:: wikimiki.org ::

Skytien

Skytien

Skyterna var under antiken en geografisk, politisk och kulturell enhet (Skytien) snarare än en etnisk folkgrupp, som levde omkring Kaspiska havet, på de ryska stäpperna, Norra och Östra Iran och vid Altaibergen i Centralasien. Stäppen mellan Dnestr och Don har under lång tid bebotts av boskapsskötande iranska grupper vilka anses vara en av de mest betydelsefulla skytiska grupperna. Omkring 800 f.Kr. spred de sig mot Svarta havet, Rumänien, Ungern och Bulgarien. De skytiska kungagravarna i Altaibergen är berömda för rika fynd av välbevarat organiskt material som bl.a. dräkter, sadlar och resterna av en tatuerad man. Tack vare permafrosten (ständig tjäle) har materialet kunnat bevaras så väl. Den typiska skytiska djurornamentiken med kronhjorten som huvudmotiv påverkade bl.a. den keltiska konsten. Även bruket av hästen i krigiska sammanhang och följaktligen förknippad utrustning som t.ex. långbyxan anses vara ett resultat av kontakten med skyterna.

Se även

- Sakas Kategori:Förhistoriska kulturer Kategori:Ej längre existerande riken och länder ja:スキタイ

Antiken

Med antiken avses vanligen tidsperioden omkring 700 f.Kr.-400 e.Kr. i Europas historia, det vill säga perioden från och med grekisk arkaisk tid till det romerska rikets delning 395. Alternativt omkring 800 f.Kr.-600 e.Kr., det vill säga från början av grekisk, historisk tid till Islams expansion. Antiken har haft utomordentligt stort inflytande på matematiken, filosofin, religionen, konsten och politiken under senare epoker och varit föremål för flera "pånyttfödelser". Detta sätt att definiera antiken är begränsat av det västeuropeiska perspektivet. Om man inkluderar de första historiska skeendena i de kulturer utanför Europa som de grekiska och romerska kulturerna står i beroendeförhållande till, förlängs den antika epoken högst avsevärt och inkluderar kulturerna i Mesopotamien och Egypten från och med ungefär 3000 f.Kr. Ordet antik är i den europeiska kulturen intimt förknippat med ordet klassisk i betydelsen traditionell och av bestående värde. Historiskt har det klassiska arvet från Grekland och Rom utgjort en självklar referens för traditionellt kunnande inom konst, vetenskap och filosofi, och den snävare definitionen av ordet är att föredra ur ett europeiskt perspektiv på grund av den historiska betydelse som den grekisk-romerska kulturen har haft för den europeiska; "klassisk bildning" och "klassisk geometri" referar både till Grekland och Rom, ända till i början av 1900-talet kallades enskilda konstföremål från denna epok för "en antik", etc. Dessutom utgör denna snävare antikperiod ett i princip kongruent kulturområde där den vidare även inkluderar kulturyttringar som vi idag gärna uppfattar som främmande, exotiska eller svårbegripliga.

Grekland

Arkaisk tid

700 - 480 f.Kr., kännetecknas av urbanisering, stadsstaternas uppkomst och grekisk kolonisering längs Medelhavets och Svarta havets kuster.

Klassisk tid

480 - 300 f.Kr., är den period då konst, litteratur och filosofi har sin höjdpunkt. Stadsstaternas inbördes maktkamp leder till att de blir lydstater under Makedonien.

Hellenistisk tid

330 - 27 f.Kr., inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.

Det romerska riket

Republiken

Kejsartiden

27 f.Kr. - 500 e.Kr., Octavianus blir kejsare över romarriket och en 200-årig fred, "pax romana" inleds. Under 200-talet är riket i kris både finansiellt och administrativt, samtidigt som gränserna hotas i norr och öster. Rom faller år 476 för germanen Odovakar och kejsarmakten lever kvar endast i den östra rikshalvan, med Konstantinopel som huvudstad.

Konst, musik och litteratur

- Se Antikens konst, Grekisk konst, Romersk konst
- Den grekiska antikens musik

Filosofi och religion

Huvudartikel: Antikens filosofi
- epikurism
- gnosticism
- grekisk religion
- hellenism
- kristendom
- mysteriekulter
- nyplatonism
- romersk religion
- skepticism
- stoicism

Personer

Se Lista över personer under antiken

Städer

- Alexandria
- Antiokia
- Athen
- Delfi
- Edessa
- Efesos
- Karthago
- Pergamon
- Rom
- Sardes
- Sparta
- Thebe
- Troja

Se även

- as
- augur
- auriga
- dorer
- grekiska språket
- hexameter
- joner
- koncilium
- latin
- romerska kejsare
- Antikens kolonier

Föregått av:
Järnåldern

Historia

Eftergått av:
Medeltiden

Kategori:Antiken Kategori:Historiska epoker

Skytien

Se även

- Sakas Kategori:Förhistoriska kulturer Kategori:Ej längre existerande riken och länder ja:スキタイ

Ryska

Ryska är ett slaviskt språk som talas främst i Ryssland samt i tidigare sovjetiska delrepubliker, såsom Estland, Lettland, Litauen, Moldavien och Ukraina. Ryskan skrivs med det kyrilliska alfabetet. Den sydslaviska kyrkslaviskan har under långa perioder haft stort inflytande över ryskans utveckling, och har påverkat såväl dess grammatik som dess ordförråd.

Grammatik

I modern ryska finns två numerus, tre personer, tre genus och sex kasus. Verben uppträder oftast i så kallade aspektpar (finit resp. infinit), där aspekten kompletterar de fåtaliga tempusformerna. Böjningen i såväl kasus som tempus sker genom tillägg av suffix. Också inom ordbildningen är suffixen, liksom prefixen, vanliga. Särskilt utmärkande och använda är de så kallade diminutivändelserna.

