:: wikimiki.org ::

1933

1933

Händelser

- 3 januari - Japanska trupper ockuperar Shanghai
- 10 januari - Röda korset drar igång en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn.
- 11 januari - Finansminister Ernst Wigforss vill i statsverkspropositionen höja de jämförelsevis låga svenska skatterna.
- 30 januari - Adolf Hitler utnämns till tysk rikskansler efter att ha bildat en "nationell" regering bestående av tysknationella och nationalsocialister.
- Januari - Sedan Sven-Olov Lindholm och hans anhängare uteslutits ur Sveriges Nationalsocialistiska Parti (SNSP) bildar de Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP/SSS).
- 7 februari - Hermann Göring skickar ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler den 3 februari.
- 24 februari - Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, bildas vid ett möte i Stockholm på initiativ av Elise Ottesen-Jensen.
- 27 februari - Riksdagshuset i Berlin utsätts för mordbrand. Nederländaren Marinus van der Lubbe anklagas för dådet.
- 2 mars - En jordbävning med styrkan 8,4 drabbar Japan. Cirka 3 000 människor omkommer.
- 20 mars - Det första koncentrationslägret i Tyskland öppnas. Det är lägret i Dachau strax norr om München.
- 23 mars - Tyska riksdagen ger Adolf Hitler oinskränkt makt över Tyskland.
- 25 mars - Den svenska regeringen framlägger ett stort förslag till hur man skall kunna bekämpa den ekonomiska krisen. Man vill använda statsbudgeten som konjunkturutjämnare och balansera budgeten över en hel konjunkturcykel. Gunnar Myrdal ligger bakom förslaget.
- Mars - Den svenska arbetslösheten når sin kulmen med 189 225 arbetslösa.
- 18 april - De svenska byggnadsarbetarna går i strejk sedan arbetsgivarna sänkt lönerna. Konflikten varar till februari 1934.
- 26 april - Gestapo etableras.
- April - LO:s ledning ger ut cirkulär 807, vilket markerar starten för en upptrappad kamp mot kommunisterna i de svenska fackföreningarna.
- 2 maj - Adolf Hitler förbjuder fackföreningar.
- 10 maj
- Karl Gerhards uttalat antinazistiska revy Oss greker emellan har premiär på Folkan i Stockholm.
- Nazisterna tänder ett bokbål utanför operan i Berlin, där böcker av bland andra Heinrich Mann, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Heinrich Heine, Ernst Bloch och Sigmund Freud bränns.
- 17 maj - Vidkun Quisling och Johan Bernhard Hjort bildar Nasjonal Samling, Norges nazistparti.
- 27 maj - Krisuppgörelsen "Kohandeln" träffas mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet. Denna innebär, att SAP får igenom sitt krav på anslag till arbetslöshetens bekämpande, men inte obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avskaffande av Arbetslöshetskommissionen. Som motprestation måste SAP acceptera att en del offentliga arbeten (reservarbeten) betalas lägre än på den öppna arbetsmarknaden. Bondeförbundet får också igenom en margarinaccis och utbyggnad av den tidigare påbörjade jordbruksregleringen.
- 10 juni - Den svenska riksdagen antar en lag om förbud mot politiska uniformer, vilka har börjat användas på senare tid, framförallt av nazisterna.
- Sommaren
- En avdelning av Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets Utlandsorganisation (NSDAP/AO) bildas i Stockholm.
- Den svenska kronkursen knyts till det brittiska pundet.
- 1 juli - Den första svenska inrikesflyglinjen öppnas mellan Stockholm och Visby.
- 7 juli - Socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om de svenska hembiträdenas situation, som är helt oreglerad. Det finns cirka 50 000 hembiträden i Sverige.
- 9 juli - Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts i Ultuna.
- 14 juli - Samtliga partier med undantag av NSDAP förbjuds i Tyskland.
- 3 augusti - LO ansluter sig till fackföreningsinternationalens bojkott av tyska varor.
- 25 augusti - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Kina. Cirka 10 000 människor omkommer.
- 30 september - Tunneln mellan Slussen och Ringvägen i Stockholm invigs. Den trafikeras av spårvagnar och kan nu kallas tunnelbana.
- 19 oktober - Tyskland lämnar Nationernas Förbund.
- 25 oktober - Jazzsångaren Louis Armstrong kommer på sitt första Stockholmsbesök.
- 31 oktober - Harry Martinsons Kap Farväl utkommer.
- 10 november - Ivar Lo-Johansson utger sin första statarroman Godnatt jord.
- 20 november - Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd utkommer.
- 5 december - Den svenska justitiekanslern åtalar Populär tidskrift för sexuell upplysning för dess "påträngande" löpsedlar.
- Vid sin programrevision tar det svenska Bondeförbundet in uttalanden om rasskydd och rasbiologi.
- De svenska så kallade Stripadirektiven avskaffas.
- Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF), som står nära Bondeförbundet, bildas.
- En svensk lag mot rattfylleri antas.
- Den svenska insamlingen för landsflyktiga intellektuella bildas för att ta emot vetenskapsmän som flytt från Tyskland.
- Den första tampongen lanseras i Sverige.
- Föreningen Fylkingen, som skall främja experimentell musik och konst, bildas i Stockholm.

