:: wikimiki.org ::

1936

1936

Händelser

- 8 januari - Enligt rapport till medicinalstyrelsen finns det 13 spetälska i Sverige.
- 16 januari - Den svenska stiftelsen Solstickan bildas. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till kroniskt sjuka barn och gamla.
- 20 januari - Edward VIII tillträder som kung av Storbritannien.
- 7 mars - Tyskland återtar Rhenlandet i strid med Locarnopakten och Versaillesfreden.
- 2 april - Elektrifieringen av norra stambanan är klar i och med att sträckan Bollnäs-Ånge öppnas för elektrisk trafik.
- 15 april - Charlie Chaplins film Moderna tider har svensk premiär.
- 9 maj - Italien annekterar formellt Abessinien.
- 21 maj - Den svenska folkskolan förlängs från sex till sju år.
- 23 maj - Stockholms första reguljära flygplats på land invigs i Bromma.
- Maj - LO och SAF inleder förhandlingar i Saltsjöbaden.
- 11 juni - Den svenska riksdagens borgerliga majoritet fattar över huvudet på den socialdemokratiska regeringen beslut om förstärkning av försvaret. Grundutbildningstiden ökar från 90 till 150 dagar och Försvarsstaben, överbefälhavarens ledningsorgan i fred, bildas.
- 13 juni - De borgerliga fäller ett förslag om dyrortsgruppering av de svenska pensionerna.
- 15 juni - De båda händelserna 11 och 13 juni leder till att den svenska regeringen tvingas avgå.
- 19 juni - Sveriges statsminister Per Albin Hansson avgår och efterträds av Axel Pehrsson-Bramstorp i en ren bondeförbundsregering med mycket smalt parlamentariskt underlag. Denna regering sitter i endast några månader, i avvaktan på höstens val, och kallas för "Semesterregeringen".
- 22 juni - Lantbrukaren Albert Johansson och hans son Thure finner ett bevarat 1300-talslik i Bocksten i Rolfstorp utanför Varberg i Halland. Fyndet, som ger en god bild av 1300-talets klädedräkt, ställs ut på Varbergs museum och blir känt som "Bockstensmannen".
- 24 juni - Tre medlemmar ur den så kallade Salaligan grips för en serie ouppklarade mord.
- 13 juli - De spanske politikern José Calvo Sotelo mördas, vilket leder till att spanska inbördeskriget utbryter.
- 17 juli - Francisco Franco och andra generaler gör en statskupp mot den nyligen valda folkfronts-regeringen och startar därmed spanska inbördeskriget. Cirka 500 svenska frivilliga deltar i internationella brigaden. 164 av dem stupar (osäkra uppgifter).
- 24 juli - Carl Milles Orfeusgrupp utanför Konserthuset i Stockholm avtäcks.
- 26 juli - Den första kapprodden med kyrkbåtar på Siljan hålls.
- 4 augusti
- Sven Hedin håller tal vid Berlin-OS.
- Japan slår Sverige med 3-2 i fotboll vid OS i Berlin, varvid Sven Jerring refererar med sitt klassiska "Japaner, japaner, japaner".
- 15 augusti - Sverige förklarar sig neutralt i spanska inbördeskriget och förklarar sig inte vara bundet av NF:s sanktionsbestämmelser.
- 20 september - Vid det svenska valet till Andra kammaren får socialdemokraterna 49,5% av rösterna. Nazisterna gör sitt bästa val i Sverige någonsin med 0,7%.
- 28 september - Socialdemokraterna under ledning av Per Albin Hansson bildar koalitionsregering med Bondeförbundet.
- 25 oktober - Adolf Hitler och Benito Mussolini tillkännager axeln Rom-Berlin.
- 19 november - Birger Furugårds nazistparti Svenska Nationalsocialistiska partiet upplöses. Medlemmarna uppmanas ansluta sig till det av Sven-Olov Lindholm ledda Nationalsocialistiska arbetarpartiet.
- 25 november - Tyskland och Japan undertecknar Antikominternpakten.
- 8 december - Journalisten Barbro Alvings (Bang) ögonvittnesskildringar från spanska inbördeskriget börjar publiceras i Dagens Nyheter.
- 11 december - Edward VIII abdikerar från kungatronen i Storbritannien.
- 16 december - Hovrätten för övre Norrland invigs i Umeå.
- 26 december - Filmen Söder om landsvägen med Edvard Persson har premiär på biografen Astoria i Stockholm.
- Den svenska förenings- och förhandlingsrätten lagfästs, varvid även tjänstemän får lagstadgad förhandlingsrätt.
- Bertil Ohlin ger ut skriften Fri eller dirigerad ekonomi där principerna för socialliberalismen skisseras, vilken i princip innebär dagens svenska planekonomi.
- De första svenska barnrikehusen färdigställs. De är hyreshus för barnfamiljer med små inkomster.
- Den svenska lantarbetstidslagen stiftas och gäller för jord- och trädgårdsbruk där en eller flera arbetare förutom lantbrukarens familj är stadigvarande sysselsatt. Arbetsdagens och -veckans längd inom jord- och trädgårdsbruk regleras i denna lag.
- Den svenske tenoren Jussi Björling slår igenom internationellt som Rodolphe i La Bohème i Wien.
- Höganäs och Ljungby får stadsprivilegium.

