:: wikimiki.org ::

17 Mars

17 mars

17 mars är den 76:e (75:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 289 dagar kvar till årets slut.

Dagens namn

- Gertrud

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Gertrud
- 1901: Gertrud
- 1986: Gertrud, Gertie och Gölin
- 1993: Gertrud, Görel - från 3 maj. (Gertie och Gölin utgår ur almanackan)
- 2001: Gertrud. (Görel till 19 juni)

Helgdagarm.m.

- Irlands (inklusiv Nordirlands) nationaldag: Saint Patrick's Day
- Kustonu Diena i det gamla Lettland

Händelser

- 1969 - Golda Meir från Milwaukee, Wisconsin, USA, blir premiärminister i Israel.
- 2004 - Kosovoalbaner och serber drabbas samman i byn Caglavica, strax söder om Kosovos huvudstad Pristina. 14 svenska Kforsoldater skadas, en fransk soldat dödas och två andra människor dödas.

Födda

- 1772 - Victor Emmanuel Leclerc, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon Bonaparte.
- 1834 - Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman.
- 1858 - Harald Molander, svensk författare och teaterregissör.
- 1861 - Charles Laval, fransk konstnär, målare.
- 1866 - Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
- 1881 - Signe Kolthoff, svensk skådespelare och sångerska.
- 1901 - Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
- 1902 - Bobby Jones, amerikansk golfspelare.
- 1919 - Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (piano, vokalist).
- 1937 - Brian Sedgemore, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1974-1979 och 1983-2005.
- 1938 - Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare.
- 1942 - John Wayne Gacy, amerikansk seriemördare.
- 1943 - Said Oveissi, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1944 - John Sebastian, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
- 1947 - Jan Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, EU-parlamentariker 1995-.
- 1949 - Patrick Duffy, amerikansk skådespelare.
- 1950 - Rex Brådhe, svensk skådespelare och regissör.
- 1951 - Kurt Russell, amerikansk skådespelare.
- 1953 - Peter von Fábry-Eichner, svensk inredningsarkitekt.
- 1955 - Gary Sinise, amerikansk skådespelare.
- 1957
- Sissela Kyle, svensk skådespelare och komiker.
- Mari Maurstad, norsk skådespelare och författare.
- 1960
- Torkel Knutsson, svensk skådespelare, filmproducent, sångare och regissör.
- Lotta Tejle, svensk sångerska och skådespelare.
- 1961 - Alexander Bard, svensk musiker.
- 1964 - Rob Lowe, amerikansk skådespelare.
- 1967 - Billy Corgan, amerikansk musiker, sångare.
- 1970 - Mikael Marcimain, svensk manusförfattare och regissör.
- 1972 - Melissa Auf der Maur, kanadensisk sångerska och basist.

Avlidna

- 180 - Marcus Aurelius, romersk kejsare 161-180.
- 1040 - Harald Harfot, kung av England 1037-1040.
- 1058 - Lulach av Skottland, kung av Skottland 1057-1058.
- 1619 - Denis Calvaert, flamländsk konstnär.
- 1782 - Daniel Bernoulli, matematiker.
- 1796 - Carl Fredrik Adelcrantz, svensk friherre och arkitekt.
- 1846 - Friedrich Wilhelm Bessel, tysk matematiker och astronom.
- 1853 - Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
- 1870 - Karl Friedrich Neumann, tysk orientalist och historiker.
- 1948 - Johan Eklöf, svensk skådespelare.
- 1956 - Irene Joliot-Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
- 1964 - William Seymer, svensk tonsättare och musikskriftställare.
- 1983 - Umberto II, Italiens siste kung.
- 1987 - Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
- 1993 - Helen Hayes, amerikansk teater- och filmskådespelare.
- 1994
- Ellsworth Vines, amerikansk tennisspelare.
- Mai Zetterling, svensk skådespelare och regissör.
- 2001 - Ingrid Borthen, svensk skådespelare.
- 2005 - Czeslaw Slania, svensk-polsk frimärksgravör.

Se även

16 mars - 18 mars - 17 februari - 17 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 078 ja:3月17日 ko:3월 17일 simple:March 17 th:17 มีนาคม

Skottår

År med skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad, skottmånad. Skottår är ett sätt att hålla kalendern i synk med årstiderna. Eftersom året i verkligheten är ca 365,2422 dagar går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år. Och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 24 dagar före årstiderna, vilket inte vore önskvärt. Genom att en extra dag sättas in ungefär var fjärde år kan kalendern hållas någorlunda i takt med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är 29 februari. Den inföll tidigare den 24 februari men sedan år 2000 infaller den den 29 februari enligt ett beslut av Namnlängdskommittén 1996. Regeln för skottår i den gregorianska kalendern: Ett år är skottår om det är jämnt delbart med 4. Undantag är år som är delbara med 100. Undantag från undantaget är år som är jämnt delbara med 400 vilka är skottår trots att de också är delbara med 100. Några förtydligande exempel:
- 2004, 2008, 2012 och 2016 är skottår
- 1800, 1900, 2100, 2200, 2300 och 2500 är inte skottår
- 2000 och 2400 är skottår I den julianska kalendern var alla år som var jämnt delbara med fyra skottår, vilket gav en förskjutning på en dag per 128 år jämfört med det tropiska året. Den gregorianska kalendern ger ett fel på ca 27 sekunder per år vilket motsvarar en dags förskjutning efter 3236 år.

Se även

- kalender
- skottsekund
- tideräkning Kategori:Tideräkning als:Schaltjahr ja:閏年 ko:윤년 simple:Leap year th:ปีอธิกสุรทิน

Namnsdag

En persons namnsdag är den dag som enligt almanackans namnlängd är tillägnad personens förnamn.

Äldre namnsdagsfirande

Seden att fira namnsdag uppstod i den tidiga kristna kyrkan närmast i syfte att minska betydelsen av födelsedagsfirandet, vilket uppfattades som en hednisk och okristen rit. Att fira dopdag och namnsdag ansågs lämpligare än att fira den dag man fötts "till det av arvssynd belastade jordelivet". De tidiga namnlängderna var huvudsakligen en lista över helgon och martyrer, och namnsdagarna firades mer till deras ära än för en enskild person. Vare sig namnsdagsfirande eller födelsedagsfirande hade under medeltiden någon stor betydelse i Skandinavien, och de tidigaste exemplen på firandet av namnsdag i Sverige är från 1600-talet, och då främst inom de högre stånden. Betydelsen av det personliga namnsdagsfirandet har därefter varierat mycket i olika delar av landet (mindre vanligt i sydvästra Sverige) och i olika sociala kretsar (vanligare i städer och borgerlig miljö). Till en början fanns ingen enhetlig namnlängd, men 1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut almanackor, och två år senare kom en almanacka med den första officiella svenska namnlängden ut. Almanackor var populära, och utgivandet av dessa var ett sätt att finansiera akademiens verksamhet. Den första namnlängden var starkt präglad av det gamla katolska helgonfirandet, men så småningom tillkom fler icke-religiösa namn av vilka dock många ströks igen i 1797 års utgåva.

