:: wikimiki.org ::

1825

1825

Händelser

- 3 februari - Den svenska fångvårdsstyrelsen inrättas.
- 25 november - Den svenska Arsenalen brinner ner, varvid Operan och Dramaten tvingas dela på operahusets scen.
- I den så kallade Skeppshandelsfrågan tvingas Sverige, på grund av ryskt motstånd, inställa försäljningen av tre örlogsfartyg till de spanska kolonierna.
- Porslinsfabriken AB Gustavsberg grundas.
- Det svenska Teknologiska institutet, sedermera Teknologiska högskolan, grundas.
- Esaias Tegnér fullbordar nationaleposet Frithiofs saga.
- Sverige och Norge antar en "mellanrikslag" som bland annat innebär tullättnader.
- Snillekommittén (bestående av ledande kulturpersonligheter) bildas för att utreda den svenska utbildningsfrågan. Den leds av kronprins Oscar (I).
- Den intensiva svenska älgjakten bromsas genom att den värmländske hovjägmästaren Herman Falk får till stånd ett tioårigt jaktförbud på älg. Detta räddar troligen den svenska älgstammen från att dö ut.

Födda

- 17 februari - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
- 4 maj - Thomas Henry Huxley, brittisk biolog.
- 28 juni - Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.
- 13 oktober - Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
- 30 november - William Bouguereau, fransk målare.
- 2 december - Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
- 17 december - Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.
- George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker

Avlidna

- 3 februari - Henric Schartau, svensk präst, grundare av Schartauanismen.
- 7 maj - Antonio Salieri, italiensk kompositör
- 9 maj - Karl Pontus Gahn, svensk militär.
- 15 juli - Sir David Ochterlony, angloindisk militär.
- 14 november - Jean Paul, tysk författare.
- 1 december - Alexander I av Ryssland, rysk tsar.
- Pietro Gamba, italiensk greve. Kategori:Årtal Kategori:1820-talet ko:1825년 ms:1825

3 februari

3 februari är årets 34:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 331 dagar av året. 332 om det är skottår.

Dagens namn

- Disa, Hjördis

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Blasius (Blasii dag, Blåsmässa)
- 1901: Disa
- 1986: Disa, Dick och Didrik
- 1993: Disa, Hjördis - från 16 januari. (Dick flyttas till 7 februari, Didrik utgår ur almanackan)

Händelser

- 1509 - Sjöslaget vid Diu vid den indiska västkusten där en portugisisk flotta och en gemensam egyptisk-gujaratisk flotta drabbar samman.
- 1706 - Slaget vid Fraustadt.
- 1917 - USA avbryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland.
- 1959 - Buddy Holly, Ritchie Valens, J.P. "The Big Bopper" Richardson och piloten Roger Peterson omkommer i en flygkrasch.
- 1987 - En tjänsteman inom Stockholm stad spekulerar bort 442 miljoner kronor i optionsaffärer.

Födda

- 1736 - Johann Georg Albrechtsberger, österrikisk kompositör.
- 1803 - Felix Mendelssohn-Bartholdy, tysk tonsättare och dirigent.
- 1805 - Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.
- 1832 - Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa.
- 1853 - George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
- 1874 - Gertrude Stein, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.
- 1886 - Sigfrid Ullman, svensk konstnär.
- 1893 - Gaston Julia, fransk matematiker.
- 1898 - Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
- 1904 - Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare.
- 1905 - Arne Beurling, svensk matematiker.
- 1909 - Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
- 1911 - Jehan Alain, fransk organist och kompositör.
- 1915 - Henki Kolstad, norsk skådespelare och regissör.
- 1916 - Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare.
- 1917 - Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare.
- 1920 - Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.
- 1922 - Ulf Johanson, svensk skådespelare.
- 1927 - Leppe Sundevall, svensk jazzmusiker (trumpet).
- 1936
- James Bridges, amerikansk regissör.
- Lasse Sarri, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 1938 - Pauli Siitonen, finländsk längdåkare.
- 1939 - Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
- 1941 - Monica Nordquist, svensk skådespelare.
- 1942 - Gunnar Edander, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
- 1943 - Jarl Alfredius, svensk nyhetsreporter (Aktuellt).
- 1947
- Paul Auster, amerikansk författare.
- Melanie Safka, amerikansk sångerska och låtskrivare.
- 1948 - Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
- 1950 - Morgan Fairchild, amerikansk skådespelerska.
- 1951 - Per Eggers, svensk skådespelare.
- 1953 - Tove Granditsky, svensk skådespelare.
- 1957 - Maria Carlshamre, svensk journalist och politiker (folkpartist).
- 1969
- Retief Goosen, sydafrikansk professionell golfspelare.
- Paolo Roberto, svensk proffsboxare, TV-programledare och skådespelare.
- Dick Last, svensk fotbollsspelare
- 1973 - Magnus Wernblom, svensk ishockeyspelare.
- 1974 - Helena Nizic, svensk skådespelare.
- 1977
- Petr Sykora, tjeckisk ishockeyspelare.
- Marek Zidlicky, tjeckisk ishockeyspelare.

Avlidna

- 865 - Ansgar, missionär och ärkebiskop, Nordens apostel.
- 1399 - Johan av Gent, hertig av Lancaster.
- 1468 - Johannes Gutenberg, tysk uppfinnare, boktryckarkonstens fader.
- 1520 - Sten Sture d.y., svensk riksföreståndare.
- 1831 - Thomas Hope, engelsk konstsamlare och författare.
- 1862 - Jean Baptiste Biot, fransk fysiker.
- 1889 - Belle Star, amerikansk brottsling.
- 1903 - Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
- 1924 - Woodrow Wilson, amerikansk president 1913-21, nobelpristagare.
- 1945 - Roland Freisler, nazistisk domare.
- 1946 - Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer (avrättad).
- 1959
- The Big Bopper, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- Buddy Holly, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- Richie Valens, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- 1989 - John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör.
- 2000 - Pierre Plantard, fransk bluffmakare, grundade det hemliga sällskapet Prieuré de Sion.
- 2004 - Keve Hjelm, svensk skådespelare.
- 2005
- Malou Hallström, svensk skådespelare och TV-profil.
- Zurab Zjvania, georgisk politiker, premiärminister 2004-05.

Se också

2 februari - 4 februari - 3 januari - 3 mars -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 034 ja:2月3日 ko:2월 3일 simple:February 3 th:3 กุมภาพันธ์

25 november

Dagens namn

- Katarina, Katja

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Katarina (Catharina)
- 1901: Katarina
- 1986: Katarina, Carina och Katrin
- 1993: Katarina, Carina. (Katrin utgår ur almanackan)
- 2001: Katarina, Katja - från 15 november. (Carina flyttas till 7 maj)

Helgdagar

- Bosnien och Hercegovinas nationaldag

Händelser

- 1185 - Umberto Crivelli blir påve med namnet Urban III.
- 1936 - Tyskland och Japan undertecknar Antikominternpakten, vilken riktar sig mot "bolsjevismen", d v s Sovjetunionen.
- 1952 - Agatha Christies teaterpjäs Råttfällan (The Mousetrap) har premiär i London.
- 1970 - Den japanske författaren Yukio Mishima begår harakiri efter ett misslyckat försök till statskupp.

Födda

- 1562 - Lope de Vega, spansk dramatiker och poet.
- 1697 - Gerhard Tersteegen, tysk reformert mystiker och psalmdiktare.
- 1835 - Andrew Carnegie, skotskfödd amerikansk affärsman och filantrop.
- 1844 - Karl Benz, tysk konstruktör av fyrtaktsmotorn.
- 1875 - Einar Fröberg, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
- 1880
- Anna Flygare-Stenhammar, svensk skådespelare.
- Leonard Woolf, brittisk författare.
- 1901 - Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
- 1912 - Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
- 1913 - Rune Skog, svensk sångare (andretenor) och pianist.
- 1914 - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 1915 - Augusto Pinochet, chilensk president och diktator 1973-1990.
- 1920 - Ricardo Montalban, mexikansk skådespelare.
- 1923 - Mauno Koivisto, Finlands president 1982–94.
- 1926 - Poul Anderson, amerikansk science fiction-författare.
- 1927 - Bartholomäus Schink, tysk motståndsman och ledare inom Edelweißpiraten.
- 1929 - Sigurd Glans, svensk journalist och författare.
- 1932 - Leif Forstenberg, svensk skådespelare.
- 1941 - Percy Sledge, amerikansk sångare.
- 1946
- Tommy Borgudd, svensk racerförare.
- Marika Lindström, svensk skådespelare.
- 1955 - EwaMaria Björkström, svensk skådespelare, sångare och musikalartist.
- 1956 - Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).
- 1959 - Charles Kennedy, brittisk politiker och parlamentsledamot, partiledare för Liberal Democrats 1999-.
- 1960 - John F Kennedy Jr, son till president John F Kennedy.
- 1965 - Pierre Tafvelin, svensk skådespelare.
- 1972 - Fabian Bengtsson, svensk företagsledare, VD för Siba.

Avlidna

- 1120 - William Adelin, Henrik I av Englands son.
- 1185 - Lucius III, född Ubaldo Allucingoli, påve 1181-85.
- 1949 - Bill "Bojangles" Robinson, amerikansk steppdansör, skådespelare och underhållare.
- 1955 - Erik Baumann, svensk filmmusikkompositör.
- 1957 - Per Hjern, svensk skådespelare.
- 1959 - Gérard Philipe, fransk skådespelare.
- 1961 - Axel Wenner-Gren, företagsledare och finansman.
- 1968 - Upton Sinclair, amerikansk författare.
- 1970 - Yukio Mishima, japansk författare.
- 1971 - Torsten Quensel, svensk filmjournalist och manusförfattare.
- 1973 - Laurence Harvey, litauisk-född brittisk skådespelare.
- 1974
- Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
- U Thant, diplomat från Myanmar, FN:s tredje generalsekreterare 1961-72.
- 1983 - Curt Edgard, svensk skådespelare.
- 1993 - Anthony Burgess, brittisk författare.
- 1995 - Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
- 1996 - Lennart Nyberg, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
- 2005 - George Best, brittisk (nordirländsk) fotbollsspelare.

Se även

24 november - 26 november - 25 oktober - 25 december -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 331 ja:11月25日 ko:11월 25일 simple:November 25 th:25 พฤศจิกายน

Dramaten

Kungliga Dramatiska Teatern – vanligen kallad Dramaten – grundades år 1788 av Gustav III. Dramaten är Sveriges nationalscen för det talade dramat. Det spelas omkring tusen föreställningar per år på de sex scenerna. Den är en av Europas mest efterfrågade teatrar och man gästspelar runt om i världen. Dessutom turnerar Dramatens föreställningar regelbundet i Sverige. Teatern har legat i den vackra jugendbyggnaden vid Nybroplan sedan 1908. Huset ritades just för Dramaten och arkitekt var Fredrik Lilljekvist. Kända konstnärer som Carl Larsson och Carl Milles har varit inblandade i den konstnärliga utsmyckningen. Så bara byggnaden i sig är värd ett besök!

Dramatenchefer:

- 2002- - Staffan Valdemar Holm
- 1997-2002 - Ingrid Dahlberg
- 1985-1997 - Lars Löfgren
- 1985-1985 - Ingvar Kjellson
- 1981-1985 - Lasse Pöysti
- 1975-1981 - Jan-Olof Strandberg
- 1966-1975 - Erland Josephson
- 1963-1966 - Ingmar Bergman
- 1951-1963 - Karl Ragnar Gierow
- 1948-1951 - Ragnar Josephson
- 1938-1948 - Pauline Brunius
- 1934-1938 - Olof Molander
- 1928-1934 - Erik Wettergren
- 1922-1928 - Tore Svennberg
- 1910-1922 - Tor Hedberg
- 1908-1910 - Knut Michaelson (vid den gamla Kungliga Dramatiska Teatern):
- Gustaf Fredriksson (1904-1907)
- Nils Personne (1898-1904)
- Gustaf Fredriksson (1888-1898)
- Anders Willman (1883-1888)
- Henrik Westin (1881-1883)
- Erik af Edholm (1866-1881)
- Eugène von Stedingk (1861-1866)
- Daniel Hwasser (1860)
- Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1856-1860)
- Knut Bonde (1852-1856)
- Svante Gustaf Schyberg (1848-1852)
- Hugo Adolf Hamilton (1844-1848)
- Svante Gustaf Schyberg (1840-1844)
- Karl David Forsberg (1838-1840, ekonomisk förvaltning)
- Alexis Baeckman (1838-1844, scenisk förvaltning)
- Per Westerstrand (1832-1838)
- Bernhard von Beskow (1831-1832)
- Karl Johan Puke (1827-1831)
- Gustaf Lagerbjelke (1823-1827)
- Gustav Fredrik Åkerhielm (1818-1823)
- Kronprins Oscar (1818)
- J.P. Törner (1818)
- Gustav Löwenhielm (1812-1818)
- Anders Fredrik Skjöldebrand (1810-1812)
- Abraham Niklas Clewberg-Edelcrantz (1804-1810)
- J. Hugo Hamilton (1798-1804)
- Klaes Rålamb (1792-1798)
- Gustaf Mauritz Armfelt (1788-92) Externa länkar:
- [http://www.dramaten.se/ Dramatens officiella hemsida] Kategori:Företag med statligt ägande Kategori:Östermalm (stadsdelsområde) Kategori:Teaterinstitutioner och teatergrupper

Gustavsberg

#Gustavsberg är namnet på centralorten i Värmdö kommun, se Gustavsberg, Värmdö kommun. #Gustavsberg är en badort i Uddevalla kommun, se Gustafsberg. #Gustavsberg är en plats i Runtuna socken, Nyköpings kommun i Södermanland. #Gustavsberg är en gård där Gustaf Fredrik Hjortberg bodde.

Esaias Tegnér

Denna artikel handlar om skalden och biskopen Esias Tegnér, för dennes sonson med samma namn, se Esaias Tegnér d.y. ---- Esaias Tegnér d.y. Esaias Tegnér d.y. Esaias Tegnér, född 13 november 1782 i Kyrkeruds komministerboställe i By församling i Värmland, död 2 november 1846 i Växjö, Småland. Son till sedermera kyrkoherden i Millesviks församling Esaias Tegnér och hans hustru kyrkoherdedottern Sara Maria Sejdelia. Skald, biskop i Växjö 1824, ledamot av Svenska Akademien från 1819. Farfar till Esaias Tegnér d.y. Esaias försörjde sig tidigt som informator, och fick efter studier i Lund fil. mag.-examen som docent, och blev 1810 slutligen professor i estetik. Var en flitig deltagare i det politiska livet, både i riksdagar och statliga kommittéer. Insjuknade 1840, och fördes till sinnesvårdsanstalt i Tyskland, varifrån han emellertid snart kunde återvända, för att återta sitt ämbete.

Bibliografi

Diktverk

- "Nattvardsbarnen" (1820)
- "Axel" (1822)
- "Frithiofs saga" (1825)

Enskilda dikter

- "Till min hembygd"
- "Det eviga"
- "Kyssarna"
- "Språken"
- "Karl XII"
- "Skål i Götiska förbundet"

Externa länkar

- [http://runeberg.org/authors/tegner.html Författarpresentation hos Projekt Runeberg]
- Tegnér, Esaias Tegnér, Esaias Tegnér, Esaias

Frithiofs saga

Frithiofs saga författades av Esaias Tegnér 1825. Frithiofs saga har tonsatts av Bernhard Crusell. Kategori:Svensk skönlitteratur

Norge

Norge är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på den Skandinaviska halvön. Förutom Sverige gränsar landet till Ryssland och Finland. De närbelägna öarna Svalbard och Jan Mayen står under norskt självstyre och betraktas som en del av kungadömet, medan Bouvetön i Atlanten och Peter I:s ö i Stilla havet är underordnade Norge men inte räknas som en del av riket. Norge har även gjort anspråk på Dronning Maud Land i Antarktis.

Historia

Huvudartikel: Norges historia Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade överhöghet över områden som Island, Grönland, Orkneyöarna, Hebriderna mm. Digerdöden innebar dock ett hårt slag och landet hamnade i skuggan av sina grannländer. Den ursprungliga norska kungasläkten och högadeln dog så småningom ut. Genom Kalmarunionen kom Norge under danskt inflytande. Under åren med Danmark förlorade Norge sina gamla territorier Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Napoleonkrigen, med Danmark som allierad med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel i 1814 blev Norge överlämnat till Sverige. Kraftiga nationella protester resulterade emellertid i en norsk konstitution och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenska kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan sade nej och Sverige attackerade Norge. Efter några veckors krig kapitulerade den norska armén och Norge blev tvungen att gå i personalunion med Sverige genom konventionen på Moss. Norge behöll dock sin nya grundlag med de förändringer som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde Karl XIII till norsk kung 4 november. Detta blev startskottet för stark politiskt och kulturell utveckling, och stora ekonomiska framgångar. Norge blev fullt självständig i 1905. På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökad starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det hela kulminerade med att Stortinget i 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas som norsk kung: han ville inte ratificera Stortingets beslut. Många fruktade att krisen kunde sluta som i 1814, att Sverige igen skulde gå till krig mot Norge och som den starka parten kunde diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan dom båda länders regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Norska tronan hade erbjudits dom svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja och valdes till Haakon VII av Norge. 9 april 1940 började Tyskland sin attack mot Norge. Sänkandet av den tyska kryssaren Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och regeringen tid att fly från Oslo. Städerna Molde, Elverum, Kristiansund, Steinkjer och Namsos skadades hårt i tyska bombattacker. Det tog 62 dagar för tyskarna att erövra Norge och därefter etablerade de en marionettregering med Vidkun Quisling som regeringschef. Kungen och den lagliga regeringen lyckades fly till Storbritannien. Då Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350 000 tyska soldater i Norge. Krigsdödade norrmän under de 5 åren beräknas till drygt 10 000, av dessa var 700 judar. 9000 norrmänn hadde suttit i tyska konsentrationsläger. Finnmark var den del av Norge som drabbats hårdast. Det flyende Wehrmacht brände byarna och förstörde 1944 och 1945 nästan all infrastruktur under sitt försök att rädda sig från Röda armén. Civilbefolkningen på nära 60 000 tvångsflyttades söderut. De 30 åren efter kriget präglades av en kraftig ekonomisk tillväxt. Erfarenheterna från andra världskriget medverkade starkt till att Norge valde sida i kalla kriget och var med att grunda NATO. Landet har i två folkomröstningar sagt nej till medlemskap i EU. I slutet av 1960-talet hittades olja i Nordsjön och inkomsterna därifrån har betytt mycket. Norge har i dag inga statsskulder. Landet är världens tredje största oljeexportör efter Saudiarabien och Ryssland. Statens petroleumsfond, den så kallade ”oljefonden”, är det oanvända överskottet från norska statens oljeinkomster. Fonden investerar i utländska aktier och obligationer. I november 2005 var värdet på 1 280 miljarder norska kronor.
Politik
Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern. Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från 19 regioner, fylken. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år. Stortinget består av Odelstinget och Lagtinget med något olika uppgifter. På regional och lokal nivå hålls också val var fjärde år, i regel två år före/efter valet till Stortinget. Den högsta förvaltningsdomstolen är Riksretten. Motsvarigheten till Högsta domstolen är Høyesterett. Norge leds 2005 av en koalitionsregering med Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) som statsminister. Regeringen består av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre. Vid stortingsvalet 2005 fick Arbeiderpartiet 32.7%, Høyre 14.1%, Fremskrittspartiet 22.1%, Sosialistisk venstreparti 8.8%, Senterpartiet 6.5%, Kristelig folkeparti 6.8%, Venstre 5.9% samt övriga 3.1%.
Språk
Norge har två officiella språk. Bokmål (riksnorska) och nynorsk (nynorska). Samiska är minoritetsspråk i Finnmark. Bokmål/riksmål är baserad på den danske skrifttraditionen, som berodde på att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom till att bli Norges officiella språk. Skillnaden mellan norska bokmål/riksmål är i dag inte så stor. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812-1895). Han ville ha en reglering «efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund». Äventyrssamlingarna till Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket. Detta språk blev i praktiken delat då riksmål officiellt skiftade namn till bokmål 1929. Målfolket (nynorsktalande) hade stort inflytande hos myndigheterna, detta resulterade i ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk. Dock var motståndet stort, då anpassningen först och främst var att nynorska ord skulle bli dominerande. Språkdebatten var som värst under åren 1955-1965. Nu är debatten så att säga död. Språken har sedan dess utvecklat sig, var sin väg, men bokmålet har ändå störst valfrihet och detta är det största hotet för nynorskan. Uppfinnaren av nynorska var Ivar Aasen, på den tiden kallades språket "landsmål". I Norge är det nu över 90 % av befolkningen som föredrar bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda språken. Den norska statstelevisionen, NRK, textar och sänder program med programledare på nynorska (25 % av sändningstiden skall nämligen vara på detta språk).
Adminstrativ indelning
NRK Norge är indelat i 19 fylken:
- Akershus
- Aust-Agder
- Buskerud
- Finnmark
- Hedmark
- Hordaland
- Møre og Romsdal
- Nordland
- Nord-Trøndelag
- Oppland
- Oslo
- Rogaland
- Sogn og Fjordane
- Sør-Trøndelag
- Telemark
- Troms
- Vest-Agder
- Vestfold
- Østfold.
Geografi
Huvudartikel: Norges geografi Den norska naturen är klippig och utmärks av fjordar, öar och glaciärer (Norges kust är 20 000 km lång, vilket är 10% längre än t.ex. USA:s kust). Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland i öster och har kuster mot Skagerrak i söder, Nordsjön (Stora Fiskebanken) i sydväst, Norska havet i väst och Barents hav i norr. Norges högsta berg är Galdhøpiggen, omkring 2 469 meter. Ibland anges Glittertind som högre med en höjd på 2 472 meter, men då är istäcket inräknat, vilket ju varierar i tjocklek (själva berget når 2 452 meter). Norge har ett tempererat klimat längs med kusterna mycket tack vare Golfströmmen med strängare klimat i inlandet och subarktiskt klimat i norr.

Demografi

Norge har 4 577 457 (2004) invånare, varav ungefär en halv miljon bor i Oslos kommun. Omkring Oslo bor dock ungefär 1 miljon människor. Den största delen av Skandinaviens samisktalande minoritet bor i Norge. Folkmängden ökar med 0,4 procent per år (uppsk. juli 2004). Av invånarna är 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män. Uppdelat i ålder (2004): 0-14 år, 19,8 procent; 15-64 år, 65,4 procent och 65 år och äldre, 14,8 procent. När det gäller etniskt ursprung är den största delen av befolkningen nordisk eller nordgermansk medan en mindre del i norra delen av landet är samisk / finsk. Under de senaste åren har invandringen utgjort mer än hälften av befolkningstillväxten och en ökande andel av befolkningen är invandrare, 7,3 procent per 1 januari 2003. De största invandrargrupperna är svenskar, danskar och pakistanier.

Världsarv

I Norge belägna platser upptagna på UNESCO:s världsarvslista.
- 1979 - Urnes stavkyrka
- 1979 - Bryggen i Bergen
- 1980 - Bergsstaden Røros
- 1985 - Hällristningarna i Alta
- 2004 - Vegaöarna

Kultur

Kända norrmän

- Niels Henrik Abel - matematiskt geni
- Åge Aleksandersen - musiker "Mycket ljus och..."
- Roald Amundsen - först till sydpolen.
- Sverre Anker Ousdal - skådespelare
- Tone Bekkestad - meteorolog TV4
- Ole Bull - fiolspelare, kompositör
- Leif Eriksson - första europé i Amerika (år 1000)
- Tryggve Gran - skidtränare, sydpol med Scott, pilot.
- Edvard Grieg - kompositör
- Knut Hamsun - författare
- Morten Harket - sångare och kompositör i popgruppen A-ha
- Sonja Henie - konståkningsstjärna och skådespelerska i Hollywood
- Thor Heyerdahl - arkeolog och historiker, drivkraften bakom Kon-Tiki-projektet
- Ludvig Holberg- författare
- Henrik Ibsen - författare
- Trygve Lie - första generalsekreterare för Förenta Nationerna
- Edvard Munch - konstnär
- Lise Myhre - serietecknare, grundare till seriefiguren Nemi
- Fridtjof Nansen - äventyrare, forskare, diplomat
- Vidkun Quisling - nazist och förrädare under andra världskriget
- Aud Schønemann - skådespelerska, mest känd från TV som Marve Fleksnes mor
- Jon Skolmen - komiker, skådespelare
- Jahn Teigen - musiker
- Tordenskjold - sjömilitär under Stora nordiska kriget
- Liv Ullmann - skådespelerska
- Sigrid Undset - författare
- Rolv Wesenlund - komiker och skådespelare, mest känd från TV som Marve Fleksnes

Övrigt

- Högsta punkt: Galdhøpiggen 2 469 m
- Naturtillgångar: Koppar, zink, järn, petroleum, fisk
- Befolkningens medelålder: 37,7 år
- Religion: Evangelisk-luthersk tro 90 % (1990), frikyrkliga 2,5 %, katoliker 0,5 %

Areal

- Total yta: 385 155 km² varav
- Svalbard 61 020 km²
- Björnöya
- Jan Mayen 377 km²
- färskvatten 17 900 km²

Norska städer

- Oslo
- Bergen
- Trondheim
- Stavanger
- Kristiansand
- Drammen
- Tromsø
- Ålesund
- Hamar
- Lillehammer
- Elverum
- Molde
- Namsos : Efter antal invånare 2001

Norska öar efter areal

- Hinnøy
- Senja

Externa länkar

- [http://www.servicetorget.no Servicetorget.no]
- [http://www.ssb.no Statistisk Sentralbyrå]
- [http://www.europe-countries.com Europe Countries]
- [http://www.europe-atlas.com Europe Atlas] Kategori:Norge Kategori:Europas länder als:Norwegen [[got:

Älg

Se text Älgen (Alces alces) är det största hjortdjuret. Hanen benämns tjur och honan ko. En ko som ännu ej fött någon avkomma (kalv) kallas kviga.

Utseende

Älgen har en kroppslängd från 2,50 till 3 meter, har en mankhöjd på maximalt 2,30 m och kan nå en vikt på 800 kg. Dessutom tillkommer en bara 10 cm lång svans. Storleken och vikten varierar mycket beroende på underarten och miljö men i Sverige kan man säga att medelvikten på hösten för en tjur är runt 450 kg, för en ko ca 100 kg mindre. Kalvarna varierar mer men ligger på hösten runt 120-150 kg. Fällen är rödbrun till svartbrun. Under vintern bleker den ut lite. Bara tjuren har horn, dessa finns i två typer, stång- eller grenhorn och skovelhorn. De senare kan spänna över nästan 2 m. Vid 5-12 års ålder är hornen som störst för att sedan gå på retur, dvs minska i storlek och taggantal. Hornen fälls i januari-februari. Älgen har en uttalad könsdimorfism; tjuren är avsevärt större än kon (ungefär 20%). Skillnaden kommer dock till uttryck först vid 5-6 års ålder då den är mycket tydlig. Denna ålder är det dock ovanligt att en tjur uppnår i Sverige nu för tiden då jakttrycket är högt på tjurar och medelåldern generellt låg. Kor som uppnått en ålder på över 15 år är dock inte så ovanliga. Ett säkert sätt att avgöra kön när tjuren inte bär horn är att titta på baken på älgen, kon har en väl synlig vit strimma runt könsorganet.

Utbredning och miljö

Älgar förekommer i Europa, Asien och Nordamerika. Där lever älgar i skogar och i tajgan. Miljön har många sjöar och träsk. I territoriet söder om Skandinavien och väster om Polen blev djuret tidigare utrotat.
På sommaren finns det 300 000 - 400 000 älgar i Sverige. Ungefär 100 000 av dessa skjuts på hösten.

Levnadssätt

Huvudsaklig föda är på sommaren blad, skott och kvistar. Asp och sälg är populära på menyn. Det händer att älgen äter näckrosrötter men det är inte huvudfödan. På hösten ingår även blåbärsris och ljung i dieten, även ett havrefält kan skövlas. Under vintern är det tallris, och kvistar av bl.a. björk och asp som gäller. Älgen är en idisslare. Älgen lever huvudsakligen ensam och är aktiv på dagen. På vintern finns det ibland små flockar men under parningstiden tillåter inget par andra älgar bredvid sig. Det förekommer häftiga fajter mellan tjurarna om en älgko, men oftast räcker hotelser med skovelhornet för att skrämma en svag motståndare. Parningen sker på hösten och sen följer en graviditet på nio månader. Ofta är det en kalv men tvillingar är inte sällsynta. Ungarna stannar ett år vid kon och sen tar de sin egen väg. Älgens naturliga fiender är björnen, vargen och i Nordamerika puman. Björnen och vargen tar främst kalvar, friska vuxna älgar har i princip inga naturliga fiender. Vanligtvis har älgen en långsam gång men vid fara kan djuret nå en hastighet av 60 km per timme.

Älgen och människan

Jakt på älgar fanns redan under forntiden. Bilder i grottor visar också älgar bredvid andra djur. Den första beskrivningen av älgen finns i boken De Bello Gallico av Julius Caesar, men det är mest en samling av osannheter. Han påstår till exempel att älgen inte har några leder i benen, så att det är omöjligt för djuret att resa sig upp efter ett fall. Han nämner även att älgen har speciella sovträd som de lutar sig mot på nätterna. En populär jaktteknik skulle ha varit att leta upp sovträdet, såga ett jack i trädet och vänta till dess älgen kommer och ska sova. Då går trädet av och jägaren har då bara att döda älgen. Älgjakten bedrivs idag huvudsakligen för att få kött och för att hålla nere stammen som annars skulle växa sig för stor. En för stor älgstam skulle leda till stora skador på skogar och även en stor mängd trafikolyckor. Speciellt vintertid kan älgen orsaka stora lokala skador på skogar när större grupper av älgar samlas på en liten yta. Från skogsbolagens sida ställs regelbundet krav på ökad avskjutning för att reducera älgbetningen av tallplantor. Per dag sker ungefär 12 viltolyckor med älgar i Sverige. Idag finns det omkring en miljon älgar i Europa och ungefär samma antal i Nordamerika. Djuret räknas därför inte som en hotad art.

Underarter

- Europeisk älg (Alces alces alces), Skandinavien, Polen, Baltikum, Ryssland väster om Ural
- Jakutskälg (Alces alces pfizenmayeri), västra delen av Sibirien
- Kamsjatkaälg (Alces alces buturlini), östra delen av Sibirien
- Amurälg (Alces alces cameloides), runt floden Amur, Mongoliet
- Yellowstoneälg (Alces alces shirasi) nordvästra USA
- Östkanadensisk älg (Alces alces americanus), östra Kanada, Maine
- Västkanadensisk älg (Alces alces andersoni), västra Kanada, Minnesota
- Alaskaälg (Alces alces gigas) Alaska, Yukon Det fanns en underart till – kaukasusälg – men den blev utrotad på 1800-talet.

Kuriosa

Sveriges mest kända älg är seriefiguren Hälge.

Bild:Moose_traffic_Sweden.gif

Ett av de vanligare svenska vägmärkena är varningsskylten för älg. Turister som reser genom Sverige med bil tycker att denna skylt är exotisk och i vissa fall tar de och plockar ned skyltarna från vägarna. I amerikansk engelska kallas älgen moose, i europeisk engelska elk. I amerikansk engelska syftar elk på wapiti-hjorten. På Sri Lanka avser man med elk sambarhjorten.

Se även

- I älgtiden, dikt av Erik Axel Karlfeldt.

Externa länkar

- [http://www.aelgen.g.se Älgskadefondsföreningen]
- [http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/detaljeradeartfakta/alg.asp Svenska jägareförbundet] Kategori:Partåiga hovdjur simple:Moose

Albrecht Friedrich Weber

Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist, universitetslärare, född 17 februari 1825 i Breslau (där fadern, F.B. Weber, var professor i nationalekonomi), död 30 november 1901 i Berlin, studerade 1842-1845 förnämligast sanskrit och dess litteratur i Breslau, Bonn och Berlin under Stenzler, Lassen, Gildemeister och Bopp, men gjorde också vidsträckta studier i klassiska och semitiska språk. Sedan han promoverats i Berlin (1846), reste han till England och Frankrike, där han studerade, under Burnoufs ledning. 1856 blev han e.o. och 1867 ordinarie professor i fornindiskt språk och fornindisk litteratur i Berlin (där han sedermera efterträddes av Richard Pischel). Ingen under 1800-talet levande indolog bidrog väl så som Weber till kännedomen om indisk litteratur. Han är den förnämsta skaparen av den indiska litteraturhistorian, särskilt på det äldre (vediska) området, och ingen har väl på indologins område utvecklat sådan produktivitet som han. Men hans undersökningar ha rört ej blott sanskrit och dess litteratur. På prakritlitteraturens område är han snart sagt (om man bortser från Lassens redan 1837 utkomna "Institutiones linguae pracriticae") banbrytare genom sina studier av jainaskriften "Bhagavati" och genom sin kritiska upplaga och översättning av Halas "Saptachatakam". Om också ej speciellt som föreläsare var han dock som främjare av indiska studier och genom sina väckelser i övrigt mer än någon lärare åt de flesta nu levande indologer. 1849-1859 utgav Weber i 3 bd "White Yajurveda", vari det huvudsakliga av hans doktors- och habilitationsavhandling, Vajasaneyisanihito specimen, ingår. Hans "Indische studien" (bd 1-8, 1849-1863; bd 9-18 1865-1898) är en för de indiska studierna högst viktig tidskrift, som mest innehåller Webers egna arbeten, bl.a. Zur frage über das zeitalter Paninis (bd 5), Über die metrik der inder (bd 8), Collectanea über die kastenverhältnisse in den Brahmana und Sutra (bd 10), Zur kenntniss des vedischen opferrituals (bd 10, 13), Über den padapatha der Tait-tinya-Samhita (bd 13), Über die heiligen schriften der Jaìna (bd 16, 17), Taittiriya Samhita (bd 11, 12) och översättningen av "Atharvaveda" (bd 4, 13, 17). Weber, Albrecht Friedrich

Thomas Henry Huxley

Thomas Henry Huxley, T. H. Huxley, född 4 maj 1825, död 29 juni 1895, brittisk biolog. Farfar till Julian Sorell Huxley, Aldous Huxley och Andrew Fielding Huxley. Kallade sig själv "Darwin's Bulldog" eftersom han försvarade evolutionsteorin offentligt mot kritik från kyrkan. H. myntade ordet agnosticism som idag ofta används på ett lite annorlunda sätt än Huxley själv tänkte. ja:トマス・ヘンリー・ハクスリー

28 juni

Dagens namn

- Leo

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Leonis, Leo
- 1901: Leo
- 1986: Leo, Lola och Liselott
- 1993: Leo, Leopold - från 15 november. (Lola och Liselott utgår ur almanackan)
- 2001: Leo. (Leopold flyttas tillbaka till 15 november)

Händelser

- 922 - Robert I av Frankrike, kröns till kung över västfrankiska riket.
- 1389 - Slaget vid Kosovo Polje, ett slag mellan serber och osmaner på "Trastfältet" i nuvarande Kosovo.
- 1651 - Slaget vid Berestetjko, Polens kung Johan Kasimir besegrar kosackledaren Bohdan Chmelnytskij.
- 1709 - Slaget vid Poltava, som innebär slutet på den svenska stormaktstiden.
- 1776 - Slaget om Fort Moultrie, de amerikanska kolonisterna besegrar britterna.
- 1914 - Skotten i Sarajevo, den utlösande faktorn till första världskriget.
- 1919 - Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del.
- 1948 - Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.

Födda

- 1476 - Paulus IV, född Gian Pietro Carafa, påve 1555-1559.
- 1491 - Henrik VIII, kung av England 1509-1547.
- 1577 - Peter Paul Rubens, flamländsk konstnär.
- 1588 - Per Banér, svenskt riksråd.
- 1650 - Jean de Rotrou, fransk dramatiker.
- 1712 - Jean-Jacques Rousseau, schweizisk-fransk författare och politisk filosof.
- 1787 - Harry George Wakelyn Smith, brittisk koloniguvernör.
- 1796 - Karolina Amalia av Augustenborg, blivande drottning av Danmark.
- 1819 - Carlotta Grisi, italiensk ballerina.
- 1824
- Paul Broca, fransk kirurg och antropolog, upptäckte talcentrum.
- Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt.
- 1825 - Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist, uppfann E-kolven.
- 1875 - Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
- 1876 - Clara Maass, amerikansk sjuksköterska, avled vid försök med gula febernvaccin.
- 1883 - Pierre Laval, fransk politiker, premiärminister 1942-1944.
- 1892 - Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 1902 - Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.
- 1906 - Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 1912 - Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent.
- 1916 - Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter.
- 1917 - Wilfred Burns, brittisk kompositör som bland annat komponerat svensk filmmusik.
- 1926 - Mel Brooks, amerikansk komiker, regissör och skådespelare.
- 1927 - F Sherwood Rowland, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 1928
- John Stewart Bell, irländsk fysiker.
- Hans Blix, svensk politiker, diplomat och jurist.
- 1930 - Joachim Hansen, tysk skådespelare.
- 1931 - Hans Alfredson, (Hasse Alfredson), svensk regissör, författare, komiker och skådespelare.
- 1932 - Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare.
- 1937 - Richard Bright, amerikansk skådespelare.
- 1942
- Sjoukje Dijkstra, nederländsk konståkerska, OS- och flera VM-guld.
- Björn Isfält, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
- 1945 - Manne af Klintberg, svensk artist, uppträder som clown under namnet Clownen Manne.
- 1950 - Mauricio Rojas, svensk liberal politiker och docent, riksdagsledamot 2002-.
- 1956 - Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.
- 1966 - John Cusack, amerikansk skådespelare.
- 1967 - Gil Bellows, kanadensisk skådespelare.
- 1971
- Fabien Barthez, fransk fotbollsspelare.
- Aileen Quinn, amerikansk skådespelare.
- 1993 - Caroline Forsberg Thybo, dansk artist, medlem i Cool Kids.

Avlidna

- 767 - Paulus I, påve 757-767.
- 1791 - Carl Sparre, svensk friherre, riksråd 1775.
- 1813 - Gerhard von Scharnhorst, preussisk militär.
- 1836 - James Madison, USA:s fjärde president.
- 1872 - Gaspard-Theodore Mollien, fransk upptäcktsresande i Västafrika.
- 1921 - Charles Joseph Bonaparte, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906-1909, grundare av FBI.
- 1961 - Aurore Palmgren, svensk skådespelare.
- 1971 - Franz Stangl, tysk SS-officer.
- 1974 - Vannevar Bush, amerikansk elektroingenjör, skapade differentialanalysatorn.
- 1993
- GG Allin, amerikansk punksångare.
- Gudrun Brost, svensk skådespelare.
- 1994 - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
- 1996 - Albert R. Broccoli, amerikansk filmproducent.
- 1997 - Walter Gotell, tysk-brittisk skådespelare.
- 2000 - Nils Poppe, svensk skådespelare.

Se även

27 juni - 29 juni - 28 maj - 28 juli -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 181 ja:6月28日 ko:6월 28일 simple:June 28 th:28 มิถุนายน

13 oktober

Dagens namn

- Berit, Birgit

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Colmannus
- 1680: Teofilus (Teophilus)
- 1901: Teofil
- 1986: Teofil, Terje och Tjelvar
- 1993: Birgit - från 7 oktober. Britt - från 7 oktober, (Terje och Teofil utgår ur almanackan. Tjelvar flyttas till 8 juli)
- 2001: Birgit, Berit - från 11 juni. (Britt utgår ur almanackan)

Händelser

- 54 - Nero blir det romerska rikets femte kejsare.
- 1534 - Alessandro Farnese blir påve och tar namnet Paulus III.
- 1644 - Andra slaget vid Fehmarn, där en förenad svensk-nederländsk flotta under befäl av Carl Gustaf Wrangel besegrar en dansk flotta.
- 1943 - Italien återinträder i andra världskriget på de allierades sida.
- 1980 - Andra säsongen av den tecknade filmen Morgondagens Joe börjar sändas på Nippon TV.
- 1997 - British Thrust SSC blir det första fordon som färdas i överljudsfart på land.
- 2005 - Det tillkännages att Harold Pinter utnämnts till 2005 års nobelpristagare i litteratur.

Födda

- 1819 - Aurelio Saffi, italiensk politiker.
- 1825 - Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
- 1853 - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
- 1857 - Alfred Berg, svensk kompositör och sångdirigent.
- 1871 - Hilda Borgström, svensk skådespelare.
- 1897 - Kolbjörn Knudsen, svensk skådespelare.
- 1901 - Irja Browallius, svensk författare.
- 1907 - Yves Allégret, fransk regissör.
- 1908 - Willard Ringstrand, svensk kompositör, musikarrangör, orkesterledare och musiker (piano, hammondorgel).
- 1909 - Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
- 1910 - Claes Gill, norsk skådespelare.
- 1918 - Viveka Linder, svensk skådespelare.
- 1921 - Yves Montand, fransk skådespelare och sångare.
- 1924 - Harry Schein, svensk debattör och författare, grundare av Svenska Filminstitutet.
- 1925 - Margaret Thatcher, brittisk premiärminister 1979-1990, partiledare för Konservativa Partiet 1975-1990.
- 1926 - Carl-Michael Alw, svensk skådespelare.
- 1931 - Raymond Kopa, fransk fotbollsspelare.
- 1936 - Nana Mouskouri, grekisk sångerska.
- 1937 - Frej Lindqvist, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1939 - T.J. Cloutier, amerikansk pokerspelare.
- 1940 - Ingeborg Nyberg, svensk sångerska och skådespelare.
- 1941 - Paul Simon, amerikansk sångare och kompositör, Simon & Garfunkel.
- 1942 - Sven-Erik Magnusson, svensk musiker, sångare och kompositör, medlem i dansbandet Sven-Ingvars.
- 1945 - Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.
- 1947 - Sammy Hagar, amerikansk musiker, sångare i Van Halen.
- 1953 - Ingalill Rydberg, svensk skådespelare.
- 1954 - Mordechai Vanunu, israelisk kärnfysiker, avslöjade Israels kärnvapeninnehav.
- 1965
- Kristina Humle, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- Peter Kondrup, svensk meteorolog.
- 1967 - Javier Sotomayor, kubansk friidrottare.
- 1971 - Sacha Baron Cohen, brittisk komiker, spelar figuren Ali G.
- 1980 - Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
- 1982 - Ian Thorpe, australiensisk simmare.

Avlidna

- 1282 - Nichiren, japansk buddistmunk, grundade Nichiren-buddhismen.
- 1389 - Johan Snakenborg, svensk riddare.
- 1662 - Laurentius Gunnari Banck, svensk rättslärd och publicist.
- 1815 - Joachim Murat, fransk marskalk, kung av Neapel 1808-1815.
- 1819 - Göran Magnus Sprengtporten, svensk militär, politiker och landsförrädare.
- 1822 - Antonio Canova, italiensk skulptör under nyklassicismen.
- 1931 - Ernst Didring, svensk författare.
- 1947 - Sidney Webb, brittisk socialistisk reformator.
- 1968 - Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 1978 - Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- 1979 - Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.
- 1981 - Nils Asther, svensk skådespelare.
- 1985 - Tage Danielsson, svensk komiker, författare, regissör och skådespelare.
- 1987 - Kishore Kumar, indisk sångare.
- 1993 - Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
- 1998 - Ka Nerell, svensk skådespelare.
- 1999 - Wiola Brunius, svensk skådespelare.
- 2000 - Jean Peters, amerikansk skådespelare.

Se även

12 oktober - 14 oktober - 13 september - 13 november -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 288 ja:10月13日 ko:10월 13일 simple:October 13 th:13 ตุลาคม

Hugh Lupus Grosvenor

Hugh Lupus Grosvenor, 1:e hertig av Westminster, sonson till Robert Grosvenor, född 13 oktober 1825, död 22 december 1899; som earl Grosvenor var denne 1847-1869 medlem av underhuset och tillhörde det liberala partiet, men bidrog dock vid förhandlingarna om rösträttsreformen 1866 till kabinettet Russells fall. Vid faderns död, 1869, inträdde han i överhuset som markis av Westminster, upphöjdes till hertig 1874 och blev 1880 medlem av Privy Council. Han uttalade sig 1886 emot Home rule. Stor jordägare inom och utom London, uppträdde Grosvenor som donator till kyrkliga och välgörande ändamål och var därjämte livligt intresserad för kapplöpningar; fem Derbypris erövrades av hans hästar. Kategori:Brittiska politiker

William Bouguereau

), självporträtt (1886)]] .]] William Bouguereau, född 30 november 1825 i La Rochelle, Frankrike, död 19 augusti 1905 i La Rochelle, fransk målare. Bouguereau var den mest hyllade franske akademiska målaren på sin tid. Hans förmåga att skapa harmoniska kompositioner och hans tekniska skicklighet var superb. Sina motiv hämtade han från den antika naturmyten, men även från den kristna bildvärlden. I sin uppfattning av den nakna kroppen, som han med förkärlek målade, hängde han fast vid den akademiska traditionen, men han strävade efter allvar och storhet. Hans nymfer liksom hans madonnor utmärker sig genom behagfull teckning och klar, kall, porslinsartad färg. färg färg Bouguereau, William

2 december

Dagens namn

- Beata, Beatrice

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Babiana, Bibiana, Beata
- 1901: Beata
- 1986: Beata, Beatrice och Betty
- 1993: Beata, Beatrice. (Betty flyttas till 9 februari)
- 2001: Beata, Beatrice

Händelser

9 februari
- 1804 - Napoleon kröner sig till fransmännens kejsare.
- 1805 - Slaget vid Austerlitz - Napoleon besegrar ryssar och österrikare i sin troligen största seger.
- 1908 - Revolution utbryter på Haiti.
- 1942 - Första demonstrationen av en självuppehållande kärnreaktion vid Chicagos universitet.
- 1954 - Senaten i USA fördömmer Joseph McCarthy för "uppförande som tenderar att dra in senaten i vanära och misstro."
- 1959 - Thomas S. Gates blev insvuren som den 7:e försvarsministern i Förenta staterna.
- 1980 - Studio S skapar skandal om videofilmer och begreppet videovåld skapas.
- 1990 - CDU vinner det första alltyska valet.
- 1993 - Knarkkungen Pablo Escobar Gaviria skjuts ihjäl av soldater i Colombia, efter att ha varit på flykt under en längre tid.
- 1996 - Tomas Tranströmer mottar Augustpriset.
- 1997 - Ludmila Engquist får Bragdmedaljen.
- 2000 - Rockgruppen The Smashing Pumpkins gör sin sista konsert.
- 2004 - Mijailo Mijailovic döms av Högsta Domstolen till livstids fängelse för mordet på Anna Lindh.
- 2004 - Herman Lindqvists bok Napoleon utkommer.

Födda

- 1738 - Richard Montgomery, irisk-amerikansk soldat.
- 1817 - Heinrich von Sybel, historiker (d. 1895).
- 1825 - Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien
- 1859 - Georges Seurat, konstnär och målare.
- 1891 - Otto Dix, målare, grafiker och konstnär (d. 1969).
- 1899 - John Barbirolli, brittisk dirigent.
- 1909 - Grevinnan Marion Donhoff, bokförläggare (d. 2002).
- 1923 - Maria Callas, amerikansk operasångerska.
- 1924 - Alexander Haig, amerikansk general, politiker, NATO-ÖB.
- 1925 - Julie Harris, amerikansk skådespelare.
- 1931 - Masaaki Hatsumi, japansk kampsportsmästare.
- 1933 - Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 1937 - Manohar Joshi, indisk politiker.
- 1942 - Tim Boswell, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 1943 - Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.
- 1944 - Botho Strauss, tysk författare.
- 1946 - Gianni Versace, italiensk modedesigner.
- 1958 - Michaela Jolin, svensk skådespelare och programpresentatör på SVT.
- 1962 - Linda McAvan, brittisk EU-parlamentariker.
- 1967 - Mary Creagh, brittisk parlamentsledamot för Labour 2005-.
- 1968
- Lucy Liu, kinesisk-amerikansk skådespelare.
- Nate Mendel, amerikansk musiker, basist i Foo Fighters.
- 1973
- Monica Seles, serbisk-amerikansk tennisspelare.
- Jan Ullrich, tysk cyklist och vinnare av 1997 års Tour de France.
- 1981 - Britney Spears, amerikansk sångerska.
- 1983 - Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.

Avlidna

- 1547 - Hernán Cortés, spansk upptäckare och erövrare.
- 1552 - Frans Xavier, katolsk missionär.
- 1594 - Gerhard Mercator, nederländsk geograf.
- 1814 - Donatien Alphonse François de Sade, fransk författare.
- 1849 - Adelaide of Saxe-Meiningen, brittisk drottning 1831-1849.
- 1859 - John Brown, militant slaverimotståndare, avrättad genom hängning.
- 1918 - Edmond Rostand, fransk författare och poet.
- 1941 - Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
- 1950 - Dinu Lipatti, rumänsk pianist.
- 1955 - Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
- 1969 - Kliment Vorosjilov, rysk marskalk och politiker.
- 1980 - Romain Gary, författare.
- 1982 - Marty Feldman, brittisk komiker.
- 1986 - Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy).
- 1989 - Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
- 1990 - Aaron Copland, amerikansk kompositör.
- 1995 - Robertson Davies, kanadensisk författare.
- 2001 - Palle Granditsky, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

Se också

1 december - 3 december - 2 november - 2 januari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 338 ja:12月2日 ko:12월 2일 simple:December 2 th:2 ธันวาคม

Peter II av Brasilien

Peter II (port. Pedro II), kejsare av Brasilien, född den 2 december 1825 i Rio de Janeiro, avled 5 december 1891 i Paris. Son till Peter I av Brasilien och hans första gemål, ärkehertiginnan Maria Leopoldina av Österrike. Peter II besteg Brasiliens tron vid ung ålder den 18 juli 1841. Han tvingades abdikera vid en militärkupp den 15 november 1889 och avled i landsflykt i Paris två år senare. Gift 1843 med prinsessan Theresa av Bourbon-Båda Sicilierna (1822-1889). Fyra barn, bland andra: # arvprinsessan Isabella (1846-1921), gift med Gaston av Orleans (deras ättlingar är de nuvarande pretendenterna till Brasiliens tron) # Leopoldina (1847-1871)

Se även

- Lista över Brasiliens statsöverhuvuden kategori:Brasiliens statsöverhuvuden

17 december

17 december är den 351:a dagen på året (352:a vid skottår) i den gregorianska kalendern