Födda

- 6 januari - Oleg Makarov, rysk kosmonaut.
- 16 januari - Susan Sontag, amerikansk författare.
- 18 januari - Mats Dahlbäck, svensk skådespelare.
- 25 januari
- Corazon Aquino, Filippinernas president 1986-1992.
- Olof Frenzel, svensk skådespelare och perukmakare.
- 26 januari - Bengt "Fölet" Berndtsson, svensk fotbollsspelare.
- 5 februari
- Jörn Donner, finlandssvensk författare, filmproducent, journalist, kritiker, politiker, filosofie magister och professor.
- Miguel d'Escoto Brockman, Nicaraguas utrikesminister 1979-1990.
- 13 februari
- Paul Biya, president i Kamerun.
- Kim Novak, amerikansk skådespelare.
- 18 februari
- Gerhard Frey, tysk högerextrem politiker, grundare och ordförande för Deutsche Volksunion.
- Yoko Ono, amerikansk musiker, och konstnär.
- 19 februari - Gunnel Sporr, svensk skådespelare.
- 21 februari - Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.
- 25 februari - Jan Bjelkelöv, svensk skådespelare.
- 7 mars - Hannelore Kohl, Helmut Kohls hustru.
- 14 mars
- Michael Caine, brittisk skådespelare.
- Quincy Jones, amerikansk skivproducent, TV- och filmproducent, jazzmusiker och låtskrivare.
- Anu Kaipainen, finländsk författare.
- 15 mars - Philippe de Broca, fransk regissör och manusförfattare.
- 22 mars - Maj-Britt Wilkens, svensk skådespelare.
- 30 mars
- Braulio Castillo, puertoricansk-mexikansk skådespelare och producent.
- George Morfogen, amerikansk skådespelare.
- 1 april - Dan Flavin, amerikansk konstnär, skulptör.
- 8 april - Fred Ebb, amerikansk sångtextförfattare, manusförfattare, kompositör och filmproducent.
- 9 april - Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare.
- 12 april
- Olof Buckard, svensk satiriker och imitatör.
- Montserrat Caballé, spansk sångerska, sopran
- 18 april - Waldemar Bergendahl, svensk filmproducent och manusförfattare.
- 19 april - Jayne Mansfield, amerikansk skådespelare.
- 20 april - Birgitta Andersson, svensk skådespelare.
- 25 april - Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör.
- 30 april - Willie Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist från Texas (country, blues, etc).
- 2 maj - Lennart Kollberg, svensk skådespelare och TV-regissör.
- 11 maj
- Louis Farrakhan, amerikansk muslimsk ledare.
- Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare.
- 18 maj - H.D. Deve Gowda, indisk politiker, regeringschef 1996-1997.
- 19 maj - Carl Billquist, svensk skådespelare.
- 21 maj - Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.
- 23 maj - Joan Collins, brittisk skådespelare.
- 24 maj
- Maj-Britt Lindholm, svensk skådespelare.
- Bengt Martin, svensk författare.
- 3 juni - Ernst Günther, svensk skådespelare.
- 6 juni - Heinrich Rohrer, schweizisk fysiker, nobelpristagare.
- 11 juni - Gene Wilder, amerikansk skådespelare, filmregissör och filmproducent.
- 12 juni - Eddie Adams, amerikansk fotograf.
- 19 juni - Viktor Patsajev, rysk kosmonaut.
- 26 juni
- Claudio Abbado, italiensk dirigent.
- David Winnick, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 3 juli - Kjell Jansson, svensk skådespelare.
- 7 juli - Jan Hemmel, svensk TV-regissör och TV-producent.
- 8 juli
- Peter Orlovsky, amerikansk poet.
- Marty Feldman, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 11 juli - Per Myrberg, svensk skådespelare och sångare.
- 31 juli - Lars Lennart Forsberg, svensk regissör.
- 8 augusti - Anders Nyström, svensk skådespelare.
- 10 augusti - Doyle Brunson, amerikansk pokerspelare.
- 11 augusti - Jerry Falwell, amerikansk pastor och evangelist.
- 12 augusti - Anita Gradin, svensk politiker.
- 16 augusti - Stuart Roosa, amerikansk austronaut.
- 18 augusti - Roman Polanski, polsk-amerikansk filmregissör.
- 21 augusti - Gurie Nordwall, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Robert F Curl Jr., amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 25 augusti
- Rune Gustafsson, svensk kompositör och gitarrist.
- Tom Skerritt, amerikansk skådespelare.
- 26 augusti - Catherine Berg, svensk skådespelare.
- 27 augusti - Kerstin Ekman, svensk författare, akademiledamot.
- 1 september - Håkan Serner, svensk skådespelare.
- 2 september - Mathieu Kerekou, Benins president.
- 10 september - Jevgenij Khrunov, rysk kosmonaut.
- 19 september - David McCallum, skotskfödd amerikansk skådespelare.
- 28 september - Joe Benton, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 9 oktober - Lill Larsson, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Gunnel Nilsson, svensk sångerska och skådespelare.
- 17 oktober - Sœur Sourire, "den sjungande nunnan"
- 22 oktober - William Anders, amerikansk astronaut.
- 22 oktober - Donald Peterson, amerikansk astronaut.
- 28 oktober - Garrincha, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1 november - Bengt Andersson, svensk balettdansör.
- 4 november - Chukwuemeka Ojukwu, ledare i Biafra.
- 10 november - Ronald Evans, amerikansk astronaut.
- 12 november - Bruno Sacco, italiensk designer.
- 13 november - Fred Haise, amerikansk astronaut.
- 17 november - Roland Hedlund, svensk skådespelare.
- 19 november - Larry King, amerikansk journalist, "talk-show"-ikon.
- 20 november - Per Wästberg, svensk författare och tidningsman.
- 21 november - Henry Hartsfield, amerikansk astronaut.
- 23 november - Krzysztof Penderecki, polsk tonsättare.
- 29 november
- John Mayall, bluesmusiker.
- James Rosenquist, amerikansk målare.
- 2 december - Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 3 december - Paul J Crutzen, nederländsk kemist. Nobelpristagare.
- 20 december - Bo Hansson, svensk journalist och TV-programledare.
- 23 december - Akihito, Japans kejsare.
- 24 december - Eva Engström, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
- Richard Alpert, amerikansk guru under namnet "Baba Ram Dass".

Avlidna

- 5 januari - Calvin Coolidge, USA:s president nr 30.
- 29 januari - Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
- 31 januari - John Galsworthy, brittisk författare, nobelpristagare.
- 16 februari - Spottiswoode Aitken, amerikansk skådespelare.
- 21 mars - Paulette Duvernet, fransk skådespelare.
- 22 mars - Uuno Kailas, finländsk författare.
- 30 mars - Filip Månsson, svensk konstnär.
- 29 juli - Fatty Arbuckle, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 8 augusti - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
- 23 augusti - Gustaf Henning Elmquist, svensk ämbetsman och socialpolitiker.
- 4 december - Stefan George, tysk poet.

Nobelpris

- Fysik
- Erwin Schrödinger, Österrike
- Paul Dirac, Storbritannien
- Kemi - Inget pris utdelades
- Medicin - Thomas H Morgan, USA
- Litteratur - Ivan Bunin, Frankrike, statslös
- Fred - Sir Norman Angell, Storbritannien Kategori:Årtal Kategori:1930-talet ja:1933年 ko:1933년 ms:1933 simple:1933 th:พ.ศ. 2476

3 januari

3 januari är tredje dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 362 dagar kvar till åres slut (363 under skottår).

Dagens namn

- Alfred, Alfrida

Äldre namnsdagar:

Händelser

- 269 - Felix I blir påve.
- 1521 - Påven bannlyser Martin Luther.
- 1641 - Svenska hären under Johan Banér försöker förgäves överrumpla den tyska regeringen i Regensburg.
- 1777 - George Washingtons trupper intar Nassau Hall och segrar i slaget vid Princeton, USA.
- 1909 - Svenska scoutförbundet bildas av Ebbe Lieberath, två år efter att Robert Baden-Powell grundat rörelsen i Storbritannien.
- 1925 - Benito Mussolini får diktatorisk makt i Italien.
- 1947 - De första nylonstrumporna kommer till Sverige från New York.
- 1951 - Riksdagen tillsätter en utredning om televisionens införande i Sverige.
- 1959 - Alaska blir den 49:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 1962 - Påven Johannes XXIII bannlyser Fidel Castro.
- 1975 - Den svenska rösträttsåldern sänks från 20 till 18 år.
- 1979 - Margaret Thatcher blir brittisk premiärminister och kommer att sitta längst av alla under 1900-talet.
- 2004 - Spirit, NASA:s forskningsfordon landar framgångsrikt på Mars.

