Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Accesrail

Accesrail

Accesrail är ett företag som säljer biljetter till tåg i flygets bokningssystem, för tåg i Sverige, Norge, Storbritannien, Belgien och Holland. Det är i första hand avsett till kombinerade resor tåg - flyg, för utländska resenärer, där resebyråerna har svårt att sälja biljetter via tågens bokningssytsem. I och med att flygplatserna Stockholm-Arlanda, Köpenhamn-Kastrup, Oslo-Gardermoen, Amsterdam-Schiphol, London-Heathrow och några fler flygplaster i dessa länder har järnvägsförbindelse till flygplatsen, är det efterfrågan på att kunna köpa biljetter till tåg via flygbokningssystemet. I en del fall t.ex. Kastrup-Kristanstad, Arlanda-Gävle har tåget konkurrerat ut flyglinjen. Det är bara vissa tågsträckor som finns, i första hand direktförbindelser från flygplatserna. För att detta ska fungera måste t.ex. aktuella järnvägsstationer få flygplatskoder, något det är brist på. Exempel Gävle=QYU Karlskrona=XWK. Stationer vid stora flygplatser, samt småstäder med en flygplats får ha flygplatsens kod, tex Arlanda=ARN, Trollhättan=THN. Accesrail har flygbolagskoden 9B (se IATA) och har kontor i Quebec, Kanada.

Externa länkar


- [http://www.accesrail.com Företagets hemsida] Kategori:Järnvägstransport Kategori:Järnvägsbolag Kategori:Flygbolag

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.

Administrativ indelning

Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag


- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur


- Svensk kultur
  - Kända svenskar
  - Svenska drycker
  - Svenska konstnärer
  - Svenska maträtter
  - Svenska ostar
  - Svenska folkdanser
  - Svenska tidningar
  - Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även


- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar


- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Storbritannien

Det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland är en konstitutionell monarki och unionsstat belägen på de brittiska öarna i västra Europa, vilken består av tre separata konstituerande länder (constituent countries), med delvis separata politiska och juridiska system: nationerna England, Skottland och Wales, belägna på ön Storbritannien. Av den tidigare ingående och konstituerande önationen Irland, ingår nu endast den norra delen: provinsen Nordirland. Staten skapades först 1801 genom ett samgående mellan (Förenade) Konungariket Storbritannien (1707-1801) och Konungariket Irland. Konungariket Storbritannien (grundat genom Treaty of Union 1707) var i sig en politisk union mellan Konungariket England och Konungariket Skottland. Wales var nominellt ett furstendöme inom Konungariket England. Under det Förenade konungariket lyder också ett antal icke självständiga områden, många av dem tidigare kronkolonier, belägna både i Europa och i andra världsdelar. Utan att i formell mening vara underlydande till det Förenade konungariket, utan istället som underlydande till den brittiska monarkin, står dessutom kanalöarna Jersey och Guernsey, samt Isle of Man. Unionsmonarkins officiella namn är sedan 1927 "Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland" (eng. United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, United Kingdom, UK). Detta sedan att Irland 1922 politiskt delats och den södra delen fått utökat självstyre som en fristat inom det brittiska imperiet. Det fulla namnet eller kortformen "Förenade kungariket" är det som används i svenska utrikesdepartementets Utrikes namnbok, men i allmänt språkbruk är formen Storbritannien den vanligaste. Denna form är dock något missvisande eftersom det inte klart framgår om man syftar på en statsbildning eller en ö, eller ens vilken statsbildning man menar. Det Förenade konungariket är till invånarantalet en av Europas större stater.