1901 års namnsdagslängd

I slutet av 1800-talet började den gällande namnlängden anses föråldrad, och 1899 fick en kommitté, med bl.a. ledamöter från Svenska Akademien, i uppgift av riksdagen att ta fram en ny mer tidsenlig (och svensk) namnlängd. Den nya namnlängden blev klar året därpå och började gälla fr.o.m. 1901. Den innebar en stor förändring jämfört med tidigare - ca 150 av de gamla helgonnamnen hade strukits, 28 hade ändrats, och 177 nya namn hade tillkommit. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134. En del namn ändrades genom att de gamla latinska formerna försvenskades, exempelvis byttes Sixtus mot Sixten. I enlighet med tidens anda hedrades en del berömda svenskar genom att namnet flyttades till deras födelse- eller dödsdag: Baltsar flyttades till 29 maj, Baltzar von Platens födelsedag, och Sten hamnade på Sten Sture den äldres dödsdag 14 december. En viss lekfullhet och humor kan också spåras i denna namnlängd: Den gamla korsmässodagen, 14 september (det fanns en sådan den 3 maj också), fick namnet Ida (syftande på dikten Kors på Idas grav), Börje ersatte Primus den 9 juni, och Jungfru Marie Obefläckade Avlelse den 8 december blev Virginia, etc. 1901 års namnlängd kom att kritiseras, bl.a. för att man tyckte den var för modern, och senare också för att man missade många vanliga namn, såsom Johan och Marie, och att det fanns fler mansnamn (60%) än kvinnonamn.

Ändringar under 1900-talet

Av kommentarerna till 1901 års namnlängd framgår att kommittén hade räknat med att den skulle undergå successiva revideringar, men bara tre ändringar kom att göras innan namnsdagslängden släpptes fri på 1970-talet: #Efter unionsupplösningen 1905 byttes Nore på 4 november till Sverker #1907 ändrades Estrid på 27 november till Astrid (efter prinsessan Astrid född 1905) #1934 ändras Kasper på 20 oktober till Sibylla (efter prinsessan Sibylla) 1936 och 1944 tog riksdagen på nytt upp frågan om en reform i almanackans namnlängd, men trots att ärendet andra gången blev godkänt av riksdagen, kom det att bordläggas av regeringen och lämnas utan åtgärd. 1972 förlorade vetenskapsakademien sitt privilegium, och det blev fritt för var och en att publicera sina egna almanackor och namnlängder. Så skedde också, och under en tid rådde en viss anarki på området. 1986 lyckades dock almanacksförlagen ena sig kring ett förslag från Esselte med tre namn på varje dag, vilket kom att bli standard under några år. Första namnet var där samma som i den gamla almanackan. 1993 reducerades namnlängden till två namn per dag, men kritiken mot dessa båda längder var hela tiden stor från många håll. Bl.a. kritiserades den för att mer satsa på kvantitet snarare än kvalitet, och att namnens placering var tämligen godtycklig och skiljde sig i onödan från den gamla namnlängden. (I 1993 års längd fanns inte alltid 1901 års namn kvar på sin ursprungliga plats.) Under en tid återinförde därför Svenska Akademien 1901 års namnsdagslängd.

2001 års namnsdagslängd

I juni 1996 kallade Svenska akademien till ett möte i syfte att få ordning på den förvirring som rådde på området. En arbetsgrupp bildades, och i oktober 1998 enades man slutligen om ett nytt förslag som började gälla fr.o.m. 2001. Denna namnlängd är tänkt att gälla i 15 år varefter det på nytt är dags att se över den. En hel del möda lades ned på att hitta seriösa principer för namnen i 2001 års namnlängd:
- Både en-, två- och trenamnsdagar ska kunna förekomma.
- Namnlösa dagar från 1901 års almanacka förblir namnlösa (med några undantag - Trettondedag jul och Värnlösa barns dag - tidigare Menlösa barns dag).
- Viktiga kyrkliga och folkliga dagar som är knutna till vissa namn bör om möjligt förbli ennamnsdagar.
- Flyttning av namn jämfört med 1901 års längd bör undvikas.
- Smeknamn bör inte finnas med.
- Hänsyn bör tas till namnens användningsfrekvens. När det gäller sammanföringen av flera namn på samma dag har man försökt följa dessa regler:
- En manlig och motsvarande kvinnliga form av samma namn.
- Namnen har helt, eller i vissa delar, samma eller liknande språkhistoriska ursprung.
- Namnen har ungefär samma betydelse.
- Det finns ett kulturhistoriskt (oftast bibliskt) samband.
- Namnen kommer ursprungligen från samma främmande språk eller språkgrupp.

Namnsdagsfirande utanför Sverige

Av de protestantiska länderna är det bara Sverige och Finland som i någon större utsträckning firar namnsdag. I Finland har man en stark tradition av namnsdagsfirande och byter namnlängden med ca 5 års mellanrum för att hela tiden få med så stor del av befolkningen som möjligt. I Norge har på senare år namnsdagsfirandet ökat, medan man i Danmark håller fast vid den gamla helgonkalendern och aldrig i någon större utsträckning firat namnsdag. Namnsdagsfirandet kom i de protestantiska länderna ofta att ses som en katolsk sedvänja och upphörde i praktiken därmed. I de katolska länderna bygger namnlängderna fortfarande på en lista som utges av Vatikanen, den s.k. Calendarium Romanum Generale. Irland tillhör dock de länder där namnsdagsfirandet aldrig fått något fotfäste. Inom den ortodoxa kyrkan har namnsdagsfirande i allmänhet varit populärt, och Grekland är ett av de mest namnsdagsfirande länderna i Europa. I Östeuropa kom kommunismens närvaro att undertrycka namnsdagsfirandet, och i Sovjetunionen togs namnsdagarna bort ur almanackorna. Efter Sovjetunionens fall har bruket återuppstått men inte fått någon större omfattning.