Födda

- 106 f. Kr. - Cicero, romersk politiker.
- 1621 - Lars Claesson Fleming, svenskt riksråd, landshövding i Stockholms län 1652-1654 och Uppsala län 1654.
- 1676 - Johannes Steuchius, svensk politiker och ärkebiskop 1730-1742.
- 1771 - Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon Bonaparte.
- 1876 - Wilhelm Pieck, kommunistisk politiker, president i DDR.
- 1883 - Clement Attlee, brittisk premiärminister 1946-1951, Earl Attlee.
- 1887 - August Macke, tysk konstnär.
- 1890 - Ulla Bjerne-Biaudet, svensk författare.
- 1892 - J. R. R. Tolkien, brittisk språkforskare och författare, Sagan om Ringen.
- 1907 - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 1909 - Victor Borge, dansk pianist och komiker.
- 1916 - Kerstin Berger, svensk skådespelare.
- 1924 - Marianne Gyllenhammar, svensk skådespelare.
- 1929
- Sergio Leone, italiensk regissör.
- Gordon E. Moore, amerikansk företagare.
- 1930 - Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
- 1941 - Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.
- 1942
- László Sólyom, ungersk politiker, president 2005-.
- John Thaw, brittisk skådespelare, kommissarie Morse.
- 1943 - Jarl Alfredius, svensk journalist och nyhetspresentatör i TV.
- 1945 - Victoria Principal, amerikansk skådespelare.
- 1947 - Mats Olin, svensk skådespelare.
- 1952 - Gianfranco Fini, italiensk politiker, utrikesminister.
- 1956 - Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
- 1969 - Michael Schumacher, tysk racerförare, formel 1.
- 1974 - Alessandro Petacchi, italiensk tävlingscyklist.
- 1975
- Thomas Bangalter, fransk musiker, medlem i Daft Punk.
- Danica McKellar, amerikansk skådespelare.
- 1980 - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.

Avlidna

- 1437 - Catherine av Valois, engelsk drottning, gift med Henrik V av England.
- 1908 - Charles Augustus Young, amerikansk astronom.
- 1923 - Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
- 1928 - Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
- 1941 - Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
- 1955 - Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
- 1960 - Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
- 1967
- Jack Ruby, mannen som mördade Lee Harvey Oswald, John F Kennedys förmodade mördare, död i cancer.
- Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
- 1970 - Carl Ericson, svensk skådespelare.
- 1971 - Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare.
- 1979 - Conrad Hilton, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton.
- 1992 - Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
- 1999 - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 2000 - Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.
- 2005 - Will Eisner, amerikansk serieskapare.

Se även

2 januari - 4 januari - 3 december - 3 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 003 ja:1月3日 ko:1월 3일 simple:January 3

Shanghai

上海市
Shànghǎi Shì
Förkortning: 沪 eller 申 (Hù eller Shēn)
Huvudstad	Shanghai
Yta • totalt	rankad 31a 6 340.5 km²
Befolkning • folkmängd • befolkningstäthet	rankad 25a 17 110 000 2700/km²
Administrationstyp	storstadsområde
Borgmästare	Han Zheng
Karta över Kina med Shanghai markerat

Shanghai (kinesiska: 上海; pinyin: Shànghăi ) är den största staden i Kina, belägen vid Chang Jiangs delta på östkusten. Det är också ett av de fyra storstadsområdena i Kina, med 17 110 000 invånare (2003). I själva staden (består av Shanghai Shi + några tillhörande distrikt, Qu) bor det ca 14,5 miljoner invånare på en yta av ca 3 200 km². Det torde vara den mest moderna av Kinas städer, de centrala delarna genomkorsas av trafikleder i flera plan över marknivån. Shanghai är landets viktigaste hamn. Namnet betyder "på havet".

Historia

Man brukar fastställa Shanghais grundande till år 1553 då en stadsmur byggdes. Det var dock inte förrän på 1800-talet som Shanghai blev en viktig ort i Kina, tack vare sitt strategiska läge. Under Andra världskriget (rättare sagt 1937-1945) ockuperades Shanghai av Japan. Japan] Kategori:Orter i Kina Kategori:Kinas provinser ja:上海 ko:상하이 ms:Shanghai th:เซี่ยงไฮ้ zh-min-nan:Siōng-hái

10 januari

10 januari är årets 10:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 355 dagar av året.

Dagens namn

- Sigurd, Sigbritt

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Paulus eremiten, Nikanor
- 1901: Sigurd
- 1986: Sigurd, Sigrun och Sigyn
- 1993: Sigurd, Sigmund - från 6 maj. (Sigyn flyttas till 16 augusti, Sigryn utgår ur almanackan)
- 2001: Sigurd, Sigbritt - från 15 februari. (Sigmund utgår ur almanackan)

Händelser

- 976 - Basileios II blir bysantinsk kejsare efter sin broders död.
- 1851 - Johan August Gripenstedt tillträder som svensk finansminister.
- 1924 - Arbetslösa från Stockholm anländer till Sundsvall för att ersätta de strejkande renhållningsarbetarna och mottas med demonstrationer.
- 1928 - Sovjetunionen utvisar Leon Trotskij.
- 1929 - Tintin debuterar som seriefigur i albumet Tintin i Sovjet av Hergé.
- 1933 - Röda korset startar en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn.
- 1940 - En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland, för att bistå finnarna i kampen mot ryssarna.
- 1946 - Förenta Nationernas första session.
- 1947 - Poliovirus isoleras vid Stanford University.
- 1952 - Det amerikanska fartyget Flying Enterprise sjunker i Engelska kanalen.
- 1953 - Harpsunds säteri testamenteras till svenska staten som fritids- och representationsbostad för statsministern.
- 1957 - Harold Macmillan blir brittisk premiärminister.
- 1962 - Lavin på Nevado Huascarán i Peru kräver ca 4 000 dödsoffer.
- 1969 - Sverige erkänner Nordvietnam. Detta väcker irritation i USA och övriga nordiska länder är inte beredda att följa Sverige.
- 1982 - Minst 250 personer fryser ihjäl i rekordkyla i USA.
- 1984 - USA och Vatikanstaten upprättar fullständiga diplomatiska förbindelser.
- 1987 - Sträng kyla i Sverige, - 52 grader uppmäts i Nattavaara.
- 1989 - För första gången på länge finns inget underskott i den svenska statsbudgeten. Löfte ges om att valutaregleringen skall avskaffas.
- 2000 - AOL tillkännager att de köper Time Warner.
- 2004 - Alexandra Fossmo mördas i Knutby. Mordet leder fram till den uppmärksammade Knutbyrättegången.

Födda

- 1573 - Simon Marius, tysk astronom.
- 1800 - Lars Levi Læstadius, präst, väckelseledare, författare och botanist.
- 1880 - Gull Natorp, svensk skådespelare.
- 1882 - Josua Bengtson, svenks skådespelare.
- 1883 - Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940.
- 1912 - Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-44.
- 1916 - Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare.
- 1918 - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
- 1923 - Gertrud Sigurdsen, svensk socialdemokratisk politiker, bl.a. socialminister 1985-88.
- 1924 - Max Roach, amerikansk jazztrumslagare.
- 1929 - Göte Wilhelmsson, svensk pianist och orkesterledare.
- 1941 - Tom Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1945 - Rod Stewart, brittisk sångare.
- 1949
- George Foreman, amerikansk boxare.
- Linda Lovelace, amerikansk porrskådespelerska.
- 1957 - Anders Englund, åländsk politiker (centerpartist).
- 1967 - Magnus Krepper, svensk skådespelare, dansare och sångare.
- 1979 - Henrik Tallinder, svensk ishockeyspelare.