Födda

- 1 januari - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 12 januari - Muhammed Sayed, indisk politiker.
- 13 januari - Margareta Henning, svensk skådespelare.
- 23 januari - Axel Fritz, svensk skådespelare.
- 28 januari
- Alan Alda, amerikansk skådespelare.
- Ismail Kadare, albansk författare.
- 30 januari - Rune Zetterström, svensk operasångare.
- 3 februari
- James Bridges, amerikansk regissör.
- Lasse Sarri, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 11 februari
- Per Clemensson, svensk författare.
- Sigvard Hammar, svensk journalist i press, radio och TV samt programledare.
- Burt Reynolds, amerikansk skådespelare.
- 20 februari
- Roy Beggs, brittisk parlamentsledamot för Ulster Unionist Party.
- Kerstin Widgren, svensk skådespelare.
- 22 februari - Henny Moan, norsk skådespelare.
- 29 februari
- Jack Lousma, amerikansk astronaut.
- Ingemar Odlander, svensk journalist.
- Henri Richard, ishockeyspelare.
- 3 mars - Georg Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1989-1991.
- 4 mars - Jim Clark, brittisk racerförare.
- 15 mars - Howard Greenfield, amerikansk textförfattare (Oh Carol, Breaking Up Is Hard To Do).
- 16 mars - Eva Kotamanidou, grekisk skådespelare.
- 17 mars - Thomas Mattingly, amerikansk astronaut.
- 18 mars
- Elisabeth Falk, svensk skådespelare.
- F W de Klerk, sydafrikansk politiker, president 1989-1994.
- 19 mars - Ursula Andress, schweizisk skådespelare.
- 1 april - Tarun Gogoi, indisk politiker, chefsminister i Assam.
- 2 april - Abdelhamid Brahimi, före detta regeringschef i Algeriet.
- 3 april - Karl G Gustafson, svensk skådespelare.
- 9 april - Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- 14 april - Akwasi Afrifa, ledare för Ghanas militärjunta 1969-1970.
- 17 april - Henrik Liljegren, svensk diplomat, talskrivare och författare.
- 20 april - Monica Ekberg, svensk skådespelare.
- 23 april - Roy Orbison, amerikansk rock-and-roll-sångare.
- 29 april - Zubin Mehta, indisk orkesterledare (dirigent) inom klassisk musik.
- 1 maj - Hasse Wallman, svensk kompositör, sångtextförfattare, regissör, manusförfattare, produktionsledare och direktör.
- 2 maj - Engelbert Humperdinck, brittisk musiker.
- 9 maj - Glenda Jackson, brittisk skådespelare och politiker.
- 12 maj - Frank Stella, amerikansk konstnär, målare.
- 15 maj - Egon Engström, svensk skådespelare.
- 17 maj - Dennis Hopper, amerikansk skådespelare och regissör.
- 21 maj
- Günter Blobel, amerikansk läkare, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1999.
- Datuk Patinggi Abdul Taib Mahmud, chefsminister på Sarawak.
- 27 maj - Birgitta Grönwald, svensk skådespelare.
- 9 juni - Åke Lundqvist, svensk skådespelare.
- 10 juni - Åke Strömmer, svensk sportjournalist
- 11 juni - Helena Brodin, svensk skådespelare.
- 14 juni - Irmelin Sandman Lilius, finlandssvensk författare.
- 18 juni - Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
- 23 juni - Costas Simitis, grekisk regeringschef.
- 25 juni - Birgitta Hofgård, svensk skådespelare.
- 30 juni - Ann Lundgren, svensk skådespelare.
- 2 juli - Harry Barnes, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 4 juli - Ralph Abraham, amerikansk matematiker och kaosteoretiker.
- 6 juli - Stellan Olsson, svensk regissör och manusförfattare.
- 7 juli
- Tord Ganmark, svensk barnskådespelare.
- Jo Siffert, schweizisk racerförare.
- 10 juli - Anne-Lie Kinnunen, svensk sångerska och skådespelare.
- 13 juli - Niels Dybeck, svensk skådespelare.
- 14 juli - Robert Overmyer, amerikansk astronaut.
- 31 juli - Boniface Alexandre, president i Haiti.
- 1 augusti - Yves Saint-Laurent, fransk modeskapare.
- 12 augusti - Kjell Grede, svensk regissör och manusförfattare.
- 23 augusti - Henry Lee Lucas, amerikansk mördare.
- 5 september - John Danforth, amerikansk advokat och politiker, FN-ambassadör från 2004.
- 7 september - Buddy Holly, amerikansk sångare.
- 9 september - Jerrold Immel, amerikansk kompositör.
- 17 september - Rolv Wesenlund, norsk komiker och skådespelare.
- 29 september - Silvio Berlusconi, italiensk politiker, Italiens premiärminister 1994 och från 2001.
- 4 oktober - Christopher Alexander, österrikisk arkitekt.
- 5 oktober - Václav Havel, tjeckisk författare och politiker.
- 6 oktober - Ralph Lundsten, svensk kompositör och kortfilmsregissör.
- 10 oktober - Nigel Beard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 11 oktober - Charles Fullerton, amerikansk astronaut.
- 15 oktober
- Madan Lal Khurana, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1994-1996.
- Kari Rydman, finländsk tonsättare.
- 16 oktober - Andrej Tjikatilo, seriemördare från Ukraina.
- 24 oktober - Bill Wyman, eg. William Perks, basist, medlem i Rolling Stones.
- 31 oktober - Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör (Lilla huset på prärien och Bröderna Cartwright) och sångare.
- 1 november - Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
- 3 november - Roy Emerson, australisk tennisspelare.
- 4 november - Didier Ratsiraka, president av Madagaskar 1975-1993 och 1997-2002.
- 8 november - Edward Gibson, amerikansk astronaut.
- 15 november - Wolf Biermann, tysk vissångare och författare.
- 18 november
- Hank Ballard, amerikansk sångare.
- Ahmad Yassin, andlig ledare för Hamas.
- 16 december - Katinka Faragó, svensk scripta och filmproducent.
- 17 december - Tommy Steele, brittisk sångare.
- 25 december
- Ismail Merchant, indisk filmproducent.
- Dharam Singh, indisk advokat och politiker (INC).
- 31 december - Siw Malmkvist, svensk populärsångerska.
- Tariq Aziz, irakisk politiker.
- Ernest Shonekan, vald till president i Nigeria, men tillträdde aldrig.

Avlidna

- 16 januari - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal, avrättad.
- 18 januari - Rudyard Kipling, brittisk författare och poet, nobelpristagare.
- 20 januari - George V, brittisk kung 1910-1936.
- 27 februari - Ivan Pavlov, rysk fysiolog och psykolog.
- 28 februari - Justus Hagman, svensk skådespelare.
- 2 april - Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 8 april - Robert Bárány, ungersk-svensk läkare, nobelpristagare.
- 14 maj - Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
- 16 maj - Julius Schreck, tysk nazist, SS-Oberführer.
- 25 maj - Gustav Holst, brittisk tonsättare.
- 18 juni - Maxim Gorkij, rysk författare.
- 21 juni - Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 13 juli - José Calvo Sotelo, spansk politiker.
- 2 augusti - Louis Blériot, fransk flygpionjär.
- 19 augusti
- Federico García Lorca, spansk författare, mördad.
- Oscar von Sydow, svensk politiker och ämbetsman, civilminister 1914-1917, statsminister februari-oktober 1921, riksmarskalk 1934-1936.
- 31 augusti - Ossian Brofeldt, svensk skådespelare och sångare.
- 24 oktober - Fred Ott, amerikansk skådespelare.
- 9 december
- Juan de la Cierva, spansk flygpionjär.
- Arvid Lindman, svensk statsminister 1906-1911 och 1928-1930.

Nobelpris

- Fysik
- Victor Hess, Österrike
- Carl D Andedrson, USA
- Kemi - Petrus Debye, Nederländerna
- Medicin
- Sir Henry Dale, Storbritannien
- Otto Loewi, Österrike
- Litteratur - Eugene O'Neill, USA
- Fred - Carlos Saavedra Lamas, Argentina Kategori:Årtal Kategori:1930-talet ja:1936年 ko:1936년 ms:1936 simple:1936 th:พ.ศ. 2479

8 januari

Dagens namn

- Erland

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Erhard
- 1901: Erland
- 1986: Erland, Erhard - tillbaka igen, och Erla.
- 1993: Erland, Erhard. (Erla utgår ur almanackan)
- 2001: Erland. (Erhard flyttas till 5 maj)

