:: wikimiki.org ::

Zaragoza

Zaragoza

Zaragoza (på svenska även Saragossa) är en stad i nordöstra Spanien. Zaragoza är huvudstad i provinsen med samma namn och i den autonoma regionen Aragonien. Staden har omkring 600 000 inånare och är i invånare räknat Spaniens femte största stad. Zaragoza är beläget cirka 300 kilometer norr om Madrid, 300 kilometer väster om Barcelona och 350 kilometer från Valencia. Namnet Zaragoza kommer från det latinska namnet Caesarea Augusta (det vill säga "kejsar Augustus"). Kategori:Orter i Spanien Kategori:Aragonien ja:サラゴサ

Stad

Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna. Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".

Sverige

Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås. Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.

Historiskt

Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande 1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951. Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.

Stadsrätt

Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten. I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.

Storbritannien

Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].

Se även

- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona Kategori:Städer ja:都市

Spanien

Spanien är ett land på Iberiska halvön i sydvästra Europa. Landet är en monarki och statsöverhuvud är kung Juan Carlos. Spanien gränsar till Portugal, Frankrike, Andorra och via Gibraltar även till Marocko. Spaniens huvudstad är Madrid.

Historia

Huvudartikel: Spaniens historia Spanien grundades som enat land när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenade rikena i en personalunion. Enandet följdes av utdrivandet av judar och muslimska morer vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång. Under 1500-talet expanderade Spanien som en stor kolonialmakt och lade under sig stora områden i Amerika. På 1600-talet fick man konkurrens ifrån främst Holland och England. Under 1800-talet var frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet var på nedgång. Spansk-amerikanska kriget satte definitivt stopp för den spanska dominansen i latinamerika. 1940 förklarade styrande general Franco Spanien som en icke krigförande part av axelmakterna, vilket resulterade i utrikespolitisk isolering i efterkrigstiden. 1947 gjordes en författningsändring som innebar att monarkin återinfördes, men att tronen skulle stå vakant fram till general Francos dödsdag. Franco dog 1975 och Juan Carlos av Bourbon kom då till makten och kunde påbörja en demokratisering av Spanien.

Administrativ indelning

Spanien är indelat i 50 provinser, grupperade till 17 autonoma regioner och två autonoma städer med en hög grad av självständighet.

Autonoma regioner

Spanien är en federation av 17 autonoma regioner (comunidades autónomas) och 2 autonoma städer (ciudades autónomas; Ceuta och Melilla).
- Andalusien (Andalucía)
- Aragonien (Aragón)
- Asturien (Principáu d'Asturies på asturiska/Principado de Asturias på spanska )
- Balearerna (Illes Balears på katalanska /Islas Baleares på spanska )
- Baskien (Euskadi på baskiska/País Vasco på spanska )
- Extremadura
- Galicien eller Galiza
- Kanarieöarna (Islas Canarias)
- Kantabrien (Cantabria)
- Kastilien-La Mancha (Castilla-La Mancha)
- Kastilien-Leon (Castilla y León på spanska/Castiella y Llión på asturiska )
- Katalonien (Catalunya på katalanska/Cataluña på spanska/ Catalunha på aranesiska)
- La Rioja
- Madrid
- Murcia
- Navarra (Nafarroa på baskiska/Navarra på spanska )
- Valencia (Comunitat Valenciana på valenciano (katalanska) /Comunidad Valenciana på spanska) Spaniens grundlag erkänner historiska nationaliteter, men ger dem ingen speciell status. Navarra och Baskien har ett särskilt momssystem.

Provinser

Huvudartikel: Spaniens provinser Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Sjävständiga regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De självständiga regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

Översjöiska besittningar

Det finns också fem platser med spansk överhöghet (plazas de soberanía) längs den Afrikanska kusten: städerna Ceuta och Melilla administeras som autonoma städer, ett mellanting mellan städer och kommuner; öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera är under direkt spansk administration. Kanarieöarna, Ceuta och Melilla, räknas inte officiellt som historiska kommuner, men åtnjuter ändå speciell status.

