:: wikimiki.org ::
| 1902 |
1902
Händelser
- 1 januari - Stockholm har 301.000 invånare, Göteborg 131.000 och Malmö 60.000.
- 23 februari - Frisinnade landsföreningen bildas med Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande.
- 18 mars - Real Madrid CF bildas.
- 19 mars - Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.
- 5 april - 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.
- 12 april - Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.
- 20 april - Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor.
- 27 april - Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.
- 7 maj - Vulkanen Soufriere på St Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.
- 8 maj - Vulkanen Pelee på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid ca 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever.
- 15-17 maj - Politisk storstrejk utbryter i Stockholm för genomdrivandet av rösträttsreformen.
- 17 maj - Förslag om vidgad rösträtt faller i den svenska riksdagen.
- 20 maj - Kuba blir självständigt från USA.
- 31 maj - Boerkriget avslutas.
- 21 juni - Lag om svensk självdeklaration träder i kraft, liksom lag om progressiv, statlig inkomstskatt. Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.
- 27 juni - Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien.
- 1 juli - Sven Hedin blir den siste svensk som adlas.
- 5 juli - Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström.
- 1 september - Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas.
- 19 september - Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO.
- 4 oktober - Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl. Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.
- 7 oktober - Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.
- 14 oktober - Sarah Bernhardt möts av jubel när hon gästspelar på Stockholmsoperan, där hon bland annat spelar Hamlet.
- 25 oktober - Santa Maria i Guatemala drabbas av en jordbävning varvid ca 6 000 invånare omkommer.
- 27 november - Operetten Wienerblod har premiär på Vasateatern i Stockholm.
- 26 december - En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på svenska Västkusten samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön.
- Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor.
- Verkstadsföreningen, ett arbetsgivarförbund inom SAF för verkstadsindustri, bildas.
- Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen.
- Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.
- Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende.
- Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag.
- I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf.
- Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K.M. Lundberg och Joseph Leja.
- Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps.
- De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen och socialdemokratiske politikern Oscar Olsson.
- På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige.
- Internationalen får svensk text av Henrik Menander.
Födda
- 9 januari - Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
- 11 januari - Verner Arpe, svensk skådespelare.
- 13 januari - Georgij Malenkov, sovjetisk politiker.
- 31 januari
- Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare.
- Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare.
- 4 februari - Charles Lindbergh, amerikansk flygare.
- 7 februari - Verner Oakland, svensk skådespelare.
- 8 februari - Lyle Talbot, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - Marian Anderson, amerikansk sångerska.
- 20 februari - Ansel Adams, amerikansk fotograf.
- 23 februari - Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.
- 27 februari
- Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
- John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962.
- 7 mars - Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.
- 17 mars - Bobby Jones, amerikansk golfspelare.
- 25 mars - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare.
- 2 april - Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare.
- 3 april - Lisa Wirström, svensk skådespelare.
- 9 april - Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare.
- 18 april
- Waldemar Hammenhög, svensk författare.
- Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
- 20 april - John Elfström, svensk skådespelare.
- 23 april - Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
- 25 april - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 29 april - Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare.
- 4 maj - Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
- 7 maj - Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello).
- 10 maj - David O Selznick, amerikansk filmproducent.
- 16 juni - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 28 juni - Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.
- 1 juli - William Wyler, amerikansk regissör.
- 5 juli - Nils Hultgren, svensk skådespelare.
- 9 juli - Ella Fallenius, svensk manusförfattare.
- 10 juli - Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare.
- 21 juli - Margit Manstad, svensk skådespelare.
- 26 juli - Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
- 28 juli - Karl Popper, brittisk filosof.
- 1 augusti - Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 10 augusti - Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948.
- 12 augusti
- Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton).
- Berndt Westerberg, svensk skådespelare.
- 22 augusti - Leni Riefenstahl, tysk filmregissör.
- 13 augusti - Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn).
- 5 september - Darryl Zanuck, amerikansk filmmagnat.
- 16 september - Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer.
- 21 september - Luís Cernuda, spansk poet.
- 22 september - Folke Bramme, svensk musiker (cello).
- 24 september - Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979-1989.
- 26 september - Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
- 5 oktober - Ray Kroc, amerikansk företagare, MacDonalds skapare.