Se även

- Rysk litteratur
- Transkribering av ryska Kategori:Slaviska språk Kategori:Ryska ja:ロシア語 ko:러시아어 ms:Bahasa Russia simple:Russian language th:ภาษารัสเซีย

Iran

Iran (persiska: ایران), fram till 1935 känt som Persien, är en islamisk republik i Mellanöstern. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan öst, till Turkiet och Irak i väst och till Azerbajdzjan, Armenien och Turkmenistan i norr. Landet har kust mot Kaspiska havet i norr och mot Persiska viken, Arabiska havet och Indiska oceanen i syd.

Historia

Huvudartikel: Irans historia Iran har som det antika Persiska riket en mångtusenårig arisk historia. Landet har varit bebott i åtminstone 10 000 år. Persien grundades omkring år 559 f.Kr. av Kyros II som enade hela landet och utropade sig till shah över de tre indo-iranska folkstammarna elamiter, perser och meder.

Iranska revolutionen

Den Iranska revolutionen (även kallat den Islamska revolutionen) ändrade på ett radikalt sätt både omvärldens (i synnerhet Västvärldens) samt Irans perspektiv på varandra. Från att varit en västvänlig nation, med den enväldiga Shahen Mohammad Reza Pahlavi till en islamsk republik. I korta drag kan revolutionen härledas till Shahens maktåtertagande i och med Operation Ajax då den folkvalda socialistiska premiärministern Mossadeq störtades i en oblodig kupp. Censur, politiska dissidenters fängslande och i vissa fall mord ledde till att iranierna distanserade sig mer och mer från makten. Shahens korrupta styre och terrorvälde genom den ökända säkerhetspolisen SAVAK ledde till allt hårdare protester vilka kulminerade i vad som numera benämns "Svarta fredagen" (den 8:e september 1978) av iranierna. Shahen satte in fullt motstånd och våld mot demonstranter som resulterade i många dödsfall. Efter den dagen började hela maktapparaten att vittra sönder under Shahen. Militärer deserterade, vägrade lyda officerarnas order och i vissa rapporterade fall till och med dödade befäl och tog över militärbaser runt om i Teheran. Till slut flydde Shahen landet för att aldrig mer återvända, och den landsförvisade Ayatollah Ruhollah Khomeini återvände från sin exil i Frankrike. Shahen fick asyl i Egypten tack vare Anwar Sadat (ett drag som många analytiker bidrog till stor del till mordet på Sadat av egyptiska islamister). Den 27 juli 1982 dog Shahen av lymfcancer i Kairo och fick en statsbegravning av den egyptiska regeringen. Hans son Reza Pahlavi II är bosatt i USA där han fortfarande lobbar för att avskaffa den Islamska Republiken och införa en konstitutionell monarki enligt svensk modell. Han har dock mycket få anhängare. Revolutionen kan delas in i två sammanhängande faser, under den första fasen bestod motståndarna till Shahen av socialister, liberaler och islamister tillsammans. Målet var något diffust eftersom exempelvis medelklassen och liberalerna ville ha en konstitutionell monarki efter svensk modell medan islamister och socialister ville införa republik, i islamisternas fall en islamsk republik. I den andra fasen föll alliansen samman, Hizbollah (Guds parti) konsoliderade sin makt genom att förbjuda andra partier en efter en och förföljelserna var i full gång. Den nya konstitutionen var en seger för de ultrareligiösa, Khomeini utsågs till Rahbar (Ledare) och den Islamska Republiken Iran var född.

Geografi

Huvudartikel: Irans geografi Irans geografi Iran är beläget på en högslätt med stäpper och avloppslösa sjöar eller saltträsk, i norr och väster bergskedjor, även den inre platån genomkorsas av bergskedjor (70% av Iran består av bergskedjor). Klimatet ger heta somrar och kalla vintrar. Klimatet varierar mellan extrem värme och extrem kyla. I inlandet kan det bli upp emot 50 grader under sommardagarna, men nätterna är svala. I bergstrakterna blir det nedåt -20 grader på vintern, medan det i kustområdena är mildare klimat. Det är vanligt med starka vindar, och i östra Iran blåser "120-dagarsvinden" med 45 meter i sekunden på somrarna. Nederbörden är mindre än 300 mm/år i stora delar av landet, bara runt Kaspiska havet och längs de nordvästra gränsområdena regnar och snöar det mer, upp 2000 mm/år.

Större städer

- Teheran
- Shiraz
- Isfahan
- Mashhad
- Tabriz
- Qom
- Abadan
- Yazd
- Ahvaz
- Masjed-Suleyman

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: Irans politik Irans styrelseskick och lagar är grundade på de islamska sharia-lagarna. Den så kallade revolutionens ledare (Rahbar) väljs på livstid av expertrådet och kan hindra parlamentet (Majlis) från att stifta lagar om dessa inte följer sharia. Parlamentet har därför mycket begränsad makt. Presidenten agerar både statschef och regeringschef. I stora drag återfinns den 'tredelade statsmakten' efter Montesquieus modell i Irans styrelseskick. Det finns en lagstiftande makt (Parlamentet, Majlis), en verkställande makt (Presidenten, Raees-Jomhour) samt en dömande makt (Högsta Domstolen/Ghovve-ye-Ghazaiyeh) där den verkställande makten är den svagaste samt där den dömande makten granskar den lagstiftande. Förutom den grunden återfinns "Ledaren" (Rahbar/Velayat-e-Faqih) som är Guds ställföreträdare på jorden i väntan på den tolfte imamens (Imam Zaman) återkomst på Domedagen. Ledaren har befogenhet att ingripa med ett religiöst veto mot all lagstiftning. Förutom Ledaren finns även Väktarrådet (Shora-ye-Negahban) som består av sex troslärda samt sex jurister. Ledaren utser de 6 troslärda och Högsta domstolen de sex juristerna. Dessa utgör ännu en buffert mot eventuellt 'skadlig' lagstiftning. Irans statsvapen var tidigare ett lejon och en sol, men det ändrades efter revolutionen 1979 till det stiliserade 'Allah' som återfinns på flaggan idag.