Se även

- mansnamn
- kvinnonamn
- lista över namnsdagar i alfabetisk ordning
- lista över namnsdagar i datumordning

Externa länkar

- [http://www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html] - Svenska namnsdagar - en föreckning över svenska almanackans innehåll genom tiderna.
- [http://www.scb.se/templates/Standard____31245.asp www.scb.se/templates/Standard____31245.asp] - Statistik från SCB: Namnsökning. Hur många heter...
- [http://www.svenskanamn.se/main.asp www.svenskanamn.se/main.asp] - Svenska Namn - frekvenser och förklaringar
- [http://www.breviary.net/martyrology/martcal.htm www.breviary.net/martyrology/martcal.htm] - Romerska martyrologium
- [http://www.chd.dk/cals/index.html www.chd.dk/cals/index.html] - CHD Calendars from Illuminated Manuscripts - dansk samling med medeltida kalendrar
- [http://www.fricorps.com/almanac/ Nordiska Kalendrar] - ett litet freewareprogram med namnsdagar och helgdagar för de nordiska länderna från 1200-talet och framåt.
- [http://behindthename.com Behind The Name] - Site på engelska om namns ursprung Kategori:Namn

Glóin

Glóin är en karaktär i Tolkiens böcker. Han är Gimlis far och är en av de 13 dvärgar som följde med Gandalf och Bilbo på deras resa mot Ensamma Berget. Kategori:Litterära figurer

Görel

Kvinnonamnet Görel är ett fornnordiskt namn som betyder skyddande spjut Namnsdag: 19 juni, (1986-1992: 3 maj, 1993-2000: 17 mars). Totalt fanns år 2004 ca 1500 personer i Sverige med namnet Görel varav ca 950 med det som tilltalsnamn. År 2002 fick ingen flicka namnet vare sig som tilltalsnamn eller andranamn.

Personer med namnet Görel

- Görel Crona
- Görel Thurdin Kategori: Kvinnonamn

19 juni

Dagens namn

- Germund, Görel

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Gervasius (och Prothasius)
- 1901: Germund
- 1986: Germund, Jerry och Jill
- 1993: Germund, Jerry. (Jill flyttas till 16 februari)
- 2001: Germund. Görel - från 17 mars. (Jerry utgår ur almanackan)

Händelser

- 1808 - Det svenska landstigningsförsöket i Åbo misslyckas.
- 1867 - Maximilian av Österrike, kejsare av Mexico, arkebuseras
- 1953 - Ethel och Julius Rosenberg avrättas i elektriska stolen, anklagade för spioneri
- 1976 - Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia gifter sig.
- 1938 - Sverige förlorar bronsmatchen i fotbolls-VM mot Brasilien med 4-2.
- 1977 - Ali Shariati, iransk oppositionell, mördas i ett attentat i England
- 1987 - ETA genomför ett bombdåd i Barcelona. Arton personer omkommer.
- 1999 - Prins Edward av Storbritannien och Sophie Rhys-Jones gifter sig.
- 2005 - USAs Grand Prix blir annorlunda eftersom det bara är sex bilar av tjugo startar. Michael Schumacher, Narain Karthikeyan, Tiago Monteiro, Patrick Freisacher, Rubens Barrichello, Christijan Albers deltar i USAs GP. Schumacher vinner före Barrichello och Monteiro i en Jordan Toyota.

Födda

- 1566 - Jakob I av England, James I, Englands och Skottlands kung 1603-1625, de båda ländernas förste gemensamme monark (tidigare skotsk kung).
- 1623 - Blaise Pascal, fransk fysiker och matematiker.
- 1861 - Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
- 1881 - Anna Olin, svensk skådespelare.
- 1887 - Wiktor Andersson, svensk skådespelare.
- 1896 - Wallis Simpson, hertiginnan av Windsor, älskarinna och sedermera hustru till Edvard VIII av England.
- 1903 - Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
- 1904 - Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
- 1909 - Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin.
- 1911 - Hermann Höfle, tysk SS-officer.
- 1913 - Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.
- 1915 - Ester Estéry, svensk sångerska.
- 1919 - Pauline Kael, amerikansk filmkritiker.
- 1930 - Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
- 1939
- Inger Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- 1941
- Magnus Härenstam, svensk skådespelare och TV-man.
- Václav Klaus, Tjeckiens president sedan 2003
- 1945
- Radovan Karadzic, bosnienserbisk politiker och efterlyst krigsförbrytare, ursprungligen poet och psykiater.
- Aung San Suu Kyi, burmansk mottagare av Nobels fredspris.
- 1947
- Paula Koivuniemi, finländsk sångerska.
- Salman Rushdie, indisk-brittisk författare.
- 1948 - Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
- 1952 - Robert Ainsworth, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1954 - Kathleen Turner, amerikansk skådespelare.
- 1957 - Anna Lindh, svensk politiker, utrikesminister 1998-2003.
- 1962 - Paula Abdul, amerikansk sångerska.
- 1964 - Boris Johnson, brittisk politiker.
- 1965 - Per Svensson, svensk skådespelare.
- 1967 - Björn Daehlie, norsk längdskidåkare
- 1970 - Rahul Gandhi, indisk politiker.

Avlidna

- 1312 - Piers Gaveston, brittisk soldatson, Edvard II av Englands gunstling.
- 1652 - Louis De Geer, svensk industri- och finansman av vallonskt ursprung.
- 1865 - Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
- 1867 - Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863-1867 (avrättad).
- 1914 - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 1937 - James Matthew Barrie, skotsk författare.
- 1953 - Ethel och Julius Rosenberg, amerikanska misstänkta spioner (avrättades).
- 1973 - Gustaf Molander, svensk regissör, skådespelare, manusförfattare.
- 1977
- Carin Lundquist, svensk skådespelare.
- Ali Shariati, iransk politisk aktiv religionssociolog, mördad.
- 1983 - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 1991
- Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
- Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
- 1993 - William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.
- 1996 - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
- 2005
- Totta Näslund, svensk musiker.
- Hans Nestius, Samhällsdebattör

Se även

18 juni - 20 juni - 19 maj - 19 juli -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 172 ja:6月19日 ko:6월 19일 simple:June 19 th:19 มิถุนายน

Nordirland

Nordirland är en riksdel och självstyrande provins inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Nordirland, beläget på Irland, är den minsta riksdelen efter England, Skottland och Wales vilka är belägna på Storbritannien. Irland utgjorde tidigare ett av de konstituerande länderna (eng. constituent country) inom det förenade konungariket, men efter en delning av ön på 1920-talet ingår numer endast den norra delen som en riksdel medan Republiken Irland på den södra delen är en självständig stat. Nordirland utgör större delen av Ulster, och detta namn används ofta som benämning för Nordirland. Yta: c:a 14 000 km², befolkning: 1 685 267 invånare vid folkräkningen 2001. Huvudstad är Belfast med c:a 500 000 invånare.