- 17 oktober - Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
- 23 oktober - Ib Schønberg, dansk skådespelare.
- 25 oktober - Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist.
- 28 oktober - Elsa Lanchester, brittisk skådespelare.
- 31 oktober - Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.
- 1 november - Nordahl Grieg, norsk författare.
- 2 november - Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
- 4 november - Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.
- 7 november - Dagny Lind, svensk skådespelare.
- 8 november - Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
- 10 november - Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
- 22 november - Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.
- 10 december - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 11 december - Tyra Ryman, svensk skådespelare.
- 15 december - Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 23 december - Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).
- Luis Barragan, mexikansk arkitekt.
Avlidna
- 26 mars - Cecil Rhodes, brittisk politiker och kolonisatör.
- 29 mars - Ludvig Michael Runeberg, finländsk konstnär, kaméskärare.
- 8 april - John Wodehouse, brittisk politiker.
- 4 juli
- Hervé Faye, fransk astronom.
- Swami Vivekananda, indisk filosof.
- 6 juli - Maria Goretti, italiensk jungfrumartyr, helgon.
- 8 augusti - James Tissot, fransk målare och illustratör.
- 28 september - Émile Zola, fransk författare.
- 6 oktober - George Rawlinson, engelsk arkeolog och historiker.
- 26 oktober - Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
- Pontus Fürstenberg, svensk konstmecenat.
Nobelpris
- Fysik
- Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker
- Pieter Zeeman, nederländsk fysiker
- Kemi - Emil Fischer, tysk kemist
- Medicin - Sir Ronald Ross, Storbritannien
- Litteratur - Theodor Mommsen, tysk författare
- Fred
- Élie Ducommun, Schweiz
- Albert Gobat, Schweiz
Kategori:Årtal
Kategori:1900-talet (decennium)
ja:1902年
ko:1902년
ms:1902
simple:1902
th:พ.ศ. 2445
1 januari
1 januari är första dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 364 dagar kvar till åres slut (365 under skottår).
Dagens namn
- Den 1 januari saknar namnsdag i den svenska almanackan
Helgdagar m.m.
- Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern
- Haitis nationaldag
- Kubas nationaldag
- Sudans nationaldag
Händelser
- 404 - De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
- 1438 - Albert II av Habsburg blir kung av Ungern.
- 1529 - Gustav Vasa fastställer att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
- 1719 - Armfeldts karoliner påbörjar sin dödsmarsch över fjällen.
- 1804 - Haiti blir självständigt.
- 1855 - Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klar och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
- 1879 - Normaltiden införs i Sverige
- 1892 - Ellis Island öppnas för immigration till USA.
- 1909 - Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
- 1912 - Republiken Kina grundas.
- 1913 - Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
- 1925
- Kristiania blir Oslo.
- AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
- 1926 - Lidingö får stadsrättigheter.
- 1929 - Arbetsdomstolen inrättas.
- 1934 - Alcatraz blir federalt fängelse i USA.
- 1939 - På Mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1.000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 1940 - Karlskoga får stadsrättigheter.
- 1941 - 5% omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
- 1942
- Bollnäs och Kumla blir städer.
- All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks.
- 1944 - Det gamla radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- 1947
- Källskatt införs i Sverige.
- Personnummer införs i Sverige.
- 1948
- En ny rättegångsbalk träder i kraft i Sverige.
- En ny lag om folkpension träder i kraft i Sverige.
- 1951 - Säffle får stadsrättigheter (de sista som delas ut i Sverige).
- 1952 - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 1954 - I Sverige införs riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
- 1955 - I Sverige införs lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring.
- 1959 - Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten i Kuba, under ledning av Fidel Castro.
- 1960 - Omsättningsskatten återinförs i Sverige med fyra procent på all försäljning.
- 1965 - Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
- 1967
- En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
- 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
- Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
- 1968 - Ecklesiastikdepartementet byter namn till Utbildningsdepartementet.
- 1969 - I Sverige ersätts omsättningsskatten (oms) av mervärdesskatt (moms).
- 1970
- AB Statsföretag bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29.000 anställda.
- En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
- Proffsboxning förbjuds i Sverige.
- 1971
- Sveriges städer försvinner och ersätts av kommuner.
- Ångervecka på varor införs i Sverige.
- Riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. De handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
- Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
- 1973 - Danmark, Irland och Storbritannien går in i Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG.
- 1975 - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
- 1977 - I Sverige träder medbestämmandelagen (MBL) i kraft.
- 1978 - Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 1980 - Sverige får en ny successionsordning.
- 1981 - Grekland går in i EEC.
- 1984
- Spanien och Portugal går in i EEC.
- Brunei blir en oberoende stat.
- 1993
- Gemensam marknad skapas inom EEC.
- Tjeckoslovakien delas i Tjeckien och Slovakien.
- Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
- 1994
- Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
- Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i Röstånga i Skåne. Han åberopar EU:s monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
- 1995 - Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i EU, Europeiska unionen.
- 1998
- Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
- Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
- Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
- 1999
- Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet samt Bohuslandstinget slås samman.
- 2000 - Svenska kyrkan skiljs från staten.
- 2001
- Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
- En ny namnlängd antas i Sverige, vilken skall skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 90-talet.
- 2002 - Euro blir lagligt betalningsmedel i EU.
- 2003
- Veckelax kommun uppgår i Fredrikshamn.
- Knivsta får kommunrättigheter.
- 2004
- Pieksänmaa kommun bildas genom kommunsammanslagning.
- Pudasjärvi och Ylöjärvi i Finland får stadsstatus.
- Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill till Sverige. Från länder utanför EU kvarstår dock resanderansonen.
- Överbefälhavaren ersätts av Chef för försvaret.
- 2005
- Joutseno i Finland får stadsstatus
- Kommunerna Saari och Uukuniemi sammanslås med Parikkala i Finland
- 2006
- HTU byter namn till Högskolan Väst.
Födda
- 766 - Imam Ali ar Rida, åttonde Shia-Imamen.
- 1387 - Charles den arge, kung i Navarra.
- 1431 - Alexander VI, påve.
- 1449 - Lorenzo de' Medici, statsman.
- 1467 - Sigismund I, kung av Polen 1506-1548.
- 1484 - Huldrych Zwingli, protestantisk ledare.
- 1502 - Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572-1585.
- 1516 - Margareta Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru.
- 1618 - Bartolomé Esteban Murillo, målare (döpt denna dag, död 1682).
- 1697 - Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.
- 1705 - Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.
- 1747 - Henrik Gahn, svensk läkare.
- 1863 - Pierre de Coubertin, historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna Olympiska spelen.
- 1866 - James J Corbett, amerikansk boxare.
- 1883 - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1887 - Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelstjänsten under andra världskriget.
- 1891 - Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 1892 - Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 1895
- Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
- J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
- 1900 - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
- 1909 - Barry Goldwater, amerikansk politiker.
- 1919
- Carole Landis, amerikansk skådespelare.
- J.D Salinger, amerikansk författare.
- 1923 - Kenne Fant, svensk skådespelare.
- 1929
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 1936 - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 1938 - Picko Troberg, racerförare.
- 1940
- Frank Langella, skådespelare.
- Helmut Jahn, arkitekt.
- 1945
- Jacky Ickx, belgisk racerförare.
- Michael Treschow, svensk företagsledare.
- 1946
- Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-98 och 2002-.
- Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1966 - Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- 1968 - Davor Suker, kroatisk fotbollsspelare.
- 1970
- Michelle Gildernew, nordirländsk politiker inom Sinn Féin.
- Eamonn Walker, brittisk skådespelare.
- 1971 - Jyotiraditya Scindia, indisk politiker.
- 1972 - Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare.
- 1975 - Markoolio, eg. Marko Kristian Lehtosalo, finlandssvensk artist, rapmusiker och skådespelare.
- 1980 - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 1988 - Luke Petterson, nyzeeländsk skådespelare.
- 2000 - Kala Sosefina Mileniume Kauvaka, millenniumbaby.
Avlidna
- 379 - Basileios den store, biskop av Caesarea i Kappadokien, kyrkolärare, helgon.
- 898 - Odo, hertig av Paris, frankisk robertingisk kung 888-898.
- 1515 - Ludvig XII av Frankrike.
- 1591 - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 1617 - Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
- 1748 - Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
- 1782 - Johann Christian Bach, tysk tonsättare.
- 1881 - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 1894 - Heinrich Hertz, tysk fysiker.
- 1909 - Ivar Arosenius, svensk konstnär.
- 1921 - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 1931 - Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 1953 - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
- 1961 - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1972 - Maurice Chevalier, fransk skådespelare och sångare.
- 1991 - Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 1992 - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 1998 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 2001 - Ray Walston, amerikansk skådespelare.
- 2002 - Julia Phillips, amerikansk filmproducent och författare.
- 2005 - Shirley Chisholm, amerikansk politiker.
Se även
31 december - 2 januari - 1 december - 1 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
001
ja:1月1日
ko:1월 1일
ms:1 Januari
simple:January 1
th:1 มกราคม
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
Göteborg
:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift.
Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare.
Storgöteborg i Majorna.]]
Historia
Huvudartikel: Göteborgs historia
Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse.
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad.
Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.
Vänorter och systerstäder
Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.
Göteborgs stadsdelsområden
Kina
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. År 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, idag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.
För statistiska ändamål tog kommunen på femtiotalet fram en indelning i basområden. Basområdena är små, bara några kvarter stora och har inte namn utan nummer. Basområdena samlas ihop i primärområden som har storleken av en stadsdel.
Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna indelning kvarstår, idag finns det 83 stadsdelar, men används ej administrativt utan fyller en historisk funktion.
Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Göteborg är uppdelat i 21 stadsdelsnämnder, de flesta tillräckligt stora för att omfatta flera stadsdelar. Varje stadsdelsnämnd består av flera primärområden. Benämningen stadsdelsområde används inte av Göteborgs stad utan både styrande nämnden och området benämns stadsdelsnämnd (SDN). Själva nämnden är politiskt tillsatt med lika sammansättning som kommunfullmäktige. Ordförandeposterna i de 21 nämnderna är även de fördelade enligt fullmäktiges sammansättning.
Arkitektur & Byggnadsverk
Örgryte |right]]
- Centralstationen
- Centralhuset
- Feskekôrka (Fiskekyrkan)
- Götatunneln, Invigning 17 Juni 2006
- Göteborgsoperan
- Göteborgs rådhus (tillbyggnaden av Gunnar Asplund)
- Göteborgs Konserthus
- Kronhuset
- Landshövdingehus exempelvis på Hisingen, i Majorna och Vasastaden
- Masthuggskyrkan
- Nya Elfsborg
- Partihallsförbindelsen, Byggstart beräknad till 2006
- Pedagogen
- Rya Kraftvärmeverk, klar 2006
- Sannaskolan
- Skansen Lejonet
- Skanskaskrapan (Läppstiftet)
- Sveahuset
- Älvsborgsbron
- Älvsborg
- Örgryte trädgårdsstad
Broar & Tunnlar
- Angeredsbron
- Göta Älvbron
- Lundbytunneln
- Hisingsbron
- Marieholmsbron
- Marieholmstunneln, Ej finansierad
- Tingstadstunneln
Infrastrukturprojekt
- Nordlänken
- Västlänken
Sevärdheter och museer
Huvudartikel: Lista över hotell i Göteborg.
I Göteborg finns flera storhotell, bland annat:
- Hotel Gothia Towers
- Elite Plaza Hotel
- Elite Park Avenue Hotel
Köpcentrum
- Nordstan, Sveriges ledande köpcentrum på 60 000 kvadratmeter belägen mitt i centrum.
- Frölunda torg, Frölunda
- Arkaden, Centrum
- Backaplan, Hisingen
- Bäckebol Homecenter, Hisingen
- K-Center, Kållered
- Eken Center, Kållered
- Kompassen, Centrum
- Partille köpcentrum, Färdigt april 2006
- Femmanhuset, Centrum
Göteborgsklubbar på elitnivå
- Superserien (amerikansk fotboll)
- Göteborg Marvels
- Elitserien i badminton
- Askims BC, Göteborgs BK, Västra Frölunda BK, Vårvindens BMK
- | | |