Ekonomi

Huvudartikel: Irans ekonomi Ekonomin baserar sig på de rika oljetillgångarna som efter att ha nationaliserats 1973 svarar för 90% av exportinkomsterna. Iran är OPECs näst största oljeproducent och den näst största naturgasproducenten i världen efter Ryssland. Den industriella utbyggnaden har hämmats av in- och utrikespolitisk oro. Jordbruket kräver konstbevattning utom vid Kaspiska havet. Vete, ris, korn, socker, bomull, tobak odlas. Antalet får och getter är betydande. Tillverkandet av konsthantverk, i synnerhet mattor, är också viktig näring.

Demografi

Huvudartikel: Irans demografi Två tredjedelar av befolkningen är av indoeuropéiskt ursprung. Drygt hälften av befolkningen sägs vara persisk, det vill säga att de har persiska som förstaspråk. Vidare finns det bland annat azerier och kurder i nordväst och turkmener i norr. I provinsen Khuzestan är dryga 45% av befolkningen araber. Det finns ytterligare andra folkgrupper såsom gilanier, mazarandanier och lurer i landets centrala delar samt mongoliska aimakstammar i nordväst vid gränsen till Afghanistan.

Religion

Huvudartikel: Irans religion Den shiitiska grenen av islam är den dominerande och officiella religionen. Viktigare övriga religioner är kristendom (armenier och assyrier), judendom, zoroastrism och bahai. Persien var traditionellt zoroastristiskt till på 800-talet då araberna införde islam som sedan dess varit den styrande religionen. En del zoroastriska präster (mager eller magis) flydde från den islamska expansionen till Indien. Dessa kallas parser och lever idag i en isolerad och exklusiv del av Bombay. Eftersom de inte accepterar konvertiter minskar de snabbt i antal.

Utbildning

Barn i Iran börjar skolan vid 6 års ålder. I stora drag återfinns två stadier (jämför låg- och mellanstadiet); ingen distinktion görs mellan högstadiet och gymnasiet. I landets större städer anses det vara näst intill ett krav att inneha en akademisk utbildning.

Kultur

Huvudartikel: Irans kultur Nyår, eller now ruz på persiska, är en forniransk ritual som firas runt den 20 mars, eftersom man använder sig av solkalendern vilket tar sin början på första vårdagen, då solen står i vädurens tecken. Man tänder brasor och hoppar över elden. Vördnaden av ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Idag är firandet av now ruz en kvarleva av zoroastrismen.

Sport

Irans fotbollslandslag har många kända spleare båda hemma och utomlands.

Externa länkar

- [http://www.iranchamber.com Iran Chamber.com]
- [http://www.cultureofiran.com/index.php Allt om Iran] Kategori:Asiens länder Kategori:Mellanösterns länder Kategori:Iran ja:イラン ko:이란 ms:Iran simple:Iran th:ประเทศอิหร่าน zh-min-nan:Iran

Centralasien

Centralasien är en geografisk och politisk term som brukar användas för att beskriva området mellan Kaspiska havet i väst, Kina i öst, Sibirien i norr och Iran i syd. Ofta inkluderas även Mongoliet och den kinesiska provinsen Xinjiang. Ibland omfattas än större områden. Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan är forna sovjetstater som brukar utgöra det politiska Centralasien. Kategori:Asien ko:중앙아시아 ja:中央アジア

Don (flod)

Don är en flod i Ryssland. Det är Europas fjärde längsta flod på 1980 kilometer. Don rinner upp vid staden Tula söder om Moskva och mynnar ut i Azovska sjön norr om Svarta Havet. Floden är förbunden med Volga via kanal och på såväl floden som kanalen sker en livlig båttrafik. Den viktigaste bifloden är Donets. Kategori:Vattendrag i Ryssland ja:ドン川

800 f.Kr.

Händelser

- Fenicierna grundar Karthago.
- Vediska tiden övergår i vedantiska tiden i Indien. F0800

Rumänien

Rumänien är ett land på Balkan i sydöstra Europa. Det gränsar mot Ukraina och Moldavien i nordöst, Ungern i väst och Serbien och Bulgarien i söder längs med Donau. Rumänien har en sträcka kust mot Svarta havet och östra och södra Karpaterna går genom landets mitt. Rumänien har varit medlem i NATO sedan 2004, och är kandidat till att gå med i EU, avtalet skrevs på 2005 och landet kommer troligen ansluta sig till EU 2007. Huvudstad är Bukarest.

Historia

Huvudartikel: Rumäniens historia Rumänien bestod under medeltiden av två stater: Moldavien och Valakiet. Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket. Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket med en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceausescu till makten och distansierade Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Rumänien var bland annat den första staten i Östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen). Nicolae Ceausescu tog även fram mer nationalism än sina föregångare där det rumänska lyftes fram mer. Ceausescus storslagna planer och skrytbyggen med presidentpalatset i Bukarest som topp stod i kontrast till den stora fattigdom som befolkningen levde i med stora problem ekonomiskt och socialt. Precis som i övriga satellitstater genomförde årliga propagandaföreställningar vid större nationella firanden. Säkerhetspolisen, Securitate, kontrollerade och förföljde medborgarna. Rumänien var inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution. Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Rumänien har varit ett av Europas fattigaste länder.