Historia

Huvudartikel: Storbritanniens historia De områden som utgör England och Wales kom under det första århundradet att erövras av romarriket och blev provinsen Britannia (latin). Befolkningen på öarna var då framför allt keltisk. Då romarna behövde trupper på andra platser och nyttan av en erövring inte verkade vara stor nog jämfört med de problem den medförde kom den norra delen av Storbritannien, motsvarande Skottland (latin: Caledonia), att behålla sitt oberoende av Rom. För att stärka gränsskyddet byggde romarna både Hadrianus mur och Antonius mur. Denna kom i praktiken att bli en gräns mellan de keltiska romano-britterna och Caledonias pikterna; de senare ett äldre folkslag av okänt, men förmodat keltiskt ursprung. Med början under 300-talet kom den romerska delen att utsättas för allt mer omfattande angrepp av omgivande folkgrupper, irländare, pikter, saxare, angler och jutar blev ett allt större problem. När de romerska trupperna lämnade ön kring år 400 innebar detta att ögruppen blev lämnad åt sitt öde och snart försvann den romerska kulturen. Istället kom sydöstra delen av ön att besättas av germanska folkgrupper (saxare, angler och jutar) som bosatte sig i nuvarande England och som steg för steg erövrade det från britterna, denna konflikt gav upphov till legenden om keltiska kungen Kung Arthur. Britterna behöll dock Wales (som då även omfattade dagens Cornwall), men en del britter bosatte sig i numera franska Bretagne (dvs Lilla Britannien). På så sätt kom det ökeltiska språket bretonska att talas på kontinenten. De germanska folken bildade ett flertal kungariken som efterhand förenades som Kungariket England år 927, främst genom trycket av vikingarna, som började härja ön från slutet av 700-talet och framåt. Genom Alfred den stores ansträngningar att organisera och stärka sitt rikes försvar mot de jämförelsevis oorganiserade vikingaräderna lyckades anglo-saxerna bevara sin självständighet jämtemot vikingarna. Vikingarna lyckades dock etablera en mycket stark närvaro i nordöstra England med centrum i York, den s.k. Danelagen (the Danelaw), något som fortfarande märks i ortnamn och lokala dialekter. Vikingarnas makt över England kulminerade år 1013 då den danske kungen Sven Tveskägg gjorde sig till kung av England. Genom slaget vid Hastings 1066 lyckades dock normanderna under Vilhelm Erövraren göra sig till herrar över England. Ungefär vid denna tid gjorde gaelerna sina förflyttningar från Irland till skotska öarna och högländerna, och från denna tid hör man inte längre talas om pikterna, men väl om skotsk gaeliska, ett språk som aldrig varit dominerande i skotska lågländerna, utan bara i högländerna och på Hebriderna. Skottland enades år 843 av kungen Kenneth I av Skottland.

Geografi

Huvudartikel: Storbritanniens geografi

Administrativ indelning

Storbritannien är först och främst indelat i fyra delområden: England, Skottland, Wales samt Nordirland.
RankningRiksdelYta (km²)Yta (%)Invånare (2005)Invånare (%)
1.England130 43953.4%50 233 28083.8%
2.Skottland78 78332.3%5 003 9068.4%
3.Wales20 7988.5%2 935 2804.9%
4.Nordirland14 1215.8%1 716 9412.9%
TotaltFörenade konungariket244 140100%59 889 407100%
Den viktigaste administrativa indelningen i England, Wales och Nordirland är i grevskap (på engelska counties), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar landsting. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap utan är indelad i nio storregioner:
- Storlondon
- Nordvästra England (huvudort: Manchester)
- Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
- Sydvästra England (huvudort: Bristol)
- Sydöstra England (huvudort: Guildford)
- Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
- Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
- Östra England (huvudort: Cambridge)
- Östra Midlands (huvudort: Nottingham) Storlondon har både en direktvald borgmästare och direktval regionförsamling. Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21.8 procent, den 4 november 2004). Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns där inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. burgh) som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en föraltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).

Politik

Storbritannien är en konstitutionell monarki. Staten har ett tvåkammar-system, bestående av ett överhus (House of Lords) och ett underhus (House of Commons). Underhuset består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar (529 ifrån England, 59 ifrån Skottland, 40 ifrån Wales, och 18 ifrån Nordirland). Överhuset består 706 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, antingen genom arv eller i egenskap av livstids adelskap eller som biskopar i anglikanska kyrkan. Efter avvecklandet av imperiet valde många av de nya nationerna liknande politiska system. De tre dominerande partierna i det Brittiska parlamentet, där mandatfördelningen sker via valkretsar vilken verkar emot små partier, är Labourpartiet, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna. Både i Skottland och Wales finns nationalpartier, Scottish National Party respektiv Plaid Cymru - Party of Wales, som verkar för skotsk och walesisk självständighet, och de arbetar som en grupp inom brittiska parlamentet och EU-parlamentet. På Nordirland ser det politiska landskapet annorlunda ut med två unionistpartier, Democratic Unionist Party och Ulster Unionist Party som verkar för att provinsen försätta att vara en del av staten Förenade kungarike, och två republikanska partier, Sinn Féin och Social Democratic and Labour Party som verkar för ett enat Irland, dvs att Nordirland ska återigen bli en del av staten Irland. I England finns sedan 2004 ett nytt vänster inriktad parti, Respectpartiet, som hade en ledamot vald till underhuset i allmänna valet Maj 2005. I val till det Skotska parlamentet, National Assembly of Wales och Northern Ireland Assembly, där mandatfördelningen sker proportionellt, har flera små partier nått representation: Scottish Green Party, Scottish Socialist Party, Scottish Senior Citizens Unity Party, Forward Wales, Alliance Party of Northern Ireland, Progressive Unionist Party och UK Unionist Party. I val till EU-parlamentet, där mandatfördelningen sker proportionellt, har även andra partier nått framgångar, framförallt United Kingdom Independence Party, men också Green Party of England and Wales och Veritaspartiet.

