:: wikimiki.org ::
| 1907 |
1907
Händelser
- 3 januari - Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
- 14 januari - Ett jordskalv utbryter i Kingston på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer.
- 15 januari - Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
- 25 januari - Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt.
- 11 mars - Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av uppfinnaren Sven Wingquist. Den har från början 15 anställda.
- 22 mars - Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
- 17 april - August Strindbergs Ett drömspel har urpremiär på Svenska teatern med Harriet Bosse i huvudrollen.
- 20 april - De första svenska majblommorna börjar säljas.
- 2 maj - Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
- 11 maj - Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av riksdagen.
- 14 maj - Rösträtt till Andra kammaren införs för män över 24 år. Systemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan.
- 25 maj - Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan.
- 1 juni - Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.
- 6 juni - Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
- 8 juni - Nordiska museets nya byggnad på Djurgården invigs.
- 25 juli - Scoutrörelsen grundas i England av Robert Baden-Powell.
- 2 augusti - Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
- 10 augusti - Tre betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
- 28 augusti - Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
- 26 september - Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet.
- 13 november - Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
- 16 november - Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 26 november - Intima teatern, en experimentteater vid Norra Bantorget i Stockholm, öppnas på initiativ av August Strindberg och August Falck.
- November - Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer.
- 4 december
- Carl-Gustaf Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
- Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
- 6 december - Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
- 8 december - Vid Oscar II:s död efterträds han på den svenska tronen av sin son Gustaf V.
- 19 december – Vid en kolgruveexplosion i Jacobs Creek, Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare.
- 20 december - Vid en kolgruveexplosion i Yolande, Alabama omkommer 91 gruvarbetare.
- 27 december - Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor.
- Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen.
- Den svenska Nationalföreningen mot emigration bildas.
- Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
- En ny svensk arrendelag införs.
- Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
- Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
- Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
- Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången når Sverige.
- Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
- AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
- Dramatiska teatern i Stockholm invigs med Strindbergs Mäster Olof.
- Den första svenska skönhetstävlingen anordnas.
- Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
- Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå skall utreda frågan om samernas skolgång.
- Panamakanalen påbörjas.
Födda
- 3 januari - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 4 januari - Marte Harell, österrikisk skådespelerska.
- 6 januari
- Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
- Helen Kleeb, amerikansk skådespelerska.
- 11 januari - Pierre Mendès-France, fransk politiker.
- 13 januari - Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
- 15 januari - Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
- 22 januari
- Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelerska.
- Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
- 23 januari
- Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
- Andrex, fransk skådespelare.
- Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
- Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelerska.
- 5 februari - Pierre Pfimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj-1 juni 1958.
- 16 februari - Giosuè Carducci, italiensk författare, nobelpristagare.
- 17 februari - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
- 21 februari - W. H. Auden, brittisk poet.
- 22 februari - Robert Young, amerikansk skådespelare.
- 8 mars - Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
- 13 mars - Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
- 14 mars - Björn-Erik Höijer, svensk författare.
- 15 mars
- Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska.
- Jimmy MacPartland, amerikansk jazzmusiker (clarinett).
- 22 mars - Lúcia de Jesus dos Santos, portugisiskt helgon.
- 27 mars - Tom Walter, svensk skådespelare.
- 2 april - Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
- 9 april - Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
- 11 april - Nina Scenna, svensk skådespelare.
- 14 april - Francois Duvalier, haitisk diktator.
- 15 april - Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
- 25 april - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 29 april
- Tino Rossi, italiensk sångare.
- Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
- 9 maj
- Baldur von Schirach, nazistisk politiker.
- Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
- 12 maj
- Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet.
- Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
- 13 maj - Daphne du Maurier, brittisk författare.
- 14 maj - Ayub Khan, pakistansk president 1958-1969.
- 22 maj
- Hergé, belgisk serietecknare.
- Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
- 24 maj - Leif Reinius, svensk arkitekt.
- 25 maj - U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948-1958 och 1960-1962.
- 26 maj - John Wayne, amerikansk skådespelare.
- 27 maj - Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
- 1 juni - Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
- 7 juni - Sigvard Bernadotte andre son till Gustav VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin hertigtitel 1932 efter giftermål med Karin Nissvandt. Blev 1951 greve af Wisborg.