Händelser

- 1198 - Lotario de' Conti blir påve med namnet Innocentius III.
- 1297 - Monaco blir självständigt då släkten Grimaldi installerar sig som furstehus.
- 1307 - Ett stillestånd sluts i Bogesund mellan den danske kungen Erik Menved och de svenska hertigarna Erik och Valdemar.
- 1657 - Sveriges allierade, Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien), angriper Polen med en stor här.
- 1678 - Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Warksow.
- 1912 - African National Congress (ANC) bildas i Sydafrika.
- 1917 - Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte. Se Sveriges historia: Sverige under första världskriget.
- 1924 - Renhållningsarbetarna i Sundsvall går ut i strejk.
- 1931 - Författaren Hjalmar Bergman begravs.
- 1937 - Teologen Olle Meurling rapporteras stupad. Han är en av de första svenskar som rest som frivillig till spanska inbördeskriget för att strida mot Franco.
- 1940 - Svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.
- 1950 - Ishockeyklubben Huddinge IK bildas.
- 1958 - Bobby Fisher vinner för första gången amerikanska mästerskapet i schack vid 14 års ålder.
- 1960 - Flera antisemitiska aktioner utförs i Sverige samtidigt med en våg av antisemitiska tilltag i Europa.
- 1964 - Ett upprop om kristendomsämnets bevarande på gymnasiet undertecknas av 2,2 miljoner personer.
- 1974 - Bensinransonering införs i Sverige.
- 1986 - Bioteknikföretaget Fermentas vd Refaat el Sayed och Volvos Pehr G Gyllenhammar tillkännager samgående.
- 1991 - Svenska regeringen bidrar till FN-insatsen i Kuwaitkriget genom att skicka ett fältsjukhus till Saudiarabien.
- 1992 - Sakigake flyger förbi jorden, det är första gången detta sker med en japansk rymdfarkost.
- 2005 - En stark storm drabbar norra Europa, däribland Sverige, där 100.000-tals hushåll blir ström- och telefonlösa för en lång tid.

Födda

- 1816 - Isak Georg Stenman, svensk författare.
- 1836 - Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
- 1904 - Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.
- 1912
- José Ferrer, puertoricansk-amerikansk skådespelare.
- Folke Hamrin, svensk skådespelare.
- 1921 - Gunnel Wadner, svensk skådespelare.
- 1929 - Saeed Jaffrey, indisk skådespelare.
- 1931 - Barbro Larsson, svensk skådespelare och regissör.
- 1934 - Georg Riedel, svensk musiker och kompositör.
- 1935 - Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare.
- 1937 - Shirley Bassey, walesisk sångerska.
- 1941
- Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python.
- Boris Vallejo, peruansk-amerikansk konstnär.
- 1942
- Stephen Hawking, brittisk vetenskapsman.
- Junichiro Koizumi, japansk premiärminister.
- 1943 - Andrew Hunter, brittisk politiker.
- 1946 - Robbie Krieger, amerikansk musiker, gitarrist i The Doors.
- 1947
- David Bowie, brittiskfödd rocksångare.
- Samuel Schmid, schweizisk politiker, president 2005.
- Brian Wickens, nyzeeländsk skådespelare.
- 1950 - Gilles Villeneuve, kanadensisk racerförare.
- 1959 - Paul Hester, australisk musiker, trummis i Crowded House 1984-1994.
- 1967 - Tom Watson, brittisk parlamentsledamot för Labour 2001-.
- 1971 - Jesper Jansson, svensk fotbollsspelare.
- 1973 - Sean Paul, jamaicansk sångare och musiker.
- 1979
- Hanna Ljungberg, svensk fotbollsspelare.
- Adrian Mutu, rumänsk fotbollsspelare.
- Sarah Polley, kanadensisk skådespelare.

Avlidna

- 1198 - Celestinus III, född Giacinto Bobone Orsini , påve 1191-98.
- 1642 - Galileo Galilei, italiensk vetenskapsman.
- 1713 - Arcangelo Corelli, italiensk kompositör och violinist.
- 1775 - John Baskerville, engelsk typograf.
- 1810 - Daniel Melanderhjelm, svensk matematiker och astronom.
- 1896 - Paul Verlaine, fransk poet.
- 1941 - Robert Baden-Powell, scoutrörelsens grundare.
- 1957 - Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
- 1967 - Kolbjörn Knudsen, svensk skådespelare.
- 1976 - Zhou Enlai, kinesisk premiärminister 1949-1976.
- 1983 - Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
- 1990 - Terry-Thomas, brittisk skådespelare och komiker.
- 1994 - Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.
- 1996 - François Mitterrand, fransk politiker, president 1981-95.
- 1997 - Melvin Calvin, amerikansk kemist, nobelpristagare
- 1998 - Imi Lichtenfeld, israelisk militär.

Se även

7 januari - 9 januari - 8 december - 8 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 008 ja:1月8日 ko:1월 8일 ms:8 Januari simple:January 8 th:8 มกราคม

Spetälska

Lepra, (Andra namn: spetälska, Hansens sjukdom), en infektionssjukdom orsakad av bakterien Mycobacterium leprae. Man räknar med att det finns ca 10 miljoner leprasjuka i världen, främst i tropiska länder med låg utvecklingsnivå. Förr trodde man att sjukdomen var smittsam och obotlig och de drabbade isolerades därför i spetälskekolonier. Sådana kolonier existerar fortfarande, bland annat i Indien och på Filippinerna. Det har senare visat sig att sjukdomen relativt enkelt kan botas genom en antibiotika-kur. Bibeln omnämner spetälska flera gånger, men det är tveksamt om det är samma sjukdom som avses.

