Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
1876

1876

Händelser


- 7 mars - Alexander Graham Bell får patent på telefonen.
- 20 mars - Det svenska statsministerämbetet inrättas. Louis De Geer d.ä. blir Sverigs förste statsminister.
- 25 juni - Siouxindianern under Crazy Horse besegrar amerikanerna under general Custer i slaget vid Little Bighorn.
- 22 juli - En storbrand utbryter i Söderhamn.
- 1 augusti - Colorado blir den 38:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 2 augusti - Wild Bill Hickok skjuts ihjäl av Jack "Crooked Nose" McCall.
- 24 oktober - Stockholms utskänknings aktiebolag bildas.
- Lars Magnus Ericsson öppnar en liten firma för telegrafisk utrustning i Stockholm. Den blir grunden till telefonföretaget LM Ericsson (nuvarande Ericsson).
- Elektriska bågljuslampor installeras vid sågverk i Dalarna och Hälsingland.
- Palmgrenska samskolan i Stockholm blir först i Sverige med samundervisning för pojkar och flickor.
- Några smeder från Degerfors i Värmland utvandrar till Ural i Ryssland, för att skapa en smedindustri där. De har värvats av den svensk-ryske ingenjören Aleksander Hasselblatt.
- De sista postfärderna över Ålands hav med isbåt genomförs. Anledningen till att isbåtlinjerna läggs ner är, att de har konkurrerats ut av ångbåtar.
- Då metersystemet så smått börjar införas i Sverige upphör bruket att sätta upp milstolpar i landet.

Födda


- 5 januari - Konrad Adenauer, tysk politiker; västtysk förbundskansler 1949-1963, utrikesminister 1951-1955.
- 12 januari - Jack London, amerikansk författare.
- 21 januari - Mathias Taube, svensk konstnär och skådespelare.
- 29 januari - Emile Stiebel, svensk operasångare och skådespelare.
- 19 februari - Constantin Brancusi, rumänsk skulptör.
- 26 februari - Victoria Strandin, svensk dansare.
- 2 mars - Pius XII, född Eugenio Pacelli, påve 1939-1958.
- 5 april - Maurice de Vlaminck, fransk målare.
- 13 april - Are Waerland, svensk författare.
- 24 april - Erich Raeder, tysk storamiral. marinchef 1938-1943.
- 26 juni - Vincent Harris, brittisk arkitekt.
- 5 september - Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
- 20 september - Hedvig Lindby, svensk skådespelare.
- 21 september - Mathias Taube, svensk skådespelare.
- 15 oktober - Manda Björling, svensk skådespelare.
- 1 november
  - Olga Andersson, svensk skådespelare.
  - Torgny Segerstedt, svensk publicist och religionshistoriker.
- 5 november - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
- 8 november - Charley Paterson, svensk skådespelare.
- 14 november - Hermann Ludwig Blankenburg, tysk kompositör av marschmusik.
- 18 november - Olof Ahlberg, svensk skulptör.
- 23 november - Manuel de Falla, spansk tonsättare
- 27 november - Viktor Kaplan, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
- Carl Gustaf Pettersson, svensk båtkonstruktör.
- Sven Wingquist, svensk uppfinnare.

Avlidna


- 10 februari - August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.
- 18 februari - Llewellys Lloyd, engalsk björnjägare och zoolog.
- 8 maj - Konrad Pettersson Lundqvist Tector, mördare (avrättad).
- 18 maj - Gustaf Adolf Eriksson Hjert, mördare (avrättad).
- 7 juni - Josefina av Leuchtenberg, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.
- 8 juni - George Sand, pseudonym för Aurore Dudevant, född Dupin, fransk författare och feminist.
- 25 juni - George Armstrong Custer, amerikansk militär (stupad).
- 1 juli - Michail Bakunin, rysk anarkist.
- 2 augusti
  - Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern (skjuten bakifrån).
  - G.H. Melin, prost och skald.
- 9 november - Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
- 30 november - Christian Winther, dansk poet.
- Thomas Aird, engelsk författare. Kategori:Årtal Kategori:1870-talet ko:1876년 ms:1876 simple:1876 th:พ.ศ. 2419

7 mars

7 mars är den 66:e (67:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 299 dagar kvar till årets slut.

Dagens namn


- Camilla

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Perpetua (och Felicitas)
- 1901: Ottilia
- 1986: Ottilia, Petra, Petronella - nytillkommen, men fanns i äldre tider den 31 maj.
- 1993: Isidor - från 19 december och Doris - från 6 februari. (Ottilia till 9 april, Petra och Petronella till 9 juni)
- 2001: Camilla - från 20 oktober. (Isidor utgår ur almanackan, Doris tillbaka till 6 februari.)

Händelser


- 1876 - Alexander Graham Bell får patent på telefonen.
- 1932 - De sydowska morden.
- 1945 ? Bron över Rhen vid Remagen tas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.
- 1982 - Fransmannen Jean-Paul Pierrat är snabbast i Vasaloppet men diskvalificeras för skidbyte. Lars Frykberg som är tvåa i mål döms som segrare.
- 1897 - Hammarby IF bildas.