- 9 juni - Olof Widgren, svensk skådespelare.
- 25 juni - Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 4 juli - Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
- 6 juli
- Arvid Brenner, tysk-svensk författare.
- Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
- 8 juli - Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
- 14 juli
- Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör.
- Olive Borden, amerikansk skådespelerska.
- 16 juli - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
- 19 juli - Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
- 21 juli - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
- 26 juli - Sven Arvor, svensk skådespelare.
- 10 augusti - Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
- 13 augusti - Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
- 14 augusti - Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
- 30 augusti - Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
- 9 september - Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången.
- 15 september
- Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958.
- Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
- 18 september
- Leon Askin, österrikisk skådespelare.
- Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 19 september - Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
- 23 september - Herbert Kappler, tysk SS-officer.
- 26 september - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 29 september - Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
- 5 oktober - Mrs Miller, amerikansk ”sångerska”, som sjöng hellre än bra.
- 13 oktober - Yves Allégret, fransk regissör.
- 2 november - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 5 november - Allan Bohlin, svensk skådespelare.
- 6 november - Gustav Jonsson, svensk läkare som lanserade begreppet "det sociala arvet".
- 7 november - Thor L. Brooks, svensk regissör.
- 14 november - Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare.
- 15 november - Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
- 16 november - Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
- 26 november - Frances Dee, amerikansk skådespelare.
- 28 november - Alberto Moravia, italiensk författare.
- 1 december - Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
- 3 december - Bror Marklund, svensk skulptör.
- 15 december - Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
- 23 december - Alice Skoglund, svensk skådespelare.
- 25 december - Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.
Avlidna
- 20 januari - Dmitrij Mendelejev, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
- 10 februari - William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
- 21 februari - Erik Gustaf Boström, svensk godsägare, politiker (Lantmannapartiet), statsminister 1891-1900 och 1902-1905.
- 30 mars - Henry George Elliot, brittisk diplomat.
- 17 juli - Hector Malot, fransk författare.
- 4 september - Edvard Grieg, norsk tonsättare.
- 7 september - Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
- 8 december - Oscar II, kung av Sverige 1872-1907, kung av Norge 1872-1905.
- 17 december - Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
- 21 december - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
- Christoph Willers von Tiedemann, preussisk politiker.
Nobelpris
- Fysik - Albert Michelson, USA
- Kemi - Eduard Buchner, Tyskland
- Medicin - Alphonse Laveran, Frankrike
- Litteratur - Rudyard Kipling, Storbritannien
- Fred
- Ernesto Teodoro Moneta, Italien
- Louis Renault, Frankrike
Kategori:Årtal
Kategori:1900-talet (decennium)
ja:1907年
ko:1907년
ms:1907
simple:1907
th:พ.ศ. 2450
3 januari
3 januari är tredje dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 362 dagar kvar till åres slut (363 under skottår).
Dagens namn
- Alfred, Alfrida
-
Händelser
- 269 - Felix I blir påve.
- 1521 - Påven bannlyser Martin Luther.
- 1641 - Svenska hären under Johan Banér försöker förgäves överrumpla den tyska regeringen i Regensburg.
- 1777 - George Washingtons trupper intar Nassau Hall och segrar i slaget vid Princeton, USA.
- 1909 - Svenska scoutförbundet bildas av Ebbe Lieberath, två år efter att Robert Baden-Powell grundat rörelsen i Storbritannien.
- 1925 - Benito Mussolini får diktatorisk makt i Italien.
- 1947 - De första nylonstrumporna kommer till Sverige från New York.
- 1951 - Riksdagen tillsätter en utredning om televisionens införande i Sverige.
- 1959 - Alaska blir den 49:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 1962 - Påven Johannes XXIII bannlyser Fidel Castro.
- 1975 - Den svenska rösträttsåldern sänks från 20 till 18 år.
- 1979 - Margaret Thatcher blir brittisk premiärminister och kommer att sitta längst av alla under 1900-talet.
- 2004 - Spirit, NASA:s forskningsfordon landar framgångsrikt på Mars.
Födda
- 106 f. Kr. - Cicero, romersk politiker.