Politik

Huvudartikel: Rumäniens politik Rumänien är en demokratisk republik. Den lagstiftande grenen av den rumänska regeringen består av två kammare, Senat (senaten), som 2005 hade 137 medlemmar, och Camera Deputaţilor (underhus), som 2004 hade 332 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år. Landets president, ledaren av den verkställande grenen, väljs också demokratiskt vart femte år. Fram till 2005 gällde vart fjärde år. Presidenten väljer ut en premiärminister, som leder regeringen. Medlemmarna i regeringen väljs i sin tur av premiärministern. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

Geografi

premiärminister Huvudartikel: Rumäniens geografi En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gränsen mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtionden. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005. Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34% berg, 33% backigt och 33% lågland. Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omringar transsylvaniska platån. 14 toppar når höjder över 2000 meter, det högsta når 2544 meter över havet. I södra delen av landet övergår karpaterna i ett backigt landskap.

Städer i Rumänien

Källa: [http://www.insse.ro/rpl2002rezgen/5.pdf National Institute of Statistics, 2002 Census] Populära turistmål är Bukarest, Constanţa, Timişoara, Sibiu och Braşov.

Demografi

Huvudartikel: Rumäniens demografi

Etnicitet

Etniska grupper (statistik från 2002):
- Rumäner 89,5%
- Ungrare 6,5%
- Romer 2,5%
- Ukrainare 0,3%
- Tyskar 0,3%
- Ryssar 0,2%
- Turkar och tatarer 0,2%
- Övriga 0,4% Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursrpung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava. Vissa grupper hävdar att antalet romer i Rumänien är fler än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Romerna kallas ofta i Rumänien ţigani (tzigany), jämför zigenare. Etinska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen uppnår mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.

Språk

Officiellt språk i Rumänien är rumänska (ett romanskt språk i den italiska undergruppen till den indoeuropeiska språkfamiljen). Runt 26 miljoner personer talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien. En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.

Religion

Religioner (statistik från 2002):
- Rumänsk-ortodoxa - 86,8%
- Romersk-katolska - 4,6%
- Protestanter - 3,7%
- Pingstvänner - 1,5%
- Uniater - 0,9% De flesta rumäner är medlemmar i rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom Östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare. I Dobruja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.

Industri

Biltillverkaren Dacia har de senaste åren fått ny fart genom ägaren Renault. En ny billig och modern modell har lanserats för främst den östeuropeiska marknaden. Renault har en tradition i Rumänien då Dacia-modellen under kommunisttiden från början var Renaults personbilsmodell Renault 12.

Idrott

Rumäniens fotbollslandslag har deltagit i VM i fotboll och EM i fotboll flera gånger. Under 1980-talet tillhörde FC Steaua Bukarest europatoppen och vann Europacupen för mästarlag 1986. Rumänien är även framgångsrikt inom friidrott. Inom gymnastiken har man haft en av de största i Nadja Comaneci. Kategori:Europas länder Kategori:Rumänien als:Rumänien fiu-vro:Romaania ja:ルーマニア ko:루마니아 ms:Romania roa-rup:România simple:Romania th:ประเทศโรมาเนีย zh-min-nan:România

Ungern

Ungern är en stat i Centraleuropa. Det gränsar till Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien och Montenegro samt Kroatien. Landet har uråldriga anor, med en befolkning som till största delen talar det finsk-ugriska språket ungerska. Efter andra världskriget och före Sovjetunionens sammanbrott ingick Ungern i Östblocket. Sedan 1999 är Ungern medlem i NATO. 2004 gick Ungern med i EU.

Historia

Huvudartikel: Ungerns historia I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. År 1001 bildades en kristen statsbildning av Stefan I. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna 1526, och stora delar av landet fann sig under osmanskt välde under 1500- och 1600-talet. Sedan osmanerna besegrats av Österrike 1697 och Ungern härmed återupprättats, härskade de österrikiska habsburgarna över ungrarna fram till 1918. År 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, men slogs ned av ryska styrkor. I och med 1867 års Ausgleich ("utjämning") bildades Österrike-Ungern och den ungerska staten tilläts bilda ett självständigt parlament. Gemensam administration i form av kejsaren, utrikes- och försvarsministerium bibehölls dock i Wien. Efter första världskriget tog kommunisten Béla Kun makten och utropade Ungern till (sovjetisk) folkrepublik. Folkrepubliken krossades dock när rumänska styrkor intog Budapest den 1 augusti 1919. Vid Trianonfördraget 1920 hamnade cirka två tredjedelar (71,5 %) av det historiska Ungern i Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Österrike. Nationalistiska krafter i dagens Ungern kräver de förlorade territorierna åter. I sin lagstiftning tillerkänner Ungern ungrarna i grannländerna vissa rättigheter. Ungern deltog i andra världskriget på Axelmakternas sida, och hamnade efter kriget i den sovjetiska intressesfären. Kommunistpartiet styrde sedan Ungern fram till 1989. Ungernrevolten utbröt 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper.