Historia

Huvudartikel: Irlands historia Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod även när Irland på 1500-talet upphöjdes till ett självständigt kungarike. Den 1 januari 1801 uppgick Konungariket Irland i en union tillsammans med Konungariket Storbritannien och bildade det Förenade kungariket Storbritannien och Irland.

Nordirland bildas

Irland utgjorde ett av det konstituerande länderna inom det förenade kungariket tills dess att ett inbördeskrig framtvingade en delning 1921. Tre provinser i syd Connacht, Leinster, Munster bröts ut och bildade en fristat inom det brittiska imperiet, medan huvuddelen av den fjärde provinsen Ulster fortsatte tillhöra det förenade konungariket. Tre av Ulsters grevskap Cavan, Donegal och Monaghan tillföll fristaten, medan de sex som återstod Antrim, Armagh, Down, Fermanagh, Londonderry och Tyrone hade en protestantisk befolkningsmajoritet. Nordirlands historia har i mycket präglats av konflikten mellan unionister, som vill behålla unionen med Storbritannien, och irländska nationalister, som vill att Nordirland ska uppgå i en enad irländsk republik. Unionister är oftast protestanter och kallas även lojalister. Nationalister är oftast katoliker och i synnerhet de nationalister som förespråkar väpnad kamp mot Storbritannien för ett enat Irland brukar kallas republikaner. Delningen skedde i enlighet med det avtal som 1921 slöts mellan den brittiska regeringen och de irländska nationalister som hade tagit makten över större delen av ön. Avtalet innebar att Nordirland fick inre självstyre med eget parlament och att de båda delarna av Irland skulle upprätta ett gemensamt råd som kunde leda till ett gemensamt parlament, samt att en kommission skulle se över gränsdragningen. Varken det allirländska samarbetet eller gränskommissionen fick dock någon praktisk betydelse. Nordirlands gränser stod fast och de unionistiska politiker som fick makten i Nordirland var inte intresserade av närmare samarbete med södra Irland. Den brittiske monarken antog 1927 titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Diskriminering av katoliker

Det självstyrande Nordirland hade hela tiden en stor katolsk minoritet. Den protestantiska majoriteten dominerade dock helt politik och rättsväsen och regionen styrdes från början av 1920-talet till början av 1970-talet av samma parti, Ulster Unionist Party. Bland annat genom manipulation av valsystemet utestängdes den katolska nationalistiska befolkningen i praktiken från politiskt inflytande och katoliker utsattes också för diskriminering inom arbetslivet och i boendet. Många unionister betraktade nationalisterna som lojala med en annan stat och därmed ett hot mot staten. Detta användes som argument för att legitimera diskriminering mot den katolska befolkningen.

Politiska förändringar på 1960-talet

På 1960-talet började den dåvarande nordirländske premiärministern Terence O'Neill föra en moderniserande ekonomisk och social politik som innebar förbättringar även för katoliker. Han började också upprätta vänskapliga förbindelser med Irländska republiken. Under denna tid skedde en politisk mobilisering bland den katolska befolkningen i Nordirland. En organisation för medborgerliga rättigheter, Northern Ireland Civil Rights Association, bildades med inspiration från den amerikanska medborgarrättsrörelsen för att uppmärksamma och bekämpa diskriminering på olika områden. Denna rörelse verkade inom Nordirland och hade inga krav på gränsändringar, men uppfattades av många unionister som en frontorganisation för republikaner. Medborgarrättsrörelsen möttes av motstånd från polis och motdemonstranter med ofta våldsamma konfrontationer som följd. En del militanta unionister bildade väpnade grupper för att bekämpa vad man såg som ett republikanskt hot.

Våldsam konflikt bryter ut

På grund av dessa oroligheter skickades 1969 brittiska trupper till Nordirland. I slutet av 1969 splittrades Irländska republikanska armén (IRA) i två delar, Officiella IRA och Provisoriska IRA. Provisoriska IRA organiserade en ny våldsam kampanj mot den brittiska militära närvaron i Nordirland, som varade, med undantag för en vapenvila 1975, fram till 1994. Under perioden 1969-1994 beräknas ungefär 3000 personer ha dött som en följd av konflikten i Nordirland. Nordirlands självstyre och dess parlament (Parliament of Northern Ireland) avskaffades och ersattes av direkt styre från regeringen i London 30 mars 1972. Det har sedan dess skett flera försök att återinföra självstyret och att lösa konflikten. 1 januari 1974 återinfördes självstyre och en koalitionsregering bestående av unionistiska och nationalistiska politiker bildades. Den blev dock kortvarig och i slutet av maj infördes åter direktstyre från London.

Fredsprocessen under 1990-talet

Den 31 augusti 1994 utlyste IRA vapenvila och den 13 oktober samma år svarade de största lojalistiska väpnade grupperna, UDA och UVF, med att också utlysa vapenvila. Under 1990-talet skedde politiska förhandlingar mellan representanter för Storbritanniens och Irlands regeringar och partier i Nordirland. Förhandlingarna ledde 1998 till långfredagsavtalet, som undertecknades 10 april (långfredagen). Den 22 maj 1998 hölls folkomröstning om avtalet både i Nordirland och Republiken Irland. Med stora majoriteter godkändes avtalet.

Politik

En viktig del av långfredagsavtalet var inrättandet av demokratiska institutioner på regional nivå i Nordirland. 25 juni 1998 hölls val till ett ny regional församling (Northern Ireland Assembly) med 108 ledamöter. Valsystemet är single transferable vote, liksom i de lokala valen. 6 ledamöter valdes från var och en av de 18 valkretsar som används vid val till det brittiska parlamentet. I november 2003 hölls regionala val igen enligt samma system. För närvarande (augusti 2005) är Nordirlands självstyre åter upphävt och ersatt av direkt styre av den brittiska regeringen. Partisystemet i Nordirland är uppdelat i två block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter inställningen i frågan om Nordirlands konstitutionella ställning. Sedan 1980-talet har de största partierna på den unionistiska sidan varit Ulster Unionist Party (UUP) och Democratic Unionist Party (DUP) och på den nationalistiska sidan Social Democratic and Labour Party (SDLP) och Sinn Féin.