- 1621 - Lars Claesson Fleming, svenskt riksråd, landshövding i Stockholms län 1652-1654 och Uppsala län 1654.
- 1676 - Johannes Steuchius, svensk politiker och ärkebiskop 1730-1742.
- 1771 - Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon Bonaparte.
- 1876 - Wilhelm Pieck, kommunistisk politiker, president i DDR.
- 1883 - Clement Attlee, brittisk premiärminister 1946-1951, Earl Attlee.
- 1887 - August Macke, tysk konstnär.
- 1890 - Ulla Bjerne-Biaudet, svensk författare.
- 1892 - J. R. R. Tolkien, brittisk språkforskare och författare, Sagan om Ringen.
- 1907 - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 1909 - Victor Borge, dansk pianist och komiker.
- 1916 - Kerstin Berger, svensk skådespelare.
- 1924 - Marianne Gyllenhammar, svensk skådespelare.
- 1929
- Sergio Leone, italiensk regissör.
- Gordon E. Moore, amerikansk företagare.
- 1930 - Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
- 1941 - Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.
- 1942
- László Sólyom, ungersk politiker, president 2005-.
- John Thaw, brittisk skådespelare, kommissarie Morse.
- 1943 - Jarl Alfredius, svensk journalist och nyhetspresentatör i TV.
- 1945 - Victoria Principal, amerikansk skådespelare.
- 1947 - Mats Olin, svensk skådespelare.
- 1952 - Gianfranco Fini, italiensk politiker, utrikesminister.
- 1956 - Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
- 1969 - Michael Schumacher, tysk racerförare, formel 1.
- 1974 - Alessandro Petacchi, italiensk tävlingscyklist.
- 1975
- Thomas Bangalter, fransk musiker, medlem i Daft Punk.
- Danica McKellar, amerikansk skådespelare.
- 1980 - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
Avlidna
- 1437 - Catherine av Valois, engelsk drottning, gift med Henrik V av England.
- 1908 - Charles Augustus Young, amerikansk astronom.
- 1923 - Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
- 1928 - Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
- 1941 - Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
- 1955 - Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
- 1960 - Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
- 1967
- Jack Ruby, mannen som mördade Lee Harvey Oswald, John F Kennedys förmodade mördare, död i cancer.
- Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
- 1970 - Carl Ericson, svensk skådespelare.
- 1971 - Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare.
- 1979 - Conrad Hilton, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton.
- 1992 - Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
- 1999 - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 2000 - Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.
- 2005 - Will Eisner, amerikansk serieskapare.
Se även
2 januari - 4 januari - 3 december - 3 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
003
ja:1月3日
ko:1월 3일
simple:January 3
14 januari
14 januari är årets 14:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 351 dagar av året.
Dagens namn
- Felix, Felicia
- tidigare: Felicis, Felix
- 1901: Felix
- 1986: Felix, Felicia och Fritz
- 1993: Felix, Felicia. (Fritz flyttas till 18 februari men är numera på 18 juli)
Händelser
- 1357 - Stillestånd sluts mellan Magnus Eriksson och hans son Erik i Lödöse.
- 1509 - Ett unionsmöte hålls mellan Sverige och Danmark i Helsingborg.
- 1814 - Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. Sverige får Norge från Danmark, i utbyte mot svenska Pommern. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna.
- 1907 - Jordskalv i Kingston Jamaica med ca 1 000 dödsoffer.
- 1912 - Kyrkomannen Manred Björkqvist startar en insamling för byggandet av den s.k. pansarbåten.
- 1925
- Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
- Barnens brevlåda börjar sändas i svensk radio.
- 1926 - I Stockholm undertecknas en konvention angående fredligt avgörande av tvister mellan Sverige och Danmark.
- 1963 - Ingmar Bergman utnämns till chef för Dramaten i Stockholm efter Karl Ragnar Gierow.
- 1982 - Volvos koncernchef Pehr G. Gyllenhammar nomineras till Folkpartiets styrelse.
- 1986 - Förre justitieministern Ove Rainer utses till vd för AB Svensk Bilprovning.
