Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
1848

1848

Händelser


- Under "Revolutionsåret 1848", utbryter revolutioner runt om i Europa med början i Paris.
- 24 januari Guldrushen i Kalifornien börjar.
- 18-19 mars - I svallvågrona från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
- 21 februari - Karl Marx ger ut det kommunistiska manifestet.
- 29 maj - Wisconsin blir den 30:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- Schleswieg och Holstein gör uppror mot Danmark. Svenska trupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.
- Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer.
- Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek.
- Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar.
- Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas.
- Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv.
- Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande.
- Sveriges första baptistförsamling grundas.

Födda


- 19 januari - Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
- 5 februari - Belle Star, amerikansk brottsling.
- 14 mars - Laura Fitinghoff, svensk författare.
- 19 mars - Wyatt Earp, amerikansk sheriff
- 2 maj - Harald Hjärne, svensk historiker.
- 7 juni
  - Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare.
  - Paul Gauguin, fransk målare.
- 15 juli - Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
- 19 augusti - Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
- 2 september - Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891-1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
- 22 oktober - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
- 12 november - Eduard Müller, schweizisk president.
- 22 december - Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.

Avlidna


- 9 januari - Caroline Herschel, brittisk astronom.
- 23 februari - John Quincy Adams, amerikansk president 1825-1829.
- 9 april - Gaetano Donizetti, italiensk kompositör
- 2 maj - Sir Salar Jung, indisk politiker.
- 5 juni - Gustaf Lorentz Sommelius, svensk löjtnant och skald
- 4 juli - François-René de Chateaubriand, fransk högadlig militär.
- 7 augusti - Jöns Jacob Berzelius, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien 1837.
- James Cowles Prichard, brittisk etnolog. Kategori:Årtal Kategori:1840-talet ko:1848년 ms:1848 simple:1848

Europa

och Frans Josefs land]] Europa är jordens till ytan näst minsta och till befolkningen tredje största världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå vid Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna.

Etymologi

Dardanellerna i tjurform.]] I grekisk mytologi var Europa (grekiska: Ευρώπη) en fenicisk prinsessa som tillfångatogs av Zeus i tjurform. Hon togs till ön Kreta, där hon blev mor till Minos. För Homeros var Europa Kretas mytologiska drottning. Senare blev Europa ett begrepp för Greklands fastland, och runt 500 f.Kr. hade betydelsen sträckts till att inkludera även länderna norr om Grekland. Den grekiska termen Europa härleds från de grekiska orden för bred (eurys) och ansikte (ops). Bred har varit epitet för jorden självt i urindoeuropeiska religioner. En minoritet hävdar dock att ordet fått en överförd betydelse i grekiskan, och utsprungligen kommer från ett semitiskt ord, det vill säga det akkadiska ordet erebu, som betyder "solnedgång". Ur perspektiv från Mellanöstern går solen ned över Europa. Asien tros också komma från ett akkadiskt ord, asu, som betyder "soluppgång", då solen går upp i öst, ifrån det perspektivet i Asien.

Historia

Huvudartikel: Europas historia De första människorna kom till Europa för cirka 800 000 år sedan. Medan Homo sapiens utvecklades i Afrika levde Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis i Europa. Med yngre stenåldern och bronsåldern började en lång historia av stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, först vid Medelhavet och senare längre norrut och österut. Särskilt stort bestående inflytande hade antikens Grekland samt romerska riket, som under en period förenade hela södra Europa och andra kustområden vid Medelhavet i ett imperium. I romarriket kunde också den nya religionen kristendomen utbredas snabbt. Under kejsaren Konstantin den store blev kristendomen statsreligion och dess inflytande har fortsatt till vår tid. Medeltiden var präglad av konkurrensen mellan den nya romerska kejsaren i väst och den gamla romerska kejsaren i Bysans. Europa delades i ett östligt och ett västligt område efter deras respektive inflytande. Missionärer spred kristendomen över norra och östra Europa, så att hela Europa blev kristet. I västra Europa var det konkurrens mellan kejsare och påve om övermakten. Reformationen på 1500-talet delade kyrkan i en katolsk och en protestantisk del. Religionskrig följde på denna delning, och 1618 till 1648 förhärjade trettioåriga kriget stora delar av Mellaneuropa. Sedan 1400-talet byggde europeiska länder (särskilt Spanien, Portugal, Ryssland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien) koloniala imperier med stora besittningar i Afrika, Amerika och Asien. Europa är den världsdel som har haft störst inflytande på andra världsdelar (till exempel genom kristen mission, kolonialism, slavhandel, annan handel ochkultur). På 1700-talet förde Upplysningen fram nya ideal som tolerans, människovärde, jämlikhet och frihet. 1789 kom genom franska revolutionen för första gången borgerligheten till makten. I början av 1800-talet hamnade halva Europa under den franske kejsaren Napoleons välde, tills han led nederlag i Ryssland 1812. Industrialiseringen började i delar av Europa på 1700-talet och förändrade livet för breda befolkningsskikt. Som en följd av arbetarnas fattigdom uppstod på 1800-talet socialistiska rörelser. 1800-talet var också en tid av stark strävan mot demokrati, men även av reaktion och imperialism. Både första världskriget (1914 till 1918) och andra världskriget (1939 till 1945) utbröt i Europa och orsakade stor förödelse. Efter andra världskriget och under kalla kriget var Europa indelat i två stora politisk-ekonomiska block: de socialistiska länderna i Östeuropa och de kapitalistiska länderna i Västeuropa. Det talades då om järnridån som skilde Europas stater från varandra. Först perestrojka och glasnost ledde i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet till en en politisk kursändring. 1989 öppnades östblocket, Berlinmuren föll, och Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes. Sedan de sista årtiondena på 1900-talet har Europas länder närmat sig varandra, vilket visar sig bland annat genom institutioner som EU.

Geografi

EU Huvudartikel: Europas geografi Världsdelen Europa utgör en femtedel av kontinenten Eurasien. Europas yta är ungefär 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vid Uralbergen i Ryssland. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, antingen Ural- eller Embafloden kan fungera som gräns. Gränsen fortsätter med Kaspiska havet med antingen Kuma-Manytj-sänkan, Lilla Kaukasus, Stora Kaukasus eller Kaukasus vattendelare Kura och Rioni som alternativ. Vidare sträcker sig delningen mot Svarta havet; Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna utgör gränsen mot Asien. Medelhavet i syd separerar Europa från Afrika. Västgränsen är Atlanten där Island utgör västlig utpost. Norrut begränsar Norra ishavet. Ögruppen Svalbards nordspets är Europas nordligaste punkt. I praktiken dras gränsen till Europa oftast med större hänsyn till politik, ekonomi och kultur. Detta har lett till att det finns flera "olika" Europa, som inte alltid är identiska till storleken, och som inkluderar eller exkluderar olika länder baserat på vilken definition av Europa som används. Nästan samtliga europeiska stater är medlemmar i Europarådet, undantagen är Vitryssland och Vatikanstaten. Eftersom alla språk inte skiljer mellan begreppen världsdel och kontinent kan Europa på andra språk omväxlande klassas som kontinent eller som subkontinent eller halvö. Europa används ibland synonymt med Europeiska unionen (EU) och dess 25 medlemsstater.

Landformer

Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön Skandinavien i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av Östersjön. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna Iberiska halvön, Italien och Balkanhalvön ut i Medelhavet, som bildar gräns mot Afrika. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen. De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga bergskedjorna Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna, sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas Stora europeiska slätten, och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra Brittiska öarna och fortsättning längs den bergiga och flikiga norska kusten. Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många platåer, floddalar och sänkor. Island och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer.

Floder

Europas längsta floder är Volga med 3531 kilometer och därefter Donau med 2850 kilometer. Tredje längst är Ural (2428 km) vid gränsen mot Asien. Se vidare Europas geografi.

Berg

Vilket som är Europas högsta berg är omstritt och beror mycket på om man räknar området Kaukasus till Europa, se Europas geografi för en längre lista.
De högsta bergen i Europa inklusive Kaukasus: # Elbrus (5642 m), Ryssland, Kaukasus # Dych-Tau (5203 m), Ryssland, Kaukasus # Rustaveli (5201 m), Georgien, Kaukasus
De högsta bergen i Europa exklusive Kaukasus: # Mont Blanc (4808 m; med istäcke), gränsen Frankrike-Italien, Alperna
# Dufourspitze (4634 m; Monte-Rosa-massivet), gränsen Schweiz-Italien, Alperna
# Dom (4545 m), Schweiz, Alperna

Sjöar

Den största sjön är Ladoga.

Öar

Den största ön är Storbritannien. Andra stora öar är Island, Irland, Sicilien, Sardinien, Korsika, Kreta, Cypern, Svalbard, Novaja Zemlja och Mallorca.

Klimat

Trots sin storlek har Europa ett flertal olika klimat, från subtropiskt klimat vid Medelhavet till arktiskt klimat i det nordligaste Norden och Ryssland. I västra Europas kusttrakter är klimatet mycket maritimt, med milda vintrar med mycket nederbörd och milda somrar, det vill säga inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Inlandet, framförallt i Östeuropa, har dock ett utpräglat kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och korta, varma somrar. Det arktiska klimatet medför mycket kalla, snörika vintrar och korta, kyliga somrar. Det subtropiska klimatet medför milda, regnrika vintrar och långa, heta somrar.

Natur

Eftersom de har levt sida vid sida med jordbrukskulturer i tusentals år har Europas djur och växter blivit starkt påverkade av människans närvaro och verksamhet. Med undantag för Norden och norra Ryssland finns få områden av orörd vildmark i Europa, förutom i olika naturparker. Den huvudsakliga växtligheten i Europa är skog, som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms världsdelen av Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det förekommer ofta torka på sommaren i detta område. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Några av dessa (Alperna, Pyrenéerna) är riktade i öst-västlig riktning och tillåter vinden att bära med stora vattenmassor från havet till inlandet. Andra är har nord-sydlig riktning (Skanderna, Dinariska alperna, Karpaterna, Apenninerna) och eftersom regnet främst faller på bergsidor som är riktade mot havet växer skogar bra på den sidan, medan förutsättningarna är mycket sämre på den andra. Få områden av Europas huvudsakliga landmassa har inte betats av boskap vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av den skogsområden som fanns före jordbrukssamhället orsakade oberäknelig förstörelse av de ursprungliga ekosystemen. Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från Medelhavet till Ishavet. Fastän över hälften av Europas ursprungliga skogar försvann under århundraden av bebyggelse har Europa fortfarande över en fjärdedel av världens skogar - granskogar i Skandinavien, vidsträckta tallskogar i Ryssland, kastanjeregnskog i Kaukasien och korkekskogar i Medelhavsområdet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har planterats. Ofta har dock barrträd föredragits framför ursprungliga lövträd, eftersom de växer snabbare. Planteringar och monokulturer täcker nua stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen urskog i Västeuropa är endast två till tre procent (i europeiska Ryssland fem till tio procent). Landet med minst skogtäckt yta är Irland (åtta procent) och det mest skogbevuxna är Finland (72 procent). På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog. De viktigaste arterna är bok, björk och ek. I norr, på tajgan, är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många olivträd planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är cypressen. Barrskog dominerar på högre höjder upp till trädgränsen och längre norrut i Ryssland och Skandinavien, för att övergå i tundra närmare Arktis. Den halvtorra Medelhavsregionen har stora mängder buskskog. En tunn öst-västlig landtunga av eurasisk grässlätt—stäppen—sträcker sig västerut från Ukraina och södra Ryssland tills den slutar i Ungern och övergår i tajga i norr. Istäcket under den senaste istiden och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas fauna. I många delar av Europa har de flesta stora djuren och överordnade rovdjursarter jagats till utrotning. Ullhårig mammut och uroxe var utdöda före slutet av neolitikum. Idag är vargar (köttätare) och björnar (allätare) hotade. En gång fanns de i de flesta delar av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka. På medeltiden var björnarnas livsmiljöer begränsade till mer eller mindre otillgängliga berg med tillräcklig mängd skog. Idag lever brunbjörnen i första hand på Balkanhalvön, i norr och i Ryssland. Ett litet antal dröjer sig kvar i andra områden runt om i Europa (Österrike, Pyrenéerna och så vidare), men i dessa områden är populationerna utspridda och marginaliserade på grund av att miljöförstöringen. Allra längst norrut i Europa kan även isbjörnar påträffas. Vargen, den näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa och på Balkanhalvön. Andra viktiga rovdjur är lodjuret, vildkatten, rävar, olika arter av mård, igelkott, olika arter av ormar, olika fåglar (ugglor och andra rovfåglar). Viktiga växtätare i Europa är sniglar, amfibier, fiskar, olika fåglar, samt däggdjur som gnagare, rådjur, vildsvin och i bergen murmeldjur, stenbockar, gems med flera. Havslevande organismer är också en viktig del av Europas flora och fauna. Havsfloran är mestadels fytoplankton. Viktiga djur i Europas hav är plankton, blötdjur, tagghudingar, olika kräftor, bläckfiskar, fiskar, delfiner och valar. Vissa djur lever i grottor, till exempel fladdermöss.