Avlidna

- 1276 - Gregorius X, född Theobald Visconti, helgon, påve från 1271.
- 1778 - Carl von Linné, född Carl Linnæus svensk naturforskare, läkare, biolog, botaniker och författare.
- 1833 - Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.
- 1862 - Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
- 1892 - Carl Johan Dyfverman, svensk skulptör.
- 1934 - Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, dömd för att ha anlagd riksdagshusbranden i Berlin 1933 (giljotinerad i Leipzig).
- 1922 - Axel Engdahl, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 1946 - László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941-1942.
- 1949 - Othon Friesz, fransk postimpressionistisk målare och formgivare.
- 1951 - Sinclair Lewis, amerikansk författare.
- 1957 - Gabriella Mistral, chilensk poet och diplomat, nobelpristagare.
- 1971
- Coco Chanel, fransk modeskapare.
- Stina Ståhle, svensk skådespelare.
- 1973 - Lasse Krantz, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
- 1985 - Volodja Semitjov, svensk journalist och manusförfattare.
- 1991 - Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
- 2005
- Spencer Dryden, amerikansk musiker, trumslagare Jefferson Airplane.
- Joséphine-Charlotte av Luxemburg, 77, storhertiginna av Luxemburg och prinsessa av Belgien.
- José Manuel Pérez, spansk motorcyklist (Omkom i samband med Paris-Dakar-rallyt).

Se även

9 januari - 11 januari - 10 december - 10 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 010 ja:1月10日 ko:1월 10일 simple:January 10 th:10 มกราคม

Röda Korset

Röda Korset är den största humanitära rörelsen i världen, och finns i 181 länder och har 97 miljoner medlemmar. Den muslimska motsvarigheten heter Röda halvmånen och är i själva verket delar av samma organisation. De har samma grundprinciper: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Rörelsen är religiöst och politiskt obunden och tar aldrig ställning för några av de inblandade parterna i ett krig eller konflikt, utan bara för de enskilda som drabbats. Tidigare fanns även Röda lejonet och solen, som gällde enbart Iran med blandad kristen och muslimsk befolkning. Efter shahdömets fall och Irans övergång till en rent muslimsk stat upphörde beteckningen Röda lejonet och solen, och man övergick i stället att beteckna sig Röda halvmånen. Beteckningen Röda davidstjärnan, tillämpad enbart av Israels motsvarighet till röda Korset / Röda halvmånen, är kontroversiell i det att denna symbol inte på några villkor kan accepteras av den muslimska arabvärlden, och har heller inte fått internationellt erkännande. Röda korsets symbol liknar så mycket det kristna korset att det sticker i ögonen på många muslimer. På grund av dessa tvistigheter med religiös bakgrund har man sökt efter en icke-konfessionell symbol, och därvid har Röda diamanten kommit på förslag. Saken är ännu (2005) inte avgjord, och diskussionen går vidare. Röda korset har sitt huvudkontor i Genève i Schweiz. Symbolen för Röda korset kommer från den schweiziska flaggan. Grundaren till Röda korset hyllade sitt hemland genom att utgå från sin egen nationalflagga men vände färgerna tvärtom.

Historik

1859 bevittnade den unge schweiziske bankiren Henry Dunant ett slagfält, i Solferino, med övergivna döende och sårade, och började med frivilliga kvinnor i trakten försöka organisera hjälp för de drabbade. Dessa erfarenheter fick honom att arbeta för att det han upplevt då inte skulle upprepas och tog därför initiativ till en internationell konferens, där fjorton länder deltog, i sin hemstad, Genéve. 1864 antogs den första Genèvekonventionen och samtidigt bildades en förening för att utbilda frivilliga att ta hand om sårade, Röda Korset. Svenska Röda Korset har ca 305 000 medlemmar och bildades redan 1865. Se även Röda Korsets Ungdomsförbund.

Extern länk:

- [http://www.redcross.se/ Svenska Röda Korset]
- [http://www.icrc.org/ Internationella Rödakorskommitten]
- [http://www.ifrc.org/ Internationella Rödakorsfederationen]
- [http://www.rkuf.se/ Röda Korsets Ungdomsförbund] ja:赤十字社 zh-cn:红十字会 Kategori:Ideella organisationer Kategori:Välgörenhet

Ernst Wigforss

Ernst Wigforss, född 24 januari 1881 i Halmstad, död 2 januari 1977, socialdemokratisk politiker. Son till målarmästaren Frans Wigforss och Tekla Lindquist. Gift 1913 med Eva Jönsson, dotter till handlanden Sven Jönsson i Kristianstad och Anna Christine Klinker. Kusin till författaren John Wigforss. Ernst Wigforss räknas till den svenska socialdemokratins stora ideologer, och tillhörde från studieåren den intellektuella eliten vid Lunds universitet. Som den förste betydande finansministern för de svenska socialdemokraterna har hans ekonomiska program och teorier färgat politiken, han har deltagit i byggandet av vad som kallas folkhemmet, och omdanat den svenska socialdemokratins ideologi.

Barndom och uppväxt

Ernst Wigforss farfars far, målare Johan Wikforss (1748-1809), kom från Tierp, Uppland, och flyttade till Västerås. Farfadern, garvare Joahn Isak Wigfors, var först verksam i Karlskrona, och nämns i riksdagsmannen Sven Rosenbergs (1810-1895) memoarer, som den förste i Karlskrona som kallas läsare, det vill säga att han var den förste frireligiösa personen man känner till där. Ernst Wigforss farmor dog tidigt. Fadern, målarmästaren Frans Wigforss (f. 1842), var djupt religiös och tillhörde Missionsförbundet. Han gifte sig hösten 1872 med Tekla Lindquist, som bara var 18 år, medan han var 30. Modern Teklas far hade utvandrat till Amerika; i Sverige hade han varit handlande och haft en liten affär i Falkenberg. Ernst Wigforss morbröder hade utbildats till urmakare och guldsmed, och sedan följt efter sin far. Teklas mor, Catharina Lindquist, kom från Småland, och efter att maken lämnat henne, hjälpte kyrkoherden henne att få hemortsrätt i Halmstad, där hon hade inackordering. En av de som hyrde rum hos henne var målaren Frans Wigfors, och han gifte sig med husets yngsta dotter. När Ernst Wigforss skulle skrivas in vid första klassen på Halmstads högre allmänna läroverk, uppenbarades det att prästen råkat skriva in fel datum i kyrkoboken. Enligt Tekla Wigforss var han egentligen född den 26 januari, men i kyrkoboken stod det att han var född den 24 januari. Barndomen kunde ha varit tämligen fattig då faderns yrke var så säsongsbetonat och Ernst hade fem syskon. När familjen blev husägare vid Klammerdamsgatan 16 stabiliserades dock ekonomin något. Modern var lättskrämd men bestämd och skötte familjens ekonomi. Ernst Wigforss var duktig i skolan och läste allt han kom över. Av särskild betydelse var när kusinen John Wigfors bodde hos familjen 1895. John Wigfors var något äldre än Ernst, och var på den tiden en vänsterinriktad bohem.