Ekonomi

Storbritannien har en mycket stor finanssektor: London är världens största finanscentrum och Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas tredje största finanscentrum. Staten är världens 6:e största turistdestination med omkring 24 000 000 turister varje år och 1 800 000 anställda. Servicesektorn i sin helhet står för 70% av sysselsättningen. Energisektorn är även den omfattande, med en andel av BNP på 10%, större än för något annat industriland. Skottland är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge) och Europeiska unionens största oljeproducent och naturgasproducent. Jordbruket står för 2% av BNP och 1% av sysselsättningen. Produktionen täcker 60% av behovet. Statens viktigaste handelspartner är: Tyskland, USA, Frankrike och Nederländerna. Dess valuta är pund.

Demografi

Språk

Engelska är det dominerande språket, även om det inte är ett officiellt språk. Utöver detta talar 30% av befolkningen i Skottland (och 2% av befolkningen i Nordirland) även skotska; 28% av befolkningen i Wales även kymriska; 3% av befolkningen i Nordirland även iriska; och 2% av befolkningen i Skottland även skotsk gaeliska. I Wales är kymriska ett officiellt språk och i Skottland är skotsk gaeliska ett officiellt språk sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2004. Skotska, iriska och korniska är officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk sedan 2001, när Storbritannien signerade Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk, men saknar samma statliga stöd och status som kymriska och skotsk gaeliska. Många andra språk talas av ett betydande procenttal av befolkningen i Storbritannien, särskilt i storstäder som London, Birmingham och Glasgow, till exempel urdu, gujarati, bengali, punjabi, spanska, kinesiska, somaliska och arabiska.

Religion

Storbritannien har haft en lång historia av religiösa stridigheter, både med och utan vapen. Liksom övriga delar om romarriket kom kristendomen att under 300-talet bli statsreligion i Britannia (nuvarande England, plus Wales) och få spridning bland befolkning. I samband med anglosaxarnas invasion kom de områden som de tog över, det vill säga England med undantag för Cornwall, att avkristnas och asatron fick spridning. Genom mission från den romersk-katolska kyrkan och irländska munkar kom England att återkristnas under 600- och 700-talen. Synoden i Whitby bidrog till att lösa de tvistigheter som uppstod mellan de områden som kristnats av Rom respektive Genom vikingarnas anfall kom delar att åter temporärt avkristnas under 800- och 900-talen. Skottland (latin: Caledonia) låg utanför romarriket och har en annorlunda religösa historia, men även där var det irländska munkar som kristnades landet (se Whithorn, Iona, Sankt Columba). Efter engelske kungen Henrik VIII:s brytning med Rom kom England under flera århundraden uppleva religös turbulens. Den anglikanska kyrkan, som är något av statskyrka i England fick konkurrens inte bara av den romersk-katolska kyrkan utan även bland nya grupper som bland annat puritanisterna. Genom invandring under 1900-talet har landet också fått en betydande icke-kristen befolkning samtidigt som andel som inte är troende ökat ända sedan den industriella revolutionen.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket väl utbyggt i Storbritannien. Motorvägar når de allra flesta större städer i landet och motorvägarnas standard är nästan alltid mycket hög. Det är också i Storbritannien som Europas mest trafikerade motorvägar finns och dessa finns framförallt runt London. Även övriga vägar som inte har motorvägsstandard har många gånger hög klass och är välunderhållna. Järnvägarna i Storbritannien är även dessa väl utbyggda. Det var också i Storbritannien som världens allra första järnväg invigdes mellan Stockton-on-Tees och Darlington 1825. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Storbritannien. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg som många gånger är av hög klass. Ett av de mest kända snabbtågen i Storbritannien är snabbtåget EuroStar som går från London till Paris och Bryssel. Tågen mellan London och Edinburgh är också högklassiga snabbtåg.