Demografi

Huvudartikel: Europas demografi Europa har cirka 730 miljoner invånare och är därmed efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tättbefolkade områdena på jorden, med genomsnittlig befolkningstäthet på 66/km². Framför allt i Väst-, Mellan- och Sydeuropa är befolkningstätheten relativt hög, medan den avtar starkt längre norrut och österut.

Språk

Huvudartikel: Europas språk Mer än 90 procent av Europas invånare talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen men det finns även språk som tillhör andra språkfamiljer. Bland de indoeuropeiska är de slaviska, germanska och romanska språkgrupperna mest utbredda. Även grekiska, albanska, baltiska språk och keltiska språk samt romani räknas till de indoeuropeiska språken. Som lingua franca inom världsdelen fungerar engelska, franska, tyska och ryska. De uraliska språken är den näst största språkfamiljen i Europa. De indelas vidare i samojediska språk, som talas av några få tusen människor i den nordostligaste delen av Europa, och finsk-ugriska språk, en betydligt större gren. Dit räknas framförallt finskan, ungerskan och estniskan, som är viktiga nationalspråk, och minoritetsspråken samiska i Norden och ett antal andra i Ryssland. I den europeiska delen av Turkiet är turkiskan, som tillhör de turkiska språken, officiellt språk. Det talas även av minoriteter i grannländerna, särskilt i Bulgarien. Andra turkiska språk som gagauziskan och tatariskan är minoritetsspråk i olika delar av östra och sydöstra Europa. Det kalmuckiska språket, som talas vid Europas östra gräns nära Volga, är det enda mongoliska språket i Europa. Maltesiskan på Malta är det enda semitiska språk som används som officiellt språk i ett europeiskt land. Baskiskan, som talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike, är ett isolerat språk som saknar kända släktingar. Dessutom talas idag många olika språk från olika språkfamiljer av personer som invandrat till världsdelen i senare tid. Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet, följt av det kyrilliska alfabetet (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien och Makedonien) och det grekiska alfabetet.

Religion

Huvudartikel: Religion i Europa Kristendomen dominerar helt som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa. Andra stora religioner i världsdelen är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder), samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, samt nya religioner. Omkring 18 procent av européerna är konfessionslösa, särskilt i städer och i de östeuropeiska länderna. Europa är nuförtiden i stor utsträckning sekulariserat.

Politik

Huvudartikel: Politik i Europa

Europeiska politiska organisationer

I mitten av 1900-talet grundades Europarådet som den första gemensamma europeiska institutionen. Europarådet omfattar numera, efter att den öst-västliga konflikten avlsutats, 47 stater. En annan betydande organisation är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som grundades 1975 som Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) som en blocköverskridande instans, och som förutom de europeiska länderna även innefattar USA och Kanada. "Europa" i politisk mening betyder ofta Europeiska unionen (EU) eller dess föregångare: Europeiska kol- och stålgemenskapen, som grundades 1951 av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Italien och Frankrike, och som tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 blev "Europeiska gemenskaperna", oftast kallat "Europeiska gemenskapen". Med Maastrichtfördraget 1991 bildades Europeiska unionen, som innefattar de tidigare samarbetena. Större delen av de länder som tillhörde EFTA, som grundades på 1950-talet, har senare blivit medlemmar av EU. Efter dess senaste utvidgning 2004 har EU 25 medlemsländer. Ett antal ytterligare länder förhandlar om medlemskap.

Stater

EFTA Följande stater ligger helt inom Europas gränser. Till detta tillkommer några stater som delvis ligger i Europa
- Azerbajdzjan (delat mellan Europa och Asien)
- Danmark (utom Grönland i Nordamerika)
- Frankrike (utom Franska Guyana i Sydamerika, Guadeloupe och Martinique i Nordamerika och Réunion i Afrika)
- Georgien (delat mellan Europa och Asien)
- Kazakstan (delat mellan Europa och Asien)
- Portugal (utom Madeira i Afrika och Azorerna som ligger mitt i Atlanten
- Ryssland (delat mellan Europa och Asien)
- Spanien (utom Kanarieöarna, Ceuta och Melilla i Afrika)
- Turkiet (delat mellan Europa och Asien) Av kulturella och politiska skäl brukar brukar man dessutom räkna Armenien och Cypern som hörande till Europa.