Födda


- 1693 - Clemens XIII, född Carlo della Torre Rezzonico, påve 1758-69.
- 1782 - Angelo Mai, kardinal och klassisk filolog.
- 1792 - John Herschel, brittisk astronom.
- 1872 - Piet Mondrian, nederländsk konstnär.
- 1875 - Maurice Ravel, fransk pianist och kompositör.
- 1879 - Rudolf Sahlberg, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
- 1902 - Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.
- 1904 - Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (Obergruppenführer).
- 1908 - Anna Magnani, italiensk skådespelare.
- 1918 - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 1925 - Tom Dan-Bergman, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 1927 - Lars Elldin, svensk skådespelare.
- 1929
  - Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
  - Göte Fyhring, svensk skådespelare.
- 1933 - Hannelore Kohl, Helmut Kohls hustru.
- 1934 - Dennis Dahlsten, svensk skådespelare.
- 1938 - Rolf Larsson, svensk skådespelare och regissör.
- 1939 - Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.
- 1943
  - Gunilla Söderström, svensk operasångerska.
  - Björn Wittenmark, svensk civilingenjör, professor, vicerektor vid Lunds universitet.
- 1960 - Ivan Lendl, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
- 1965
  - Cameron Daddo, australisk skådespelare.
  - Jesper Parnevik, svensk golfspelare.
- 1977 - Paul Cattermole, brittisk musiker.

Avlidna


- 322 f.Kr. - Aristoteles, grekisk filosof.
- 161 - Antoninus Pius, romersk kejsare 138-161.
- 1274 - Thomas av Aquino, italiensk teolog och filosof, kanoniserad 1323.
- 1724 - Innocentius XIII, född Michael Angelo Conti, påve 1721-1724.
- 1809 - Johann Georg Albrechtsberger, österrikisk kompositör.
- 1879 - Carl Sandberg, svensk arkivman, samlare av historiska handlingar.
- 1899 - Johan Raatamaa, finländsk predikant, laestadianernas andlige ledare.
- 1931
  - Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet.
  - Akseli Gallen-Kallela, finländsk konstnär.
- 1932 - Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
- 1941 - Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
- 1942 - José Raúl Capablanca, kubansk stormästare i schack.
- 1976 - Tove Ditlevsen, dansk poet och författare.
- 1992 - Gunnar Sträng, socialdemokratisk politiker och statsråd.
- 1999 - Stanley Kubrick, amerikansk regissör.
- 2001 - Ove Tjernberg, svensk skådespelare.

Se också

6 mars - 8 mars - 7 februari - 7 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 068 ja:3月7日 ko:3월 7일 simple:March 7 th:7 มีนาคม

Alexander Graham Bell

Alexander Graham Bell, född 3 mars 1847 i Edinburgh, Skottland, Storbritannien, död 2 augusti 1922 i Baddeck, Nova Scotia, Kanada, skotsk-amerikansk uppfinnare och dövlärare. Son till Alexander Melville Bell. Bell var under hela sitt liv intresserad av att hjälpa hörselskadade och döva människor. Detta ledde till att han uppfann mikrofonen och sedermera 1876 telefonen. Telefonen blev snabbt en succé och två år senare det vill säga 1878 kunde han sätta upp den första telefonväxeln i New Haven som ligger i delstaten Connecticut, USA. 2002 kom amerikanska representanthuset fram till att det inte var Bell som uppfunnit telefonen utan han hade stulit uppfinningen. Den riktiga uppfinnaren till telefonen är Antonio Meucci.

Extern länk


- [http://www.invent.org Allt om uppfinnare och uppfinningar] Bell, Alexander Graham Bell, Alexander Graham ja:アレクサンダー・グラハム・ベル simple:Alexander Graham Bell th:อเล็กซานเดอร์ เกรแฮม เบลล์

Telefon

En telefon är en apparat för röstkommunikation på annat sätt än enbart via ljudvågor i luft.

Historik

Ur ett citat ur Alingsås Weckoblad nr 3 den 11 januari 1879 står att
Telefonen skall enligt en skrivelse, som en lärd kines offentliggjort i en tidning i Peking ej vara någon ny uppfinning, utan lär redan ha varit känd år 962(!) och uppfunnen av en man i Peking.
Internationella teleunionen (som då hette Internationella Byrån för Telegrafadministrationerna i Bern) skriver i tidskriften Journal Télégraphique den 25 augusti 1878 att en man i Kina vid namn Kung-Foo-Whing år 968 uppfann en telefonliknande apparat vid namn thumtsein. Sentidens telefonuppfinning äras numera åt italienamerikanen Antonio Meucci som, troligen, omkring 1849 konstruerade den första moderna telefonen (den demonstrerades 1860 i en italienskspråkig tidning i New York.) Han patentansökte sin teletrofono 28 december 1871, men i brist på pengar förmådde han inte betala för ansökningen. Vid den tidpunkten försörjde han sig och sin familj på socialbidrag och hans fru lär ha sålt hans apparater för få in pengar. Alexander Graham Bell patenterade telefon år 1876 och fick äran för denna uppfinning ända tills 15 juni 2002, då amerikanska representanthuset (am. kongressens resolution 269) erkände Meucci som uppfinnaren av telefonen, ca. 100 år efteråt. Meucci försökte dock hävda sin rätt ända tills hans död 1896 då de juridiska processerna avstannade helt. Patentet upphörde i januari 1893 Resolution 269 indikerar också att Bell stal Meuccis ritningar över telefonen då han arbetade på New York Telegraph Company, där Meuccis lät pröva sin uppfining inför ett försök att komersialisera den.