Se även

- Lista över regeringschefer i Spanien
- Lista över monarker i Spanien
- Spaniens politik
- Spanien (styrelseskick) Kategori:Spanien Kategori:Europas länder fiu-vro:Hispaania ja:スペイン ko:에스파냐 ms:Sepanyol simple:Spain th:ประเทศสเปน zh-min-nan:Se-pan-gâ

Aragonien

Barcelona

]] Barcelona är Spaniens näst största stad (cirka 4 miljoner varav 1,5 miljoner invånare i själva staden) efter huvudstaden Madrid och är belägen i Katalonien som är en av landets 17 autonoma regioner. Staden stod som värd för Olympiska sommarspelen 1992.

Historia

Barcelona grundades av romarna i slutet av sista århundrandet f.Kr. Platsen var tidigare bebodd av iberer. 415 e.Kr. erövrades staden av visigoterna. Barcelona blev under en kort tid huvudstad i det visigotiska riket innan den flyttades till Toledo.

Parker

Park Güell är en park designad av den kände designern Antoni Gaudí. Den är av UNESCO klassad som världsarv. Den blev offentlig park 1922. Parc de la Cituadella är en utav de största parkerna i Barcelona. Det skapades 1714 som ett militärt citadell. 1869 blev den allmän park. I parken finns bl.a. Katalanska parlamentet och många statyer. Urval:
- Parc del Laberint
- Parc del Clot
- Parc del Guinardó

Stränder och museer

Barcelona har över fyra kilometer stränder. Museer:
- Picassomuseet: Museeumet har många tavlor från Pablo Picassos tidigare år.
- Frederic Marès-museet: Museet har många skulpturer och som skulperades av Frederic Marès. En del av museet heter Det Sentimentala Museet.
- Geologiska museet: Detta museeum är interaktivt och är först och främst riktat till barn och ungdomar.

Naturliv

Utanför Barcelona ligger det en naturpark som heter Sant Llorenç Del Munt I De La Serra D´Obac. Där finns klippor och parker med olika växter t.ex. rosmarin och ljung. Där finns också ek, gullvivor och styvmorsvioler. Där bor även vildsvin och rovfåglar.

Olympic Village

Olympic Village är en ny del av Barcelona. På området finns flera höga byggnader, bl.a. tvillingtornen Hotel Arts och Mapfre Tower som är 153,5 meter höga. De ritades av arkitekterna Bruce Graham, Frank O Gehry, Iñgo Ortiz och Enrique de León. El Palau Sant Jordi är en stor arena som ligger i Olympic Village. Den rymmer 17 000 åskådare.

The Olympic Harbour

The Olympic Harbour är en hamn som är en del av Olympic Village, den byggdes för Olympiska sommarspelen 1992. Hamnen designades av arkitekterna Oriol Bohigas, Josep Martonell, David Mackay och Albert Puigdomènech. Där fins många restauranger och barer.

Barcelonas katedral

Katedralen började byggas 1298. Arkitekterna hette Josep Oriol Mestres och August Front i Carreas. Staden är tillsammans med Girona, Lleida och Tarragona en av de i teorin fyra huvudstäderna i Katalonien, var och en för sin respektive provins. Många av Antoni Gaudís mest kända byggnader finns här.

Industri

Whirlpool har en nationell organisation på orten. Även Bosch finns representerat. Det finns många stora/tunga industrier. Invånarutveckling: (förorter ej inräknat) År Antal invånare: 1867 167 000 1887 272 481 1897 333 908 2000 1 583 000

Camp Nou

Huvudartikel: Camp Nou. Camp Nou är en fotbollsarena i Barcelona. Där spelar FC Barcelona sina hemmamatcher. Arenan är en av de största i världen.
- Publik: 98 600 personer
- Invigd: 24 september 1957.