Kultur

Ett stort antal sporter anses ha engelsk ursprung, bland dessa finns biljard, cricket, fotboll och rugby. Golf och curling har skotsk ursprung. England har även producerat åtskilliga kända författare som John Donne, William Shakespeare, Daniel Defoe (Robinson Crusoe), Jane Austen, Charles Dickens, Agatha Christie, Barbara Cartland Colin Dexter och P.D. James. Skottland har producerat Sir Walter Scott, J. M. Barrie (Peter Pan), Robert Louis Stevenson (Skattkammarön mm), Sir Arthur Conan Doyle (Sherlock Holmes mm), Kenneth Grahame (Det susar i säven), A. A. Milne (Nalle Puh), Iain Banks och Alexander McCall Smith. Wales har producerat Bertrand Russell, Dylan Thomas, Thomas Edward Lawrence (Lawrence av Arabien) och Roald Dahl. J. K. Rowling var född och växte upp i England, och skrev sina böcker omHarry Potter i Skottland där hon också nu bor. Seamus Heaney är ifrån Nordirland. Den engelska musikscenen tillhör även den en av de mest betydande med band som Beatles, Rolling Stones, David Bowie, Led Zeppelin, Pink Floyd, Black Sabbath, Spice Girls, Take That, Sex Pistols, The Clash mm. Många skottar har också haft framgång i musikbranchen: Donovan, Lulu, Malcolm Young och Angus Young (AC/DC), Bay City Rollers, Nazareth, Gerry Rafferty, Annie Lennox (Eurythmics), Midge Ure (Ultravox), Belle & Sebastian, Texas, Shirley Manson (Garbage), Travis, Idlewild, Franz Ferdinand mm. Wales har producerat Shirley Bassey, Tom Jones, Manic Street Preachers och Stereophonics bland andra; och Stiff Little Fingers, The Undertones och Van Morrison kommer ifrån Nordirland.

Se även


- Storbritanniens geologi
- Storbritanniens miljö
- Storbritanniens skolväsende
- Sport i Storbritannien

Externa länkar

Administrativa regioner i England


- [http://www.go-east.gov.uk/ East of England]
- [http://www.goem.gov.uk/ East Midlands of England]
- [http://www.london.gov.uk/ London]
- [http://www.go-ne.gov.uk/ North East England]
- [http://www.gonw.gov.uk/ North West England]
- [http://www.gose.gov.uk/ South East England]
- [http://www.gosw.gov.uk/ South West England]
- [http://www.go-wm.gov.uk/ West Midlands of England]
- [http://www.goyh.gov.uk/ Yorkshire and the Humber] Kategori:Unioner Kategori:Storbritannien Kategori:Europas länder Kategori:Europas östater ja:イギリス ko:영국 ms:United Kingdom simple:United Kingdom th:สหราชอาณาจักร zh-min-nan:Liân-ha̍p Ông-kok

Holland

Koninkrijk der Nederlanden
125px 125px
(om flaggan) (om riksvapnet)
Nationellt motto: "Je Maintiendrai"
(Franska, "Jag kommer att stå fast")
Bild:LocationNetherlands.png
Officiella språkNederländska
(+Frisiska i Frisland)
HuvudstäderAmsterdam, Den Haag¹
DrottningBeatrix
PremiärministerJan Peter Balkenende
Area
 - Totalt
 - % vatten		Rankad 131:a
41 526 km²
18,41%
Befolkning
 - Totalt
Befolkningstäthet
 - inv/km²		Rankad 58:e
16 407 491
Rankad 13:e
484,2
Självständighet
 - Deklarerad
 - Erkänd 		Åttioårskriget
1579
1648
ValutaEuro², Nederländska euromynt
TidszonUTC+1
NationalsångHet Wilhelmus
Toppdomän.NL
Landsnummer31
(1) Säte för regeringen
(2) Före 1999: Gulden
Nederländerna är en monarki i västra Europa. Landet gränsar till Nordsjön, Belgien och Tyskland. Nederländerna kallas ofta Holland, vilket egentligen endast är namnet på en del av landet. Huvudstad är Amsterdam, vilket innebär att monarken har sitt residens här. Regering och parlament finns i Den Haag.

Historia

Huvudartikel: Nederländernas historia Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter att ha fått formellt oberoende av Karl V:s son Filip II av Spanien år 1648 växte Nederländerna, under namnet De sju förenade Nederländerna, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen. Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med nuvarande Belgien och Luxemburg 1815. Belgien bröts sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung William III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder. Nederländerna var neutrala i Första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO. När EU skapades 1992 var Nederländerna ett av medlemsländerna. Se även: Lista över Nederländernas regenter.

Politik

Huvudartikel: Nederländernas politik Nederländerna har varit en konstitutionell monarki sedan 1815, sedan det varit en republik från 1581 till 1806 (Nederländerna var ockuperat av Frankrike 1806-1815). Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (någon som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen. Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal. Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (t.ex. mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta. Nederländerna förknippas ofta som det laglösa landet, där droger används och säljs fritt på gatorna men det är egentligen bara fördomar, även om sådant finns så är det inte så tydligt.