Samhälle

1956 Efter överenskommelse med EU i mars 1998 om partnerskap för anslutning har landet genomfört en harmoniseringsprocess, som efter en folkomröstning med ett valdeltagande på 45,6% en andel på 83,8% av väljarna röstade ja till EU-medlemskap. Den 1 maj 2004 fick Ungern fullt medlemskap i EU. Landets författning från 1949 genomgick en fullständig revision 1989. Folkrepresentationen kallas Országgyűlés och har 386 mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. Representerade är, förutom regeringspartierna, Fidesz ("ungdemokraterna") och MDF ("demokratiskt forum", partiledare Ibolya David). Senaste valet ägde rum i två omgångar i april 2002. Från de etniska minoriteterna finns 4 zigenska ledamöter (roma). Sedan valet 2002 finns inte längre högerextrema MIÉP (partiledare Istvan Csurka) kvar i folkrepresentationen. Den ekonomiska utvecklingen i landet har varit god sedan västerländsk demokrati ersatte kommunismen. Den privata sektorn svarar för drygt 80% av BNP. Utländska investeringar till ett värde av US$ 23 miljarder har gjorts sedan 1989. Inflationen har minskat från 14% 1998 till 4,7% 2003. Arbetslösheten ligger sedan några år relativt oförändrad på 6%. Arbetskraftens fördelning:
- Tjänster 65%
- Industri 27%
- Jordbruk 8% (1996) Dominerande industrigrenar:
- Gruvdrift
- Metallurgi
- Byggmaterial
- Livsmedel
- Textil
- Kemisk industri
- Läkemedel
- Motorfordon

Geografi

2003 Större delen av Ungern består av slättland, på ungerska puszta. Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som idag tillsammans med ditblåst lösjord ger stora vidder av mycket bördig mark. Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vet och majs, men det finns också stora odlingar av frukt, sockerbetor, grönsaker och hampa. På Bakonyskogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas vin. Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden Budapest, med över 2 miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på Donaus västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och parlamentsbyggnaden. Staden var besatt av turkarna 1541-1686. Stora skador vållades under andra världskriget och folkresningen 1956. Ungerns största sjö är Balatonsjön.

Ungerns regioner

Ungern delas även upp i nitton ännu mindre områden (megyék) där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen. Balatonsjön

Kultur

Ungern har sedan tidig medeltid varit den västliga civilisationens östligaste utpost i Europa. I samband med ökande autonomi inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och idag är Budapests kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i Wien. Mellan floderna Donau och Tisza finns en stor rikedom i folkdräkter, folksånger och folkdanser. Spåren av balkanism kan iakttas i blandningen av serbisk, svabisk, slovakisk, rumänsk och romsk folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen. Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som Vojvodina, Transsylvanien, södra Slovakien och Österrike, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor. Ungern odlar mycket paprika, vilket återspeglar sig i matlagningen med rätter som Gulyás, pörkölt och lecsó samt kryddan Pirosarany.

Demografi

Etniska grupper
- Ungrare/magyarer 89,9%
- Roma (zigenare) 4,0%
- Tyskar 2,6%
- Serber 2,0%
- Slovaker 0,8%
- Rumäner 0,7% Religionstillhörigheter
- Romerska katoliker 67,5%
- Kalvinister 20%
- Lutheraner 5%
- Övrigt 7,5% Språk
- Ungerska 98,2%
- Andra språk 1,8%

Kommunikationer

Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt Österrike, Slovakien, Serbien och Montenegro, Kroatien, Slovenien och Rumänien. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en spårstandard som idag är mycket god. Tågen är numera också i mycket gott skick och flera av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Speciellt tåg med benämningen InterCity i Ungern har en mycket hög komfort och med service av hög klass. Utmärkande för dessa tåg är högklassiga restaurangvagnar. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget Magyar Államvasutak.

Vägar

Totalt sett har Ungern en vägstandard som tillhör Europas genomsnitt. Den ligger till och med något över genomsnittet. Detta innebär att Ungern har en vägstandard som är högre än den vägstandard som finns i t ex Sverige. Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar har gjorts från 1990-talet och framåt med att göra vägstandarden i gott skick. Från Budapest går det motorvägar till Wien och Bratislava. Utbyggnader av nya motorvägar sker i stor omfattning. En motorväg går från Budapest till Balatonsjön och denna motorväg håller på att byggas ut för att till slut nå gränsen till Kroatien. En annan motorväg går från Budapest och söderut. Denna håller också på att byggas ut för att gå i två grenar. Den ena grenen ska nå gränsen till Serbien och Montenegro medan den andra grenen ska nå gränsen till Rumänien. Detta för att möjliggöra förbättrade internationella vägförbindelser.

Extern länk

- [http://mek.oszk.hu/00900/00935 Imre Madách: Människans tragedi]
- [http://www.demos.hu/Audit Hungary's Strategic Audit] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Ungern als:Ungarn fiu-vro:Ungari ja:ハンガリー ko:헝가리 ms:Hungary simple:Hungary th:ประเทศฮังการี zh-min-nan:Magyar-kok

Bulgarien

Bulgarien är ett land i sydöstra Europa som gränsar till Grekland, Serbien, Makedonien, Rumänien och Turkiet och har kust mot Svarta havet. Huvudstad är Sofia, belägen i centrala landet nära berget Vitosja.

Historia

Huvudartikel: Bulgariens historia Det "första bulgariska riket" bildades när ett östligt folk, bulgarerna eller protobulgarerna, flyttade in i området i slutet av 600-talet och med tiden blandades med de slaver som sedan tidigare levde där. Under khanen Boris I antogs officiellt kristendomen år 864. En fornbulgariskan närstående språkform, fornkyrkoslaviskan, användes som liturgiskt språk hos olika slaviska folk och utvecklades till de varianter av kyrkslaviska som fortfarande används i liturgin i östligt ortodoxa kyrkor i slaviska länder. Städerna Preslav och Ohrid i dåvarande Bulgarien blev viktiga lärosäten, där troligen det kyrilliska alfabetet utvecklades. Det första bulgariska rikets tid präglades till stor del av konflikter med Bysantinska riket, och från slutet av 900-talet till slutet av 1100-talet var Bulgarien mestadels integrerat i detta. 1186 blev Bulgarien åter självständigt under det "andra bulgariska riket", som blev en stormakt som härskade över väsentliga delar av Balkanhalvön. I slutet av 1300-talet erövrades Bulgarien av det Osmanska riket, som landet sedan kom att tillhöra i nästan 500 år. Munken Paisij Chilendarski var den första som skrev på modern bulgariska med sin Den slavisk-bulgariska historien från 1762. Detta historieverk har blivit något av ett nationalopus, och satte igång en nationell kulturell och politisk rörelse, den bulgariska renässansen. Ryssland var en aktiv part i Bulgariens självständighetskamp i början av 1900-talet. Kommunisterna grep makten i Bulgarien 1946, efter ett år av samregerande med de demokratiska krafterna. Förändringarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet nådde även Bulgarien; 1990 valdes den förste ickekommunistiske presidenten, och 1991 infördes en demokratisk grundlag i landet. Bulgarien blev medlem av Nato 2004 och skrev på ett anslutningsfördrag med EU 2005.

Politik

Huvudartikel: Bulgariens politik Bulgariens nuvarande författning antogs 12 juli 1991. Enligt den är Bulgarien en parlamentarisk republik.

Verkställande makt

Bulgariens president (sedan 22 januari 2002 Georgi Părvanov) väljs i direkta val för en femårig mandatperiod med möjlighet till omval en gång. Presidenten är statschef och överbefälhavare och kan fördröja lagstiftning genom att återkalla lagförslag till parlamentet för ytterligare debatt. Parlamentet kan dock upphäva presidentens veto med ett enkelt majoritetsbeslut. Ministerrådet (regeringen) leds av premiärministern (sedan 16 augusti 2005 Sergej Stanisjev) och är det viktigaste verkställande organet. För närvarande består det av 20 ministrar. Premiärministern nomineras av den största gruppen i parlamentet och ges mandat av presidenten att bilda regering. Den nuvarande regeringskoalitionen består av Bulgariska socialistpartiet, Nationella rörelsen Simeon II och Rörelsen för rättigheter och friheter.

Lagstiftande makt

Bulgarien har ett enkammarparlament som kallas Nationalförsamlingen (Narodno Săbranie) och består av 240 ledamöter valda för en fyraårig mandatperiod i allmänna val. Väljarna röstar på partilistor eller koalitionslistor av flera partier. De 28 administrativa regionerna utgör valkretsar. Listorna måste komma över en spärr på fyra procent för att komma in i parlamentet. Parlamentet ansvarar för att stifta lagar, godkänna budgeten, planera presidentval, välja och avsätta premiärministern och övriga ministrar, förklara krig, sätta in trupper i andra länder samt ratificera internationella fördrag och överenskommelser. Det senaste valet skedde i juni 2005 och nästa parlamentsval är planerat till sommaren 2009.

Dömande makt

Det bulgariska rättssystemet består av regionala domstolar, distriktsdomstolar och appellationsdomstolar samt en högsta kassationsdomstol. Dessutom finns en högsta förvaltningsdomstol och ett system av militärdomstolar. Ordförandena i högsta kassationsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt generalåklagaren väljs med två tredjedels majoritet av alla medlemmar av högsta rättsliga rådet. Det högsta rättsliga rådet ansvarar för förvaltning och organisering av rättsväsendet. Författningsdomstolen ansvarar för att bedöma om de lagar och statuter som hänvisas till den är i enlighet med författningen och med internationella fördrag som regeringen har undertecknat. Parlamentet väljer de 12 medlemmarna i författningsdomstolen med två tredjedels majoritet för en period på nio år.

Regional och lokal förvaltning

Republiken Bulgariens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 263 kommuner. Bulgarien är sedan 1999 uppdelat i 28 regioner (oblasti), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Sofia utgör en egen region.

Ekonomi

Huvudartikel: Bulgariens ekonomi Bulgariens ekonomi krympte dramatiskt efter 1989, då COMECON-marknaden som Bulgarien hade varit nära knuten till förlorades. Levnadsstandarden föll med ungefär 40 procent, men återgick senare till nivån före 1990 i juli 2004. Dessutom drabbades Bulgariens ekonomi hårt av FN:s sanktioner mot Jugoslavien och Irak. De första tecknen på återhämtning visade sig 1994 när bruttonationalprodukten växte och inflationen sjönk. Under 1996 kollapsade dock ekonomin på grund av att internationellt ekonomiskt stöd saknades och att bankväsendet var instabilt. Sedan 1997 har landet varit på väg att återhämta sig, med en BNP-ökning på 4-5 procent, ökande utländska investeringar, makroekonomisk stabilitet och förväntat medlemskap i EU 2007. Den regering som tillträdde 2001 förband sig att vidmakthålla de grundläggande målsättningar för den ekonomiska politiken som antagits av dess föregångare 1997, det vill säga att behålla Currency Board-systemet, utöva sund finanspolitik, snabba på privatiseringen och verka för strukturreformer. De ekonomiska prognoserna för 2005 och 2006 förutser fortsatt tillväxt i den bulgariska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas öka och arbetslösheten minska. Den 25 april 2005 undertecknade Bulgarien anslutningsfördraget med EU och förväntas bli medlem 2007.

Geografi

privatisering Huvudartikel: Bulgariens geografi Bulgarien har ett tempererat klimat med kalla och fuktiga vintrar och varma och torra somrar. Landet genomkorsas från öst till väst av Balkanbergen som når sin högsta punkt med berget Musala söder om Sofia med 2 925 meter över havet. Området söder om bergskedjan kallas Östrumelien.
- Berg: Rodopibergen, Pirinbergen, Rilabergen, Balkanbergen (Stara Planina).
- Floder: Maritsa, Iskăr, Jantra, Mesta, Struma, Tundzja.
- Annat: Burgaski Zaliv, Sjipkapasset.

Städer

Se även Lista över städer i Bulgarien
- Sofia med strax under en och en halv miljon invånare är Bulgariens huvudstad sedan 1878. Staden ligger vid Vitoshabergen i landets västra del, 555 meter över havet. Det är Europas näst äldsta huvudstad efter Aten och har tidigare hetat Triaditsa och Sredets. Det nuvarande namnet kommer av kejsar Justinianus dotter Sofia som blev frisk av källvattnet. Det sägs även att staden fick sitt namn av Sofiakyrkan som är en av de äldsta kyrkorna i staden (och på hela Balkan). Sofia har många kyrkor och muséer; det mest imponerande är kanske Alexander Nevskij-katedralen.
- Landets näst största stad Plovdiv ligger bara 15 mil sydost om Sofia vid Maritsafloden. På 1870-talet var staden större än Sofia men idag finns där bara strax under 380 000 invånare. Den mest imponerande sevärdheten är kanske den gamla amfiteatern, som förvisso delvis förstördes av Attila på 400-talet.
- Varna med 350 000 invånare ligger i norr vid Svarta havets kust. Staden grundades som den grekiska kolonin Odessus 580 före vår tideräkning. Idag har hamnen och de närbelägna turistorterna stor betydelse för ekonomin.
- Burgas, med cirka 210 000 invånare, ligger längre söderut vid kusten och är bland annat en viktig fiskehamn. Söder om staden ligger viktig petrokemisk industri.

Populära turistmål

- Sofia
- Plovdiv
- Varna
- Nesebăr
- Burgas
- Sunny Beach
- Golden Sands
- Obzor

Demografi

Obzor.]] Obzor Huvudartikel: Bulgariens demografi 83,9 % av invånarna i landet är bulgarer. Det finns två större minoritetsgrupper, turkar (9,4 %) och romer (4,7 %).

Religion

Den ortodoxa kyrkan dominerar religionen i landet och 82,6 % av invånarna är medlemmar i den bulgariska ortodoxa kyrkan. 12 % av befolkningen är muslimer, 0,6 % katoliker och 0,4 % protestanter. De flesta medborgare i Bulgarien är åtminstone till namnet medlemmar i Bulgariska ortodoxa kyrkan, som grundades 870 och blev autokefal 927. Bulgariska ortodoxa kyrkan är en självständig nationell kyrka, liksom alla andra nationella grenar av ortodoxa kyrkan, och anses som ett oundgängligt inslag i Bulgariens nationella medvetande. Kyrkan har avskaffats, eller snarare degraderats till en underlägsen ställning inom den grekisk-ortodoxa kyrkan två gånger under dels perioden av bysantinsk överhöghet 1018-1185, dels av osmansk överhöghet 1396-1878, men den har båda gångerna återupplivats som en symbol för Bulgariens självständighet. 2001 hade Bulgariska ortodoxa kyrkan totalt 6 552 000 medlemmar i Bulgarien (82,6 procent av befolkningen). Emellertid är många yngre människor som växte upp under de 45 åren med kommunistiskt styre inte religiösa, även om de formellt kan vara medlemmar i kyrkan. Trots den bulgariska ortodoxa kyrkans dominerande ställning i Bulgariens kulturella liv tillhör många bulgariska medborgare andra trosriktningar, särskilt islam, katolicism och protestantism. Islam kom till Bulgarien vid slutet av 1300-talet efter att landet erövrats av osmanerna. Under 1400- och 1500-talet växte islam i styrka genom inflyttning av turkar och omvändelse av infödda bulgarer. När Bulgarien 1878 blev självständigt var inte mindre än 40 procent av befolkningen muslimer. Andelen har minskat kraftigt sedan dess, mestadels genom emigration. 2001 fanns 967 000 muslimer i Bulgarien (12,2 procent av befolkningen). Under 1500- och 1600-talen omvände missionärer från Rom de bulgariska bogomilerna i regionerna Plovdiv och Svisjtov till katolicismen. Ättlingarna till dessa bildar nu merparten av Bulgariens katoliker, som uppgick till 44 000 år 2001. Protestantismen infördes i Bulgarien av missionärer från USA 1857. Missionsarbete fortsatte genom andra hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. 2001 beräknades antalet protestanter till 42 000.

Kultur

Bulgariens kultur avspeglar historiska influenser från thraker, protobulgarer, slaver samt bysantinska, turkiska och grekiska inslag. Bulgarien har en stor tradition av körsång. Bulgariska kvinnokörer har på senare år nått internationell berömmelse. Sedan 1200- och 1300-talen är Bulgarien känt för sitt ikonmåleri. Företrädarna för måleriskolan från Veliko Tărnovo överskred de nedärvda reglerna för traditionellt ikonmåleri och skapade därmed den mest betydande enskilda skolan inom ortodoxa kyrkans konst. Med den bulgariska renässansen mot slutet av det osmanska styret uppstod nya konstskolor överallt i landet. Den mest kända är Samokovs konstskola. Därifrån utgick flera av de målare som utförde utsmyckningen av Rilaklostret, bland andra Zacharij Zograf. En känd konstnär från senare är Jules Pascin som föddes 1885 i Vidin. Hans egentliga namn var Julius Pinkas. Eftersom han tillbringade lång tid i Frankrike, där han också dog 1930, blev han betecknad som bulgarisk-fransk målare och grafiker. Den mest kände levande bulgariska konstnären är antagligen Christo Javasjev, som är känd under sitt förnamn och tillsammans med sin fru Jeanne-Claude. Han är bland annat känd för att ha "förpackat" riksdagshuset i Berlin och Pont Neuf i Paris i plastfolie. Den bulgariska litteraturen var i äldsta tid knuten till kyrkan och skrevs på fornkyrkoslaviska. Den hade en första storhetstid redan på 900-talet och en ny under 1300-talet, strax före den osmanska erövringen. Med det osmanska övertagandet bröts denna blomstring och en ny bulgarisk litteratur tog inte form förrän vid slutet av 1700-talet med den bulgariska renässansen. Paisij Chilendarskis historieverk från 1762 blev mycket viktigt för spridandet av ett bulgariskt skriftspråk och för den begynnande bulgariska nationalismen. Under 1800-talet utvecklades en modern skönlitteratur på bulgariska. En viktig gestalt var poeten och revolutionären Christo Botev. I Bulgarien har också dockteater (inte enbart för barn) en lång tradition. Kategori:Europas länder Kategori:Bulgarien Kategori:Balkan fiu-vro:Bulgaaria ja:ブルガリア ko:불가리아 ms:Bulgaria roa-rup:Vurgarii simple:Bulgaria th:ประเทศบัลแกเรีย zh-min-nan:Bulgariya