- 1988 - Den första hjärttransplantationen med en svensk donator genomförs vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
- 1993 - Sju svenskar finns bland de 54 som dör när den polska färjan "Jan Heweliusz" slår runt på Östersjön.
- 1998 - Kommunala förtroendemän i Motala döms till fängelse för att i åratal ha missbrukat offentliga medel.
- 2005 -
- Rymdsonden Huygens landar på månen Titan.
- TV-kanalen TV400 har premiär.
Födda
- 1815 - Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
- 1845 - Henry Petty-Fitzmaurice, brittisk politiker.
- 1875
- Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, statsminister augusti-september 1932, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932-1935.
- Albert Schweitzer, tysk teolog, bibelforskare, musiker, läkare och missionär, mottagare av Nobels fredspris.
- 1892 - Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker
- 1894 - Erik Bergman, svensk skådespelare.
- 1897 - Hasso von Manteuffel, tysk militär (general 1944) och politiker.
- 1898 - Olga Appellöf, svensk skådespelare.
- 1904 - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
- 1905 - Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.
- 1911 - Ella Rosén, svensk skådespelare och scripta.
- 1915 - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 1916 - Claes Thelander, svensk skådespelare.
- 1925 - Rod Steiger, amerikansk skådespelare.
- 1928 - Lars Forssell, svensk författare.
- 1929 - Peter Barkworth, brittisk skådespelare.
- 1931 - Iréne Gleston, svensk skådespelare.
- 1941 - Faye Dunaway, amerikansk skådespelare.
- 1942 - Stig Engström, svensk skådespelare.
- 1943 - Lena Hjelm-Wallén, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1982-1985, utrikesminister 1994-1998 och vice statsminister 1998-2002.
- 1945
- Gunilla Larsson, svensk skådespelare.
- Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.
- 1963 - Steven Soderbergh, amerikansk regissör.
- 1965 - Sjamil Basajev, terrorist.
- 1966 - Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
- 1969 - Dave Grohl, amerikansk musiker.
- 1973 - Giancarlo Fisichella, italiensk racerförare.
- 1977 - Narain Karthikeyan, indisk racerförare.
- 1980 - Peter Eggers, svensk skådespelare.
- 1982 - Victor Valdés, spansk fotbollsspelare, målvakt.
- 1989 - Fransesca Sandford, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
- 1994 - Torsten Gustafsson, svensk centerpartistisk politiker, försvarsminister 1981-1982.
Avlidna
- 1742 - Edmond Halley, brittisk vetenskapsman.
- 1754 - Georg Mauritz af Vasaborg, svensk greve, den allra siste av Vasaätten.
- 1890 - Sir Robert Cornelis Napier, brittisk fältmarskalk.
- 1898 - Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 1901 - Charles Hermite, fransk matematiker.
- 1909 - Arthur William A'Beckett, brittisk journalist och författare.
- 1957 - Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.
- 1965 - Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare.
- 1967 - Miklós Kállay, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1942-44.
- 1974 - Östen Undén, svensk politiker, utrikesminister 1924-26 och 1945-62.
- 1977 - Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
- 1978 - Kurt Gödel, österrikisk matematiker och logiker.
- 1984 - Ray Kroc, amerikansk affärsman, grundare av snabbmatskedjan McDonald's.
- 1990 - Sten-Åke Cederhök, svensk skådespelare.
- 1993 - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 1999 - Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
Se även
13 januari - 15 januari - 14 december - 14 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
014
ja:1月14日
ko:1월 14일
ms:14 Januari
simple:January 14
th:14 มกราคม
KingstonKingston är namnet på ett flertal städer:
# huvudstad i staten Jamaica. Se Kingston, Jamaica.
# Kingston, Victoria, Australien
# Kingston, Surrey, England
# Kingston upon Hull, England
# Kingston upon Thames, England
# Kingston, Ontario, Kanada
# Kingston, Georgia, USA
# Kingston, New Hampshire, USA
# Kingston, New York, USA
# Kingston, Oklahoma, USA
# Kingston, Pennsylvania, USA
# Kingston, Rhode Island, USA
# Kingston, Tennessee, USA
Se även
Kinston i Alabama, USA.
ja:キングストン
15 januari
15 januari är årets 15:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 350 dagar av året.