Se även


- Nederländernas premiärminister
- Lista över Nederländernas premiärministrar

Administrativ uppdelning

Lista över Nederländernas premiärministrar Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):
- Groningen - i nordöst
- Fryslân/Friesland - norr
- Drenthe - nordöst, söder om Groningen
- Overijssel - öst, söder om Drenthe
- Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
- Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
- Utrecht - mitten
- Noord-Holland - nordväst
- Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
- Zeeland - sydväst
- Noord-Brabant - söder
- Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr o m 2004: 483); se Nederländska kommuner, även Nederländska städer. Ett antal öar i Karibiska havet är dependencies till Nederländerna: de Nederländska Antillerna (Nederlandse Antillen), en grupp på fem öar, och Aruba, formellt en del av Antillerna.

Geografi

Antillerna Huvudartikel: Nederländernas geografi Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län. Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se [http://www.minbuza.nl/default.asp?CMS_ITEM=MBZ302750 karta]). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland. Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, t.ex. provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk. Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. I dessa två områden talar man olika dialekter. Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

Ekonomi

Huvudartikel: Nederländernas ekonomi Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnating job growth long before its European partners. Som en av initiativtagarna till Euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.

Demografi

Huvudartikel: Nederländernas demografi
Nederländernas befolkningspyramid
(i % av total befolkningsmängd)
% Män Ålder Kvinnor %
0,36     85+     1,05
0,60     80-84     1,18
1,14     75-79     1,74
1,55     70-74     1,95
1,93     65-69     2,13
2,30     60-64     2,33
2,77     55-59     2,69
3,73     50-54     3,60
3,65     45-49     3,54
3,93     40-44     3,81
4,27     35-39     4,08
4,25     30-34     4,05
3,63     25-29     3,54
3,04     20-24     2,93
2,96     15-19     2,83
3,11     10-14     2,97
3,20     05-09     3,06
3,11     00-04     2,98
                                               
Källa: [http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbpyrs.pl?cty=NL International Data Base] (2000)
Nederländerna är en av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer. Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. Frisiska talas bara i den norra provinsen Fryslân, och det är det språk som ligger närmast engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av Lågsaxiska i mycket av de norra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. Vid landets gräns i söder skiftar det nederlänska språket till andra varianter av lågfrankiska och tyska dialekter, vilka med viss tvekan kan klassificeras som nederländska, mest nämnvärt västflamländska och tyska. De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) ([http://62.144.115.184/kerkprovincie/bisdommen/index.html biskopsdömen]) och protestantism (15%). Omkring 63% av holländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). Holländarna är kända som ett tolerant folk. Deras bild utomlands är mest baserad på handel, tulpaner, väderkvarnar, träskor, ost och krukmakeri från Delft. Mer nyligen har den liberala holländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där 'allt är tillåtet'. Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.

Kultur

Huvudartikel: Nederländernas kultur Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren. Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där. Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under Nazisternas ockupation av Nederländerna. See also: List_of_museums#Netherlands, Sport in the Netherlands, Music of the Netherlands, List of Dutch people

Helger

DatumSvenskt namnLokalt namnAnmärkningar
1 januariNyårsdagenNieuwjaar 
mars/aprilPåskPasenPåsken har två helgdagar.
30 aprilDrottningens dagKoninginnedagFrån början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på drottningmodern Julianas födelsedag, eftersom det är bättre väder då.
4 maj   DodenherdenkingEn minnesdag för de som dog under Andra världskriget.
5 majFrihetsdagenBevrijdingsdagFiras till minne av tyskarna kapitulation under Andra världskriget.
40 dagar efter påskHimmelsfärdsdagenHemelvaartsdag 
7 veckor efter påskPingstPinksterenPingsthelgen har två helgdagar.
5 decemberSankt Nikolaus aftonSinterklaasEn föregångare (den originella formen av) till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
25 december, 26 decemberJulKerstmisJulhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag).
Replikor av holländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina. Kategori:Europas länder Kategori:Nederländerna Kategori:Wikipedia:Veckans artikel ja:オランダ ko:네덜란드 minnan:Kē-tē-kok ms:Belanda nb:Nederland simple:Netherlands zh-min-nan:Kē-tē-kok

Arlanda

Arlanda, eg. Stockholm-Arlanda flygplats (Stockholm-Arlanda Airport, ARN eller ESSA), är Stockholms internationella flygplats. Belägen i Sigtuna kommun mellan Stockholm och Uppsala. Flygplatsen invigdes den 14 december 1959 och öppnades för trafik den 5 januari 1960. Arlanda är Sveriges största flygplats och Europas sjätte största internationella flygplats. 1960

Kommunikationer

Man reser enklast mellan Stockholm och Arlanda med antingen pendeltåg och buss 583, Flygbussarna, Arlanda Express eller taxi. Det förstnämnda alternativet är billigast, medan Arlanda Express är det snabbaste alternativet. Under servicekomplexet SkyCity finns även en station för fjärrtåg, betecknad Arlanda C, varifrån man kan nå så avlägsna platser som Narvik utan att byta tåg. Ett spårtaxisystem planeras att uppföras som testprojekt i Märsta-Arlanda-området. Vägavstånd från Stockholm: 41 km.

Terminaler

För närvarande består Arlanda av fyra terminaler. För utrikestrafik används Terminal 5 och Terminal 2. All inrikestrafik utgår från Terminal 4, medan regionaltrafik använder Terminal 3. spårtaxi Arlanda undergår för närvarande en mycket omfattande ombyggnad. Ombyggnaden ska leda till att Terminal 3 rivs och återuppstår som en helt ny terminal mellan dagens Terminal 2 och Terminal 4, vilket bildar Terminal Syd med pir A, pir B och pir C. Terminal 5 med dess två pirer byggs också om och med nybyggda pir F blir det Terminal Nord med pir D, pir E och pir F. Utbyggnaden var först planerad att färdigställas under 2002. Senare besked från Luftfartsverket har haft år 2004 som tidpunkt för färdigställandet. Den 17 december 2003 invigde Ulrica Messing det "Nya Arlanda"[http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17972.aspx] och därigenom verkar den tidigare planerade utbyggnaden återigen skjutits på framtiden. Ulrica Messing

Start och landningsbanor

  Stockholm/Arlanda
ICAO kod ESSA
Beläget 593907N 175507E
Höjd över havet 124 Ft / 37 m
Längd bredd bana 01L - 19R 3301 m x 45 m
Längd bredd bana 26 - 08 2500 m x 45 m
Längd bredd bana 01R - 19L 2 500 m x 63 m
Beläggning Asfalt
Arlanda har tre start- och landningsbanor.
- Bana 1 (01L,19R), är Arlandas huvudbana som har varit med sedan starten. Ungefär 70% av starterna sker på denna bana.
- Bana 2 (26,08), har också varit med sedan starten. Ungefär 40% av landningarna sker på denna bana.
- Bana 3 (01R,19L), öppnades år 2003. Används i princip endast för landning, och då under högtrafikperioderna.

Externa länkar


- [http://www.arlanda.se LFV - Stockholm-Arlanda]
- [http://www.sigtuna.se/main/index.asp Sigtuna kommun] Kategori:Sveriges flygplatser Kategori:Sigtuna kommun

Kastrup

Kastrup har flera betydelser: # Köpenhamns flygplats, se vidare Kastrup (flygplats). # en ort i Köpenhamns amt. # en by i Århus amt.

Oslo

Denna artikel handlar om Oslo, huvudstad i Norge. För övriga betydelser av ordet Oslo, se Oslo (olika betydelser). ---- Oslo (olika betydelser) Oslo "Tigerstaden" (tidigare Christiania (1624-1897) Kristiania (1897-1925 ) i Oslo byfylke är huvudstaden i Norge, och samtidigt landets största stad, kommun och fylke. Oslo byfylke omfattar staden Oslo. Nordens tredje största stad. Grannkommunerna är i väst Bærum, i norr Ringerike, Lunner och Nittedal, i öst Skedsmo och Lørenskog, och i söder Ski, Oppegård och Nesodden. Staden har ett arel på 454 km2, och Oslo kommun har 521 886 invånare (1 januari 2004), men själva Stor-Oslo har 850 000 invånare.

Sevärdheter


- Fram
- Folkemuseet
- Frognerparken
- Holmenkollen
- Kontiki
- Munchmuseet
- Nationalgalleriet
- Oslo Bymuseum
- Sjöfartsmuseet
- Vigelandsmuseet
- Vikingaskeppsmuseet är den mest unika sevärdheten i Oslo

Stadsdelar

Bjerke, Bygdøy-Frogner, Bøler, Ekeberg-Bekkelaget, Furuset, Gamle Oslo, Grefsen-Kjelsås, Grorud, Grünerløkka-Sofienberg, Hellerud, Helsfyr-Sinsen, Lambertseter, Manglerud, Nordstrand, Romsås, Røa, Sagene-Torshov, Sogn, St. Hanshaugen-Ullevål, Stovner, Søndre Nordstrand, Ullern, Uranienborg-Majorstuen, Vinderen och Østensjø Kategori:Orter i Norge Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Norges kommuner ja:オスロ ko:오슬로 simple:Oslo

Gardermoen

Gardermoen är Oslos flygplats sedan 8 oktober 1998 då den tidigare huvudflygplatsen, Fornebu, stängdes. Sedan andra världskriget har här funnits ett militärt flygfält som till större delen gjorts om till en internationell flygplats. Flygplatsen ligger i Ullensaker, cirka 50 kilometer norr om Oslo. Omkring 13 000 000 passagerare passerar flygplatsen varje år. Den är huvudflygplats för Braathens och ett viktigt nav för SAS.