Smittbärare och spridning

Leprabakterien identifierades av norrmannen G. A. Hansen 1873, därav sjukdomens moderna namn, Hansens sjukdom. Mycobacterium leprae har visst släktskap med bakterien som orsakar tuberkulos, Mycobacterium tuberculosis. När en människa blir smittad sker det oftast genom inandning av bakterier utsöndrade av redan smittade personer. Inkubationstiden är extremt lång, många blir smittade redan som barn, men sjukdomen bryter inte ut förrän i vuxen ålder. Det är en mycket liten andel av de smittade som utvecklar sjukdomssymptom.

Spetälska i Sverige

Fortfarande finns det få fall av leprasjuka i Sverige, men de drabbade har i så fall ursprung i tropikerna. Ända in på 1930-talet insjuknade människor i Dalarna och Hälsingland i spetälska och Sveriges sista leprasjuka kvinna, Kristina Asplund, levde ända till 1976. kategori:Sjukdomar kategori:Immunologi ja:ハンセン病 ms:Penyakit kusta zh-min-nan:Hansen ê pīⁿ

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

16 januari

16 januari är årets 16:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 349 dagar av året.

Dagens namn

- Hjalmar, Helmer

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Marcellus
- 1901: Hjalmar
- 1986: Hjalmar, Herdis och Hjördis
- 1993: Hjalmar, Hervor - från 16 mars. (Herdis utgår ur almanackan och Hjördis flyttas till 3 februari)
- 2001: Hjalmar, Helmer. (Hervor flyttas till 1 april)

Händelser

- 1547 - Ivan den förskräcklige kröns till tsar i Ryssland.
- 1900 - Liberala samlingspartiet bildas med målet att införa allmän rösträtt i Sverige.
- 1909 - Ernest Henry Shackletons expedition finner magnetiska Sydpolen.
- 1924 - En polisstyrka på 20 man sänds från Stockholm till Sundsvall med anledning av renhållningsarbetarstrejken.
- 1936 - Stiftelsen Solstickan konstitueras. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till hjälp åt kroniskt sjuka barn och gamla.
- 1940 - De första finska krigsbarnen kommer till Haparanda.
- 1949 - Gunnar Nordahl skriver kontrakt med AC Milan och blir Sveriges förste professionelle fotbollsspelare.
- 1960 - Det svenska flygplanet "Draken" överskrider dubbla ljudhastigheten.
- 1972 - Borrning efter olja börjar på Gotland.
- 1992
- Sverige erkänner länderna Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Moldavien, Slovenien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.
- "Bingolotto" får dispens att börja sändas nationellt, trots att sådant rikstäckande lotteri enligt gälland lotterilag inte är tillåtet.
- 2003 - Rymdfärjan Columbia påbörjar sitt sista uppdrag, som ska sluta i katastrof 16 dagar senare.

Födda

- 1245 - Edmund Krokrygg, engelsk prins.
- 1675 - Louis de Rouvroy, hertig av Saint-Simon, fransk diplomat, militär och memoarförfattare.
- 1728 - Niccolò Piccinni, italiensk kompositör.
- 1814 - Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
- 1818 - C. V. A. Strandberg, svensk tidningsman och lyriker.
- 1891 - Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
- 1901 - Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933-1944 och 1952-1959.
- 1908 - Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
- 1909 - Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker.
- 1912 - Frank Sundström, svensk skådespelare.
- 1914 - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
- 1918 - Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
- 1931 - Johannes Rau, tysk politiker.
- 1933 - Susan Sontag, amerikansk författare.
- 1937 - Ingvar Skogsberg, svensk regissör och manusförfattare.
- 1940 - Kjell E. Genberg, svensk deckarförfattare.
- 1942 - Doris Funcke, svensk skådespelare och konstnär.
- 1943 - Mona Seilitz, svensk skådespelare.
- 1946 - Kabir Bedi, indisk filmskådespelare.
- 1948 - John Carpenter, amerikansk filmregissör.
- 1959 - Sade, artist.
- 1969 - Dead, eg. Per Yngve Ohlin, svensk musiker, sångare i Mayhem.
- 1974
- Mattias Jonson, svensk fotbollsspelare.
- Kate Moss, brittiskfödd supermodell.
- 1979 - Aaliyah, amerikansk artist.

Avlidna

- 309 - Marcellus I, påve 308-309.
- 1703 - Erik Dahlbergh, svensk greve, fältmarskalk, arkitekt m.m.
- 1794 - Edward Gibbon, historiker.
- 1936 - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal, avrättad.
- 1942 - Carole Lombard, amerikansk skådespelare.
- 1945 - Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
- 1957 - Arturo Toscanini, italiensk dirigent.
- 1979 - Ted Cassidy, amerikansk skådespelare.
- 1988 -
- Ballard Berkeley, brittisk skådespelare.
- Nils Ekman, svensk skådespelare.
- 1992 - Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker.
- 2001 - Laurent Kabila, president i Kongo (mördad).
- 2002 - Eddie Meduza, svensk musiker.
- 2004 - Kalevi Sorsa, finländsk politiker.

Se även

15 januari - 17 januari - 16 december - 16 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 016 ja:1月16日 ko:1월 16일 simple:January 16 th:16 มกราคม

Solstickan

Tändstickor, stickor av trä (i Sverige asp) eller papper med tändsats i ena änden. Säkerhetständstickan uppfanns av svensken G. E. Pasch, 1844. Den tänds "endast mot lådans plån", som innehåller röd fosfor (medan tidigare svavel- och fosfortändstickor tändes mot varje sträv yta). Själva tändsatsen på en säkerhetständsticka innehåller bland annat kaliumklorat som fungerar som syregivare. Stickan är paraffinerad och impregnerad med fosforsyra, så att den inte glöder när den släckts. Den första automatiska tändsticksmaskinen uppfanns 1864 också av en svensk, A. Lagerman vid Jönköpings tändsticksfabrik, och tändstickor har länge varit en viktig svensk exportvara. I Sverige fanns tre stora industricentra för tillverkning av tändstickor, som låg i Jönköping, Tidaholm och Vetlanda.

Se även

- Svenska Tändsticks AB
- Ivar Kreuger
- Solstickan
- Swedish Match AB Kategori:Dagligvaror ja:マッチ

20 januari

20 januari tjugonde dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 345 dagar av året (346 under skottår).

Dagens namn

- Fabian och Sebastian

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Fabianus, Fabian
- 1901: Fabian
- 1986: Fabian, Lina och Linus. (före 1901 fanns Linus på 26 november)
- 1993: Fabian, Sebastian - från 27 oktober. (Lina flyttas till 20 maj och Linus till sin ursprungliga plats, 26 november)

Helgdagar m.m.

- Dag för presidentinstallation i USA.

Händelser

- 1156 - Biskop Henrik dräps av bonden Lalli på Kjulo sjö.
- 1265 - Det första engelska parlamentet har sitt första möte i Westminster.
- 1513 - Kristian II tillträder som kung över Danmark och Norge.
- 1593 - Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Teusina.
- 1613 - Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Knäred, varvid Sverige får betala Älvsborgs andra lösen på en miljon riksdaler, för att få tillbaka Älvsborg. Sverige får tullfrihet i Öresund, men tvingas avstå kraven på Finnmarken.
- 1614 - Sverige sluter ett tvåårigt stillestånd med Polen.
- 1936 - Edward VIII tillträder som kung av Storbritannien.
- 1942 - Wannseekonferensen bestämmer sig för "den slutgiltiga lösningen" på den judiska frågan. Detta blir inledningen till Förintelsen.
- 1944 - Royal Air Force släpper 2300 ton bomber över Berlin.
- 1958 - Sveriges första kvinnliga poliser börjar tjänstgöra.
- 1973 - Läraren Alf Svensson blir partiledare för Kristen Demokratisk Samling (KDS).
- 1981 - Kort efter installationen av Ronald Reagan som USA:s 40:e president, släpps den amerikanska ambassadpersonalen i Teheran, Iran som hållits som gisslan sedan 4 november 1979.
- 1987 - En stor polisrazzia mot 20 kurder genomförs i jakten på Olof Palmes mördare.
- 1989 - Lönetaket för statligt anställda i Sverige slopas.
- 2003
- Alf Svensson firar trettiårsjubileum som partiledare för Kristdemokraterna.
- Klädinsamlingsorganisationen UFF lämnar in konkursansökan.

Tillträdda USA-presidenter

- 1953 - Dwight D. Eisenhower
- 1961 - John F. Kennedy
- 1969 - Richard Nixon (igen 1973)
- 1977 - Jimmy Carter
- 1981 - Ronald Reagan (igen 1985)
- 1989 - George H. W. Bush Sr
- 1993 - Bill Clinton (igen 1997)
- 2001 - George W. Bush Jr (igen 2005)

Födda

- 1741 - Carl von Linné d.y., svensk naturforskare.
- 1863 - Ture Stenberg, svensk arkitekt.
- 1864 - Mathilda Malling, (pseudonym: Stella Kleve), svensk författare.
- 1875 - Henrik Sjöberg, svensk friidrottare.
- 1891 - Ernst Rolf, svensk revyartist.
- 1898 - Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
- 1901 - Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 1910 - Åke Söderblom, svensk skådespelare.
- 1920
- Javier Pérez de Cuéllar, peruansk diplomat, FN:s generalsekretarare 1982-92.
- Federico Fellini, italiensk filmregissör och komiker.
- DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.
- 1925 - Ernesto Cardenal, präst och författare.
- 1927 - Lars Granberg, svensk skådespelare.
- 1930 - Edwin Aldrin, ""Buzz"" amerikansk astronaut.
- 1932 - Göran Bernhard, svensk skådespelare.
- 1938 - Olof Lundström, svensk skådespelare.
- 1946
- David Lynch, amerikansk filmregissör.
- Ola Magnell, svensk sångare, låtskrivare och gitarrist.
- 1948 - Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
- 1949 - Göran Persson, statsminister i Sverige.
- 1951 - Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.
- 1952 - Paul Stanley, amerikansk rockmusiker, medlem i KISS.
- 1957 - Alu Alchanov, Tjetjeniens preident 2004-.
- 1967 - Katarina Andersson, svensk skådespelare och operasångare (sopran).
- 1972 - Olle Sarri, svensk skådespelare.
- 1975 - Daniel Larsson, svensk skådespelare.
- 1979 - Rob Bourdon, amerikansk musiker, trummis i Linkin Park.