Demografi

Nordirlands protestanter är ofta ättlingar till de skotska protestanter som emigrerade till Nordirland under 1600-talet. Medan Irlands katoliker förenas av en irländsk nationell identitet och många fortfarande strävar efter att Nordirland ska förenas med Republiken Irland identifierar sig protestanterna i första hand med britterna och vill bevara unionen med Storbritannien. Man bör därför kalla konflikten för en etnisk konflikt därför att parterna är identifierade utifrån en etnisk tillhörighet. Det var bl.a. detta som låg till grund för Irlands delning i början av 1920-talet. Konflikten har också lett till att den ekonomiska utvecklingen bromsats upp, och arbetslösheten är därför stor. Den protestantiska majoriteten minskar hela tiden, dels beroende på att många unga protestanter lämnar ön och bosätter sig i Storbritannien, dels beroende på att katolikerna ännu föder fler barn än protestanterna på grund av den katolska kyrkans inställning till preventivmedel. Nordirland får årligen ekonomiska bidrag på omkring 4 miljarder pund från Storbritannien. Kategori:Storbritannien ja:北アイルランド ko:북아일랜드 simple:Northern Ireland

Nationaldag

Nationaldag är i allmänhet beteckningen på den viktigaste officiella högtidsdagen i viss stat, ofta till åminnelse av statens tillkomst. Nationaldagen är ofta en helgdag. USA proklamerade exempelvis sin självständighet 4 juli 1776 och firar därför sin nationaldag den 4 juli varje år. Sverige firar enligt politiskt beslut sin nationaldag den 6 juni varje år. Dagen firas till minne av att Gustav Vasa blev vald till kung denna dag 1523 i Strängnäs, och till minne av tillkomsten av 1809 års regeringsform som antogs den 6 juni. 1975 års regeringsform antogs även den 6 juni. 6 juni blev officiell svensk nationaldag först 1983. Från 2005 är den 6 juni officiell helgdag. Dagen kallas även Svenska flaggans dag. Se mer i artikeln Sveriges nationaldag.

Se även

- Lista över nationaldagar sorterade efter datum
- Lista över nationaldagar sorterade efter land Kategori:Högtider als:Nationalfeiertag ms:Hari Kebangsaan

Lettland

Latvijas Republika

125px	Bild:Lettlands statsvapen.png
(i detalj)

Image:LocationLatvia.png

Nationellt motto: inget

Officiellt språk

Huvudstad

Premiärminister

Yta
- totalt
- % vatten

rankad 122:a
64 589 km²
1,5%

Befolkning
- total
Befolkningstäthet
- inv/km²

rankad 138:e
2 290 237
rankad 138:e
36,0

Självständighet
- deklarerad
- erkänd

från Sovjetunionen
21 augusti 1991
6 september 1991

Valuta

lats (1 lats ≈ 14 kr)

BNP per capita

ca 28 000 SEK

Tidszon

UTC +2

Nationalsång

Dievs, Sveti Latviju

Toppdomän

.LV

Landskod

371

Lettland är ett land i Baltikum i nordöstra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och Vitryssland och i söder till Litauen.

Historia

Huvudartikel: Lettlands historia Lettland (historiskt uppdelat i Livland och Kurland) dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. År 1621 erövrades Livland av Gustav II Adolf och blev svenskt år 1629. Kurland förblev självständigt. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795. Precis som i grannländerna Estland och Litauen kom en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920. Den 17 juni 1940 erövrades landet av Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen. Den 6 september 1991 blev Lettland självständigt från Sovjet.

Politik

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922.

Geografi

Sjöar

Lettland har omkring 5000 sjöar. Den historiskt största är Lubans som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Razna på 55 km².

Floder

Det flyter runt 1000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Dvina, Venta, Lielupe och Gauja.

Landskap

- Kurland (Kurzeme)
- Semgallen (Zemgale)
- Livland (Vidzeme)
- Lettgallen (Latgale)
- Storriga (Lielriga)

Län

Landskapen är i sin tur indelade i län (rajons), totalt 26 stycken:
- Aizkraukle
- Aluksne
- Balvi
- Bauska
- Cesis
- Daugavpils
- Dobele
- Gulbene
- Jekabpils
- Jelgava
- Jurmala
- Kraslava
- Kuldiga
- Liepaja
- Limbazi
- Ludza
- Madona
- Ogre
- Preili
- Rezekne
- Riga
- Saldus
- Talsi
- Tukums
- Valka
- Valmiera
- Ventspils

Städer

- Abrene
- Aizpute
- Bauska
- Daugavpils (Dünaburg)
- Ilukste
- Jekabpils
- Jelgava (Mitau)
- Kuldiga
- Liepaja (Libau)
- Ludza
- Madona
- Rezekne
- Riga
- Talsi
- Tukums
- Valka
- Valmiera
- Ventspils
- Vonnu (lett. Cesis)

Demografi

Befolkningen uppgår till 2 385 231. 57,6% letter, 29,6% ryssar, 4,1% vitryssar, 2,7% ukrainare, 2,5% polacker, 1,4% litauer och 2,1% övriga (bl.a. ester, tyskar och en liten grupp liver).

Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-1989 i tusental
	1935		1959		1970		1979		1989
Etniskt ursprung	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
Letter	1 467,0	77,0	1 297,9	62,0	1 341,8	56,8	1 344,1	54,0	1 387,8	52,0
Ryssar	168,3	8,8	556,4	26,6	704,6	29,8	821,5	32,8	905,5	34,0
Judar	93,4	4,9	36,6	1,7	36,7	1,6	28,3	1,1	22,9	0,9
Tyskar	62,1	3,3	1,6	0,1	5,4	0,2	3,3	0,1	3,8	0,1
Polacker	48,6	2,6	59,8	2,9	63,0	2,7	62,7	2,5	60,4	2,3
Vitryssar	26,8	1,4	61,6	2,9	94,7	4,0	111,5	4,5	119,7	4,5
Litauer	22,8	1,2	32,4	1,5	40,6	1,7	37,8	1,5	34,6	1,3
Ester	6,9	0,4	4,6	0,2	4,3	0,2	3,7	0,1	3,3	0,1
Romer	3,8	0,2	4,3	0,2	5,4	0,2	6,1	0,2	7,0	0,3
Ukrainare	1,8	--	29,4	1,4	53,5	2,3	66,7	2,7	92,1	3,4
Tatarer	--	0,0	1,8	0,1	2,7	0,1	3,8	0,2	4,8	0,2
TOTALT	1 901,5	100,0	2 086,4	100,0	2 352,7	100,0	2 489,5	100,0	2 641,9	100,0

Källa: Library of Congress Country Studies [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/latvia/lv_appen.html]

Industri

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjade hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bl.a. konfektyrtillverkaren Laima.