Permafrost

Permafrost är när vattnet i marken är fruset (tjäle) året runt. Det översta marklagret, det aktiva lagret på ca 1 meter bestående av torv, kan tina på sommaren. Det är inte ovanligt att tjälen kan gå ner till ett par hundra meters djup, där jordens vulkaniska värme tar överhanden. Permafrost förekommer på de nordligaste och sydligaste breddgraderna. ja:永久凍土

Djurornamentik

Djurornamentik är en vanligt förekommande dekorationsstil bland annat i svensk och nordisk forntida formgivning.

Bild:Djurornamentik.jpg
Djurornamentik på bronsbeslag (överst) och förgyllt spänne (underst). Bägge från järnåldern, bägge funna på Gotland

Keltisk konst

Den keltiska konsten har förhistoriska rötter och utgör en i princip obruten konsttradition på åtminstone 4 000 år. Den utmärker sig med sin rika ornamentik och bundenhet vid ytan. Vanligen är den helt tvådimensionell helt utan perspektiv och skuggningar. Den särpräglade, dekorativa linjeornamentiken brukar sägas var kanonisk för den engelska konsten - från gotiken till prerafaeliterna. De omkring 400 år då romarna behärskade Storbritannien uppblandades den traditionella ornamentiken med klassiska element men lämnade obetydliga spår efter den anglosaxiska erövringen omkring 450. Det berömda engelska bokmåleriet utvecklades i kyrkans tjänst från det keltiska arvet då koptiska munkar kristnade Irland på 400-talet. Under de följande seklerna spreds den kristna läran och bokmåleriet upptog element från Bysans och germansk konst.

Några viktiga verk

- Book of Durrow, c:a 675
- Book of Lindisfarne, c:a 700
- Book of Kells, c:a 800

Se även

- Kelter
- Keltisk mytologi

Kategori:Förhistoriska kulturer

Huvudartikel:Förhistorisk tid Kategori:Historia Kategori:Arkeologi

Kategori:Ej längre existerande riken och länder

- Lista över icke längre existerande riken och länder
- Se även artikelserien om Indiens historia Kategori:Historia Kategori:Geografiska politiska indelningar ko:분류:옛 나라

Partit dels Comunistes de Catalunya

El Partit dels comunistes de Catalunya fou una escissió prosoviètica del Partit Socialista Unificat de Catalunya (PSUC) sorgida el 1982. En el Congrés del PSUC de gener de 1981, les tesis eurocomunistes llavors vigents foren derrotades, i el prosoviètic Pere Ardiaca, que el 1936 era membre del Partit Comunista de Catalunya quant aquest es va fusionar amb altres partits per fundar el PSUC, fou elegit com a nou president del partit. La supeditació del PSUC al Partit Comunista de Espanya facilità el boicot dels eurocomunistes, i Ardiaca fou destituït el juliol del mateix any. La creixent oposició dins el PSUC va provocar que Ardiaca fos expulsat del partit al darrer mes de 1981, acusat de fraccionalista. El sector prosoviètic va deixar llavors el PSUC, i l'abril de 1982 es va constituir el Partit dels Comunistes de Catalunya (PCC), del qual Ardiaca fou elegit president. El 1987 el PCC va participar en la creació d'Iniciativa per Catalunya, de la que es va separar poc després. Actualment el PCC està integrat a Esquerra Unida i Alternativa. Categoria:Partits polítics de Catalunya

download sitemap narty s�owacja od�ywki dieta wagi elektroniczne

:: RELATED NEWS ::

List of H Postal Codes of Canada
H

Montreal - 122 FSAs

Note: No postal codes yet exist that start with H6.

H0A Not assigned	H1A Pointe-Aux-Trembles	H2A Read More...
Relic Entertainment Overview Relic Entertainment is a game development company that specializes in 3d real-time strategy games and has released a number of innovative PC titles, including Homeworld, Impossible Creatures, Homeworld 2, and Warhammer 40,000: Dawn of War. Currently in production are the Read More...


Statistical efficiency In statistics, efficiency is one measure of desirability of an estimator. The efficiency of an unbiased statistic $T$ is defined as : $e(T) = \frac$ where $\mathcal(\theta)$ is the Fisher information of the sample. Thus $e(T)$ is the minimum possible variance for an unbiased estimator divided by Read More...
Hello, Cheeky! Hello, Cheeky! was a series broadcast on BBC Radio 2 between 1973 and 1979. It was written and performed by Barry Cryer, John Junkin, and Tim Brooke-Taylor, and produced by David Hatch, Richard Willcox, an Read More...
Broswer war s by layout engines over time.]] The term "browser wars" is the name given to the competition for dominance in the web browser marketplace. The term is most commonly used to refer to two specific periods of time: the particularly intense struggle between Internet Explorer and Netscape Navigator during the late