Avlidna

- 1779 - David Garrick, brittisk skådespelare och teaterchef.
- 1798 - Maria Kristina Kiellström, förlagan till Bellmans Ulla Winblad.
- 1850 - Adam Oehlenschläger, dansk skald och dramatiker.
- 1904 - Dmitrij Mendelejev, rysk kemist som gjorde periodiska systemet.
- 1936 - George V, kung av Storbritannien.
- 1937 - Valdemar Dalquist, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
- 1965 - Alan Freed, amerikansk discjockey och radioman.
- 1977 - Carl-Gunnar Wingård, svensk skådespelare och sångare.
- 1984 - Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare – Tarzan.
- 1986 - Tove Tellback, norsk skådespelare.
- 1988 - Paul Esser, tysk skådespelare.
- 1990 - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
- 1993 - Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-belgiskt ursprung.
- 1994 - Hugo Hasslo, svensk operasångare (baryton).
- 1996 - Gerry Mulligan, amerikansk jazzmusiker, barytonsaxofonist.
- 2001 - Karin Nordgren, svensk skådespelare.
- 2005
- Parveen Babi, indisk filmskådespelare.
- Per Borten, norsk politiker, statsminister 1965-71.

Se även

19 januari - 21 januari - 20 december - 20 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 020 ja:1月20日 ko:1월 20일 simple:January 20 th:20 มกราคม

Storbritannien

Det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland är en konstitutionell monarki och unionsstat belägen på de brittiska öarna i västra Europa, vilken består av tre separata konstituerande länder (constituent countries), med delvis separata politiska och juridiska system: nationerna England, Skottland och Wales, belägna på ön Storbritannien. Av den tidigare ingående och konstituerande önationen Irland, ingår nu endast den norra delen: provinsen Nordirland. Staten skapades först 1801 genom ett samgående mellan (Förenade) Konungariket Storbritannien (1707-1801) och Konungariket Irland. Konungariket Storbritannien (grundat genom Treaty of Union 1707) var i sig en politisk union mellan Konungariket England och Konungariket Skottland. Wales var nominellt ett furstendöme inom Konungariket England. Under det Förenade konungariket lyder också ett antal icke självständiga områden, många av dem tidigare kronkolonier, belägna både i Europa och i andra världsdelar. Utan att i formell mening vara underlydande till det Förenade konungariket, utan istället som underlydande till den brittiska monarkin, står dessutom kanalöarna Jersey och Guernsey, samt Isle of Man. Unionsmonarkins officiella namn är sedan 1927 "Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland" (eng. United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, United Kingdom, UK). Detta sedan att Irland 1922 politiskt delats och den södra delen fått utökat självstyre som en fristat inom det brittiska imperiet. Det fulla namnet eller kortformen "Förenade kungariket" är det som används i svenska utrikesdepartementets Utrikes namnbok, men i allmänt språkbruk är formen Storbritannien den vanligaste. Denna form är dock något missvisande eftersom det inte klart framgår om man syftar på en statsbildning eller en ö, eller ens vilken statsbildning man menar. Det Förenade konungariket är till invånarantalet en av Europas större stater.
Historia
Huvudartikel: Storbritanniens historia De områden som utgör England och Wales kom under det första århundradet att erövras av romarriket och blev provinsen Britannia (latin). Befolkningen på öarna var då framför allt keltisk. Då romarna behövde trupper på andra platser och nyttan av en erövring inte verkade vara stor nog jämfört med de problem den medförde kom den norra delen av Storbritannien, motsvarande Skottland (latin: Caledonia), att behålla sitt oberoende av Rom. För att stärka gränsskyddet byggde romarna både Hadrianus mur och Antonius mur. Denna kom i praktiken att bli en gräns mellan de keltiska romano-britterna och Caledonias pikterna; de senare ett äldre folkslag av okänt, men förmodat keltiskt ursprung. Med början under 300-talet kom den romerska delen att utsättas för allt mer omfattande angrepp av omgivande folkgrupper, irländare, pikter, saxare, angler och jutar blev ett allt större problem. När de romerska trupperna lämnade ön kring år 400 innebar detta att ögruppen blev lämnad åt sitt öde och snart försvann den romerska kulturen. Istället kom sydöstra delen av ön att besättas av germanska folkgrupper (saxare, angler och jutar) som bosatte sig i nuvarande England och som steg för steg erövrade det från britterna, denna konflikt gav upphov till legenden om keltiska kungen Kung Arthur. Britterna behöll dock Wales (som då även omfattade dagens Cornwall), men en del britter bosatte sig i numera franska Bretagne (dvs Lilla Britannien). På så sätt kom det ökeltiska språket bretonska att talas på kontinenten. De germanska folken bildade ett flertal kungariken som efterhand förenades som Kungariket England år 927, främst genom trycket av vikingarna, som började härja ön från slutet av 700-talet och framåt. Genom Alfred den stores ansträngningar att organisera och stärka sitt rikes försvar mot de jämförelsevis oorganiserade vikingaräderna lyckades anglo-saxerna bevara sin självständighet jämtemot vikingarna. Vikingarna lyckades dock etablera en mycket stark närvaro i nordöstra England med centrum i York, den s.k. Danelagen (the Danelaw), något som fortfarande märks i ortnamn och lokala dialekter. Vikingarnas makt över England kulminerade år 1013 då den danske kungen Sven Tveskägg gjorde sig till kung av England. Genom slaget vid Hastings 1066 lyckades dock normanderna under Vilhelm Erövraren göra sig till herrar över England. Ungefär vid denna tid gjorde gaelerna sina förflyttningar från Irland till skotska öarna och högländerna, och från denna tid hör man inte längre talas om pikterna, men väl om skotsk gaeliska, ett språk som aldrig varit dominerande i skotska lågländerna, utan bara i högländerna och på Hebriderna. Skottland enades år 843 av kungen Kenneth I av Skottland.
Geografi
Huvudartikel: Storbritanniens geografi
Administrativ indelning
Storbritannien är först och främst indelat i fyra delområden: England, Skottland, Wales samt Nordirland.

Rankning Riksdel Yta (km²) Yta (%) Invånare (2005) Invånare (%)
1. England 130 439 53.4% 50 233 280 83.8%
2. Skottland 78 783 32.3% 5 003 906 8.4%
3. Wales 20 798 8.5% 2 935 280 4.9%
4. Nordirland 14 121 5.8% 1 716 941 2.9%
Totalt Förenade konungariket 244 140 100% 59 889 407 100%
Den viktigaste administrativa indelningen i England, Wales och Nordirland är i grevskap (på engelska counties), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar landsting. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap utan är indelad i nio storregioner:
- Storlondon
- Nordvästra England (huvudort: Manchester)
- Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
- Sydvästra England (huvudort: Bristol)
- Sydöstra England (huvudort: Guildford)
- Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
- Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
- Östra England (huvudort: Cambridge)
- Östra Midlands (huvudort: Nottingham) Storlondon har både en direktvald borgmästare och direktval regionförsamling. Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21.8 procent, den 4 november 2004). Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns där inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. burgh) som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en föraltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).
Politik
Storbritannien är en konstitutionell monarki. Staten har ett tvåkammar-system, bestående av ett överhus (House of Lords) och ett underhus (House of Commons). Underhuset består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar (529 ifrån England, 59 ifrån Skottland, 40 ifrån Wales, och 18 ifrån Nordirland). Överhuset består 706 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, antingen genom arv eller i egenskap av livstids adelskap eller som biskopar i anglikanska kyrkan. Efter avvecklandet av imperiet valde många av de nya nationerna liknande politiska system. De tre dominerande partierna i det Brittiska parlamentet, där mandatfördelningen sker via valkretsar vilken verkar emot små partier, är Labourpartiet, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna. Både i Skottland och Wales finns nationalpartier, Scottish National Party respektiv Plaid Cymru - Party of Wales, som verkar för skotsk och walesisk självständighet, och de arbetar som en grupp inom brittiska parlamentet och EU-parlamentet. På Nordirland ser det politiska landskapet annorlunda ut med två unionistpartier, Democratic Unionist Party och Ulster Unionist Party som verkar för att provinsen försätta att vara en del av staten Förenade kungarike, och två republikanska partier, Sinn Féin och Social Democratic and Labour Party som verkar för ett enat Irland, dvs att Nordirland ska återigen bli en del av staten Irland. I England finns sedan 2004 ett nytt vänster inriktad parti, Respectpartiet, som hade en ledamot vald till underhuset i allmänna valet Maj 2005. I val till det Skotska parlamentet, National Assembly of Wales och Northern Ireland Assembly, där mandatfördelningen sker proportionellt, har flera små partier nått representation: Scottish Green Party, Scottish Socialist Party, Scottish Senior Citizens Unity Party, Forward Wales, Alliance Party of Northern Ireland, Progressive Unionist Party och UK Unionist Party. I val till EU-parlamentet, där mandatfördelningen sker proportionellt, har även andra partier nått framgångar, framförallt United Kingdom Independence Party, men också Green Party of England and Wales och