Sport

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.

Externa länkar

- [http://www.lettland.nu/ Lettland.nu]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Regionalt/Europa/Lettland/ ODP:]
- [http://groups.msn.com/LetteriSverige MSN Gruppen Letter i Sverige]
- [http://travel-images.com/latvia.html Lettland - Bilder] Kategori:Baltikum Kategori:Europas länder Kategori:Lettland fiu-vro:Läti ja:ラトビア ko:라트비아 ms:Latvia roa-rup:Letonia simple:Latvia th:ประเทศลัตเวีย zh-min-nan:Latvia

1969

Händelser

- 1 januari - Den svenska omsättningsskatten (oms) ersätts av mervärdesskatt (moms).
- 9 januari - Det svenska Högerpartiet byter namn till Moderata samlingspartiet.
- 10 januari - Sverige erkänner Nordvietnam. Detta väcker irritation i USA och övriga nordiska länder är inte beredda att följa Sverige.
- 21 januari - Efter omfattande protester mot den svenska universitetsreformen UKAS presenterar utbildningsminister Olof Palme i stället PUKAS.
- 24 januari - Den svenska regeringen beslutar att avskaffa säkerhetspolisens (SÄPO) kritiserade åsiktsregister.
- 25 januari - Ingemund Bengtsson blir svensk jordbruksminister.
- 30 januari - Popgruppen The Beatles gör sitt sista offentliga framträdande, den berömda takkonserten.
- 8 februari - TV-serien om Pippi Långstrump börjar sändas i svensk TV och blir genast en tittarsuccé.
- 13 februari - Handelsanställdas förbund träffar definitiv överenskommelse med den svenska handelns arbetsgivarorganisation (HAO) om införande av fem dagars arbetsvecka i svensk handel.
- 19 februari - Västerbygdens vattendomstol ger tillstånd till byggandet av de två första aggregaten för kärnkraftverket Ringhals i Värö norr om Varberg.
- Februari - Ingmar Bergman överfalls av DN:s frispråkige teaterkritiker Bengt Jahnsson.
- 2 mars - Janne Stefansson segrar för sjunde gången i Vasaloppet.
- 17 mars - Golda Meir från Milwaukee, Wisconsin i USA, blir premiärminister i Israel.
- 19 mars - Den svenska riksdagen antar det mycket omdiskuterade förslaget om fasta utbildningslinjer vid de svenska universiteten (PUKAS).
- 27 mars - Giftnämnden beslutar att under en försöksperiod på två år från den 1 januari 1970 totalförbjuda all användning av DDT i Sverige, som första land i världen.
- 1 april - Regeringen föreslår att det svenska förbudet mot nöjestillställningar på långfredagen, påskdagen och juldagen upphävs.
- 19 april - Resultatet av Röda fjäderns, Lions och Sveriges Radios landsomfattande insamling för cancerforskning redovisas och uppgår till 35 miljoner kronor.
- 27 april - Hans Alsér och Kjell Johansson vinner för andra gången herrdubbeln i bordtennis-VM.
- 1 maj
- På grund av slarv är Ågestaverket nära att drabbas av härdsmälta. Detta kommer dock inte till allmänhetens kännedom förrän 1993.
- Bo Widerbergs film Ådalen 31 om Ådalskravallerna har premiär.
- 2 maj - Lyxkryssaren Queen Elizabeth 2 inleder sin jungfruresa.
- 14 maj - Riksdagen beslutar att den svenska myndighetsåldern ska sänkas från 21 till 20 år.
- 21 maj - Riksdagen beslutar att Sveriges nu 800 kommuner skall slås ihop till 282.
- 25 maj - Gafaar Nimeiry tar makten i Sudan genom en statskupp.
- 12 juni - Beslut tas om att de svenska ett- och tvåöringarna samt tvåkronorna inom några år skall försvinna och femöringarna minska i storlek.
- 16 juni - Riksdagsmannen Thorbjörn Fälldin väljs vid partistämman i Borlänge till 1:e vice ordförande i Centerpartiet.
- 26 juni
- Sveriges industriminister Krister Wickman föreslår i en proposition att ett statligt förvaltningsbolag, Statsförvaltningar AB, ska bildas.
- Den amerikanska lågbudgetfilmen Easy Rider har svensk premiär.
- Sommaren - Ett flertal raggarupplopp utbryter i Stockholm.
- 1 juli - Det svenska lysningstvånget avskaffas och ersätts med hindersprövning och äktenskapscertifikat. Dessutom sänks äktenskapsålder till 18 år.
- 4 juli - Herrängs järnverk läggs ner.
- 13 juli - Chefen för skolöverstyrelsen kräver att den svenska reklamen för mellanöl stoppas på grund av ölberusningen bland unga.
- 21 juli - Människan landar för första gången på månen, då Neil Armstrong ur månlandaren Eagle kliver ut på dess yta. Han yttrar de berömda orden That's one small step for man, but a giant leap for mankind (Det är ett litet steg för en människa, men ett jättehopp för mänskligheten.). Man använder en kamera av det svenska märket Hasselblad för att dokumentera det hela.
- 16 september - Den svenska regeringen beslutar att konsumenterna skall få en egen ombudsman, Konsumentombudsmannen (KO).
- 21 september - Vid Vänsterpartiets kongress i Stockholm utbrister partiledaren C. H. Hermansson i den klassiska repliken "Någon djävla ordning måste det vara i ett parti".
- 22 september - En våldsam storm över västra och södra Sverige samt Danmark kräver minst 11 liv, av vilka 5 i Göteborg, som ser ut som en bombad stad.
- 26 september - Sven Wedén lämnar ledarskapet för Folkpartiet. Till hans efterträdare föreslås landshövdingen Gunnar Helén.
- 1 oktober - Tage Erlander avgår efter 23 år som svensk statsminister och socialdemokratisk partiledare. Olof Palme efterträder honom samma dag på partiledarposten.
- 4 oktober - En uppgörelse nås i målet mellan läkemedelsföretaget Astra och 100 barn i Sverige och Danmark som skadats av läkemedlet Neurosedyn. De får dela på 35 miljoner kronor.
- 13 oktober - Olof Palme blir ny svensk statsminister.
- 17 oktober - Uddeholms-koncernen offentliggör att Nykroppa järnverk ska läggas ned.
- 1 november - En ny tjänst som den svenska allmänhetens pressombudsman (PO) inrättas. PO skall bland annat på eget initiativ påtala övertramp i pressen.
- 6 november - Duke Ellington och Alice Babs ger konsert i Gustav Vasakyrkan i Stockholm.
- 26 november - Riksdagen beslutar att förbjuda proffsboxning i Sverige från och med den 1 januari 1970.
- 29 november - Den stora svenska TV-reformen med uppdelning på två kanaler förverkligas i och med att Kanal 1 har premiär.
- November - En vild strejk utbryter bland hamnarbetare i Göteborg.
- 5 december - Sveriges andra TV-kanal, TV2, börjar sändas.
- 9 december - En vild strejk, som varar i nästan två månader, utbryter vid LKAB:s gruvor i Svappavaara i Norrbotten.
- 10 december - Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne utdelas för första gången. Pristagare är Jan Tinbergen och Ragnar Frisch.
- 19 december - Evert Taubes Sjösala sydost om Stockholm brinner ner till grunden. Det visar sig senare att branden är anlagd.
- Svenska kommuner och landsting ges rätt att införa lokalt partistöd i direkt proportion till antalet lokala mandat.
- Den svenska linjeindelningen i nionde klass avskaffas.
- Den svenska miljöskyddslagen antas. Den innehåller föreskrifter om miljöfarlig verksamhet.
- Den svenska riksdagen beslutar att ett FN-uttalande krävs för att bistånd ska kunna ges till befrielseorganisationer i tredje världen.
- Arbetskraftsinvandringen till Sverige når sin kulmen med över 75.000 personer per år.
- Svenska Statens invandrarverk grundas med uppgift att handha flykting-, invandrar- och medborgarskapsfrågor.