Idrott

- FC Barcelona - topplag inom flera sporter: fotboll, handboll, basket

Externa länkar

- [http://www.barcelona-turist.se Barcelona turist guide]
- [http://www.bcn.es/english/ihome.htm Barcelona - officiell hemsida]
- [http://barcelona.visittown.com Barcelona, VisitTown.com] Kategori:Spanska provinser Kategori:Orter i Spanien Kategori:Katalonien ja:バルセロナ ko:바르셀로나 simple:Barcelona

Valencia

Valencia (val. València) är en stad i östra Spanien mitt i Levantebukten mellan Costa Blanca och Costa de Azahar. Det är Spaniens tredje största stad med sina drygt 800.000 invånare. I den region vari Valencia är huvudstad talas valenciano, en dialekt av katalanska. Valencia är känt för apelsiner, fotbollslaget Valencia CF och paella - risrätten som även räknas bland de spanska nationalrätterna. I Spanien är Valencia även känt för sitt sena uteliv och det rika kulturutbudet. Las Fallas är den enskilt största fiestan i Valencia som kulminerar då gigantiska papier machéfigurer förs i procession genom staden, varefter samtliga utom vinnaren i paraden bränns upp. Arkitekten Santiago Calatrava är från Valencia och har redan satt sin prägel på stan. En bro över den omdirigerade floden Turia, ett oceanografiskt museum och ett planetarium har han hunnit med, och det finns projekteringar på flera höghus i samma stil som Turning Torso i Malmö. Staden Valencia är tillika huvudstad för den autonoma spanska regionen Valencia, "La Comunitat Valenciana", som rymmer tre provinser: Castellón, Valencia och Alicante. Turismen är en viktig inkomstkälla men övrig näring inkluderar stora citrusfruktodlingar, vinodlingar, keramik och möbelindustri. Bland de lokala specialiteterna finner man (förutom paellan) Fartons, Agua de Valencia, Horchata de Chufa och Fideua (pastavariant på paella). Kulturen är starkt influerad från den tid då Valencia var under moriskt styre. Morer var invandrande musulmaner som härskade i stora delar av dagens Spanien från cirka 700-talet FK till 1400-talet då de till slut blev utdrivna av de katolska kungaparet Ferdinand och Isabella. Kategori:Spaniens regioner Kategori:Orter i Spanien ja:バレンシア (スペイン)

Augustus

Augustus Caesar, född 23 september 63 f.Kr. som Gaius Octavius Thurinus, död 19 augusti 14 e.Kr., var det romerska rikets förste kejsare; han regerade från år 27 f.Kr. till år 14 e.Kr. Augustus hette egentligen Gaius Octavianus och var son till Atia, Gaius Julius Caesars systerdotter. Strax före sin död adopterade Julius Caesar Octavianus som sin son. Efter mordet på Caesar 44 f.Kr. hämnades Octavianus adoptivfadern och tog upp kampen om hans arv, vilket hade omhändertagits av Marcus Antonius. Trots detta bildade Antonius och Octavianus, tillsammans med Lepidus, det andra triumviratet och bekämpade framgångsrikt Caesars mördare. År 40 f.Kr. och efter segern över Caesars mördare, slöts avtalet i Brundisium, vilket innebar att det romerska riket delades i tre delar mellan medlemmarna av det andra triumviratet. Antonius fick östern, Lepidus Afrika och Octavianus tog hand om de västra delarna. Italien förblev neutral mark. Slitningarna mellan triumviratets medlemmar blev dock snart uppenbara när Antonius gifte sig med den egyptiska drottningen Kleopatra år 36 f.Kr. År 32-30 f.Kr. utkämpade Octavianus och Antonius (stödd av Kleopatra) det berömda ptolemaiska kriget, vilket avgjordes i slaget vid Actium den 2 september 31 f.Kr. Kleopatra och Antonius tvingades fly tillbaka till Egypten, och efter att Octavianus' trupper stormat Alexandria, begick de två älskande självmord; Kleopatra genom att låta en orm bita sig. Octavianus höll ett lysande triumftåg i Rom. År 27 f.Kr. avstod Octavianus sin makt till den romerska senaten, vilket innebar att republiken återställdes. Han tilldelades därpå hedersnamnet Augustus. Den romerska staten styrdes därefter av ett system som hade inslag från både monarki och republik, principatet. Inom riket innehade Augustus obegränsad makt och var dessutom arméns överbefälhavare. I själva Rom och Italien leddes styrelsen av senatens 600 medlemmar. Från år 12 f.Kr. kallades Augustus pontifex maximus (en titel av religiös betydelse), och från år 2 e.Kr., innehade han titeln Pater Patriae, fäderneslandets fader. Imperator Augustus kallades enligt sitt släktnamn, Caesar (uttalas "kajsar", därav kejsare). Trots sina imponerande titlar och det faktum att han var rikets kejsare, levde Augustus ett enkelt liv. Han fortsatte under hela sin regering att klä sig som vanlig romersk medborgare, och bodde i ett oansenligt privathus på Palatinen, Augustus hus. Augustus antog en fredlig utrikespolitisk linje och eftersträvade att jämna ut rikets gränser. I öster bibehölls gränserna oförändrade mot partherna, medan man på Balkan pressade fram gränslinjerna mot Donau. Ett försök att jämna ut gränserna mot germanerna i norr, slutade i ett svidande nederlag för romarna. År 9 e.Kr. lyckades germanerna samla stammarna och förinta tre romerska legioner under Varus i slaget vid Teutoburgerskogen. I övrigt präglades hans regeringstid av fred och alltjämt stigande välstånd (pax romana). Augustus avled år 14 e.Kr., 76 år gammal och efterträddes av sin styvson Tiberius Julius Caesar (som kejsare endast benämnd Tiberius) som kejsare av det romerska riket. I Bibelns Nya Testamente beskrivs hur Augustus utfärdar en order om hur hela världen (det vill säga hela romerska riket) skall skattskrivas, se Lukasevangeliet 2:1.

Litteratur

- Edwin Linkomies, Kejsar Augustus och det romerska arvet, Helsingfors 1948. Kategori:Romerska kejsare ja:アウグストゥス ko:아우구스투스

Kategori:Aragonien

Artiklarna i den här kategorin är relaterade till den spanska autonoma regionen Aragonien eller det historiska kungariket. Kategori:Spanska regioner

Naboo Starfighter

The Naboo Royal N-1 Starfighter is a fictional spaceship in the Star Wars universe. The N-1 Starfighter was developed by the Theed Palace Space Vessel Engineering Corps. for the Naboo Security Forces. This starfighter is sleek and agile, it faces enemy starfighters with twin blaster cannons and a double magazine of proton torpedoes. It was only found in Naboo and very rare even on its homeworld. The Naboo N-1 Starfighter has a custom-built space frame which reflects the Naboo people's love of handcrafted, elegant shapes. It has one pilot and an astromech droid like an R2 unit to provide assistance to the pilot. The N-1 Starfighter is made of a long rear centre finial connected to a fighter revetment. Its engine systems are based on a standard Nubian drive motor that was modified significantly to release less emissions into the atmosphere. The N-1 Starfighter design is similar to that of the Naboo Royal Starship. The N-1 Starfighter first appeared during the space battle period of the Battle of Naboo in Star Wars Episode I: The Phantom Menace where a squadron of the fighters attacked the orbiting Droid Control Ship. Later during the Battle of Naboo, Anakin Skywalker piloted a Naboo N-1 Starfighter into the Droid Control Ship's docking bay. This ship is unlockable in the Star Wars: Rogue Squadron series. You can also use this fighter in the game for computer and N64 Star Wars: Battle for Naboo. A life sized model of a Naboo Starfighter is located at the Boston Museum of Science, in Boston, Massachusetts. Category:Star Wars starfighters

best online casino heavy metal Praga appartamenti sitemap.html online casinos

:: RELATED NEWS ::

Han Solo
Han Solo, en av huvudkaraktärerna i Star Wars-berättelserna. När Han Solo dyker upp första gången i Star Wars: Episod IV - Ett nytt hopp är han en frilansande rymdkapten som tillsammans med wookien och trogne vännen Chewbacca reser runt med sitt skepp Årtusende falken. S