Åren i Lund

Det var under tiden Ernst Wigforss var student i Lund som han blev socialist. Han blev medlem i den radikala studentföreningen DYG (De Yngre Gubbarna), där han lärde känna Knut Wicksell och Östen Undén som skulle bli hans goda vänner. Wigforss blev under studenttiden även god vän med filosofen Hans Larsson, Torgny Segerstedt, Fredrik Böök, Axel Kock, och Bengt Lidforss. Alla dessa kontakter kom att påverka Wigforss i hög grad: deras olika uppfattningar och öppna diskussioner fick honom själv att söka vidare efter egna svar. Ernst Wigforss blev så småningom docent i nordiska språk vid Lunds universitet 1913 på en avhandling om södra Hallands folkmål, och doktorerade året därpå. Andra vetenskapliga verk handlar om forndanskans långa vokaler, om materialistisk historiesyn, och första världskriget; därefter koncentrerade han sig på svensk ekonomisk politik i teori och praktik. För att kunna försörja sig de första åren som forskare, gav han populärvetenskapliga föreläsningar, och hustrun Eva hade tjänst vid olika flickskolor, men hon var i perioder sjuklig. Från tiden efter disputationen tog världspolitiken en allt större plats i Wigforss tankevärld. Några av de vänner, som han brevväxlade med, befann sig i Tyskland vid utbrottet av första världskriget, och därtill var den rasbiologiska forskningen och antisemitismen nya forskningsfält som han, påverkad av Bengt Lidforss, ville sätta sig in i. Efter att han låtit publicera verket Världskrig och världsfred (1-2; 1915) tog han upp språkstudierna igen, och undervisade. 1918 blev han lektor i svenska och tyska vid latinläroverket i Göteborg. I valrörelsen 1919 höll han några föreläsningar med rubriken Socialismen i praktik. Valutgången blev inte den framgång för socialdemokraterna som hoppats, men Wigforss blev i samband med detta invald i första kammaren som representant för Göteborg.

Åren i riksdag och regering

1919 blev han ledamot av första kammaren i riksdagen, och tillträdde vid urtiman 4 augusti. Vid sidan av arbetet i riksdagen fortsatte han ge föreläsningar om språkhistoria. Wigforss var dock ingen nybörjare i politiken: redan i Lund hade han varit aktiv i arbetarekommunen och stadsfullmäktige. De spörsmål som var centrala under Wigforss första år i riksdagen kom att utgöra grundvalen för den senare blockpolitiken, där liberalerna, som tidigare ansetts tillhöra vänstern, i tilltagande grad började uppfattas som ett högerparti. 1924, under Hjalmar Brantings tredje ministär, utnämndes han till konsultativt statsråd. Året därpå, då Branting hastigt insjuknat och gått bort i februari, blev han mot alla odds finansminister i Rickard Sandlers regering. Detta berodde på att sittande finansminister Fredrik Wilhelm Thorsson, som blivit partiordförande, blev sjuk. Regeringen ansåg att det var olämpligt att kalla in någon annan tillfälligt, så lotten föll på Wigforss. Denna utnämning var mycket kritiserad trots att den var tänkt som temporär. Segerstedt skrev att det var ett dåligt skämt, och Sandler liknade honom ironiskt med en råtta fött av ett berg; Per Albin Hansson var nästan ensam om att förorda valet. Thorsson avled i maj 1925, och Wigforss fick då sitta kvar. Posten som finansminister skulle han sedan inneha under flera perioder; 1925-1926, 1932-1936 och 1936-1949. Dessa årtionden präglades av täta regeringsskiften, och Wigforss var en självklar finansminister i de socialdemokratiska regeringsbildningarna. 1929 blev han ledamot av andra kammaren. Tiden i riksdagen varade ända till 1949, då Wigforss drog sig tillbaka med ålderns rätt. Enligt Herbert Tingsten var Wigforss vid det laget den mest omstridda gestalten i svensk politik. I samband med Midsommarkrisen, juni 1941, fällde Karl Gustaf Westman ett omdöme om Wigforss i sin dagbok: :Jag tänkte att Wigforss med fruktansvärt allvar skulle deltagit i gångna tiders religionskrig. Hans vetenskapliga studier ha ej höjt honom till Erasmus Rotterdamus humanistiska ståndpunkt. I detta sammanhang menar jag: Wigforss förstår ej de mänskliga ideologiernas relativitet och föränderliga natur. De frågor Wigforss i efterhand främst blev omtalad för rörde höjd arvsskatt, en aktiv krispolitik, och bekämpandet av skattereformen 1947. Diplomaten Gunnar Hägglöf skrev i sina memoarer att Wigforss var "en säregen typ. Pacifict, nykterist, radikal, men framför allt en intellektuell med maktinstinkt och därför i många hänseenden en realist" och vidare regeringens starkaste man. Vid krigsutbrottet hösten 1939 var flera ledande socialdemokrater för att Wigforss skulle ta över partiledningen, något som dock aldrig inträffade. Han var redaktör för tidskriften Tiden 1922-24; 1929-32, 1936. Han utgav sina memoarer på 1950-talet, med titeln Minnen 1-3

Wigforss teorier

Ernst Wigforss intog en särställning bland samtida socialdemokrater då han inspirerades av den brittiska idédebatten, såsom gillesocialismen, R. H. Tawney, L.T. Hobhouse, J. A. Hobson. Av amerikaner nämner han själv John Leitch som skrev Man to Man 1920, och som agiterade för socialdemokratisk industriell demokrati. Ett genomgående förhållningssätt hos Wigforss var pragmatism och ett samtida perspektiv, även när han diskuterade ideologiska och historiska frågor. Hans senare skrifter handlade om välfärdsstaten och klasskampen, verk som blev ideologiskt viktiga för den svenska socialdemokratin. Vid sidan av Nils Karleby och Gustav Möller räknas Wigforss till sin samtids stora socialdemokratiska teoretiker. 1932 publicerade Wigfors skriften Har vi råd att arbeta, som anger riktlinjerna för den kommande socialdemokratiska ekonomiska politiken. I denna skrift går Wigforss i polemik mot den marxistiska teorin att kapitalismen inte kan lösa en nationell ekonomisk kris. Wigforss menade i stället att staten kunde lösa krisen genom att ge medborgarna arbete i lågkonjunktur, och föra en åtstramningspolitik vid högkonjunktur. Denna skrift räknas ibland som en av 1900-talets viktigaste politiska skrifter, då den inte bara påverkade Gunnar Myrdal vid hans statsbudgetplanering, utan även föregick John Maynard Keynes författande av General Theory (Sysselsättningsproblemet). Herbert Tingsten var emellertid av den uppfattningen, att Wigforss, fastän han var en begåvning och stor politiker, i intellektuellt hänseende främst var en eklektiker som samlade drag från mer självständiga ideologer och ekonomer. Wigforss höll ett berömt anförande vid 1932 års partikongress, där han angav att partiet hade sin grund i såväl marxism som liberalism, och att båda ideologierna skulle utbytas. Samma år förkastades den traditionella idén om socialisering av produktionsmedlen, mot folkhemstanken med staliga ingripanden i näringslivet, fördelningspolitik och växande offentlig sektor. Att definiera socialdemokratin och dess förhållande till bl.a. liberalismen i teori och praktik skulle utgöra en huvudfråga för Wigforss under resten av hans liv. I "Om provisoriska utopier" (1958) redogör han respektfullt, påverkad av Karl Popper och Hans Larssons konvergenstanke, för likheter mellan bl.a. den konservative Edmund Burke, liberalen Alexis de Tocqueville och Karl Marx i fråga om synen på samhällsordning och förvandling. "När Burke talar om att ingenting är önskvärt som inte är genomförbart, klingar det ju nästan som de välbekanta raderna hos Marx". I ljuset av människors mångfald, kommer Wigforss fram till slutsatsen att utopier är relativismens motpol, och att då dessa båda är avhängiga varandra kommer det att finnas ett behov av utopier och enighet i och med att värderingarna oundvikligen förskjuts.

Källor i urval

- Hägglöf, Gunnar, Möte med Europa 1926-1940 (Sthlm 1971)
- Tingsten, Herbert, artikel om Ernst Wigforss i Svenska Män och Kvinnor del 8 (Sthlm 1955)
- Wahlbäck, Krister, Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939-41 (Sthlm 1972)
- Wigforss, Ernst, Minnen (1-3, 1950-54), "Om provisoriska utopier" s.86-119; Insikt och handling 2, utgiven av Hans Larsson Samfundet (Lund 1958) Wigforss, Ernst Wigforss, Ernst Wigforss, Ernst Wigforss, Ernst Wigforss, Ernst

Skatt

Skatt är en obligatorisk inbetalning som är ålagd fysiska personer och juridiska personer utifrån dennes förehavanden.

Definition

Skatt är dels direkt skatt som utgår på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Juridiska personer skall betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Man kan säga att en skatt är generell medan en avgift endast behöver betalas av den som utnyttjar en facilitet, t.ex. dagisavgift, vårdavgift etc. Ett mellanting är arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän löneavgift, vilka i princip är skatter, s.k. löneskatter, eftersom de är generella. Alla anställda och egenföretagare har dock möjlighet att ta del av de offentliga system som finansieras av de nämnda avgifterna. Egenavgifter sägs dessutom vara en försäkring. Omvänt skulle fordonsskatt kunna kallas avgift eftersom endast fordonsägare skall betala den. Tillsammans med vägtrafikskatten (fordonsskatten) debiteras en registerhållningsavgift som 1967-1970 var en särskild trafikomläggningsskatt. I Sverige betalas skatten till kommun, landsting eller stat.

Skatter i Sverige

- kommunal inkomstskatt, kommunalskatt
- statlig fastighetsskatt
- statlig förmögenhetsskatt
- statlig inkomstskatt
- alkoholskatt
- allmän pensionsavgift
- arbetsgivaravgifter
- avgift till registrerat trossamfund
- avkastningsskatt på pensionsmedel
- begravningsavgift
- bensinskatt
- beskattning av valutakursreserv
- beskattning av viss privatinförsel
- dieseloljeskatt
- egenavgifter
- energiskatt
- fordonsskatt på utländska fordon
- förmånsskatt
- kassettskatt
- koldioxidskatt
- kyrkoavgift
- lagerskatt på dieselolja
- lagerskatt på viss bensin
- lotteriskatt
- mervärdesskatt
- ränta på skatt, skattetillägg eller avgift
- saluvagnsskatt
- sjömansskatt
- skatt på annonser och reklam
- skatt på avfall
- skatt på bekämpningsmedel
- skatt på gödselmedel
- skatt på naturgrus
- skatt på ränta på skogskontomedel m.m.
- skatt på spel
- skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
- skatt på vinstsparande m.m.
- skatt på vissa dryckesförpackningar
- skatt på vissa resor
- skattetillägg och förseningsavgift
- stämpelskatt på aktier
- stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
- svavelskatt
- särskild löneskatt på pensionskostnader
- särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
- särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.
- tobaksskatt
- totalisatorskatt
- TV-avgift
- vägtrafikskatt
- fordonsskatt
- kilometerskatt
- registerhållningsavgift

Skattebetalning

- Registrering
- Skattekonto
- Preliminär skatt (skatteavdrag)
- A-skatt
- Särskild A-skatt
- F-skatt
- F-skattsedel
- F-skattebevis
- Självdeklaration
- Slutlig skatt
- Skattedeklaration

Religiös skatt

Kyrkan och den organiserade religionen såg möjligheten att öka sina intäkter och pålade de troende att betala en summa för drift, skötsel och underhåll av kyrkor, gudshus, till samhällstjänster etc. För vissa religioner är detta obligatorisk och påbjudet, för andra religioner är inbetalningen frivillig. Följande är några religiösa skatter:
- församlingsskatt, kyrkosamfund i Sverige
- Koppskatt (huvudskatt)
- Tionde
- Zakat, (allmosseskatt), islam - påbjudet, obligatorisk
- Huqúqu'lláh (Guds Rättighet), bahá'í - påbjudet, obligatorisk
- Lagaan, Hinduism
- Jizyah, judar, historisk skatt inom muslimska områden

Framtiden

Globaliseringen och den svenska skattestrukturen
Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Utredningen är nu föremål för en bred remissbehandling fram till sommaren 2003. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden. Ur "Vårpropositionen 2003 Finansplan" Från och med år 2005 togs arvs- och gåvoskatten bort helt och hållet. Skatter som nu är under hårt tryck att tas bort är följande skatter: Förmögenhetsbeskattning, Fastighetsbeskattning, Reavinstbeskattning av fastighet och Reavinstbeskattning av kapital. Olika skatter associerade med arbete är också under tryck då Sverige har en väldigt hög skattenivå om man jämför med andra länder. Vissa nationalekonomer hävdar att detta slår ut svenska arbeten.

Internationella skattenivåer

Regeringskostnader

"General government total outlays" i procent av BNP under 2004 enligt OECD "Fiscal balances and public indebtedness - EO76 Annex Tables" ([http://www.oecd.org/topicstatsportal/0,2647,en_2825_495684_1_1_1_1_1,00.html]).
- Sverige (57,5)
- Danmark (55,6)
- Frankrike (54,5)
- Ungern (51,3)
- Finland (50,5)
- Österrike (49,9)
- Grekland (49,8)
- Belgien (49,2)
- Nederländerna (48,9)
- Italien (48,7)
- Tyskland (47,8)
- Norge (46,7)
- Storbritannien (44,4)
- Spanien (41,0)
- Kanada (39,4)
- Nya Zeeland (38,2)
- USA (35,6)
- Irland (33,9)

Skatt på arbete

Internationellt

Den avgift på utbetalad inkomst regeringen kräver, som en procent av den inkomst den arbetande personen erhåller

Amerikas förenta stater

Förenta staternas regering har sex "tax brackets" för skatteåret 2004. Pengarna betalas till en finansavdelning, United States Treasury. För 2003 och 2004 var nivåerna:
- 10 %: 2 651 till 9 700 dollar
- 15 %: 9 701 till 30 800 dollar
- 25 %: 30 801 till 68 500 dollar
- 28 %: 68 501 till 148 700 dollar
- 33 %: 148 701 till 321 200 dollar
- 35 %: 321 201 dollar och mer Individen betalar den angivna procenten på den del av inkomsten som hamnar inom varje "bracket". Detta gör att varje ökning i inkomst resulterar i en ökning av personens inkomst efter skatt. Till exempel blir en person som betalades 10 000 dollar under 2003 skyldig 10 % av varje dollar som hamnar inom 2 651 dollar till 9 700 dollar, och sedan 15 % på varje dollar mellan 9 701 dollar och 10 000 dollar, vilket sammanlagt blir 750 dollar i inkomstskatt.

Exempel

En årlig inkomst på 27 000 dollar efter skatt resulterar i en skattekostnad på 7 566 dollar (28 % av inkomst efter skatt) ("social security"-skatt 12 %, inkomstskatt 13 %).
- 30 800 (bruttoinkomst)
- (9 700-2 651) · 0,1 = 704,9 (bracket 1)
- (30 800-9 701) · 0,15 = 3 164,85 (bracket 2)
- 704,9+3 164,85 = 3 869,75 (income tax excluding social security tax)
- 30 800 · 0,12 = 3 696 (social security tax)
- 3 869,75+3 696 = 7 565,75 (tax on income including social security tax)
- 30 800-3 869,75 = 26 930,25 (after tax income)

Sverige

Sverige har tre inkomstskattnivåer (2004): ([http://www.skatteverket.se/])
- 31 % (statlig 7 %, kommunal 24 %) + 200 kronor: 0 till 291 800 kronor
- 31 % + 20 % (statlig skatt) + 200 kronor: 291 800 till 441 300 kronor
- 31 % + 25 % (statlig skatt) + 28 280 kronor: 441 300 och mer Individen betalar den angivna procenten på den del av inkomsten som överstiger beloppsgränserna. Så varje ökning i bruttoinkomst resulterar i en högre nettoinkomst.

Exempel

En årlig inkomst på 190 000 kronor efter skatt resulterar i en skattekostnad på 393 255 kronor (145 % av inkomst efter skatt) (består av arbetsgivaravgifter 33 %, "effektiv" inkomstskatt (källskatt) 46 %).
- 500 000 (bruttoinkomst)
- 500 000 · 0,62 = 228 255 (income tax excluding social security tax)
- 500 000 · 0,33 = 165 000 (social security tax)
- 310 000+165 000 = 393 255 (tax on income (income tax and social security tax))
- 500 000-310 000 = 271 745 (after tax income)

Källor

- Skattebetalningslagen (1997:483)
- Inkomstskattelagen (1999:1229)
- Lagen (1994:1776) om skatt på energi
- Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Se även

- Skattebetalarnas förening

Externa länkar

- [http://www.skatteverket.se/ Skatteverket]
- [http://www.skattebetalarna.se/ Skattebetalarnas förening]
- [http://www.skattefakta.com/ Svenskt näringslivs skattefakta]
- [http://www.riksdagen.se/debatt/sfst/index.asp Riksdagen författningar]
- [http://www.regeringen.se/sb/d/2990/a/17626 Skatt på arbete]
- [http://www.skatter.se skatter.se en mötesplatsen för alla som arbetar aktivt med skatter] Kategori:Ekonomi Kategori:Nationalekonomi simple:Tax zh-min-nan:Sòe-kim

30 januari

30 januari är årets 30:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 335 dagar av året.

Dagens namn

- Gunilla, Gunhild

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Gunilla
- 1901: Gunhild (Gunilla anses inte riktigt i tiden, utan byts ut)
- 1986: Gunhild, Gunilla - tillbaka, och Gunnel
- 1993: Gunhild, Gunilla. (Gunnel flyttas till 1 juni)

Händelser

- 1465 - Fred sluts mellan Karl Knutsson Bonde och Jöns Bengtsson m.fl. i Stockholm varvid Karl abdikerar som svensk kung för andra gången.
- 1592 - Ippolito Aldobrandini blir påve; Clemens VIII.
- 1658
- Tåget över Lilla Bält genomförs.
- Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Tybrindvig.
- 1904 - Den första fasta biografen i Stockholm öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan.
- 1921 - Den första ishockeymatchen i Sverige spelas.
- 1933 - Adolf Hitler svär eden som Tysklands rikskansler.
- 1944 - Tjänstemännens centralorganisation (TCO) bildas genom en sammanslagning av DACO och gamla TCO.
- 1945 - Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med ca 10 000 flyktingar från Gdynia, sänks i Östersjön av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer.
- 1948
- Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist.
- Olympiska vinterspelen 1948 invigs i St Moritz i Schweiz.
- 1949 - Förhandlingarna om en Nordisk försvarspakt strandar vid ett möte i Oslo.
- 1954 - Den första transistorradion i Sverige demonstreras.
- 1955 - 23-årige ripjägaren Evert Stenmark räddas efter åtta dygn under ett snöskred utanför Tärnaby.
- 1969 - The Beatles sista offentliga framträdande, den berömda takkonserten.
- 1976 - Ingmar Bergman hämtas av polis på Dramaten misstänkt för skattebrott. Åtalet, som snart läggs ner, utlöser debatt om skattesystemet och rättssäkerheten i Sverige.
- 2005 - Parlamentsval i Irak.

Födda

- 1716 - Carl Fredrik Adelcrantz, svensk friherre och arkitekt.
- 1724 - Nils Adam Bielke, svenskt riksråd.
- 1846 - F.H. Bradley, brittisk filosof.
- 1882 - Franklin D Roosevelt, amerikansk president 1933-1945.
- 1884 - Gustaf Hedström, svensk operettsångare, skådespelare samt sång- och talpedagog.
- 1887 - Arne Lindblad, svensk skådespelare.
- 1889 - Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
- 1892 - Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
- 1894 - Boris III av Bulgarien, kung av Bulgarien.
- 1899 - Max Theiler, sydafrikansk forskare, Nobelpristagare i medicin 1951.
- 1910 - C. Subramaniam, indisk politiker.
- 1911 - Roy Eldridge, amerikansk jazzmusiker.
- 1913 - Sten-Åke Cederhök svensk skådespelare.
- 1914
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 1923 - Tosse Bark, svensk kompositör, musiker, sångare och skådespelare.
- 1924 - Lloyd Alexander, amerikansk översättare och författare.
- 1927 - Olof Palme, svensk statsminister 1969-1976 och 1982-1986.
- 1930 - Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
- 1936 - Rune Zetterström, svensk operasångare.
- 1937
- Vanessa Redgrave, brittisk skådespelare.
- Boris Spasskij, sovjetisk schackspelare.
- 1942 - Marty Balin, amerikansk sångare, gitarrist, medlem i Jefferson Airplane.
- 1944 - Jógvan við Keldu, Färöarnas inrikesminister.
- 1945 - June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.
- 1947 - Steve Marriott, sångare i The Small Faces.
- 1951 - Phil Collins, brittisk musiker.
- 1955 - Curtis Strange, amerikansk golfspelare.
- 1957 - Payne Stewart, amerikansk golfspelare.
- 1958 - Mats Qviström, svensk skådespelare.
- 1962 - Abdullah II av Jordanien, kung av Jordanien 1999-.
- 1972 - Peder Fredricson, svensk ryttare.
- 1974 - Christian Bale, brittisk skådespelare.
- 1975 - Magnus Bäckstedt, svensk cyklist.
- 1978 - Daniel Lindström, svensk sångare, vinnare av Idol 2004.
- 1981 - Afonso Alves, brasiliansk fotbollsspelare]

Avlidna

- 1629 - Carlo Maderno, italiensk arkitekt.
- 1649 - Karl I, kung av England och Skottland 1625-1649 (avrättad).
- 1652 - Georges de La Tour, fransk konstnär, målare.
- 1867 - Komei, japansk kejsare 1846-1867.
- 1889
- Kronprins Rudolf av Österrike, österrikisk ärkehertig, kronprins, självmord.
- Marie Vetsera, österrikisk friherrinna, älskarinna till kronprins Rudolf av Österrike, självmord.
- 1897 - Robert Themptander, svensk politiker och ämbetsman, finansminister 1881-1886, statsminister 1884-1888, landshövding i Stockholms län 1888-1896.
- 1948
- Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare, mördad av hinduisk extremist.
- Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
- 1951 - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
- 1958 - Ernst Heinkel, tysk flygplanskonstuktör.
- 1976 - Emy Hagman, svensk skådespelare.
- 1982
- Tora Dahl, svensk författare.
- Stanley Holloway, brittisk skådespelare.
- 1988 - Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
- 1989 - Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.
- 1991 - John Bardeen, amerikansk fysiker, dubbel nobelpristagare.
- 1996 - Tom Younger, amerikansk skådespelare, producent, och regissör, verksam i Sverige.
- 2001 - Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare.

Se även

29 januari - 31 januari - 30 december - 28 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 030 ja:1月30日 ko:1월 30일 simple:January 30 th:30 มกราคม

Januari

Januari är årets första månad och har 31 dagar. Den innehåller årets 1:a till 31:a dag (1:a till 31:a vid skottår). Namnet kommer från lat. Januãrius, "helgad åt Janus". I Sverige kallades januari förr för torsmånad, i Danmark glugmåned. Under 1961-90 varierar medeltemperaturen för januari månad inom Sverige från -16° (Kiruna) och 0° (Skånes sydkust). Mellan juli och januari månad inträffar de största skillnaderna i dygnsmedeltemperatur med 30,8° (Jokkmokk) och 30,7° (Vitangi). Medelnederbörden är 160 mm (där Stora och Lilla luleälven bildas, nordvästra Lappland) och 20 millimeter på ett flertal platser (Lapplands skogsland, Stockholmsregionen, m.fl.)

Extern länk

- [http://www.smhi.se/sgn0102/images/p35.gif Januaris medeltemperatur]
- [http://www.smhi.se/sgn0102/images/p105.gif Januaris medelnederbörd] Kategori:Månader ja:1月 ko:1월 ms:Januari simple:January th:มกราคม

7 februari

7 februari är årets 38:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 327 dagar av året, 328 om det är skottår.

Dagens namn

- Rikard, Dick

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Richardus, Rikard
- 1901: Rikard
- 1986: Rikard, Ricky och Rigmor
- 1993: Rikard, Dick - från 3 februari. (Rigmor flyttas till 27 september, Ricky utgår ur almanackan)

Händelser

- 1974 - Grenada blir självständigt (från Storbritannien).
- 1982 - Ingemar Stenmark vinner slalom i alpina VM i Schladming och Bengt Fjällberg blir trea.
- 1986 - Haitis hatade diktator Jean-Claude Duvalier tvingas gå i landsflykt sedan han förlorat makten i Haiti.

Födda

- 1478 - Thomas More, engelsk politiker och författare.
- 1812 - Charles Dickens, brittisk författare.
- 1816 - Jean-Frederic Frenet, fransk matematiker.
- 1824 - William Huggins, engelsk fysiker och astronom.
- 1833 - Ricardo Palma, peruansk författare.
- 1854 - Robert B. Mantell, skotsk-amerikansk skådespelare.
- 1860 - Anna Norrie, svensk skådespelare och operettsångerska.
- 1867 - Laura Ingalls Wilder, amerikansk författare.
- 1885 - Sinclair Lewis, amerikansk författare.
- 1897 - Henry Richter, svensk journalist och manusförfattare.
- 1902 - Verner Oakland, svensk skådespelare.
- 1908 - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 1909 - Enok Sarri, samisk väderspåman.
- 1918 - Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
- 1919 - Gerd Mårtensson, svensk skådespelare.
- 1920 - Eddie Bracken, amerikansk skådespelare.
- 1932 - Gay Talese, amerikansk författare och journalist.
- 1937 - Svante Thuresson, svensk sångare.
- 1938 - S. Ramachandran Pillai, indisk kommunistisk politiker.
- 1947 - Caisa Westling, svensk filmproducent, projektledare och inspelningsledare.
- 1953 - Astrid Assefa, svensk-etiopisk skådespelare, sångerska, teaterregissör och teaterchef.
- 1955 - Miguel Ferrer, amerikansk skådespelare.
- 1962 - Garth Brooks, amerikansk countryartist.
- 1968 - Peter Bondra, slovakisk ishockeyspelare.
- 1978
- David Carmel, svensk skådespelare.
- Ashton Kutcher, amerikansk skådespelare, programledare, modell och producent.
- 1983 - Elin Grindemyr, svensk fotomodell.

Avlidna

- 1823 - Ann Radcliffe, engelsk författare.
- 1837 - Gustav IV Adolf, svensk kung 1792-1809.
- 1864 - Vuk Stefanovic Karadzic, serbisk språkreformator.
- 1878 - Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve 1846-1878.
- 1931 - Sven Nyblom, svensk regissör, översättare av opera- och operettlibretton och operasångare (tenor).
- 1944 - Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 1949 - Carl Hagman, svensk sångare och skådespelare.
- 1979
- Verner Arpe, svensk skådespelare.
- Josef Mengele, nazistisk läkare, krigsförbrytare.
- 1986 - Inga Ellis, svensk skådespelare.
- 1992 - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
- 1994 - Witold Lutoslawski, polsk kompositör.
- 1997 - Allan Edwall, svensk skådespelare, författare, musiker.
- 1999
- Hussein I, Jordaniens kung 1951-1999.
- Lars Molin, svensk författare.
- 2003 - Gunnar Arvidsson, journalist och TV-profil.

Se även

6 februari - 8 februari - 7 januari - 7 mars -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 038 ja:2月7日 ko:2월 7일 simple:February 7 th:7 กุมภาพันธ์

Hermann Göring

Hermann Wilhelm Göring, född 12 januari 1893 i Rosenheim, Bayern, Tyskland, död 15 oktober 1946 i Nürnberg, Bayern, Tyskland (självmord). Son till rikskommissarien i Tyska Sydvästafrika Heinrich Ernst Göring (1838-1913) och hans hustru Franziska Tiefenbrunn (1859-1923). Tysk politiker, militär; riksdagsledamot för NSDAP 1928, tyska riksdagens talman 1932, fältmarskalk 1938, riksmarskalk 1940. Chef för det tyska flygvapnet, Luftwaffe.

Liv och karriär

Hermann Göring föddes den 12 januari 1893. Hans far var vid den tiden generalkonsul på Haiti. Modern födde Hermann i Tyskland, men återvände dock omedelbart efter födseln till sin make i Västindien. Hermann omhändertogs av en guvernant. Han blev tidigt intresserad av friluftsliv och kom så småningom in på en kadettskola. Under första världskriget gjorde han sig inom kort känd som en av de främsta tyska stridsflygarna. 1916 blev han nedskjuten, men återhämtade sig tämligen snabbt. Vid krigsslutet var han chef för Richthofeneskadern. Åren efter kriget vistades Göring i bl.a. Danmark och Sverige och försörjde sig som pilot. I Sverige träffade han på Rockelsta gods (ägt av Eric von Rosen) den svenska adelsdamen Carin von Kantzow (f. friherrinna Fock, 1888-1931); de gifte sig 1922. I München kom Göring i kontakt med Adolf Hitler, vars politiska idéer tilltalade Göring. Göring anslöt sig till NSDAP i slutet av 1922. Ett av hans första uppdrag inom partiet var att organisera SA. Han deltog i den misslyckade Ölkällarkuppen i München den 9 november 1923, varvid han sårades svårt och fick tillbringa ett drygt år på sjukhus. Under konvalescensen utvecklade Göring ett