Dagens namn
- Laura, Lorentz
- tidigare: Maurus
- 1901: Laura
- 1986: Laura, Lauriz och Lotten
- 1993: Laura, Liv - från 2 oktober. (Lauritz och Lotten utgår ur almanackan)
- 2001: Laura, Lorentz - från 10 augusti. (Liv flyttas till 12 april)
Händelser
- 708 - Sisinnius installeras som påve.
- 1759 - British Museum öppnar för allmänheten.
- 1912 - Sven Hedins inlägg i försvarsfrågan, "Ett varningsord", utkommer och sprids i en miljon exemplar.
- 1917 - Brödet ransoneras i Sverige. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person.
- 1924
- De strejkande renhållningsarbetarna i Sundsvall demonstrerar mot de arbetsvilliga.
- Det automatiska telefonsystemet introduceras i Stockholm.
- 1929 - Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.
- 1940 - Viss censur av vykort införs i Sverige p.g.a. kriget.
- 1943 - Pentagon invigs.
- 1950 - Sverige erkänner folkrepubliken Kina.
- 1951 - Ilse Koch, Buchenwalds häxa, döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.
- 1977 - Ett flygplan från Linjeflyg på väg till Bromma störtar på en parkeringsplats i Kälvesta utanför Stockholm.
- 1981 - TV-serien om sjukvården, "Babels hus", efter P C Jersilds roman, börjar sändas.
- 1987 - Krigsmaterielinspektör Carl Algernon dödas när han ramlar eller knuffas framför ett tunnelbanetåg på T-Centralen i Stockholm. Officiellt begår han självmord, men det finns misstankar om mord, eftersom han ansågs veta för mycket om Boforsaffären. Dödsfallet kan också ha en koppling till Palmemordet.
- 1992 - EG erkänner Kroatien och Slovenien som självständiga nationer.
- 2001 - Wikipedia lanseras öppet efter att ha funnits några dagar på Nupedia.
- 2006 - Presidentval i Finland.
Födda
- 1342 - Filip II, hertig av Burgund.
- 1622 - Jean-Baptiste Molière, fransk författare.
- 1809 - Pierre-Joseph Proudhon,fransk författare.
- 1844 - Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James-Youngerligan.
- 1850
- Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet.
- Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
- 1866 - Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop.
- 1882 - Margaret av Connaught, svensk kronprinsessa.
- 1906 - Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.
- 1908 - Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.
- 1909
- Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Gene Krupa, amerikansk jazztrumslagare.
- 1911 - Gösta Bohman, svensk moderatledare 1970-1981.
- 1913 - Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
- 1929 - Martin Luther King Jr, amerikansk pastor och medborgarrättskämpe.
- 1937 - Marianne Bengtsson, svensk skådespelare.
- 1943 - Margaret Beckett, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1949
- Sancahman Limboo, indisk politiker, chefsminister i Sikkim, 1994-1995.
- Gunnar Rehlin, svensk filmkritiker.
- Ronnie VanZant, amerikansk musiker, sångare i Lynyrd Skynyrd.
- 1953 - Reine Brynolfsson, svensk skådespelare.
- 1956 - Mayawati, indisk politiker.
- 1958 - Boris Tadic, serbisk president.
- 1962 - Ola Isedal, svensk skådespelare.
Avlidna
- 1886 - Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
- 1919
- Karl Liebknecht, tysk politiker, mördad.
- Rosa Luxemburg, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst, mördad.
- 1926 - Enrico Toselli, italiensk pianist och tonsättare.
- 1955 - Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
- 1970 - Eric von Gegerfelt, svensk skådespelare.
- 1977 - Hans Alsér, svensk bordtennisspelare.
- 1986 - Josef Högstedt, svensk författare och poet.
- 1992 - Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
- 2003 - Viv-Anne Hultén, svensk konståkare.
- 2005 - Sven Christer Swahn, svensk författare, översättare och litteraturvetare.
Se även
14 januari - 16 januari - 15 december - 15 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
015
ja:1月15日
ko:1월 15일
simple:January 15
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | | | | |
