:: wikimiki.org ::

1939

1939

Händelser

- 1 januari - På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 2 januari - Den amerikanska tidskriften Time utser Adolf Hitler till årets man.
- 7 januari - Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden.
- 25 januari - En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 28 000 invånare omkommer.
- 17 februari - Studentkåren i Uppsala antar en resolution, som avvisar invandringen av ett tiotal judiska läkare från Tyskland.
- 27 februari - Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Fransisco Francos regering i Spanien.
- Februari - Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.
- 10 mars - Den svenska regeringen beslutar att på prov införa engelska i stället för tyska som första utländska språk i några skolor.
- 13 mars - Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högern.
- 14 mars - Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.
- 15 mars - Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
- 21 mars - I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.
- 22 mars - Tyskland tar Memel från Litauen.
- 28 mars
- Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka försvaret.
- Madrid faller för Francisco Francos trupper.
- Mars - Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
- 1 april - Spanska inbördeskriget tar slut.
- 7 april - Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.
- 16 april - Den amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert.
- 1 maj - Första maj blir Sveriges första och länge enda borgerliga helgdag.
- 5 maj - Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på gund av förlovning, giftermål eller graviditet. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.
- 17 maj - Sverige, Norge och Finland avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.
- 22 maj - Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.
- 23 maj - Lars-Erik Larssons Pastoralsvit uruppförs vid en radiokonsert i Sveriges Radio.
- 3 juni - Den svenska regeringen återkallar det svenska försvaret av Åland, på grund av Sovjets negativa inställning.
- 7 juni - Den svenska allmänna förfogandelagen antas. Den reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
- 18 juni - Dramatikern Bertolt Brecht, som flytt från Tyskland, slår sig ner på Lidingö.
- 27 juli - Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr.
- 8 augusti - En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
- 12 augusti - Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.
- 23 augusti - Hitler och Stalin delar upp Östeuropa mellan sig i Molotov-Ribbentrop-pakten.
- 27 augusti
- Per Albin Hansson håller ett tal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".
- Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs.
- Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter.
- Världens första jetdrivna flygplan Heinkel HE 178 genomför sin premiärflygning.
- 31 augusti - 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar.
- 1 september - Tyskland invaderar Polen och startar därmed andra världskriget. Sverige förklarar sig neutralt.
- 3 september
- Frankrike, Storbritannien och Australien förklarar krig mot Tyskland.
- Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks.
- USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
- 10 september - Kanada förklarar krig mot Tyskland.
- 17 september - Sovjetunionen invaderar Polen.
- 24 september - Lastångaren Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.
- 27 september - Warszawa faller för tyskarna.
- 28 september - Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
- September - Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.
- 11 oktober - Eriksdalshallen i Stockholm invigs.
- 11 oktober - USAs president Franklin D. Roosaevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
- 14 oktober - Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas. Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.
- 18-19 oktober - Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet.
- 19 oktober - Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
- 27 oktober - Ransoneringskort börjar utdelas i Sverige.
- 8 november - Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.
- 11 november - Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Hitler.
- 30 november - Sovjetunionen anfaller Finland, och startar därmed vinterkriget. Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
- 6 december - Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak.
- 8 december
- General O. Thörnell blir svensk överbefälhavare.
- Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finska statsbudgeten.
- 12 december - Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
- 13 december
- Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla partier utom kommunisterna och nazisterna och med Per Albin Hansson som statsminister.
- Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.
- 15 december - Filmen Borta med vinden har premiär.
- 21 december - Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras och består till slut av 10 000 man.
- 26 december - En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 11 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand.
- Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner.
- En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta.
- Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland.
- Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel.
- Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidgare privatägt men kontrollerat av staten.
- Den internationella Lingiaden, ett slags frisksportsolympiad, anordnas i Stockholm av Svenska Gymnastikförbundet.
- De svenska landsstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer.
- Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter.
- Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland.
- Producentbidrag för småbrukare införs i Sverige.
- Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen.
- Den svenska kronan devalveras med 30 procent.
- Den svenska maximiprislagen antas.
- Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn.
- Seriefiguren Läderlappen skapas av Bob Kane.
- Siam byter namn till Thailand.

Födda

- 2 januari - Jim Bakker, amerikansk TV-evangelist.
- 7 januari - Birgitta Pettersson, svensk skådespelerska.
- 15 januari - Per Ahlmark, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1975-1978.
- 19 januari - Phil Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
- 23 januari - Sonny Chiba, japansk skådespelare.
- 25 januari - Gabriel Romanus, svensk folkpartistisk politiker och socialminister.
- 28 januari - John Fabian, amerikansk astronaut.
- 3 februari - Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
- 6 februari - Mike Farrell, amerikansk skådespelare känd från bland annat TV-serien M
- A
- S
- H.
- 13 februari - Valeri Rozhdestvensky, rysk kosmonaut.
- 21 februari - Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.
- 27 februari - Peter Revson, amerikansk racerförare.
- 28 februari - Daniel C Tsui, kinesisk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 1 mars - Leo Brouwer, kubansk tonsättare och dirigent.
- 7 mars - Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.
- 10 mars - Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
- 13 mars - Neil Sedaka, amerikansk sångare och sångskrivare.
- 14 mars - William Lenoir, amerikansk astronaut.
- 19 mars - Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).
- 21 mars - Christer Boustedt, svensk musiker och skådespelare.
- 26 mars - James Caan, amerikansk skådespelare.
- 28 mars - Zdenek Sverák, tjeckisk manusförfattare och skådespelare.
- 2 april - Marvin Gaye, amerikansk blues- och R&B-sångare.
- 4 april - JoAnne Carner, amerikansk golfspelare.
- 7 april - Francis Ford Coppola, amerikansk filmregissör.
- 8 april - Elizabeth Clare Prophet, ledare inom New Age.
- 9 april - Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare.
- 13 april - Seamus Heaney, irländsk författare, nobelpristagare.
- 15 april - Claudia Cardinale, italiensk skådespelerska.
- 16 april - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
- 19 april - Inga-Britt Ahlenius, svensk revisor och politiker.
- 20 april - Gro Harlem Brundtland norsk statsminister 1981, 1986-1989 och 1990-1996, chef för WHO 1998-2003.
- 4 maj - Amos Oz, israelisk författare, professor och samhällsdebattör.
- 7 maj - Ruggero Deodato, italiensk skräckfilmsregissör.
- 11 maj - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
- 13 maj - Harvey Keitel, amerikansk skådespelare.
- 18 maj - Patrick Cormack, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1970.
- 30 maj - Iwar Wiklander, svensk skådespelare.
- 6 juni - Jet Harris, brittisk musiker.
- 19 juni
- Inger Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- 23 juni - Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare.
- 25 juni - Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör.
- 5 juli
- Karin Ekström, svensk skådespelare.
- Ali Khamenei, Irans högsta ledare, Ayatollah från 1989.
- 16 juli - Ruth Perry, tillförordnad president i Liberia 1996-1997.
- 26 juli - John Howard, premiärminister i Australien.
- 28 juli - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
- 31 juli - France Nuyen, fransk skådespelare.
- 2 augusti - Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.
- 5 augusti - Irene av Nederländerna, nederländsk prinsessa.
- 7 augusti - Siewert Öholm, svensk programledare i TV.
- 9 augusti - Romano Prodi, italiensk politiker, president för EU-kommissionen 1999-2004.
- 14 augusti - Inger Taube, svensk fotomodell och skådespelare.
- 16 augusti - Valeri Ryumin, rysk kosmonaut.
- 17 augusti
- Gun Carlson, åländsk politiker (centerpartist).
- Ed Sanders, amerikansk sångare, poet och konstnär, medlem i The Fugs.
- 19 augusti - Ginger Baker, brittisk trummis, medlem i Cream.
- 21 augusti - Lennart Norbäck, svensk skådespelare, produktionsledare och regiassistent.
- 20 augusti - John Peel, brittisk musikproducent och radioman.
- 1 september - Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker.
- 5 september
- George Lazenby, australiensisk skådespelare.
- Clay Regazzoni, schweizisk racerförare.
- 13 september - Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Jaws i James Bond-filmerna.
- 18 september - Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996-2006.
- 27 september - Kathy Whitworth, amerikansk golfspelare.
- 30 september - Sven-Olof Petersson, svensk musiker (saxofon), medlem i Sven-Ingvars 1962-1986.
- 2 oktober - Yuri Glazkov, rysk kosmonaut.
- 4 oktober - Jackie Collins, amerikansk författare, skådespelare och producent.
- 13 oktober - T.J. Cloutier, amerikansk pokerspelare.
- 14 oktober - Ralph Lauren, modedesigner.
- 18 oktober - Lee Harvey Oswald, amerikansk antagen mördare av John F Kennedy.
- 22 oktober
- George Cohen, engelsk fotbollsspelare.
- Tony Roberts, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - John Cleese, brittisk skådespelare.
- 2 november - Richard Serra, amerikansk konstnär, skulptör.
- 18 november
- Margaret Atwood, kanadensisk författare.
- Brenda Vaccaro, amerikansk skådespelare.
- 21 november - Mulayam Singh Yadav, indisk politiker.
- 23 november - Betty Everett, amerikansk sångerska.
- 24 november - Marit Paulsen, svensk författare, samhällsdebattör och politiker (folkpartist).
- 26 november
- Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister.
- Tina Turner, amerikansk sångerska.
- 27 november - Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.
- 1 december - Lee Trevino, amerikansk golfspelare.
- 10 december - Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.
- 11 december
- Gösta Engström, svensk skådespelare, scenograf, rekvisitör, manusförfattare och passare.
- Tom Hayden, amerikansk radikal och politiker.
- 16 december - Liv Ullmann, norsk skådespelare.
- 28 december - Conny Andersson, svensk racerförare.
- Pratapsing Rane, indisk politiker, chefsminister i Goa
- Luis Adolfo Robelo, medlem av den styrande juntan i Nicaragua 1979-1980

Avlidna

- 18 januari - Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
- 28 januari - William Butler Yeats, irländsk författare, nobelpristagare.
- 10 februari
- Pius XI, född Achille Ratti, påve 1922-1939.
- Lili Ziedner, svensk skådespelare.
- 27 februari - Nadezjda Krupskaja, rysk revolutionär, Lenins hustru.
- 2 mars - Howard Carter, brittisk arkeolog.
- 4 maj - Erik Johansson, svensk skådespelare.
- 7 juli - Axel Hägerström, svensk filosof.
- 22 september - Werner von Fritsch, tysk militär, arméchef 1935-1938.
- 23 september - Sigmund Freud, österrikisk psykiater.
- 28 november - James Naismith, kanadensisk läkare och pedagog, upphovsman till basketboll.
- 30 november - Béla Kun, ungersk politiker.
- 18 december - Bruno Liljefors, svensk konstnär.
- 19 december - Hans Langsdorff, tysk marinofficer
- 23 december - Antony Fokker, nederländsk flygplanskondtruktör och tillverkare.
- Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.

Nobelpris

- Fysik - Ernest Lawrence, USA
- Kemi
- Adolf Butenandt, Tyskland
- Leopold Ruzicka, Schweiz
- Medicin - Gerhard Domagk, Tyskland
- Litteratur - Frans Eemil Sillanpää, Finland
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1930-talet ja:1939年 ko:1939년 ms:1939 simple:1939 th:พ.ศ. 2482

1 januari

1 januari är första dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 364 dagar kvar till åres slut (365 under skottår).

Dagens namn

- Den 1 januari saknar namnsdag i den svenska almanackan

Helgdagar m.m.

- Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern
- Haitis nationaldag
- Kubas nationaldag
- Sudans nationaldag

Händelser

- 404 - De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
- 1438 - Albert II av Habsburg blir kung av Ungern.
- 1529 - Gustav Vasa fastställer att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
- 1719 - Armfeldts karoliner påbörjar sin dödsmarsch över fjällen.
- 1804 - Haiti blir självständigt.
- 1855 - Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klar och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
- 1879 - Normaltiden införs i Sverige
- 1892 - Ellis Island öppnas för immigration till USA.
- 1909 - Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
- 1912 - Republiken Kina grundas.
- 1913 - Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
- 1925
- Kristiania blir Oslo.
- AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
- 1926 - Lidingö får stadsrättigheter.
- 1929 - Arbetsdomstolen inrättas.
- 1934 - Alcatraz blir federalt fängelse i USA.
- 1939 - På Mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1.000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 1940 - Karlskoga får stadsrättigheter.
- 1941 - 5% omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
- 1942
- Bollnäs och Kumla blir städer.
- All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks.
- 1944 - Det gamla radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- 1947
- Källskatt införs i Sverige.
- Personnummer införs i Sverige.
- 1948
- En ny rättegångsbalk träder i kraft i Sverige.
- En ny lag om folkpension träder i kraft i Sverige.
- 1951 - Säffle får stadsrättigheter (de sista som delas ut i Sverige).
- 1952 - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 1954 - I Sverige införs riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
- 1955 - I Sverige införs lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring.
- 1959 - Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten i Kuba, under ledning av Fidel Castro.
- 1960 - Omsättningsskatten återinförs i Sverige med fyra procent på all försäljning.
- 1965 - Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
- 1967
- En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
- 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
- Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
- 1968 - Ecklesiastikdepartementet byter namn till Utbildningsdepartementet.
- 1969 - I Sverige ersätts omsättningsskatten (oms) av mervärdesskatt (moms).
- 1970
- AB Statsföretag bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29.000 anställda.
- En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
- Proffsboxning förbjuds i Sverige.
- 1971
- Sveriges städer försvinner och ersätts av kommuner.
- Ångervecka på varor införs i Sverige.
- Riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. De handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
- Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
- 1973 - Danmark, Irland och Storbritannien går in i Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG.
- 1975 - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
- 1977 - I Sverige träder medbestämmandelagen (MBL) i kraft.
- 1978 - Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 1980 - Sverige får en ny successionsordning.
- 1981 - Grekland går in i EEC.
- 1984
- Spanien och Portugal går in i EEC.
- Brunei blir en oberoende stat.
- 1993
- Gemensam marknad skapas inom EEC.
- Tjeckoslovakien delas i Tjeckien och Slovakien.
- Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
- 1994
- Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
- Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i Röstånga i Skåne. Han åberopar EU:s monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
- 1995 - Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i EU, Europeiska unionen.
- 1998
- Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
- Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
- Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
- 1999
- Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet samt Bohuslandstinget slås samman.
- 2000 - Svenska kyrkan skiljs från staten.
- 2001
- Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
- En ny namnlängd antas i Sverige, vilken skall skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 90-talet.
- 2002 - Euro blir lagligt betalningsmedel i EU.
- 2003
- Veckelax kommun uppgår i Fredrikshamn.
- Knivsta får kommunrättigheter.
- 2004
- Pieksänmaa kommun bildas genom kommunsammanslagning.
- Pudasjärvi och Ylöjärvi i Finland får stadsstatus.
- Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill till Sverige. Från länder utanför EU kvarstår dock resanderansonen.
- Överbefälhavaren ersätts av Chef för försvaret.
- 2005
- Joutseno i Finland får stadsstatus
- Kommunerna Saari och Uukuniemi sammanslås med Parikkala i Finland
- 2006
- HTU byter namn till Högskolan Väst.

Födda

- 766 - Imam Ali ar Rida, åttonde Shia-Imamen.
- 1387 - Charles den arge, kung i Navarra.
- 1431 - Alexander VI, påve.
- 1449 - Lorenzo de' Medici, statsman.
- 1467 - Sigismund I, kung av Polen 1506-1548.
- 1484 - Huldrych Zwingli, protestantisk ledare.
- 1502 - Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572-1585.
- 1516 - Margareta Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru.
- 1618 - Bartolomé Esteban Murillo, målare (döpt denna dag, död 1682).
- 1697 - Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.
- 1705 - Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.
- 1747 - Henrik Gahn, svensk läkare.
- 1863 - Pierre de Coubertin, historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna Olympiska spelen.
- 1866 - James J Corbett, amerikansk boxare.
- 1883 - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1887 - Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelstjänsten under andra världskriget.
- 1891 - Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 1892 - Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 1895
- Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
- J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
- 1900 - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
- 1909 - Barry Goldwater, amerikansk politiker.
- 1919
- Carole Landis, amerikansk skådespelare.
- J.D Salinger, amerikansk författare.
- 1923 - Kenne Fant, svensk skådespelare.
- 1929
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 1936 - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 1938 - Picko Troberg, racerförare.
- 1940
- Frank Langella, skådespelare.
- Helmut Jahn, arkitekt.
- 1945
- Jacky Ickx, belgisk racerförare.
- Michael Treschow, svensk företagsledare.
- 1946
- Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-98 och 2002-.
- Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1966 - Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- 1968 - Davor Suker, kroatisk fotbollsspelare.
- 1970
- Michelle Gildernew, nordirländsk politiker inom Sinn Féin.
- Eamonn Walker, brittisk skådespelare.
- 1971 - Jyotiraditya Scindia, indisk politiker.
- 1972 - Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare.
- 1975 - Markoolio, eg. Marko Kristian Lehtosalo, finlandssvensk artist, rapmusiker och skådespelare.
- 1980 - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 1988 - Luke Petterson, nyzeeländsk skådespelare.
- 2000 - Kala Sosefina Mileniume Kauvaka, millenniumbaby.

Avlidna

- 379 - Basileios den store, biskop av Caesarea i Kappadokien, kyrkolärare, helgon.
- 898 - Odo, hertig av Paris, frankisk robertingisk kung 888-898.
- 1515 - Ludvig XII av Frankrike.
- 1591 - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 1617 - Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
- 1748 - Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
- 1782 - Johann Christian Bach, tysk tonsättare.
- 1881 - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 1894 - Heinrich Hertz, tysk fysiker.
- 1909 - Ivar Arosenius, svensk konstnär.
- 1921 - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 1931 - Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 1953 - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
- 1961 - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1972 - Maurice Chevalier, fransk skådespelare och sångare.
- 1991 - Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 1992 - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 1998 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 2001 - Ray Walston, amerikansk skådespelare.
- 2002 - Julia Phillips, amerikansk filmproducent och författare.
- 2005 - Shirley Chisholm, amerikansk politiker.

Se även

31 december - 2 januari - 1 december - 1 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 001 ja:1月1日 ko:1월 1일 ms:1 Januari simple:January 1 th:1 มกราคม

7 januari

Dagens namn

- August, Augusta

Äldre namnsdagar:

- före slutet av 1600-talet: Knut - efter Knut Lavard, dansk furste.
- därefter: Lucianus
- 1800-talet: August
- 1901: August
- 1986: August, Öjar och Örjan.
- 1993: August, Augusta. (Örjan flyttas till 9 juli, Öjar utgår ur almanackan)
- 2001:

Händelser

- 1566 - Pius V tillträder som påve.
- 1626 - Svenskarna under Gustav II Adolf segrar mot polackerna i slaget vid Wallhof i Kurland.
- 1656 - Fördraget i Wehlau sluts mellan Sverige och kurfursten av Brandenburg, varvid detta land får suveränitet över Ostpreussen. Karl X Gustav får ge upp planerna på att erövra hela polska kusten.
- 1709 - Karl XII låter storma staden Veprik med stora svenska förluster som följd.
- 1810 - Den nye svenske tronföljaren Karl August anländer till Sverige vid Svinesund.
- 1865 - Alingsås Tidning utkommer med sitt första nummer, under namnet Alingsås Weckoblad.
- 1924 - "Kvinnornas idrottsriksdag" samlas för första gången, varvid "Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur" bildas.
- 1925 - Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm öppnas för allmänheten.
- 1926 - Med anledning av de svåra isförhållandena vid Norrlandskusten beslutar regeringen sända "Isbrytaren II", för att assistera nödställda fartyg.
- 1929 - Tarzan blir seriefigur.
- 1934 - Blixt Gordon blir seriefigur.
- 1942 - Ransonering av textil införs i Sverige.
- 1945 - Ransonering av salt införs i Sverige.
- 1949 - En konferens inleds i Karlstad mellan Sveriges, Norges och Danmarks försvars- stats- och utrikesministrar om det försvarspolitiska samarbetet.
- 1953 - President Harry S Truman tillkännager att man utvecklar vätebomben.
- 1989 - Akihito blir Japans kejsare.
- 1993 - Gudrun Schyman efterträder Lars Werner som partiledare för Vänsterpartiet.

Födda

- 1355 - Thomas av Woodstock, hertig av Gloucester.
- 1685 - Jonas Alströmer, svensk industriman.
- 1800 - Millard Fillmore, amerikansk president (1850–1853).
- 1826 - John Wodehouse, brittisk politiker.
- 1844 - Bernadette Soubirous, franskt helgon.
- 1891 - Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
- 1915 - Ka Nerell, svensk skådespelare.
- 1919 - Elena Ceausescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceausescu 1946-89.
- 1926 - Gudrun Henricsson, svensk skådespelare och sångerska.
- 1929 - Kerstin Wibom, svensk skådespelare.
- 1931 - Pierina Morosini, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 1934 - Tassos Papadopoulos, cypriotisk politiker, president 2003-.
- 1938 - Lena Granhagen, svensk skådespelare.
- 1939 - Birgitta Pettersson, svensk skådespelare.
- 1945 - Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.
- 1948 - Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
- 1964 - Nicolas Cage, amerikansk skådespelare.
- 1967 - Jacob Ericksson, svensk skådespelare.
- 1970
- Andy Burnham, brittisk parlamentsledamot (Labour).
- Magnus Ringman, svensk journalist.
- 1978 - Jean Charles de Menezes, brasiliansk elektriker bosatt i London, sköts till döds av polisen.
- 1982 - Joachim Johansson, svensk tennisspelare.

Avlidna

- 1536 - Katarina av Aragonien, drottning av England, Henrik VIII:s första gemål.
- 1655 - Innocentius X, född Giovanni Battista Pamphili, påve 1644-1655.
- 1715 - François Fénelon, fransk kyrkoman, teolog och andlig författare.
- 1770 - Carl Gustaf Tessin, svenskt riksråd 1741.
- 1893 - Jozef Stefan, österrikisk fysiker, matematiker och poet.
- 1940 - Carl Boberg, predikant, riksdagsman och författare.
- 1943 - Nikola Tesla, kroatisk-amerikansk uppfinnare.
- 1949 - Elin Wägner, svensk författare.
- 1967 - Albin Erlandzon, svensk skådespelare.
- 1972 - André Numès Fils, fransk skådespelare.
- 1988 - Trevor Howard, brittisk skådespelare.
- 1989 - Hirohito, japansk kejsare 1926–1989.
- 2004 - Ingrid Thulin, skådespelare.

Se även

6 januari - 8 januari - 7 december - 7 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 007 ja:1月7日 ko:1월 7일 simple:January 7 th:7 มกราคม

Richterskalan

Richterskalan är ett sätt att mäta styrkan hos jordbävningar. Skalan är en logaritmisk skala, där varje steg motsvarar en ökning av den utlösta energimängden med cirka 30 gånger. En jordbävning på 3–4 är knappt märkbar; en på 8 eller mer kan ödelägga städer om den inträffar i tättbebyggda områden, medan den i ett öde område kanske bara skrämmer de vilda djuren. Jordbävningar på ca 8,0 inträffar i genomsnitt en gång per år medan jordbävningar på mer än 9 i praktiken nästan aldrig inträffar. (Undantag: Alaska den 28 mars 1964 (Richter 9,2), Chile den 22 maj 1960 (Richter 9,5) och 16 mil väst om Sumatra den 26 december 2004 (Richter 9,3).) Skalan kan även anta negativa värden, men så svaga jordbävningar är svåra att detektera. Skalan togs fram år 1935 av Charles Richter i samarbete med Beno Gutenberg vid California Institute of Technology. Avsikten var från början endast att klassifiera jordbävningar i ett visst område i Kalifornien uppmätta med en Wood-Anderson, en speciell typ av seismometer. Nollpunkten i skalan definierades som ”en jordbävning som på 100 km avstånd registreras på en Wood-Anderson-seismometer med ett utslag på 1 mikrometer”. Nollpunkten är alltså en extremt svag jordbävning, på den tiden i praktiken nästan omätbar. Syftet var att skalan inte skulle behöva anta negativa värden i praktiska fall, även om skalan alltså även innefattar sådana. Richterskalan är ibland missvisande, då den utlösta energin inte alltid motsvarar graden av förödelse. Beroende på hur marken rör sig, kan destruktionskraften i en jordbävning med en viss magnitud på richterskalan variera avsevärt. Andra skalor, som Rossi-Forel-skalan och mercalliskalan är betydligt bättre lämpade för att mäta jordbävningens effekter, men richterskalan är ändå den som är bäst känd och därför den som vanligen används i populära sammanhang.

Richterskalans magnituder

Händelser med magnituder på runt 4,5 eller större är starka nog för att bli registrerade av seismografer över hela jorden. Följande beskriver typiska effekter av jordbävningar av olika magnituder nära epicentrum. Tabellen ska inte tas på fullaste allvar då intensitet och markeffekter inte bara beror på magnituden, utan också på avståendet till epicentrum och geologiska förhållanden (viss terräng kan förstärka seismologiska effekter).

Benämning	Richtermagnitud	Effekt	Frekvens
Mikro	Mindre än 2,0	Känns inte	Omkring 8 000 per dag
Mycket små	2,0–2,9	Känns normalt inte, men registreras	Omkring 1 000 per dag
Mindre	3,0–3,9	Känns ofta, men orsakar sällan skador	Ungefär 49 000 per år
Lätt	4,0–4,9	Kännbar skakning av inomhusföremål, skakande ljud. Större skador osannolika	Ungefär 6 200 per år
Medel	5,0–5,9	Kan orsaka större skador på dåligt konstruerade byggnader över mindre regioner. Oftast endast mindre skador på välkonstruerade byggnader	800 per år
Stark	6,0–6,9	Kan vara förödande i befolkade områden med upp till ungefär 1,6 mils utsträckning	120 per år
Större	7,0–7,9	Kan orsaka allvarlig skada över större områden	18 per år
Stor	8,0–8,9	Kan orsaka mycket allvarliga skador i områden med över 1,6–2,2 mils utsträckning	1 per år
Sällsynt stor	9,0 eller större		1 per 20 år

(Taget från dokument från U.S. Geological Survey) Större jordbävningar sker en gång per år. Den största registrerade jordbävningen var Stora chilenska jordbävningen den 22 maj 1960, som hade en magnitud (M_W) på 9,5. Kategori:Seismologi ja:マグニチュード ms:Skala Richter simple:Richter scale th:ริกเตอร์

Chile

Chile, stat i södra Sydamerika vid Stilla havet. Landet gränsar till Argentina, Bolivia och Peru.

Historia

Huvudartikel: Chiles historia 1810 blev Chile en självständig stat efter att ha varit en spansk koloni. Det blev startpunkten på en stolt demokrati-tradition (1818-1973), som endast bröts under anarkin på 1830 och 1930-talen. 1970 blev Salvador Allende ledare i Chile. Allende var socialist och under hans tid förstatligades bland annat USA-ägda koppargruvor. Han motarbetades därför av både amerikanska och inhemska företag, samt av CIA. Samtidigt var Allende agent för KGB, med kodnamnet "Ledaren", och mottog $420,000 ifrån KGB till stöd för sin valkampanj. 1973 störtades Allende i en militärkupp och en militärdiktatur under Augusto Pinochet styrde landet fram till 1990 då en demokratiskt vald president Patricio Ailwyn kunde installeras. Se vidare artikeln "Militärkuppen i Chile 1973". Se även Chilenska presidentvalet 2005

Klimat och miljö

Klimatet i Chile är tempererat men varierar från kallt och fuktigt i söder via medelhavsklimat till öken i norr. Atacamaöknen är världens torraste område. Det finns aktiva vulkaner och det förekommer allvarliga jordbävningar samt tsunamier. Några av Chiles miljöproblem är luft- och vattenföroreningar samt en stor avverkning av skogen. Landet har skrivit under avtal om förbud mot kärnvapenprov och ratifierat kyotoprotokollet. Drygt hälften av elektriciteten produceras av vattenkraft och resterande till största delen av fossila bränslen.

Geografi

Högsta berget heter Ojos del Salado, 6 879 m.ö.h. Längsta floden är Loa, ca 44 mil lång.

Städer

Större städer, med folkmängd vid folkräkningen 2002
- Santiago de Chile - 4 657 000, Metrópoli de Santiago 5 429 000
- Puente Alto - 493 000 (förort till Santiago)
- Viña del Mar - 287 000 (förort till Valparaíso)
- Antofagasta - 285 000
- Valparaíso - 263 000, Gran Valparaíso 804 000
- San Bernardo - 238 000 (förort till Santiago)
- Temuco - 227 000, Gran Temuco 261 000
- Concepción - 212 000, Gran Concepción 666 000
- Rancagua - 207 000, med förorter 236 000
- Talca - 191 000
- Arica - 175 000
- Iquique - 164 000
- Talcahuano - 162 000 (förort till Concepción)
- Puerto Montt - 153 000
- Coquimbo - 148 000 (förort till La Serena)
- La Serena - 148 000, Gran La Serena 296 000
- Chillán - 147 000, med förorter 166 000
- Osorno - 132 000
- Valdivia - 128 000
- Quilpué - 127 000 (förort till Valparaíso)
- Calama - 126 000
- Copaipó - 126 000
- Los Ángeles - 118 000
- Punta Arenas - 116 000
- San Antonio - 83 000, med förorter 106 000
- Quillota - 62 000, med förorter 129 000

Ekonomi

Chile har en marknadsinriktad ekonomi som karakteriseras av en stor utrikeshandel. De ekonomiska reformerna började redan under militärdiktaturens tid, men det var i början av 1990-talet som tillväxten steg. Mellan 1991 och 1997 var tillväxten i BNP i genomsnitt 8% årligen. Från 1998 halverades denna tillväxt, först beroende på minskade exportinkomster och 1999 beroende på en svår torka. Efter detta har det långsamt gått bättre igen, men även Chiles ekonomi varierar med världsekonomin. Chile har aktiva frihandelsavtal med Mercosur, EU och Sverige bland annat. År 2006 kommer eventuellt ett frihandelsavtal slutas med Kina. Arbetslösheten är dock hög och levnadsstandarden låg. Omkring en femtedel av hushållen levde under fattigdomsgränsen 1998 och inkomstskillnaderna är stora.

Produkter och naturtillgångar

Landet producerar exempelvis vin, vindruvor, äpplen, vattenmeloner och övrig frukt, koppar, salpeter och träprodukter. Naturtillgångar: koppar, timmer, järnmalm, nitrater, molybden, vattenkraft, guld, silver.

Befolkningsuppgifter

- Befolkningens medelålder: 29,5 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 76,4 år (2003)
- Språk: Spanska (eller castellano. Spanskan är officiellt språk), Mapundungun (halvofficiellt), aymara, engelska och tyska (i Araucania-regionen).
- Religiös tillhörighet: katoliker 86%, protestanter 14% (2004)

Administrativ indelning

protestanter Chile är indelat i 13 regioner (regiónes) som i sin tur är indelade i provinser (inom parentes):
- Tarapacá (Iquique, Arica, Parinacota)
- Antofagasta (Tocopilla, Antofagasta, El Loa)
- Atacama (Chañaral, Copiapó, Huasco)
- Coquimbo (Elqui, Limarí, Choapa)
- Valparaíso (Valparaíso, Quillota, San Antonio, San Felipe de Aconcagua, Los Andes, Petorca, Isla de Pascua)
- Libertador General Bernardo O'Higgins (Cachapoal, Colchagua, Cardenal Caro)
- Maule (Curicó, Talca, Linares, Cauquenes)
- Biobío (Ñuble, Concepción, Arauco, Biobío)
- Araucanía (Malleco, Cautín)
- Los Lagos (Puerto Montt, Valdivia, Osorno, Llanquihue, Chiloé, Palena)
- Aisén del General Carlos Ibáñez del Campo (Aisén, Gral. Carrera, Capitán Prat, Coihaique)
- Magallanes y de la Antártica Chilena (Ultima Esperanza, Magallanes, Tierra del Fuego, Antártica Chilena)
- Metropolitana de Santiago (Santiago, Chacabuco, Cordillera, Maipo, Talagante, Melipilla)

Kulturpersoner

- Isabel Allende, författare
- Victor Jara, sångare
- Gabriela Mistral, poet och nobelpristagare
- Pablo Neruda, poet och nobelpristagare
- Rosita Serrano, sångerska.

Sport

Chile har genom åren varit en makt att räkna med i den Sydamerikanska sporten, men har trots det bara gjort några prestationer i världsnivå. Mest framgångsrika lag och idrottare genom tiderna i Chile är följande:
- Fotboll
- Leonel Sánchez, Målskytt i Fotbolls-VM 1962
- Elias Figueroa, En av Sydamerikas bästa försvarare under 70-talet
- Carlos Cazely, Kanske Chiles bästa genom tiderna
- Ivan Zamorano, En av deltagarna i Chiles OS-brons lag 2000
- Marcelo Salas, Framgångsrik spelare i Serie A
- Tennis
- Fernando González, Vann OS-Brons 2004 och guld i dubbel med
- Nicolás Massú, som också vann guld i 2004 års OS-singel
- Ridsport
- Alberto Larraguibel, Ridandes på hästen Huasó satte han 1949 världsrekordet i hästhoppning. (2.47 m)
- Boxning
- Martin Vargas, Slogs om VM-titeln 4 gånger, bara för att förlora i samtliga matcher.
- Carlos Cruzat, Har varit Världsmästare Kategori:Sydamerikas länder fiu-vro:Tsiili ja:チリ ko:칠레 ms:Chile simple:Chile th:ประเทศชิลี zh-min-nan:Chile

17 februari

17 februari är årets 48:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 317 dagar av året, 318 om det är skottår.

Dagens namn

- Alexandra, Sandra

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Polychronius, Alexandra
- 1901: Alexandra
- 1986: Alexandra, Sandor och Sandra
- 1993: Alexandra, Sandra. (Sandor utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- I det romerska riket firades Quirinalen till guden Quirinus ära årligen detta datum.

Händelser

- 1753 - Detta år följdes 17 februari av 1 mars, eftersom Sverige övergick från den julianska kalendern till den gregorianska.
- 1867 - Första båten passerar genom Suezkanalen.
- 1931 - Adolf Hitler och Joseph Goebbels förbjuds hålla föredrag i Stockholm.
- 1959 - Världens första vädersatellit, amerikanska Vanguard 2 sändes upp.
- 1972 - Antalet sålda Volkswagen bubblor överstiger Ford T.
- 1979
- Kina invaderar Vietnam.
- Ted Gärdestad vinner Melodifestivalen.
- 1996 - Garri Kasparov besegrar schackdatorn Deep Blue.

Födda

- 1781 - René Laennec, fransk läkare, uppfinnare av stetoskopet.
- 1825 - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
- 1859 - Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
- 1884 - Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1893 - Arvid Källström, svensk konstnär och skulptör.
- 1902 - Marian Anderson, amerikansk sångerska.
- 1910 - Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.
- 1912 - Birgit Lennartsson, svensk skådespelare och sångerska.
- 1919 - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
- 1930 - Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
- 1938 - Bengt Sändh, svensk trubadur
- 1942 - Huey P. Newton, amerikansk aktivist
- 1946 - André Dussollier, fransk skådespelare.
- 1956 - Anna von Rosen, svensk skådespelare.
- 1959 - Charlotta Denward, svensk filmkonsulent och producent.
- 1962 - Lou Diamond Phillips, amerikansk skådespelare.
- 1963 - Michael Jordan, amerikansk basketspelare.
- 1972
- Billie Joe Armstrong, amerikansk rocksångare/gitarrist, Green Day.
- Taylor Hawkins, amerikansk musiker, trummis i Foo Fighters.
- Denise Richards, amerikansk skådespelare.
- 1973 - Shirley Clamp, svensk populärmusiksångerska.
- 1975 - Martin Rucinsky, tjeckisk ishockeyspelare.
- 1981
- Joseph Gordon-Levitt, amerikansk skådespelare.
- Paris Hilton, amerikansk arvtagerska, skådespelare, sångerska och fotomodell.
- 1982 - Adriano, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1989 - Stacey McClean, brittisk musiker, medlem i S Club 8.

Avlidna

- 364 - Jovianus, romersk kejsare.
- 1448 - Nils Ragvaldsson, svensk ärkebiskop.
- 1600 - Giordano Bruno, italiensk filosof.
- 1673 - Molière, fransk teaterman.
- 1796 - James Macpherson, skotsk författare.
- 1827 - Johann Heinrich Pestalozzi, schweizisk pedagog och författare.
- 1832 - Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa.
- 1856 - Heinrich Heine, tysk författare.
- 1874 - Adolphe Quetelet, belgisk statistiker, astronom, fysiker och matematiker.
- 1875 - Fredrik Vilhelm August Argelander, astronom.
- 1890 - C.L. Sholes, amerikansk uppfinnare.
- 1909 - Geronimo, amerikansk indianhövding, apache.
- 1952 - Anna Lindahl, svensk skådespelare.
- 1961 - Julius Jaenzon, svensk filmfotograf och regissör.
- 1962 - Bruno Walter, tysk-amerikansk dirigent.
- 1990 - Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
- 1998 - Ernst Jünger, tysk författare.

Se även

16 februari - 18 februari - 17 januari - 17 mars -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 048 ja:2月17日 ko:2월 17일 simple:February 17 th:17 กุมภาพันธ์

Uppsala

Uppsala är en tätort (stad) i östra Svealand, centralort i Uppsala kommun, Uppsala län (landskapet Uppland), med ca 130 000 inv. (2000). Den är residensstad för Uppsala län, ärkebiskopssäte samt säte för Nordens äldsta universitet, Uppsala universitet.

Geografi

Uppsala, som är beläget omkring 70 km norr om Stockholm och omkring 35 km norr om Arlanda flygplats, är Sveriges fjärde största tätort (även kommun). Staden ligger på bägge stränderna av Fyrisån, omkring 8 km ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar Europaväg 4 från Stockholm genom staden och fortsätter norrut mot Gävle. Från Uppsala och söderut är E4:an en motorväg. Denna motorväg håller för närvarande på att förlängas upp mot Gävle och just nu präglas vissa delar av Uppsala av stora vägbyggen.

Stadsbild

motorväg motorväg

Utmärkande för staden är Fyrisån, Uppsala domkyrka och Uppsala slott. Staden Uppsala domineras av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då en rivningsvåg svepte fram över staden. Andelen hus från 1800-talet är lägre i Uppsala än i det under andra världskriget totalt utbombade Dresden. Viss äldre bebyggelse finns dock, framför allt väster om Fyrisån. Flera stadsdelar i utkanten av staden har stora andelar studenter, i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, t.ex. Flogsta och Luthagen. På 1960-talet beslutades att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet, utan mer på längden. Syftet med det var att ge invånarna närmare till grönområden, samtidigt som man sparade åkermark. Ett resultat av detta är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

Kultur

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden. Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 36 500 inskrivna studenter år 2001. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Öster om ån finns centrum för stadens borgerliga kultur. Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska folkkulturen kan dock tränga fram, särskilt om man beger sig något utanför stadsgränsen.

Viktiga inrättningar

- Uppsala domkyrka
- Uppsala universitet
- Carolina Rediviva
- Sveriges lantbruksuniversitet

Föreningsliv

Sport

Uppsala är känd som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande bandyklubbarna genom tiderna är IFK Uppsala, IK Sirius, IF Vesta, IF Vindhemspojkarna samt Uppsala BOIS. En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Salléns, tidigare KFUM Uppsala, har sin hemmaarena. Där huserar även Uppsala fäktningsförening, Uppsala volleybollsällskap och Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottssförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitlaget Storvreta IBK har hemmaplan i Fyrishov. Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb. En fullgod skidbacke är dock ännu att önska.

Historia

Huvudartikel: Uppsalas historia Dagens Uppsala hette tidigare "Östra Aros", och det nuvarande Gamla Uppsala hette då "Uppsala". Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som utgjorde hamn till Uppsala. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet "Uppsala" och det äldre "Uppsala" fick namnet "Gamla Uppsala" i samband med att ärkestiftet flyttades. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås. I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004). Den 1 januari 2003 delades Uppsala kommun och den administrativa indelningen förändrades. Knivsta blev egen kommun och kommundelarna upphörde.
Personer i stadens historia

- Olof Rudbeck d.ä.
- Olof Rudbeck d.y.
- Carl von Linné
- Dag Hammarskjöld
- Bror Hjort Bror Hjort]
Historiskt: Uppsalas industrier

- Nymanbolagen (cykeltillverkning)
- Slotts industrier
- Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri)
- Bayerska Bryggeriet (Livsmedel)
- Almqvist & Wiksell Tryckeri AB
- Hästens skor (tekoindustri)
Ekonomi

Närings- och samhällsliv
Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis nuvarande GE Healthcare (gamla Pharmacia) samt många mindre och medelstora företag inom biomedicinalområdet. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Gluntenområdet där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst. I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. Upsala Nya Tidning (UNT) dominerar lokalpressen, i övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix-FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV. Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till