Se även


- DTMF Kategori:Telefoni ja:電話 ms:Telefon simple:Telephone th:โทรศัพท์

20 mars

20 mars är den 79:e (80:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 286 dagar kvar till årets slut.

Dagens namn


- Joakim, Kim

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Joachim, Joakim
- 1901: Joakim
- 1986: Joakim, Jockum och Kim
- 1993: Joakim, Kim. (Jockum utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.


- Tunisiens nationaldag
- Andra dagen av Quinquatria som firades i antikens Rom till Minervas ära.
- Naw Rúz - persiskt nyår (kan infalla 19-20-21-22 mars, beroende på solens position. Firandet har ingenting med någon som helst religion att göra. Man hälsar våren välkommen.

Händelser


- 1852 - Onkel Toms stuga publiceras.
- 1969 - John Lennon och Yoko Ono gifter sig i Gibraltar.
- 1976 - Patty Hearst döms för rån.
- 2003 - Irakkriget startar med att amerikanska flygstridskrafter angriper mål i Irak (20 mars enligt Mellanöstern-tid, 19 mars enligt amerikansk tid).

Födda


- 1634 - Balthasar Bekker, nederländsk reformert teolog.
- 1804 - Nils Hakvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
- 1809 - Nikolaj Gogol, rysk författare.
- 1828 - Henrik Ibsen, norsk dramatiker.
- 1851 - Fridtjuv Berg, svensk skolman och politiker.
- 1902 - Brita af Geijerstam, svensk författarinna, poet, översättare och danspedagog, "Nalle Puhs svenska mamma".
- 1910 - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 1917 - Dame Vera Lynn, brittisk sångerska.
- 1920
  - Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
  - Marian McPartland, amerikansk jazzmusiker (piano).
- 1936 - Harold Mabern, amerikansk jazzmusiker (piano).
- 1938 - Bosse Parnevik, svensk imitatör och underhållare.
- 1939 - Brian Mulroney, kanadensisk premiärminister (konservativ) 1984-1993.
- 1943 - Kim Anderzon, svensk skådespelare.
- 1945
  - Stig Fredrikson, svensk journalist.
  - Tim Yeo, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 1948 - Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
- 1950 - William Hurt, amerikansk skådespelare.
- 1952
  - Birgitta Svendén, svensk operasångerska (alt/mezzosopran).
  - Michael Wills, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1957
  - Spike Lee, amerikansk regissör.
  - Joakim Thåström, svensk punk- och rockikon. Gitarrist och rocksångare.
- 1958 - Holly Hunter, amerikansk skådespelare.
- 1967 - Jonas Thern, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 1969 - Yvette Cooper, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1997-.
- 1972 - Pedro Lamy, portugisisk racerförare.
- 1974 - Katarina Sandström, svensk nyhetsuppläsare SVT Rapport.
- 1976 - Chester Bennington, amerikansk musiker, sångare i Linkin Park.

Avlidna


- 1727 - Sir Isaac Newton, brittisk fysiker.
- 1924 - Fernand Cormon, fransk konstnär.
- 1937 - Harry Vardon, brittisk golfspelare.
- 1938 - Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
- 1947 - Sigurd Wallén, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.
- 1976 - Wilhelm Marschall, tysk sjömilitär, generalamiral 1943.
- 1991 - Conor Clapton, son till Eric Clapton, 1987-91
- 1997 - Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
- 2004 - Juliana av Nederländerna, nederländsk drottning 1948-80.

Se även

19 mars - 21 mars - 20 februari - 20 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 081 ja:3月20日 ko:3월 20일 simple:March 20 th:20 มีนาคม

Louis De Geer d.ä.

Louis Gerhard De Geer (af Finspång), född 18 juli 1818, död 24 september 1896; politiker, friherre, ämbetsman, hovrättspresident, riksdagsman 1853-88, justitiestatsminister 1858-70 och 1875-76, justitieminister 1876-1879, statsminister 1876-80. Gift 1848 med grevinnan Caroline Wachtmeister. Sex barn: Elisabet (född 1849) som dog i tuberkulos tio år gammal, Carl (född 1852) som dog vid ett års ålder, Louis (född 1854) som blev statsminister, Gerard (född 1858) som blev riksdagsman samt tvillingarna (född 1861) Anna, som dog i difteri ett år gammal, och Edvard.

Uppväxt och karriär

Louis De Geer föddes på Finspongs slott i Finspång, Östergötlands län, som son till hovmarskalken och friherren Gerhard De Geer och Henriette Charlotta Lagerstråle. Fadern ärvde stora rikedomar men förbrukade dem på att försörja konstnärer och musiker och på experiment inom jordbruket i sådan grad att resurserna som stod till förfogande för den egna familjen, med fjorton överlevande barn, blev begränsade. Louis De Geer fick de första skolåren utbildning av guvernant i hemmet, egendomen Stjernholm om 4000 tunnland söder om Nyköping. 10 år gammal sändes han dock till de allmänna skolorna, vilket var ovanligt inom adeln. När han gick i Linköpings skola avstod han ibland från att gå från inackorderingen och äta kvällsmat eftersom risken var stor att han på vägen kunde få stryk då det rådde krig mellan skolpojkar och lärlingar i staden. När han kom till Uppsala 1832 hade han velat studera konst och litteratur, men valde juridik. Han måste tänka på sin framtida försörjning. Underhållet var så begränsat att han inte kunde delta i studentlivets punschdrickande. Hans kvällsmål bestod ofta av mjölk och knäckebröd. Släktbanden gjorde att han ändå umgicks i de finaste kretsar. Han var exempelvis inackorderad i ärkebiskopens hus under sina åtta år i Uppsala. Efter hovrättsexamen 1840 fick han genom sin brors kontakter genast anställning som riddarhuskanslist. Det innebar att under plenum läsa upp de utskottsbetänkanden som föredrogs i riddarhuset. Efter 1841 års riksdag blev han en kort tid notarie i Svea hovrätt men sökte sig till en tjänst i justitiestatsexpeditionen. Där upprättade han promemorior som justitiestatsministrarna Lars Herman Gyllenhaal och Gustaf Sparre föredrog i konselj med Karl XIV Johan. Vid 23 års ålder befann sig De Geer redan i den svenska politikens absoluta centrum. Arbetsplatsen, justitiestatsministerns expedition, bestod av fyra små entresolerade rum i slottet, längst in i den korridor som går till vänster då man kommit upp för Lejonbacken. Under begravningen av Karl XIV Johan var han härold iklädd rund hatt med uppstående plymer, kåpa och knäbyxor. Vid kröningen av Oskar I och Josefin var han som härold uppställd vid koret i kyrkan. Där såg han på nära håll hur drottningen skrämts av utslag på ärkebiskopens fingrar och snabbt torkat bort den smörjelse biskopen utfört på hennes panna. Vid sidan om arbetet publicerade han novellerna Hjärtklappningen på Dalvik, S.H.T. och Carl XII:s page. Hans förläggare var liberalen Lars Johan Hierta. I den uppmärksammade artikeln Om andra personen i svenska språket drev han med bruket av titlar och förespråkade införandet av "ni" som tilltalsord.

Giftermål och tingstjänstgöring

De Geer insåg att han för karriären behövde tingstjänstgöring. Genom kontakter kunde han 1846 ta plats hos en häradshövding i Kristianstad, som blev så imponerad av den 27 årige ynglingen att denne till sin egen förvåning fick eget domareförordnande inom ett halvår. Det var nu han förlovade sig med Caroline, ur den skånska aristokratiska familjen Wachtmeister. När tjänsteförordnandet gått ut sökte han sig till tillbaka till Stockholm och Svea hovrätt. Medan han som vikarie fick ett omfattande och känsligt mål som ingen annan ville ta hand om (mutanklagelser mot en lagman), hade Carolines familjegods besök av unge kronprins Karl, som lärde henne den nya dansen polka-mazurka. För en kort tid kände han svartsjuka, berättar De Geer i sina memoarer, då kronprinsen inför en vän till De Geer berättade om sitt tycke för Caroline. Hon föll dock inte för prinsen. När De Geer 1848 erbjöds tjänst som assessor vid Skånska hovrätten i Kristianstad tog han den för att komma närmare sin trolovade. Efter giftermålet tjänstgjorde De Geer tidvis som revisionssekreterare i justitierevisionen, vilket innebar att vara föredragande inför Högsta domstolen i Stockholm. Han hoppar också in som vikarierande generaldirektör för fångvårdsstyrelsen februari-maj 1855. Detta år erbjuds han, endast 37 år gammal, av justitiestatsminister Gustaf Sparre att bli president i Göta hovrätt. Han tvekar eftersom hans familj just etablerat sig i Skåne, men antar utmaningen, trots att Jönköping, där Göta hovrätt är förlagd, på denna tid var en avlägsen och primitiv stad i jämförelse med exempelvis Kristianstad. Dessutom fanns bittra personliga motsättningar bland hovrättens ledamöter. Men genom sin oväld och saklighet vinner han snabbt respekt och stridigheterna dör ut.

Justitiestatsminister

I september 1856 kallas De Geer till Oskar I som önskar se honom som justitiestatsminister. Nästan förskräckt avböjer han med hänvisning till sin ringa ålder och begränsade politiska erfarenheter. Under kommande riksdag, 1857 deltar han aktivt i riddarhusets arbete. När Oskar blev sjuk ville han uppdra åt sin son, kronprins Karl, att föra riksstyrelsen tills han själv kunde återta styret. Detta ansågs strida mot grundlagen, men De Geer såg en väg ut: det skulle kunna tolkas som att kungen hade begärt sjukledigt och eftersom grundlagen inte beaktat sådant fall stod det konungen och ständerna öppet att gemensamt besluta hur riksstyrelsen skulle förhållas. De Geer blev ordförande i konstitutionsutskottet för att genom riksdagen lotsa propositionen som gav kronprinsen regentskapet 1858. Nu blir De Geer utsatt för en formidabel övertalningskampanj för att ställa upp som kronprinsens justitiestatsminister. De Geer var misstänksam. Karl ville uppenbart få in Henning Hamilton i statsrådet och samtidigt få bort sittande justitiestatsminister Claes Günther. Eftersom Hamilton var den tidens ledande konservativa kraft och Günther känd som liberal i Oskars anda, förstår inte De Geer varför han, lagd åt det liberala hållet, var så eftertraktad. Karl förklarar att han som regent vill utse sin egen regering, inte bara ta över faderns. Dessutom lovar Karl att De Geer inte skulle bli "nummer ett" i regeringen, den rollen skulle Hamilton spela som konsultativt statsråd. De Geer fick senare veta det verkliga skälet: Hamilton vägrade träda in i samma ministär som Günther, mer av personliga än politiska skäl. När Hamilton som landtmarskalk i full paraduniform med marskalksstav och i sjuglasvagn anlänt enligt avtal till Günthers hem med ett viktigt beslut i riddarhuset möter Günter honom i morgonrock och tofflor. En skymf Hamilton aldrig skulle förlåta. Ännu inte 40 år fyllda blir Louis De Geer justitiestatsminister. Han medger öppet i sina memoarer att hans höga börd naturligtvis hade betydelse för hans utnämning, liksom att hans fru var eftertraktad i societetslivet. Kritiken i tidningarna var omfattande mot att en ung man fått en så viktig post. Allmänt ansågs Hamilton vara regeringens egentlige ledare, även om det efter Oskars död var De Geer som satte kronan på konungens huvud vid kröningen av Karl XV i Storkyrkan. De Geer visar snart sin förmåga när han i en kris med Norge 1860, till skillnad från Karl och Hamilton, agerar på ett sätt som inger respekt i alla läger.

Snabb och radikal liberalisering

De Geer stärker sin ställning och blir, jämte finansminister Johan August Gripenstedt, den ledande kraften i Sveriges utveckling mot ett modernt samhälle. Tillsammans fullföljde de liberaliseringarna av ekonomin i näringsfrihetens anda, vilket lade grunden för Sveriges 100 år av världens högsta tillväxt 1870-1970. Nationen utvecklades från fattigt bondeland där människor svalt till att bli en av världens rikaste industriländer. En rad andra reformer genomfördes också: konventikelplakatets avskaffande och religionsfrihetens införande, ogift kvinnas myndighet, avskaffande av husaga, nya kommunallagar med lokal demokrati, ny strafflag, och passtvångets hävande, en reform som väckte internationellt ryktbarhet och efterföljd bland annat i England. När Karl XV var beredd att gå i krig genom att ge militär hjälp till Danmark i en konflikt med Tyskland, lyckades De Geer och Gripenstedt avstyra planerna vid Ulriksdalskonferensen 1863. Hamilton som stöttat kungen, tog på sig skulden för de förhastade tongångarna till stöd för krig och avgick. Den skandinaviska opinionen var dock stark. När Danmarks förlust av Slesvig till Tyskland stod klar, fick De Geer fönsterrutor sönderslagna i hemmet på Nybrogatan 9.

Tvåkammarriksdagen

Louis De Geer omformade också den politiska makten i Sverige. Han föresatte sig att avskaffa ståndsriksdagen, vilket innebar en mindre revolution och få trodde han skulle lyckas. Men 1865 fick han de fyra stånden (borgare, bönder, präster och adel) att avskaffa sig själva till förmån för tvåkammarriksdagen. I samband med representationsreformen visade De Geer sig som den överlägsne taktikern som lyckades med konststycket att utforma ett förslag som förverkligade den liberala personlighetsprincipen, tillgodosåg böndernas och den urbana medelklassens delvis motsatta krav och ändå var tillräckligt samhällsbevarande för att kunna vinna majoritet i riddarhuset. Hans nya riksdag skulle bli hjärtat i svensk politiskt liv i över hundra år. Ändå kände han ingen segerglädje när också riddarhuset röstat fram förslaget med 361 ja mot 294 nej. Under striden för att få det djupt kontroversiella förslaget igenom hade han förlorat många politiska vänner och kände att han också tillfogat många personliga vänner en bitter sorg över att ha givit dödsstöten åt adelns särställning. 1865, 1910).]] Den nya riksdagen blev inget segertåg för De Geer, tvärtom blev svårigheterna allt fler för regeringen. I andra kammaren blev bönderna starka och de drev en hård sparsamhetslinje gentemot regeringen. I första kammaren kom representationsreformens - och därmed De Geers - motståndare att dominera. Därtill avgick finansminister Gripenstedt, som varit en motor i det liberala reformarbetet, när representationsreformen väl var i hamn. Mot slutet var Gripenstedt så sjuk att han med stor möda kom upp ur sängen. Snart anklagades De Geer för bristande handlingskraft, medan han själv ansåg att det nu gällde att vårda de många radikala reformer som genomdrivits det senaste årtiondet, snarare än att driva fram nya projekt. En del av kritiken var svår att ta på allvar. När De Geer frågade sina kritiker om vad det var han borde göra men inte gjort, svarade AO Wallenberg: "Det är ytterligt svårt att säga hvad som bör göras, men något måste göras".

50 år före sin tid

De förslag ministären De Geer framställde fick dessutom avslag, exempelvis 1867 års proposition om dödsstraffets avskaffande. Dödsstraffet skulle avskaffas först 53 år senare. Likaså avvisade riksdagen förslaget om att inrätta ett närings- och arbetsmarknadsdepartement. Också det förslaget blev verklighet först 50 år senare. När riksdagen i sin njugghet mot regeringen 1868 prutat på olika anslag avgick flera ministrar trots att varken De Geer eller Karl XV ansåg skäl för avgång förelåg. Stämningen blev inte bättre följande år. När Arvid Posse gått till storms mot finansminister af Ugglas hade kungen fått nog och bett finansministern avgå, utan att först informera De Geer, vilket försämrade deras relation. Något år senare ville kungen gå första kammaren till mötes och förstärka regeringen med de båda kamrarnas talmän. När dessa tvekade, ville kungen säga att deras medverkan var ett villkor för att De Geer skulle stanna. De Geer gick med på denna övertalningstaktik, men underströk samtidigt att om hans ord begagnades på detta sätt, skulle han också hålla det. När hotet mot talmännen inte fungerade begärde De Geer avsked. Karl lär till en vän ha sagt: "nu, skall jag säga dig, är det jag som styr". De Geer blev nu president i Svea hovrätt, men fortsatte också sin politiska verksamhet som ledamot av första kammaren, där han spelade en nyckelroll bland annat som arkitekten bakom kompromissen om försvaret 1872, sedan regeringen misslyckats. De Geer fick upprättelse då Karl bad honom återinträda som justitiestatsminister redan året efter avgången, men tackade nej. Det gjorde han också 1874 då den nye kungen, Oskar II, bad honom återkomma i regeringen. Louis De Geer ansåg sig inte nu vara starkare än han varit inför sin avgång fyra år tidigare. Skälet till att De Geer var så eftertraktad var att han som justitiestatsminister i praktiken varit regeringschef genom sitt starka ledarskap och sin skarpa blick för vad och hur en regering borde agera. När han avgått uppstod en diskussion om nödvändigheten av att inrätta ett statsministerämbete, vilket formellt skedde 1876. Louis De Geer stod således modell för statsministerämbetet.

Sveriges första statsminister

När Oskar II återigen bad honom ställa upp som justitiestatsminister 1875, gjorde han det av ansvarskänsla. Regeringskrisen hade nu blivit än allvarligare och många ansåg att De Geer var den ende som kunde rädda situationen. Dessutom ansågs han ansvarig eftersom han drivit igenom representationsreformen som fick skulden för det röriga läget. Uppgiften att bilda regering i de hätska stämningar som rådde var inte lätt. Men De Geer kunde räkna med sina gamla ministrar som ställde upp. Han utsåg också nya unga ministrar, bland dem den 32-årige Hans Forssell till finansminister. Han förde nu en försiktig balanspolitik mellan de dominerande partierna; Lantmannapartiet i andra kammaren och Centern i första kammaren. Försvaret utgjorde statens största budgetpost och De Geer ville modernisera militären. Efter att en andra gång lidit nederlag om förslag till utökad värnplikt avgick han 1880. Oskar II försökte ännu en gång övertala honom att bli statsminister 1883, vilket han avvisade bestämt då han ansåg sin statsmannabana vara över. Han hjälpte dock till att övertala sin gamle statsrådskollega Thyselius att ställa upp som statsminister. De Geer fortsatte också att vara en tung maktfaktor som riksdagsledamot i första kammaren. Han backade exempelvis upp statsminister Themptander 1885 när dennes frihandelsinriktade politik attackerades hårt av tullvänner. De Geer var sedan 1862 invald i Svenska Akademien på stol nr 17 och var också ledamot av Vetenskapsakademin och kansler för rikets universitet. Han ägnade alltmer tid åt litterär verksamhet, ett intresse från ungdomen. Han författade Minnen (1892), en klassiker i svensk memoarlitteratur där han med exempellös öppenhet och humor berättar om sitt liv och levande beskriver vardagsvillkoren i Sverige i mitten av 1800-talet. Som politiker företrädde De Geer den borgerliga liberalismen och förmådde i grunden reformera samhället. Ändå hade han en lågmäld och lidelsefri framtoning och ogillade partiväsendet. Kanske hans starka liberala övertygelse fick större slagkraft just eftersom den formulerades genom en lugn och stabil statsmans personlighet. Louis Gerard De Geer dog på sin egendom Hanaskog i Skåne den 24 september 1896, 78 år gammal.

Litteratur


- Lars-Arne Norborg, Sverige 1720–1866: Det politiska systemet, (1977) ISBN 9144129211

Se även


- Louis De Geer
- Sveriges statsministrar

Externa länkar


- [http://members01.chello.se/dier/Louis%20De%20Geer%20om%20partier.htm De Geer om politiska partier]
- [http://runeberg.org/geerminn/ Hela självbiografin Minnen (1892)]
- [http://runeberg.org/sbh/degeerlg.html Om De Geer i Svenskt Biografiskt lexikon (1906)]
- [http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553&state=2&postId=103 Vapenskjöld för ätten De Geer af Finspång]
- [http://www.nsb.norrkoping.se/finspong/historia.asp Om släkten De Geer och Finspongska boksamlingen]
- [http://www.finspong.se/1900/ind_hand/Agarlangd%20och%20prodrikt..htm Om släkten De Geer och Finspångs järnbruk]
- [http://www.strindbergsmuseet.se/verken/Tal/fejd1.html#Namnstampeln Strindbergs Namnstämpeln, ur Tal till nationen (1911)] De Geer, Louis De Geer, Louis De Geer, Louis De Geer, Louis De Geer, Louis De Geer, Louis

Sioux

Sioux, ett stort indianfolk i Nordamerika bestående av många olika stammar. Ordet är ursprungligen en kolonialfransk förkortning för Nadouessioux, vilket i sin tur är en fransk skrivning av algonkin-ordet Natowessiw. Detta är en nedsättande benämning använd av Ojibwa-stammen på ett antal indianstammar tillhörande Dakota/Lakota-gruppen och med dem språkligt besläktade stammar, samt på en liten skallerormsart (Sistrurus catenatus). Sioux är även benämningen på en indiansk språkfamilj. Kategori:folkslag Kategori:Indianer ja:ラコタ

Custer

George Armstrong Custer, född 5 december 1839 i New Rumley, Ohio, död 25 juni 1876 vid Little Big Horn, amerikansk kavalleriofficer. Stupade i det legendariska Slaget vid Little Bighorn mot Sitting Bulls koalition av indiankrigare, bestående av Sioux- och Cheyenneindianer. Siouxindianerna leddes av deras hövding, Crazy Horse. Custer och samtliga hans 264 soldater i 7:e kavalleriet dödades. Det är ännu idag omstritt huruvida Custer var en hjälte eller endast sökte ära och ryktbarhet. Nederlaget berodde i alla fall på att Custer gick till attack utan att vänta på förstärkningstrupper. Custer hade tidigare stått inför krigsrätt för att utan lov ha lämnat sitt fort för att hälsa på sin fru. Kategori:Amerikanska militärer ja:ジョージ・アームストロング・カスター

Slaget vid Little Bighorn

Slaget vid Little Bighorn, det mest kända slaget under indiankrigen i USA, tog plats 25 juni 1876. Slaget innebar en stor förlust för de vita styrkorna. Ledare för soldaterna var general George Armstrong Custer. Detta kom att bli Custers sista strid. Siouxindianerna leddes av deras hövding, Crazy Horse, och indianerna dödade såväl Custer som samtliga 264 soldater i hans 7:e kavalleri. Kategori:Slag Kategori:USA:s historia ja:リトルビッグホーンの戦い

22 juli

Dagens namn


- Magdalena, Madeleine

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Maria Magdalena, Magdalena
- 1680: Magdalena
- 1986: Magdalena, Magda och Madeleine
- 1993: Magdalena, Madeleine. (Magda flyttas till 1 februari)

Händelser


- 1227 - Slaget vid Bornhöft, då danskarna under kung Valdemar Sejr besegrades av förenade nordtyska styrkor, vilket ledde till att Danmark förlorade sin stormaktsställning.
- 1805 - Slaget vid Kap Finisterre, då en förenad fransk-spansk flotta utkämpade en oavgjord strid med en jämnstark brittisk flotta.
- 1863 - Det s.k. Skodsborgsmötet hålls mellan Karl XV och Fredrik VII av Danmark, varvid Karl XV lovar danskarna militärt stöd vid en eventuell konflikt med tyskarna.
- 1942 - Deportationerna av judar från Warszawa till Treblinka inleds.
- 1991 - Seriemördaren Jeffrey Dahmer grips av polis i Milwaukee, Wisconsin, USA. Man gör makabra fynd i hans lägenhet.
- 2003 - Saddam Husseins båda söner Uday Hussein och Qusay Hussein skjuts till döds av amerikanska styrkor i brödernas gömställe i Irak.

Födda


- 1478 - Filip I av Kastilien, Filip den sköne, kung av Kastilien.
- 1519 - Gregorius XIV, född Niccolò Sfondrati, påve 1591.
- 1784 - Friedrich Wilhelm Bessel, tysk matematiker och astronom.
- 1831 - Komei, japansk kejsare 1846-1867.
- 1834 - Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef.
- 1878 - Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog.
- 1890 - Rose Kennedy, amerikanska, Kennedy-klanens matriark, mor till president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Edward Kennedy samt maka till Joseph Kennedy.
- 1898 - Alexander Calder, amerikansk skulptör.
- 1917 - Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare.
- 1928 - Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör.
- 1939 - Terence Stamp, brittisk skådespelare.
- 1940 - Vera Tschechowa, tysk skådespelare.
- 1945 - Peter Kropénin, svensk filmproducent.
- 1946
  - Danny Glover, amerikansk skådespelare.
  - Mireille Mathieu, fransk sångerska.
- 1947 - Albert Brooks, amerikansk regissör och skådespelare.
- 1948 - Per Mattsson, svensk skådespelare.
- 1949 - Lasse Virén, finländsk långdistanslöpare.
- 1962 - Steve Albini, amerikansk musiker och musikproducent.
- 1969 - Despina Vandi, grekisk-tysk sångerska, fotomodell och skådespelare.
- 1973 - Daniel Jones, brittisk musiker, medlem i Savage Garden 1997-2001.
- 1984 - Elin Lanto, svensk sångerska

Avlidna


- 1461 - Karl VII av Frankrike
- 1826 - Giuseppe Piazzi, italiensk astronom.
- 1932 - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
- 1934 - John Dillinger, amerikansk gangster.
- 1960 - Leif Hallberg, svensk skådespelare.
- 1967 - Carl Sandburg, amerikansk författare av svenskt ursprung.
- 1982 - Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
- 1998 -
  - Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
  - Michael Denison, brittisk skådespelare.
- 2000 - Staffan Burenstam Linder, svensk moderat politiker och nationalekonom, handelsminister 1976-78 och 1979-81, Europaparlamentariker 1995-2000.
- 2003
  - Marie Ahrle, svensk skådespelare.
  - Uday Hussein och Qusay Hussein, Saddam Husseins båda söner, Irak.
- 2005 - Jean Charles de Menezes, brasiliansk elektriker bosatt i London, sköts till döds av polisen.

Se även

21 juli - 23 juli - 22 juni - 22 augusti -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 205 ja:7月22日 ko:7월 22일 simple:July 22 th:22 กรกฎาคม

1 augusti

Dagens namn


- Per

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Petri fängsel (Vincula Petri)
- 1901: Per
- 1986: Per, Peder och Pernilla
- 1993: Per, Pernilla. (Peder utgår ur almanackan)
- 2001: Per. (Pernilla flyttas till 31 maj)

Helgdagar


- Benins nationaldag
- Schweiz nationaldag

Händelser


- 768 - Stefan IV blir påve.
- 1291 - Det schweiziska edsförbundet, ursprunget till dagens Schweiz, bildas.
- 1477 - Uppsala universitet grundas.
- 1759 - Slaget vid Minden under sjuårskriget 1756-1763, där en fransk armé besegras av allierade preussare, britter m.fl.
- 1774 - Joseph Priestley upptäcker syret.
- 1778 - Den första sparbanken öppnas i Hamburg.
- 1798 - Slaget vid Nilen utanför Abukir i Egypten, då den franska flottan anfalls och tillintetgörs av den brittiska flottan under Horatio Nelson.
- 1876 - Colorado blir den 38:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 1911 - Harriet Quimby blir den första kvinnan i USA att erhålla flygcertifikat.
- 1914 - Tyskland och Frankrike mobiliserar och Tyskland förklarar krig mot Ryssland.
- 1919 - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik i Ungern.
- 1936 - OS i Berlin invigs.
- 1940 - Karl Gerhards kuplett Den ökända hästa ifrån Troja förbjuds. Den anses för tyskfientlig.
- 1950 - Leopold III av Belgien abdikerar till förmån för sin son Baudoin.
- 1960 - Souldrottningen Aretha Franklin går in i en skivstudio för första gången.
- 1970 - För hemmafruar kostar en tvådagarsresa till Åland 9.90 kronor.
- 1981 - "Musikvideokanalen" MTV startar i USA.
- 1987
  - Den europeiska varianten av MTV startar (se även 1981 ovan).
  - En libanesisk flykting grips på en förläggning i Motala, misstänkt för mord på premiärminister Karami.

Födda


- 10 f.Kr.- Tiberius Claudius Nero Germanicus, romersk kejsare
- 1744 - Jean-Baptiste de Lamarck, den förste vetenskapsman som lade fram en evolutionsteori.
- 1819 - Herman Melville, amerikansk författare, skrev bl.a. Moby Dick.
- 1885 - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
- 1893 - Alexander I, kung av Grekland 1917-1920.
- 1902 - Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 1906 - Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.
- 1910
  - Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962-2002.
  - Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.
- 1921 - Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.
- 1924 - Georges Charpak, polsk-fransk fysiker, nobelpristagare.
- 1930 - Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
- 1931 - Bo Holmqvist, svensk TV-redaktör, nyhetsankare i Aktuellt 1964-1970.
- 1936 - Yves Saint-Laurent, fransk modeskapare.
- 1938 - Margita Ahlin, svensk regissör och skådespelare.
- 1942 - Jerry Garcia, amerikansk sångare och gitarrist, Grateful Dead.
- 1944 - Hans Mosesson, svensk musiker, skådespelare och regissör.
- 1952 - Zoran Djindjic, serbisk politiker, oppositionsledare och filosof, premiärminister 2001-2003.
- 1960 - Chuck D, amerikansk musiker, medlem i Public Enemy.
- 1963 - Dean Wareham, nyzeeländsk skådespelare.
- 1964 - Adam Duritz, amerikansk musiker.
- 1975 - Malin Moström, svensk fotbollsspelare.

Avlidna


- 1402 - Edmund av Langley, hertig av York.
- 1457 - Lorenzo Valla, italiensk humanist, filolog och retoriker.
- 1714 - Anna Stuart, drottning av England och Skottland från 8 mars 1707.
- 1905 - Henrik Sjöberg, svensk friidrottare, omkom i en badolycka.
- 1945 - Greta Fock, svensk skådespelare.
- 1956 - Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
- 1958 - Charles White, svensk musiker och skådespelare.
- 1970 - Frances Farmer, amerikansk skådespelare.
- 1971 - Vincent Harris, brittisk arkitekt.
- 1973 - Walter Ulbricht, östtysk statschef
- 1980 - Patrick Depailler, fransk racerförare.
- 1987 - Pola Negri, amerikansk skådespelare.
- 2004 - Willy Maria Lundberg, svensk journalist.
- 2005 - Fahd bin Abdul Aziz, Saudiarabiens kung 1982-2005.

Se även

31 juli - 2 augusti - 1 juli - 1 september -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 215 als:1. August ja:8月1日 ko:8월 1일 simple:August 1 th:1 สิงหาคม

Colorado

Se även Coloradofloden. ---- Colorado, delstat i mellersta USA. Huvudstaden heter Denver.

Städer


- Denver - ca 557 000 - (2003)
- Colorado Springs - 370 000
- Aurora - 290 000
- Lakewood - 142 000
- Fort Collins - 126 000

Kända personer födda i Colorado


- Scott Carpenter, astronaut
- Lon Chaney (Sr), skådespelare
- Jack Dempsey, boxare
- Douglas Fairbanks (Sr), skådespelare
- John Kerry, demokraternas presidentkandidat 2004, senator i Massachusetts
- Paul Whiteman, orkesterledare Kategori:Colorado Kategori:USA:s delstater ja:コロラド州 ko:콜로라도 주

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även


- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar


- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:AkronymerKategori:USA ja:アメリ