Områden med särskild status

Se även Väpnade konflikter i Europa efter 1989.
- Abchazien (Georgien)
- Adzjarien (Georgien)
- Azorerna (Portugal)
- Färöarna (Danmark)
- Gibraltar (Storbritannien)
- Guernsey med Alderney, Herm och Sark (Storbritannien)
- Isle of Man (Storbritannien)
- Jersey (Storbritannien)
- Kosovo (Serbien och Montenegro)
- Nagorno-Karabach (Azerbajdzjan)
- Nachitjevan (Azerbajdzjan)
- Nordcypern (Cypern)
- Sydossetien (Georgien)
- Svalbard (Norge)
- Tjetjenien (Ryssland)
- Transnistrien (Moldavien)
- Åland (Finland)

Organisationer


- Europeiska unionen
- Europarådet
- EFTA
- OSSE Kategori:EuropaKategori:Världsdelar als:Europa ja:ヨーロッパ ko:유럽 ms:Eropah roa-rup:Evropa simple:Europe th:ทวีปยุโรป zh-min-nan:Europa

24 januari

24 januari är årets 24:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 341 dagar av året.

Dagens namn


- Erika

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Erik translatus
- 1901: Erika
- 1986: Erika, Jarl och Jarla
- 1993: Erika, Eira - från 10 februari. (Jarl flyttas till 11 oktober, Jarla utgår ur almanackan)
- 2001: Erika. (Eira utgår ur almanackan)

Händelser


- 1118 - Giovanni Coniulo blir påve under namnet Gelasius II.
- 1273 - Den blivande ärkebiskopen Folke Ängel flyttar Erik den heliges och de gamla ärkebiskoparnas ben från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuv. Uppsala). Man håller där nämligen på att uppföra en ny kyrka och Östra Aros blir Sveriges kyrkliga centrum.
- 1652 - Gränna får stadsrättigheter.
- 1781 - En ny svensk religionsfrihetslag, det s.k. "Toleransediktet" utfärdas. Katoliker och andra icke-lutherska kristna som har kommit till Sverige får fritt utöva sin religion. Svenskar straffas dock fortfarande om de konverterar till någon annan religion.
- 1808 - Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks på Gustavs 62:a födelsedag.
- 1908 - General Baden-Powell startar pojkscouterna.
- 1925 - Statsminister Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som statsminister och efterträds av Rickard Sandler.
- 1954 - I sitt radioprogram "Karusellen" anordnar Lennart Hyland "Frufridagen" - en dag då alla fruar får vara lediga.
- 1963 - Erik Carlsson "på taket" och Ewy Rosqvist vinner herr- respektive damklassen i Monte Carlo-rallyt.
- 1969 - Svenska regeringen beslutar att avskaffa säkerhetspolisens kritiserade åsiktsregister.
- 1983 - Polisen ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk.
- 1994 - Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna enas om ett nytt pensionssystem som skall ersätta ATP från år 2000. I det nya systemet skall man själv placera en del kapital i fonder, vilket gör pensionssystemet mer riskabelt än tidigare.
- 1995 - Den svenska forskningssatelliten Astrid sänds upp från en rysk raketbas.
- 2005 - Julia Timosjenko tillträder som premiärminister i Ukraina.

Födda


- 76 - Hadrianus, romersk kejsare 117-138.
- 772 - Stefan IV, påve 768-772.
- 1664 - Lars Roberg, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset.
- 1712 - Fredrik II, kung av Preussen 1740-1786.
- 1746 - Gustav III, svensk kung 1771-1792.
- 1781 - Louis Mathieu, greve Molé, fransk politiker.
- 1872 - Ethel Turner, australiensisk författare.
- 1882 - Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1932-1970.
- 1898 - Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
- 1917 - Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare.
- 1921 - Ingvar Lidholm, svensk kompositör, medlem av Måndagsgruppen.
- 1922 - Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare.
- 1928 - Michel Serrault, fransk skådespelare.
- 1935 - Mona Malm, svensk skådespelare.
- 1944
  - Neil Diamond, amerikansk sångare.
  - Fatima Ekman, svensk skådespelare, dansare och väv- och textilkonstnär.
- 1949 - John Belushi, amerikansk skådespelare.
- 1953 - Anders Beckman, svensk skådespelare.
- 1961 - Guido Buchwald, tysk fotbollsspelare och -tränare.
- 1963 - Peter Wahlbeck, svensk komiker, författare, manusförfattare och skådespelare.
- 1967 - John Myung, amerikansk musiker, basist i Dream Theater.
- 1972 - Björn Berg, svensk beachvolleyspelare.
- 1973 - William Gregory Lee, amerikansk skådespelare.
- 1974 - Boris Glibusic, svensk skådespelare.
- 1986 - Mischa Barton, brittisk skådespelare.
- 1989 - Calvin Goldspink, brittisk musiker, medlem i S Club 8.

Avlidna


- 41 - Caligula, romersk kejsare 37-41 (mördad).
- 1822 - Ali Pasha Tepelena, pascha över Epirus, mördad.
- 1851 - Gaspare Spontini, italiensk operatonsättare.
- 1895 - Randolph Churchill, brittisk politiker (tory), finansminister 1886-1887.
- 1920 - Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
- 1929 - Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
- 1948
  - Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
  - Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-1944 (avrättad).
- 1965 - Winston Churchill, brittisk premiärminister, nobelpristagare.
- 1975 - Erich Kempka, Hitlers personlige chaufför från 1936.
- 1976 - Gösta Theselius, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
- 1986 - L. Ron Hubbard, science fiction-författare, grundare av Scientologikyrkan.
- 1989 - Ted Bundy, amerikansk seriemördare (avrättad i elektriska stolen).
- 1991 - Bo Setterlind, svensk författare och poet.
- 2005 - Svenerik Perzon, svensk skådespelare.

Se även

23 januari - 25 januari - 24 december - 24 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 024 ja:1月24日 ko:1월 24일 simple:January 24 th:24 มกราคม

Kalifornien

Kalifornien (California), förkortas CA, är en delstat i sydvästra USA. Huvudstaden heter Sacramento. Statens officiella smeknamn är The Golden State, refererande till guldrushen. Guvernör är Arnold Schwarzenegger. Södra delen av Kalifornien är mycket tätbefolkad, medan den norra delen har färre invånare. Större delen av befolkningen bor inom ett avstånd av 80 km från Stilla havet.

Historia

Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542, han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. 1810 då Mexiko blev självständigt tillhörde även Kalifornien landet och missionsstationerna kom i mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet. Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk-amerikanska kriget 1847 delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien. En kortlivad Republiken Kalifornien bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan uppkom, med stjärnan och brunbjörnen. Den upphörde redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Fransisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för den amerikanska unionens räkning. 1848 uppgick befolkningen i den norra delen av delstaten till ca 4 000 människor, men efter att guld hittats i området ökade befolkningen lavinartat. Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men soldater från delstaten sökte sig till båda sidorna. Under perioden från 1900 till 1965 växte delstaten från 1 miljon invånare till att få det största antalet invånare av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har sammansättningen av befolkningen förändrats totalt, idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.

Geografi

Kalifornien gränsar till Oregon, Nevada, Arizona, Mexiko och Stilla havet. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin areal på 410 000 km² är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs stillahavskusten, exempelvis: San Francisco, Los Angeles och San Diego. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet. I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney, 4 421 meter över havet. Längs Sierra Nevada ligger även den världsberömda nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan. Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bl a San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tättbefolkade områden. Enligt USA:s geologiska institut (USGS) kommer en stor jordbävning (> 6,7 på Richterskalan) med 62%-ig säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentalförskjutningen så att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst. (Det är trots allt en fråga om årmiljoner!)

Klimat

Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av staten har medelhavsklimat, med regniga vintrar och torra somrar. Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar, ofta förekommer dimma längs kusten. Ju längre bort från havet man kommer desto mer medelhavslikt blir klimatet. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380-1020 millimeter per år. I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. På den östra sidan av Sierra Nevada har man ökenklimat eftersom området ligger i regnskugga.

Ekonomi

Kalifornien har en bruttonationalprodukt som utgör 14% av USA:s totala. Kalifornien har en BNP som omfattar 1 400 miljarder dollar, vilket placerar delstaten på en 6:e plats om man jämför med världens länder. De enda länder som har en större BNP är förutom USA Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den viktigaste inkomstkällan är jordbruket, vilket består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Efter detta följer rymd- och nöjesindustrin, framför allt television. Även filmindustrin är en viktig inkomstkälla, liksom dator- och gruvindustrin.

Exempel på produkter

Media: film, video, television, musik och datorspel; vin, vindruvor, russin; frukt och övriga jordbruksprodukter; högteknologi: datorer, elektronik, vapenindustri, flygplansindustri, rymdteknologi.

Demografi

rymdteknologi Kalifornien har 33 871 648 invånare (2000), vilket gör delstaten till den folkrikaste i USA, totalt bor 12% av USA:s invånare där. Den största etniska gruppen är fortfarande vita, men de är inte i majoritet. Latinamerikaner utgör 1/3, därefter kommer, i storleksordning: asiater, afroamerikaner och olika indianbefolkningar. På grund av den stora invandringen från Mexiko och det höga antalet födda barn i gruppen beräknas latinamerikanerna vara i majoritet ca 2040.

Städer ordnade efter befolkningsstorlek


- Invånare > 10 000 000 (inkl. förorter)
  - Los Angeles
- Invånare > 1 000 000 (inkl. förorter)
  - San Diego
  - San Francisco
  - San Jose
  - Sacramento
The Golden State
Statens däggdjur: grizzlybjörn
Statens fågel: kalifornisk vaktel
Statens färger: blått och guld
Statens huvudstad: Sacramento
Statens dans: West Coast Swing
Statens fisk: guldforell
Statens havsfisk: garibaldifisk
Statens kräldjur: ökensköldpadda
Statens havsdäggdjur: gråval
Statens blomma: kalifornisk vallmo
Statens fossil: sabeltandad katt
Statens insekt: hundansiktsfjäril
Statens motto: "Heureka! - Jag har funnit det!"
Statens sång: "I Love You, California"
Statens träd: kalifornisk redwood
Statens mineral: guld
Statens bergart: serpentin
Statens jordart: San-Joaquin (jord)

- Invånare > 500 000 (inkl. förorter)
  - Bakersfield
  - Fresno
  - Palmdale
- Viktiga förorter/sovstäder
  - Anaheim
  - Berkeley
  - Glendale
  - Huntington Beach
  - Long Beach
  - Monterey
  - Oakland
  - Ontario
  - Palo Alto
  - Santa Ana
  - San Bernardino

Utbildning

Kalifornien har ett unikt tillägg till sin konstitution, minst 40% av den totala skatteintäkten ska tillfalla utbildningsväsendet. Det viktigaste universitetet i delstaten är University of California, som bland sina anställda har det största antalet nobelprisvinnare av alla utbildningsanstalter i världen. Universitetet har 9 campus fördelade på Berkeley, Los Angeles, Davis, Santa Cruz, Santa Barbara, Irvine, Riverside och San Diego. Det nionde, i San Francisco är ett tekniskt universitet. Man planerar att öppna ett tionde i Merced under 2005. Universitetet driver även ett antal laboratorier på uppdrag från ett antal federala myndigheter. California State University är ett annat universitetssystem med 23 campus runt om i delstaten. Tyngdpunkten ligger på grundutbildning. Det finns även flera framstående privata universitet i delstaten; Stanford University, University of Southern California (USC) och California Institute of Technology (Caltech) (som administrerar Jet Propulsion Laboratory för NASA). Många övriga colleges och universitet finns i delstaten, varav flera är ganska små eller specialiserade. Exempel på specialiseringar är religion och utbildningar för nöjesindustrin.