Födda

- 3 januari
- Michael Schumacher, tysk racerförare, Formel 1.
- Matheus Nachtergaele, brasiliansk skådespelare.
- 5 januari - Marilyn Manson, eg. Brian Warner, amerikansk rocksångare.
- 6 januari - Ari Sulander, finländsk ishockeymålvakt.
- 14 januari
- Dave Grohl, amerikansk musiker.
- Jason Bateman, amerikansk skådespelare.
- 16 januari - Per Yngve Ohlin, svensk musiker, mer känd som sångaren Dead i gruppen Mayhem.
- 17 januari
- Naveen Andrews, brittisk skådespelare.
- Lukas Moodysson, svensk regissör.
- 1 februari - Brian Krause, amerikansk skådespelare och manusförfattare.
- 3 februari
- Retief Goosen, sydafrikansk professionell golfspelare.
- Paolo Roberto, svensk proffsboxare, TV-programledare och skådespelare.
- Dick Last, svensk fotbollsspelare
- 5 februari - Michael Sheen, walesisk skådespelare.
- 6 februari - Daniel Lind Lagerlöf, svensk regissör och producent.
- 8 februari - Mary McCormack, amerikansk skådespelare.
- 10 februari - Hakim Jakobsson, svensk skådespelare.
- 11 februari - Jennifer Aniston, amerikansk skådespelare.
- 18 februari - Jeanette Hain, tysk skådespelare.
- 23 februari - Michael Campbell, nyzeeländsk golfspelare.
- 28 februari - Robert Sean Leonard, amerikansk skådespelare.
- 1 mars - Javier Bardem, spansk skådespelare.
- 3 mars - Per Lidén, svensk kompositör, sångtextförfattare och musiker, medlem i Da Buzz.
- 4 mars - Stina Nordenstam, svensk sångerska.
- 6 mars - Andrea Elson, amerikansk skådespelare.
- 14 mars - James Frain, brittisk skådespelare.
- 15 mars - Timo Kotipelto, finländsk musiker, sångare i Stratovarius.
- 22 mars - Josefin Nilsson, svensk sångerska och skådespelare.
- 24 mars - Ilir Meta, Albansk regeringschef.
- 5 april - Pontus Kåmark, svensk fotbollsspelare och sportkommentator.
- 6 april - Petter Billengren, svensk skådespelare.
- 17 april - Henry Ian Cusick, brittisk skådespelare, född i Peru.
- 21 april - Toby Stephens, brittisk skådespelare.
- 28 april - Carl Rosenblad, svensk racerförare som kör i WTCC.
- 29 april - Master P, amerikansk skådespelare och basketbollspelare.
- 1 maj
- Wes Anderson, amerikansk filmregissör och manusförfattare.
- Carrie Stevens, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 10 maj - Dennis Bergkamp, nederländsk fotbollsspelare.
- 14 maj - Cate Blanchett, australisk skådespelare.
- 19 maj - Thomas Vinterberg, dansk regissör och manusförfattare.
- 25 maj - Anne Heche, svensk sångare, Nordman.
- 28 maj - Håkan Hemlin, svensk sångare, Nordman.
- 7 juni - Joachim av Danmark, dansk prins.
- 13 juni - Jamie Walters, amerikansk skådespelare och musiker.
- 14 juni - Steffi Graf, tysk tennisspelare, flerfaldig Wimbledon-vinnare.
- 15 juni - Ice Cube, eg. O'Shea Jackson, amerikansk skådespelare och Rap-artist.
- 17 juni - Patric Kjellberg, svensk ishockeyspelare.
- 20 juni - Josh Holloway, amerikansk skådespelare.
- 24 juni - Anna Nazaryeva, rysk skådespelare.
- 5 juli - John LeClair, amerikansk ishockeyspelare.
- 7 juli - Joe Sakic, kanadensisk ishockeyspelare.
- 13 juli - Benny Benassi, italiensk DJ, artist och remixare.
- 20 juli - Josh Holloway, amerikansk skådespelare.
- 22 juli - Despina Vandi, grekisk-tysk sångerska, fotomodell och skådespelare.
- 24 juli - Jennifer Lopez, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 27 juli - Maria Grazia Cucinotta, italiensk skådespelare.
- 6 augusti
- Patrick Sandell, svensk bandyspelare.
- Elliott Smith, amerikansk musiker.
- 11 augusti - Johanna Westman, svensk TV-programledare och barnboksförfattare.
- 12 augusti - Tanita Tikaram, brittisk singer/songwriter.
- 17 augusti - Donnie Wahlberg, amerikansk skådespelare och musiker, medlem i New kids on the block.
- 18 augusti
- Edward Norton, amerikansk skådespelare.
- Christian Slater, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Matthew Perry, amerikansk-kanadensisk skådespelare.
- 28 augusti
- Jack Black, amerikansk skådespelare.
- Joakim Haeggman, svensk professionell golfspelare.
- Jason Priestley, kanadensisk skådespelare.
- 31 augusti - Andrew Cunanan, mannen som mördade Gianni Versace.
- 3 september
- Robert Karlsson, svensk golfspelare.
- Dominic West, brittisk skådespelare.
- Hidehiko Yoshida, japansk judoutövare.
- 4 september - Noah Taylor, brittisk skådespelare.
- 5 september - Dweezil Zappa, amerikansk gitarrist och skådespelare.
- 20 september - Robert Jelinek, svensk skådespelare, sångare och musiker (gitarr, tenorsaxofon, munspel, congas).
- 24 september - Shawn Crahan, svensk musiker, slagverkare i Slipknot.
- 25 september - Catherine Zeta-Jones, brittisk skådespelare.
- 29 september - Oded Menashe, israelisk skådespelare.
- 30 september - Kristin Kaspersen, svensk-norsk TV-programledare.
- 3 oktober - Gwen Stefani, amerikansk rocksångerska No Doubt.
- 4 oktober - Abraham Benrubi, amerikansk skådespelare.
- 5 oktober - Boo Ahl, svensk ishockeymålvakt.
- 9 oktober - P J Harvey, amerikansk sångerska och låtskrivare.
- 10 oktober - Aleksei Kravtjenko, rysk sk¨despelare.
- 12 oktober - Martie Seidel, amerikansk countrysångerska, medlem i Dixie Chicks.
- 15 oktober - Vanessa Marcil, amerikansk skådespelare.
- 17 oktober - Ernie Els, sydafrikansk professionell golfspelare.
- 23 oktober - Dolly Buster, tysk-tjeckisk porrstjärna, strippa, författare, politiker och skådespelare.
- 26 oktober - Raveena Tandon, indisk skådespelare.
- 30 oktober - Stanislav Gross, Tjeckiens president från 2004.
- 4 november - Sean Combs, även känd som Puff Daddy och P. Diddy, amerikansk rappare, producent och skivbolagsdirektör.
- 20 november - Kirsti Torhaug, norsk skådespelare.
- 29 november - Tomas Brolin, svensk fotbollsspelare.
- 4 december - Shawn Corey Carter, amerikansk hip-hopartist, mer känd som Jay-Z.
- 12 december - Carrie Westcott, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 13 december - Sergei Fedorov, rysk ishockeyspelare.
- 21 december - Julie Delpy, fransk skådespelare.
- 22 december - Mats Lilienberg, svensk fotbollsspelare.
- 27 december - Sarah Vowell, amerikansk författare och radiopersonlighet.
- 28 december - Linus Torvalds, svensk programmerare, skapare av Linux.
- 29 december - Jennifer Ehle, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- 5 januari - Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas).
- 19 januari - Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv som en protest mot den sovjetledda invasionen.
- 2 februari - Boris Karloff, brittisk skådespelare.
- 16 februari - Harry Hjörne, svensk journalist, chefredaktör för Göteborgs-Posten.
- 26 februari - Levi Eshkol, Israels premiärminister 1963-1969.
- 9 mars - Walter Christaller, tysk geograf och ekonom.
- 14 mars - Ben Shahn, amerikansk målare inom bland annat expressionismen och socialrealismen.
- 28 mars - Dwight D. Eisenhower, amerikansk general, president 1953-1961.
- 2 maj - Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni-december 1932.
- 6 maj - Torsten Winge, svensk skådespelare och regissör.
- 19 maj - Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.
- 2 juni - Bullan Weijden, svensk skådespelerska och sångerska.
- 8 juni
- Lill Arncloo, svensk skådespelare.
- Robert Taylor, amerikansk skådespelare.
- 10 juni - Gösta Sandin, svensk filmproducent.
- 16 juni - Harold Alexander, brittisk militär.
- 20 juni - Rudolf Schwarzkogler, österrikisk konstnär inom body art och performance.
- 22 juni - Judy Garland, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 1 juli - Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
- 3 juli
- Edward L. Alpherson, amerikansk filmproducent och filmbolagsdirektör.
- Brian Jones, brittisk gitarrist i Rolling Stones.
- 31 juli - Harry Ahlin, svensk skådespelare.
- 3 augusti - Rune Halvarsson, svensk skådespelare.
- 4 augusti - Hilding Gavle, svensk skådespelare.
- 9 augusti - Sharon Tate, amerikansk skådespelare.
- 11 augusti - Inga Hodell, svensk skådespelare.
- 13 augusti - Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.
- 14 augusti
- Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- Leonard Woolf, brittisk författare.
- 18 augusti - Conrad Albrecht, tysk sjömilitär, generalamiral 1939.
- 26 augusti - Ismail al-Azhari, Sudans president 1965-1969.
- 3 september - Ho Chi Minh - Vietnamesisk ledare, premiärminister, president, kommunist.
- 15 september - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- 28 september
- Gustaf Raskenstam, svensk affärsman och sol och vårare (död i cancer).
- Lotus Robb, amerikansk skådespelare.
- 6 oktober - Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
- 7 oktober
- Lars Ekborg, svensk skådespelare.
- Ture Nerman, svensk författare och riksdagsman.
- 12 oktober - Sonja Henie, norsk-amerikansk skådespelare och konståkerska, olympisk guldmedaljör.
- 27 oktober - Vera Nilsson, svensk skådespelare.
- 13 november - Åke Natt och Dag, svensk jurist och ämbetsman.
- 24 november - Erik Bergman, svensk skådespelare.
- 2 december - Kliment Vorosjilov, sovjetisk militär och politiker.
- 6 december - Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker.
- 13 december - Raymond A. Spruance, amerikansk amiral under andra världskriget.
- 26 december - Brita Öberg, svensk skådespelare.

Nobelpris

- Fysik - Murray Gell-Mann, USA
- Kemi
- Derek Barton, Storbritannien
- Odd Hassel, Norge
- Medicin
- Max Delbrück, USA
- Alfred D Hershey, USA
- Salvador E Luria, USA
- Litteratur - Samuel Beckett, Irland / Frankrike
- Fred - International Labour Organisation, ILO
- Ekonomi
- Ragnar Frisch, Norge
- Jan Tinbergen, Nederländerna Kategori:Årtal Kategori:1960-talet ja:1969年 ko:1969년 ms:1969 simple:1969 th:พ.ศ. 2512

Milwaukee

Milwaukee är en stad som ligger nära Lake Michigan i delstaten Wisconsin i USA. Staden har ett rikt kulturellt utbud. kategori:Wisconsins städer ja:ミルウォーキー

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett