periodo di printempo e autuno.
- 475 aK—221 aK: Periodo di kombatanta stati.
- 221 aK—207 aK: Qin-dinastio.
- 206 aK—220 pK: Han-dinastio.
- 206 aK—24 pK: Westa Han.
- 25 pK—220 pK: Esta Han.
- 220—265: Periodo di tri rejii.
- 265—316: Westa Jin-dinastio.
- 317—420: Esta Jin-dinastio.
- 420—589: Suda dinastii.
- 386—581: Norda dinastii.
- 581—618: Sui-dinastio.
- 618—906: Tang-dinastio.
- 907—960: Periodo di kin dinastii.
- 960—1279: Song-dinastio.
- 916—1125: Liao-dinastio.
- 1115—1234: Jin-dinastio.
- 1279—1368: Yuan-dinastio.
- 1368—1644: Ming-dinastio.
- 1644—1912: Qing-dinastio.
- 1912—1945: Republikala tempo.
- 1945—1949: Interna milito.
- 1949— : Populo-demokratio.

Politiko

Chinia esas depos 1949 socialista populo-demokratio. La komunista partiso di Chinia havas povo.

Geografio

Surfaco: 9.596.960 km².
Lojanti (yaro): 1.286.975.468 (2003); 1.008.175.000 (1983).
Chef-urbo: Beijing
Altra urbi: Shanghai, Tianjin, Chongqing, Guangzhou (Kanton), Shenyang.

Ekonomio

Precipua exportacala vari esas teo, soyo, oleo, oleal produkturi, kemial produkturi, stofi, mashini, volframo, antimono, karbono.

Demografio

Chinia esas multanaciona stato, ma nur Chiniana linguo esas oficala.

Kulturo

Chinia esas ateista stato. Tamen la populo suportas Konfuceismo, Buddhismo e Taoismo.

Cetera aferi

Category:Azia als:Volksrepublik China ja:中華人民共和国 ko:중화인민공화국 ms:Republik Rakyat China simple:People's Republic of China th:สาธารณรัฐประชาชนจีน zh-cn:中华人民共和国 zh-min-nan:Tiong-hoâ Jîn-bîn Kiōng-hô-kok zh-tw:中华人民共和国

Azia

Maxim granda kontinento en mondo, cirkum quaropla kam Europa. Azia ed Europa formacas kune superkontinento Eurazia. Image:Asien-Pos.png
- Areo: 44,4 milioni km².
- Habitanti (1980): 2.638 milioni.
- Maxim norda loko: Kabo Chelyuskin, Rusia (77˚ 36' N).
- Maxim esta loko: Kabo Dejnyov, Rusia (169˚ 45' W).
- Maxim suda loko: Kabo Bulus, Malaysia (1˚ 16' N).
- Maxim westa loko: Kabo Baba, Turkia (26˚ 4' E).

Stati en Azia

Altra loki

Historiala loki

Lagi e mari

Insuli

Canali e stretaji

Suez-kanalo | Cushima-stretajo | Hormuz-stretajo | Melaka-stretajo | Taiwan-stretajo
- ja:アジア ko:아시아 ms:Asia simple:Asia th:ทวีปเอเชีย zh-min-nan:A-chiu

475 aK

476 aK <--> 474 aK / 5ma yar-cento aK ----

Eventi

Naski

Morti

- Herklitus di Ephesus, Grekiana filozofo Category:470a yari aK

221 aK

222 aK <--> 220 aK / 3ma yar-cento aK ----

Eventi

Naski

Morti

- Hasdrubal, Karthaginiana generalo Category:220a yari aK

207 aK

208 aK <--> 206 aK / 3ma yar-cento aK ----

Eventi

Naski

Morti

- Machanidas, generalo Sparta Category:200a yari aK

206 aK

207 aK <--> 205 aK / 3ma yar-cento aK ----

Eventi

- Gojoseon falas.

Naski

Morti

Category:200a yari aK

220

219 <--> 221 / 3ma yar-cento ----

Eventi

- Cao Pi sucedas lua patro Cao Cao ed acendas a la trono di la Regno di Wei.

Naski

Morti

Category:220a yari ja:220 ko:220년

206 aK

207 aK <--> 205 aK / 3ma yar-cento aK ----

Eventi

- Gojoseon falas.

Naski

Morti

Category:200a yari aK

24

23 <--> 25 / 1ma yar-cento ----

Eventi

- Charmides divenas Archon di Athenia.

Naski

Morti

Category:3ma yar-deko

220

219 <--> 221 / 3ma yar-cento ----

Eventi

- Cao Pi sucedas lua patro Cao Cao ed acendas a la trono di la Regno di Wei.

Naski

Morti

Category:220a yari ja:220 ko:220년

265

264 <--> 266 / 3ma yar-cento ----

Eventi

- Komenco di la Jin Dinastio.

Naski

Morti

Category:260a yari ko:265년

316

315 <--> 317 / 4ma yar-cento ----

Eventi

- Fino di la Westa Jin Dinastio.

Naski

Morti

Category:310a yari ko:316년

420

419 <--> 421 / 5ma yar-cento ----

Eventi

- Bahram 5ma di Persia sucedas Yazdegerd 1ma di Persia.

Naski

Morti

Category:420a yari ko:420년

589

588 <--> 590 / 6ma yar-cento ----

Eventi

Naski

Morti

- Imperiestro Sushun di Japonia Category:580a yari ko:589년

581

580 <--> 582 / 6ma yar-cento ----

Eventi

- La Granda Urbo di Helu rinominesas Suzhou da la Sui dinastio en Chinia.

Naski

Morti

Category:580a yari ko:581년

618

617 <--> 619 / 7ma yar-cento ----

Eventi

Naski

Morti

- Papo Adeodatus 1ma Category:610a yari ko:618년

618

617 <--> 619 / 7ma yar-cento ----

Eventi

Naski

Morti

- Papo Adeodatus 1ma Category:610a yari ko:618년

906

905 <--> 907 / 10ma yar-cento ----

Eventi

- La batalio di Fritzlar en Franconia.
- En Chinia Tang-dinastio finas.

Naski

Morti

Category:900a yari ko:906년

960

959 <--> 961 / 10ma yar-cento ----

Eventi

- En Chinia la periodo di kin dinastii finas, e la Song-dinastio komencas (duros til 1279).

Naski

Morti

- Santa Eadburga. Category:960a yari ko:960년

960

959 <--> 961 / 10ma yar-cento ----

Eventi

- En Chinia la periodo di kin dinastii finas, e la Song-dinastio komencas (duros til 1279).

Naski

Morti

- Santa Eadburga. Category:960a yari ko:960년

916

915 <--> 917 / 10ma yar-cento ----

Eventi

- En Chinia komencas Liao-dinastio (duros til 1125).

Naski

- Ferdusi, famoza poeto en Persia.

Morti

Category:910a yari ko:916년

1125

1124 <--> 1126 / 12ma yar-cento ----

Eventi

Europa –
- En Rusia la grand-princo mortis, anarkio forteskas e Kiev perdas sua chefa posteno. Samatempe Novgorod divenas plu forta, e nobeli e richa komercisti ganas plue povo.
- En Hispania l’ arkiepiskopo di Toledo tradukigas la verki di Aristoteles, qui esas rezervita en Araba dum ne-pacala tempo. Sud-Amerika –
- En Inka-stato Sinchi Rocca esas elektita kom la Inkao(?). Il konquestas la tribui di Cuzco-valo. Azia –
- En Chinia Liao-dinastio finas (de 916).

Naski

Morti

Category:1120a yari ko:1125년

1234

1233 <--> 1235 / 13ma yar-cento ----

Eventi

Naski

Morti

Category:1230a yari ko:1234년

1279

1278 <--> 1280 / 13ma yar-cento ----

Eventi

Naski

Morti

Category:1270a yari ko:1279년

1368

1367 <--> 1369 / 14ma yar-cento ----

Eventi

- Azia – Chiniani revoltas kontra povo-havanta Mongoli. Chiniani celebras festo di Tota Luno donacante kuki l’ unu a l’ altru. La kuki kontenas papiro kun texto pri mortigo omna Mongoli dum tota luno en agosto. Zhu Yuanzhang (alias Tai Zu) fondas Ming-dinastio.

Naski

Morti

Category:1360a yari ko:1368년

Cypriotisk

Denna artikel handlar om staten Cypern. Se även Nordcypern. För andra betydelser av Cypern, se Cypern (olika betydelser). ---- Cypern är en stat belägen på ön Cypern i nordöstra Medelhavet.

Historia

Huvudartikel: Cyperns historia Cypern blev självständigt från Storbritannien den 16 augusti 1960. Ön är efter en turkisk invasion 1974 delad i en turk- och en grek-cypriotisk stat, varav endast den grekcypriotiska delen är internationellt erkänd. Försök gjordes i samband med landets EU-inträde att återförena de båda delarna, men grekcyprioterna röstade nej i en folkomröstning.

Geografi

Huvudartikel: Cyperns geografi Ön Cypern är belägen i östra Medelhavet en bit utanför Turkiets sydkust. Cypern ligger egentligen i Asien, men av historiska och kulturella skäl anses den tillhöra Europa.

Politik

Ekonomi

Demografi

Huvudartikel: Cyperns demografi Det finns flera folkgrupper på Cypern; grekcyprioter 85%, turkcyprioter 12%, övriga (bland annat armenier och maroniter) 3%. Läs- och skrivkunnigheten är (2003) 97,5%. I den södra delen tillhör de flesta den grekisk-ortodoxa kristendomen och i norr är det sunnitisk islam som gäller. Det finns även religiösa minoriteter av judar, armenisk-ortodoxa, romerska katoliker och anglikaner.

Kommunikationer

Cypern saknar järnväg då ön anses för liten för detta ska anses som lönsamt. Sjöfartstrafiken är mycket viktig för Cypern. Detta har också varit under lång tid Cyperns enda sätt att ha internationella förbindelser med andra länder. Det är först under 1900-talet som flygtrafiken har tillkommit och börjat utgöra en viktig förbindelselänk för Cypern. Sjöfarten har dock fortfarande en betydande roll för Cypern och Landet är starkt beroende av denna. Vägnätet varierar inom landet. Den turkcypriotiska delen har ett vägnät av lägre standard. Den grekcypriotiska delen däremot har en mycket god vägstandard. Stora delar av den grekcypriotiska delen har motorvägar. Dessa når ut till stora delar av det grekcypriotiska området. Den turkcypriotiska delen saknar däremot motorvägar.

Religion

Turkcyprioter är sunni muslimer medan grekcyprioter är huvudsakligen grekisk-ortodoxa och nästan alla tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. Denna kyrka är självständigt sedan 488 då det beviljades till ärkebiskopen Anthemius utav bysantinska kejsaren Zeno.

Utbildning

Analfabeter finns ännu bland de äldsta medan alla yngre och medelålders cyprioter kan både läsa och skriva. Turkcyprioterna har en högre genomsnittlig utbildningsnivå än turkar i Turkiet men är mycket mindre utbildade jämnfört med grekcyperioter..

Externa länkar

- [http://www.svt.se/falun/packatarkiv/program/914/2mal.htm SVT Packat och klart - Cypern]
- [http://www.badresor.se/cypern.html Turistinformation om Cypern]
- [http://www.cips.com.cy cips: cyprus international press service - english / deutsch] Kategori:Europas länder Kategori:Cypern Kategori:Östater ja:キプロス ms:Cyprus simple:Cyprus

Kwiaciarnia ��d� sms gate �mieszne gry sylwester w g�rach domeny

:: RELATED NEWS ::

Revista Veja
Veja is the leading weekly Brazilian news magazine, with a circulation of more than 1,200,000 as of 2005. It's distributed by Editora Abril. It was founded in September 1968, censored by Brazilian military regime from 1969 to 1976