Extern länk


- [http://www.osl.no/ Officiell hemsida]

Heathrow

London Heathrow Airport eller bara Heathrow är Londons största flygplats och även en av Europas mest trafikerade. Ursprungligen byggd som en bas för det brittiska bombflyget öppnade Heathrow för civil trafik 1946 men hade fram till 1976 det officiella namnet London Airport. Hemmabas för British Airways. Kategori:Europas flygplatser ja:ロンドン・ヒースロー空港

IATA

IATA, International Air Transport Association, är en internationell organisation, grundad 1945, bestående av omkring 150 flygbolag.

Extern länk


- [http://www.iata.org Officiell webbplats]
- [http://www.world-airport-codes.com Lista med flygplatskoder]
- [http://www.airlinecodes.co.uk/ Lista med flygbolagskoder] Kategori:Internationella organisationer ja:国際航空運送協会 ko:국제 항공 운송 협회 ms:International Air Transport Association

Quebec

:Denna artikel handlar om provinsen Quebec. För staden med samma namn, se Quebec. Quebec Quebec] Quebec (franska: Québec) är en provins i östra Kanada. Med sin yta på 1 542 056 km² (varav 1 183 128 km² land) är Quebec landets till ytan näst största provins och med sina 7 568 640 invånare (januari 2005, 24 % av Kanadas befolkning) den näst folkrikaste. Provinsens huvudstad heter också Quebec (franska Québec) men provinsens största stad är Montreal (franska: Montréal). Provinsens dominerande och enda officiella språk är Quebecfranska och provinsen utgör den stora huvuddelen av Nordamerikas frankofona befolkning. Invånarna i Quebec kallar sig för un(e) Quebecois(e) på franska eller a Quebecer på engelska.

Geografi

: Huvudartikel: Quebecs geografi Quebec är tre gånger så stort som Sverige och till större delen mycket glest befolkat. 90 % av provinsens yta utgörs av Kanadensiska skölden, det urberg som täcker nordöstra Nordamerika och Grönland. I väst gränsar Quebec till Ontario, Jamesbukten och Hudson Bay; I öst till Atlantprovinserna (Newfoundland och Labrador, New Brunswick, Nova Scotia och Prince Edward Island) samt Saint Lawrenceviken; i syd mot USA:s delstater Maine, New Hampshire, Vermont och New York; i norr avskärs Quebec från Baffinön i Nunavutterritoriet genom Hudsonsundet och Ungavabukten. Norr om Montreal ligger Laurentiska bergen (Laurentides / Laurentian Mountains), en mycket gammal bergskedja, och i öst Appalacherna som sträcker sig in i Eastern Townships (Cantons de l’Est, "östra kommunerna") och in på Gaspéhalvön i Saint Lawrenceviken.

Demografi

: Huvudartikel: Quebecs demografi Större delen av Quebec är mycket glest befolkat - i den nordligaste halvan av provinsen, i sig större än Sverige, bor omkring 35 000 människor. Det mest tätbefolkade området är dalen i södra Quebec kring Saint Lawrencefloden där huvudstaden Quebec och provinsens största stad Montreal ligger. Quebecs befolkningstillväxt är idag den lägsta i Kanada. Före 1960 var den den högsta i hela den industrialiserade världen. Invånarna i Quebec motsvarar 24 % av Kanadas befolkning men står för 42 % av landets internationella adoptioner. Etniskt består Quebec av 91,9 % vita, 2,1 % svarta, 1,2 % ursprungsbefolkning, 1.0 % araber och 0,8 % asiater. 83,3 % är romersk-katolska, 2,1 % protestanter, 1,5 % muslimer, 1,2 % judar och 7,1 % är antingen ateister eller tillhör någon annan trosriktning. ; Quebecs ursprungsbefolkning : Huvudartikel: Quebecs ursprungsbefolkning Ursprungsbefolkningen i Quebec består av drygt 70 000 indianer och inuiter varav en stor del lever i elva s.k. First Nations (Premières Nations). De nordligaste delen av Quebec kallas idag Nunavik och utgör en del av den inuitiska nationen. : Se även: Språk i Quebec, Kanadas ursprungsbefolkning

Språk

: Huvudartikel: Språk i Quebec Quebecfranska är det enda officiella språket i Quebec som därmed är den enda kanadensiska provins som inte har engelska som officiellt språk. Även New Brunswick har dock franska som officiellt språk vid sidan av engelska sedan 1982 och i Manitoba finns en begränsad form av officiell tvåspråkighet sedan 1870. Drygt 80 % av Quebecs befolkning har franska som modersmål, vilket motsvarar nästan 20 % av Kanadas befolkning. 8 % uppger engelska som modersmål och nästan lika många något annat språk. De engelskspråkiga i Quebec är koncentrerade till Eastern Townships och Outaouais i sydvästra Quebec. Drygt 30 % av den franskspråkiga befolkningen talar även engelska och åtminstone 60 % av den engelskspråkiga tycker sig även förstå franska. I storstadsregionerna, i synnerhet i Montreal, är befolkningen i praktiken tvåspråkig, något som vanligen är ett krav för många jobb. Varje år tar Quebec emot omkring 30 000 invandrare från i första hand franskspråkiga länder (Frankrike och före detta franska kolonier). I Quebec finns en stor engelsktalande minoritet på omkring 600 000 människor. Ursprungsbefolkningen i Quebec består avomkring 70 000 människor, varav 60 % har officiell status som "indianer" och hälften säger sig ha algonkin, irokesiska eller ett inuitiskt språk som modersmål. : Se även: Quebecs ursprungsbefolkning, inuiter

Historia

: Huvudartikel: Quebecs historia ; Upptäckt och utforskning Namnet "Quebec" kommer från algonkinordet för "sund" eller "avsmalning". Namnet syftade ursprungligen på den plats vid där Saint Lawrencefloden smalnar av och där huvudstaden Quebec idag ligger. Den förste europén som utforskade det som idag är Quebec var Jacques Cartier. Han placerade 1534 ett kors antingen i Gaspé eller vid Old Fort Bay på Lower North Shore och seglade uppför Saint Lawrencefloden följande år. ; Nya Frankrike Staden Quebec grundades vid den irokesiska indianbyn Stadacona i samband med att Cartier utforskade Kanada. Byn fanns emellertid inte kvar 1608 då Samuel de Champlain upprättade Habitation de Quebec där. Någon gång efter 1627 introducerade Ludvig XIII av Frankrike ett länsherresystem i Nya Frankrike. Han förbjöd också alla som inte var romersk-katolska att bosätta sig i området, vilket knöt välfärd och utbildning till kyrkan. 1663 blev Nya Frankrike en kunglig provins underställd Ludvig XIV och hans förvaltare Jean Talon. ; Brittisk koloni Under fredsförhandlingarna i Paris 1763 betraktade Ludvig XV av Frankrike Guadeloupes sockerplantager som viktigare för det franska imperiet än de ensliga, nordamerikanska viderna. Frankrike avträdde på så vis Kanada till Storbritannien som genom en kungörelse samma år döpte om Kanada, då en del av Nya Frankrike, till "Province of Quebec". 1774 instiftade det brittiska parlamentet den lag (Quebec Act) som skulle värna och bevara det franska språket och den franska kulturen i området. Genom lagen kunde Quebec behålla det franska rättssystemet och den franska förvaltningen. Lagen garanterade religionsfrihet och beskyddade på så vis den romersk-katolska kyrkan i området. Att den inte motverkade katolicismen i Quebec gjorde att lagen blev en av de brittiska lagar (de så kallade Intolerable Acts) som orskade den amerikanska revolutionen (1775-1783) vilket slutade med att dagens USA grundades. ; Två Kanada Efter kriget i USA flydde många lojalister från det nyupprättade USA till den brittiska kolonin i Quebec. Genom en ny gundlag 1791 (Constitutional Act of 1791) delades därför kolonin i två delar längs med Ottawafloden. De franskspråkiga delarna kring Saint Lawrenceflodens myning och norröver blev Nedre Kanada (motsvarande dagens Quebec). De västra delarna med sin engelskspråkiga befolkning blev Övre Kanada (motsvarande dagens Ontario) och övergick till ett brittiskt rättssystem. ; Revolten i Nedre Kanada 1837 gjorde man uppror mot det brittiska kolonialstyret. I Quebec bildade såväl engelsk- som franskspråkiga patrioter en motståndsgrupp under ledning av Louis-Joseph Papineau och Robert Nelson. Upproret i Nedre Kanada tog den oförberedda brittiska armén med överaskning och tvingade den att ställa upp en lokal milis. Kort efte