Sport

Professionella lag i de högsta ligorna
- NFL - amerikansk fotboll
  - Oakland Raiders
  - San Francisco 49ers
  - San Diego Chargers
- NBA - basketboll
  - Golden State Warriors
  - Los Angeles Lakers
  - Los Angeles Clippers
  - Sacramento Kings
- NHL - ishockey
  - San Jose Sharks
  - Mighty Ducks of Anaheim
  - Los Angeles Kings
- MLS - europeisk fotboll
  - Los Angeles Galaxy
  - C.D. Chivas USA
  - San Jose Earthquakes
- MLB - baseball
  - Oakland Athletics
  - San Francisco Giants
  - Los Angeles Dodgers
  - Anaheim Angels
  - San Diego Padres
- AFL - inomhusfotboll
  - Los Angeles Avengers
  - San Jose SaberCats

Kända personer födda i Kalifornien


- Dave Brubeck, jazzmusiker
- Kevin Costner, skådespelare
- Jamie Lee Curtis, skådespelerska
- Joe DiMaggio, legendarisk baseballspelare
- James Doolittle, general i USAAF
- Isadora Duncan, dansös
- Clint Eastwood, skådespelare och regissör
- Mia Farrow, skådespelerska
- George E. Hale, astronom
- Tom Hanks, skådespelare
- William Randolph Hearst, tidningsman
- Dustin Hoffman, skådespelare
- Janet Leigh, skådespelerska
- Jack London, författare
- George Lucas, regissör, manusförfattare och producent
- Marilyn Monroe, skådespelare
- Richard Nixon, president nr 36
- George S. Patton, general
- Robert Redford, skådespelare
- Cherilyn Sarkisian, Cher, sångerska
- William Saroyan, författare
- Glenn Seaborg, kemist, nobelpristagare
- Upton Sinclair, författare
- John Steinbeck, författare
- Levi Strauss, tillverkare av konfektion
- Shirley Temple, skådespelare, ambassadör
- Tiger Woods, professionell golfspelare
- Chaunte Howard, höjdhoppare

Se även


- Lista över Kaliforniens guvernörer (på engelska)

Extern länk


- [http://www.state.ca.us/ Kaliforniens officiella hemsida] Kategori:USA:s delstater Kategori:Kalifornien ja:カリフォルニア州 ko:캘리포니아 주 simple:California th:มลรัฐแคลิฟอร์เนีย

19 mars

19 mars är den 78:e (79:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 287 dagar kvar till årets slut.

Dagens namn


- Josef, Josefina

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Josef (Josephus) - detta är Josef från Nasaret, Marias man. Se även 22 december för Josef, Jakobs son.
- 1901: Josef
- 1986: Josef, James och Janet
- 1993: Josef, Josefina - från 21 augusti (James flyttas till 25 juli, Janet utgår ur almanackan.)
- 2001: Josef, Josefina

Händelser


- 1227 - Ugolino di Conti blir påve med namnet Gregorius IX.
- 1945
  - Andra världskriget: Adolf Hitler beordrar att alla industrier, militärinstallationer, verkstäder, utrustning för transport och kommunikation i Tyskland ska förstöras.
  - Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg. 800 sjömän omkommer.
- 2004
  - Buss och långtradare i Äänekoski kolliderar med varandra. Långtradaren innehöll 750 kg tunga pappersrullar, transporterades från Stora Enso, som lossnar och massakrerar övre delen av bussen. 24 personer dödas och 13 skadas, varav nio allvarligt. De flesta ungdomar i 15-års ålder, på väg till skidbackarna i södra Lappland.
  - DC3:an bärgas efter 52 år i vattnet. Barn och släktingar från de omkomna besättningsmännen närvarar vid bärgningsplatsen.

Födda


- 1672 - Johan Moraeus, svensk bergsläkare.
- 1813 - David Livingstone, brittisk missionär och upptäcktsresande.
- 1819 - Nikolai Gogol, rysk författare.
- 1848 - Wyatt Earp amerikansk sheriff.
- 1849 - Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
- 1863 - Alfred Hellerström, svensk arkitekt.
- 1871
  - John Henry Taylor, engelsk golfspelare.
  - Marie Vetsera, österrikisk friherrinna.
- 1873 - Betty Nansen, dansk skådespelare och teaterledare.
- 1877 - Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
- 1879 - Hugh Richard Arthur Grosvenor, brittisk militär.
- 1899 - Aksel Sandemose, dansk-norsk författare.
- 1905 - Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.
- 1906 - Adolf Eichmann tysk SS-officer.
- 1913 - Karl Erik Flens, svensk skådespelare.
- 1922 - Tommy Cooper, brittisk komiker.
- 1923 - Marianne Karlbeck, svensk skådespelare.
- 1925 - Anders Jonason, svensk författare.
- 1928 - Hans Küng, schweizisk romersk-katolsk teolog.
- 1936 - Ursula Andress, schweizisk skådespelare.
- 1937 - Egon Krenz, östtysk politiker (kommunist), statschef 18 oktober-7 december, 1989.
- 1939 - Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).
- 1943 - Mario J Molina, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 1944 - Sirhan Sirhan, amerikansk brottsling, mördade Robert Kennedy.
- 1947 - Glenn Close, skådespelare.
- 1952 - Robert Aschberg, svensk journalist, TV-producent och TV-programledare.
- 1955 - Bruce Willis, amerikansk skådespelare.
- 1957 - Bjarni Djurholm, Färöarnas vice premiärminister.
- 1962 - Johan Gry, svensk skådespelare.
- 1964 - Nicola Larini, italiensk racerförare.
- 1966
  - Tina Acketoft, svensk politiker (folkpartist).
  - Lars Aronsson, grundare av Projekt Runeberg och Susning.nu.
- 1968 - Othman Karim, svensk regissör, fotograf och programledare i TV.
- 1978 - Gabriel Heinze, argentinsk fotbollsspelare.

Avlidna


- 1314 - Jacques de Molay, ledare inom tempelherreorden, avrättad.
- 1721 - Clemens XI, född Giovanni Francesco Albani, påve 1700-1721.
- 1884 - Elias Lönnrot, finlandssvensk folkdikts- och språkforskare.
- 1945 - Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.
- 1950 - Edgar Rice Burroughs, amerikansk författare, Tarzan.
- 1968 - Aagot Didriksen, norsk skådespelare.
- 1978
  - M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956-1962.
  - Gaston Julia, fransk matematiker.
  - Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
- 1980 - Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
- 1982
  - Carl Orff, tysk tonsättare, kompositör och pedagog.
  - Randy Rhoads, amerikansk gitarrist, flygolycka.
- 1997 - Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.
- 1998 - E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.

Se även

18 mars - 20 mars - 19 februari - 19 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 080 ja:3月19日 ko:3월 19일 simple:March 19 th:19 มีนาคม

21 februari

21 februari är årets 52:a dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 313 dagar av året, 314 om det är skottår.

Dagens namn


- Hilding

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Hilarius
- 1901: Hilding
- 1986: Hilding, Hildeborg och Hildemar
- 1993: Hilding, Hulda - hit från 20 februari. (Hildeborg och Hildemar utgår ur almanackan)
- 2001: Hilding. (Hulda flyttas till 8 september)

Händelser


- 1281 - Simon de Brion blir påve med namnet Martin IV.
- 1612 - Slaget vid Kölleryd, där svenskarna under Jesper Mattson Cruus af Edeby besegrar danskarna under kung Kristian IV.
- 1808 - Ryssland anfaller Sverige vid Abborrfors i Finland.
- 1958 - Nasser väljs till president i Förenade Arabrepubliken.
- 1963 - Den första Telstarsatelliten togs ur bruk.
- 1982 - Thomas Eriksson vinner 30 km vid skid-VM i Holmenkollen.
- 1987 - Olof Johansson väljs till Centerpartiets ordförande.

Födda


- 1728 - Peter III av Ryssland, rysk tsar.
- 1745 - Olof Tempelman, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.
- 1844 - Charles-Marie Widor, fransk organist och tonsättare.
- 1865 - Gustaf Uddgren, svensk manusförfattare, redaktör, journalist och tidningsman.
- 1881 - Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
- 1903 - Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
- 1924 - Robert Mugabe diktatorisk president i Zimbabwe.
- 1925 - Karin Vaage, norsk skådespelare.
- 1927
  - Lars Engström, svensk regissör och skådespelare.
  - Hubert de Givenchy, fransk modeskapare.
- 1933 - Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.
- 1937 - Harald V av Norge, norsk kung.
- 1939 - Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.
- 1940 - Peter Gethin, brittisk racerförare.
- 1942 - Margarethe von Trotta, tysk filmregissör.
- 1949 - Brent Spiner, amerikansk skådespelare.
- 1950
  - Larry Drake, amerikansk skådespelare.
  - Håkan Nesser, svensk författare, manusförfattare och lärare.
- 1961 - Chuck Palahniuk, amerikansk författare och frilansjournalist.
- 1962
  - Jakob Eklund, svensk skådespelare.
  - Mikael Hylin, svensk regissör och manusförfattare.
- 1971 - Pierre Fulke, svensk golfspelare.
- 1979
  - Denis In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
  - Jennifer Love Hewitt, amerikansk skådespelare.

Avlidna


- 1513 - Julius II, född Giuliano della Rovere påve 1503-1513.
- 1677 - Baruch Spinoza, nederländsk filosof av judisk börd.
- 1846 - Ninko, japansk kejsare 1817-1846.
- 1852 - Nikolaj Gogol, rysk författare.
- 1861 - Lars Levi Læstadius, präst, väckelseledare, författare och botanist.
- 1894 - Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
- 1900 - Rosalind Atkinson, nyzeeländsk skådespelare.
- 1907 - Erik Gustaf Boström, svensk godsägare, politiker (Lantmannapartiet), statsminister 1891-1900 och 1902-1905.
- 1909 - Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
- 1919 - Kurt Eisner, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare, mördad.
- 1932 - Erik Bergman, svensk journalist och författare.
- 1941 - Frederick G Banting, kanadensisk fysiolog, upptäckare av insulinet och Nobelpristagare i fysik.
- 1965 - Malcolm X, afroamerikansk nationalist och muslim, mördad.
- 1966 - Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 1976 - Tage Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- 1985 - Ina Claire, amerikansk skådespelare.
- 1993 - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 1998 - George Fant, svensk skådespelare.
- 2002 - John Thaw, brittisk skådespelare, kommissarie Morse, avled i cancer.

Se även

20 februari - 22 februari - 21 januari - 21 mars -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 052 ja:2月21日 ko:2월 21일 simple:February 21 th:21 กุมภาพันธ์

Karl Marx

Karl Marx, född 5 maj 1818 i Trier, Rheinland-Pfalz, Tyskland, död 14 mars 1883 i London, England, Storbritannien, tysk författare, intellektuell, samhällsforskare, historiker och filosof, arbetarrörelsens mest inflytelserike tänkare, upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism.

Biografi

Karl Marx föddes 1818 i Trier, Tyskland och växte upp i en progressiv judisk familj, där dock fadern var tvungen att konvertera till kristendomen för att få behålla sitt arbete som advokat. Marx fick således ingen judisk uppfostran, utan växte upp med upplysningens idéer och fick en klassisk utbildning, både hemma och i skolan. Marx ansågs vara intelligent, men var också enligt vissa mycket lat. 1835 hade Marx tagit studenten och flyttade till Bonn för att läsa juridik, men han skötte studierna dåligt och tillbringande mycket tid på krogen. Fadern skickade honom därför till Berlin i hopp om att sonen skulle sköta sig bättre där. I Berlin kom Marx i kontakt med Friedrich Engels och anslöt sig till en grupp s.k. unghegelianer som följde filosofen Friedrich Hegels dialektiska teoretiska metod. Senare gjorde han upp med denna teori som han menade "stod på huvudet" och som man var tvungen att ställa på fötter. Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska. Marx och jag var väl nära nog de enda ... som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien. skrev Engels i Anti-Dühring. Myndigheterna i Preussen såg dock inte på detta med blida ögon, och anhängarna fråntogs rättigheterna till en högre utbildning. Marx kunde alltså glömma karriären som jurist och blev istället journalist på en radikal-liberal tidning i Köln, Rheinische Zeitung. Under sitt liv hann han även arbeta på tidningarna Vorwärts (1844), Deutsche Brüsseler Zeitung (1847), Neue Rheinische Zeitung (1848-1849), New York Tribune (1852-1861). Marx träffade Friedrich Engels under ett besök i Paris år 1842, och de blev vänner för livet. De skrev tillsammans många artiklar och skrifter bland annat: Den heliga familjen (1845), Tyska ideologin (1846) och det mest kända blev Det kommunistiska manifestet (1848). Marx bodde under en tid i London där han arbetade fram manuskriptet till Kapitalet. Mycket av arbetet genomfördes bland omfattande samlingar på brittiska bibliotek. Han dog och begravdes 1883 i London.

Bibliografi


- 1845 - Den heliga familjen
- 1846 - Filosofins elände
- 1848 - Kommunistiska manifestet
- Kapitalet
- Tyska ideologin
- Lön, pris och profit
- Lönearbete och kapital

Se även


- Friedrich Engels
- Marxism
- kommunism
- socialism
- arbetarrörelsen Marx, Karl Marx, Karl Marx, Karl ja:カール・マルクス ko:카를 마르크스 ms:Karl Marx simple:Karl Marx th:คาร์ล มาร์กซ zh-min-nan:Karl Marx

Kommunistiska manifestet

Kommunistiska manifestet (Manifest der Kommunistischen Partei), skrift utgiven 1848 av Karl Marx och Friedrich Engels på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Friedrich Engels, som skrev första utkastet till kommunistiska manifestet, hade först tänkt kalla det för "socialdemokratiska manifestet", men Karl Marx, som gjorde slutredigeringen valde namnet "kommunistiska manifestet". Manifestet skrevs ursprungligen på tyska och översattes till svenska redan samma år av Per Göttrek. Göttreks version skilde sig dock markant från originalet, men först 1886 kom nästa översättning, denna gång av Axel Danielsson. Både inledningen och avslutningen av manifestet är berömda textrader i den politiska historien. Manifestet börjar i den gamla översättningen "Ett spöke går runt Europa - Kommunismens spöke" och avslutas "Proletärer i alla länder, förenen eder!" Erfarenheten av pariskommunen, ledde Marx och Engels till att fördjupa sin analys av statsmakten, vilket gjorde att de började uppfatta kommunistiska manifestet som till viss del föråldrad. I förordet till 1872 års tyska upplaga av kommunistiska manifestet klargör de att "arbetarklassen inte kan ta över det redan skapade statsmaskineriet och använda det för sina egna syften". De drar dock slutsatsen att manifestet blivit ett historiskt dokument, och att de inte har någon rätt att ändra det. Detta förord har dock utelämnats i de flesta svenska upplagorna av manifestet.

Aktuellt

Kommunistiska manifestet har utkommit i en nyutgåva med ett förord av historikern Åsa Linderborg på bokförlaget Nixon. PRECIS!

Externa länkar


- [http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/manifest/manifest.htm Det kommunistiska partiets manifest] på [http://www.marxists.com/ Marxists.com] Kategori:Kommunism Kategori:Politisk litteratur Kategori:Tyskspråkig facklitteratur ja:共産党宣言 ko:공산당선언 th:คำประกาศเจตนาคอมมิวนิสต์

Wisconsin

Wisconsin, delstat i USA.

Kända personer födda i Wisconsin


- William Rehnquist, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1986-2005
- Orson Welles, regissör och skådespelare
- Gene Wilder, skådespelare
- Frank Lloyd Wright, arkitekt
- Sterling North, journalist och författare; Min tvättbjörn Slarver - minnen från en lyckligare tid Kategori:USA:s delstater Kategori:Wisconsin ja:ウィスコンシン州 ko:위스콘신 주 simple:Wisconsin

Holstein

Holstein utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe, Eider och Schlei. Kiel är den största (se dock: Altona) och viktigaste staden i Holstein. Grevskapet Holstein bildades av Nordalbingen och Stormarn år 1111, med tyskromerska rikets kejsare som länsherre (det vill säga, länet var Reichsunmittelbar), och befordrades till hertigdöme år 1474 sedan det förenats i personalunion med såväl det danska hertigdömet Schleswig som med det danska riket. Successionsreglerna för Holstein ledde till åtskilliga delningar mellan olika grenar av fursteätten. 11-, 12- och 1300-talen karakteriseras av Holsteins expansion, avbruten av tillfälliga bakslag, på främst Vendernas bekostnad. Men i samband med stridigheterna förekom många förvecklingar med både Danmarks kungamakt och Tysklands kejsarmakt. I ett par perioder avträdde kejsaren grevskapet till Danmarks kung. Vid andra tillfällen kom det danska riket att stå i totalt beroende av de holsteinska grevarna. Beroendet uttrycktes också i Danmarks kungaval år 1448 av Kristian I, som vid valet var arvtagare till hela grevskapet Holstein, och snart också hertig av Schleswig, vars ätt sedan dess innehaft Danmarks krona. Fram till kejsardömets upplösning år 1806, till följd av Napoleonkrigen, förblev Holstein ett tyskt hertigdöme intimt förbundet med det danska hertigdömet Schleswig, även om regeringsmakten under många perioder var delad mellan två eller flera furstar. Fram till år 1864 ingick hertigdömet Holstein i det tyska förbundet, fast i personalunion med Danmark och Schleswig, emedan danske kungen var samtidig hertig av Schleswig och Holstein. 1867 blev Holstein en del av Preussen som en följd av Bismarcks framgångsrika krig mot Danmark år 1864.

Se även


- Holsteins regenter ---- Holstein är också en ras av mjölkko. Kategori:Schleswig-Holstein

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. I realiteten styrs Danmark av det danska Folketinget, där Anders Fogh Rasmussen för tillfället är statsminister. I Danmark lever det cirka 5,5 miljoner människor, varav nästan en fjärdedel i huvudst