:: wikimiki.org ::

1982

1982

Händelser

- 1 januari - Kylan lamslår den svenska trafiken.
- 5 januari - Libyska studenter vid Telub i Växjö reser hem i protest sedan de vägrats utbildning i militära ämnen.
- 6 januari - USA:s president Ronald Reagan utnämner William Clark till ny säkerhetschef istället för den avgående Richard Allen.
- 10 januari - Minst 250 personer fryser ihjäl i rekordkyla i USA.
- 13 januari - Ett trafikflygplan kraschar strax efter start i Potomacfloden i Washington DC varvid 78 personer omkommer.
- 14 januari - Volvos koncernchef Pehr G. Gyllenhammar nomineras till Folkpartiets styrelse.
- 17 januari - Dr. Julio Iglesias, far till sångaren Julio Iglesias, fritas efter 19 dygn som fånge hos den baskiska sepraratiströrelsen ETA.
- 27 januari - Mauno Koivisto tillträder ämbetet som Finlands president.
- 28 januari - Italienska antiterrorstyrkor stormar en lägenhet i Padua och befriar NATO-generalen James Lee Dozier.
- 31 januari
- Tomas Gustafsson vinner 10.000 m under EM i skridskor i Oslo på världsrekordtiden 14.23,59.
- En svår lavinolycka i närheten av Salzburg, Österrike kräver 12 dödsoffer.
- 4 februari - Vetenskapsmän vid NASA hittar fyra nya månar kring Saturnus som nu antas ha 21 månar.
- 6 februari - Freddie Lakers lågprisflygbolag Laker Airways går i konkurs.
- 7 februari - Ingemar Stenmark vinner slalom i alpina VM i Schladming och Bengt Fjällberg blir trea.
- 9 februari - 24 personer omkommer när ett av Japan Air Lines ägt DC-8-flygplan störtar i havet utanför Tokyo. Orsaken är tillfällig sinnesförvirring hos flygkapten Seiji Katagiri.
- 10 februari - Ett uppror utbryter i staden Hama i Syrien. Mellan 10 000 och 30 000 personer får sätta livet till.
- 15 februari - I vindhastigheter på över 36 m/s kantrar oljeborrplattformen Ocean Ranger 320 km utanför Newfoundlands kust. Olyckan kräver 84 dödsoffer.
- 18 februari - I Finland tillträder en ny regering ledd av socialdemokraten Kalevi Sorsa. De andra partierna som ingår i regeringen är Centerpartiet, Svenska folkpartiet och Folkdemokraterna.
- 21 februari - Thomas Eriksson vinner 30 km vid skid-VM i Holmenkollen.
- 22 februari - Minst 20 personer omkommer vid ett bombdåd framför en kasernbyggnad i Irans huvudstad Teheran.
- 23 februari - IRA sänker ett brittiskt fraktfartyg utanför Nordirlands kust. Besättningen har innan tvingats överge fartyget.
- 24 februari - Den svenska regeringen godkänner att Wasabröd AB säljs till ett schweiziskt företag.
- 26 februari
- Sömmerskorna på statsägda Eiser i Sollefteå avslutar sin åtta månader långa ockupation av fabriken som inleddes 30 juni 1981 efter besked att fabriken skulle läggas ned.
- Beväpnade upprorsmän angriper en kasern i Ugandas huvudstad Kampala. 67 angripare stupar och dagen efter avrättar militärmyndigheterna ytterligare 90 misstänkta.
- 6 mars - I Egypten faller domarna mot de 24 män som åtalats för mordet på president Anwar Sadat. Fem av dem döms till döden.
- 15 mars - I Colombia segrar presidenten Turbays liberala parti vid parlamentsvalen.
- 18 mars
- Mul- och klövsjukan upptäcks på Fyn. Sverige stoppar import av kött från Danmark.
- Fyra holländska journalister skjuts ihjäl i El Salvador. Holland beskyller regeringstrupperna för dådet.
- 19 mars - Utvisade chilenare anklagar polisen för att ha drogat och misshandlat dem. Efter utredning säger JO att det var rätt att ge dem lugnande medel.
- 21 mars - Den amerikanska rymdfärjan Columbia ger sig ut på sin tredje och dittills längsta färd. Färjan manövreras av Jack Lousma och Gordon Fullerton.
- 23 mars - 100 000 franska bönder protesterar i Paris, dels mot regeringen, dels mot EG:s jordbrukspolitik.
- 27 mars - Den regerande militären i Bangladesh utnämner den tidigare domaren Abdul Fazal Mohammed Hassanuddin Choudbury till ny president. Statsangelägenheterna sköts dock fortsättningsvis av general Ershad.
- 29 mars - Europeiska gemenskaperna (EG) fyller 25 år.
- 30 mars - Efter 129 varv runt jorden landar den amerikanska rymdfärjan Columbia i New Mexico.
- 2 april - Argentina besätter den brittiska kolonin Falklandsöarna.
- 3 april - Storbritannien beslutar sända en flottstyrka till Falklandsöarna vilket utlöser Falklandskriget.
- 4 april - Den svenska riksdagen beslutar att JAS skall byggas.
- 11 april - En amerikansk jude skjuter vilt omkring sig i Klippmoskén i Jerusalem. Två personer dör och ett fyrtiotal skadas.
- 18 april - En höghusbrand utbryter i Solna varvid 37 lägenheter förstörs. Branden misstänks vara anlagd.
- 30 april - Den svenska riksdagen beslutar att Svenska flaggans dag från och med 1983 skall vara Sveriges nationaldag.
- 1 maj - Den brittiska flottan når Falklandsöarna och börjar bomba Port Stanleys flygplats.
- 2 maj - En brittisk ubåt sänker det argentinska slagskeppet General Belgrano.
- 9 maj - Ingemar "Ingo" Johansson får efter 30 år motta den silvermedalj som han fråntogs vid OS i Helsingfors 1952.
- 19 maj - IFK Göteborg vinner som första svenska lag UEFA-cupen i fotboll efter seger med 3-0 mot Hamburger SV.
- 21 maj - Marktrupper sätts av britterna in på Falklandsöarna.
- 25 maj - Den brittiska fregatten Antelope sänks av argentinskt flyg.
- 26 maj - Den svenska riksdagen beslutar att införa två karensdagar i sjukförsäkringen från årsskiftet.
- 29 maj - 17-årige Patrik Sjöberg sätter svenskt rekord i höjdhopp med 2,24 m.
- 30 maj - Spanien blir medlem av NATO.
- 4 juni - Den svenska riksdagen tillstyrker utveckling och tillverkning av stridsflygplanet JAS.
- 6 juni
- 17-årige Mats Wilander blir den yngste någonsin att vinna de öppna franska mästerskapen i tennis.
- Israel invaderar södra Libanon för att hindra PLO att agera militärt.
- 10 juni - Drottning Silvia föder en dotter som får namnet Madeleine.
- 14 juni - Efter att brittiska trupper intagit Port Stanley och argentinska trupper kapitulerat sluts vapenvila i Falklandskriget.
- 21 juni - Prinsessan Diana föder sin förste son som får namnet William och blir Storbritanniens tronföljare.
- 24 juni - Den svenska regeringen beslutar upprätta diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten.
- 4 juli - Den svenska regeringen godkänner tillverkningen av stridsflygplanet JAS.
- 9 juli - En främmande man tar sig ända in i drottning Elizabeth II:s sovrum på Buckingham Palace i London. Han sitter lugnt och pratar med drottningen ett tag innan han grips. Kritiken mot den bristande säkerheten blir hård.
- 20 juli - IRA genomför ett bombdåd i London där nio personer omkommer.
- 23 juli - En turist som går ur sin bil i Kolmårdens djurpark dödas av ett lejon.
- 31 juli - Två bussar och två personbilar kolliderar på motorvägen mellan Paris och Lyon. 53 personer omkommer, varav 44 barn.
- Juli - Olof Palme lovar i sitt sommartal i Almedalen i Visby att diskutera löntagarfondernas utförande med arbetsgivare och opposition innan de genomförs.
- 2 augusti - Skogsbränder utbryter i Småland på grund av en varm och torr sommar.
- 5 augusti - Värmen kulminerar. I Stockholm uppmäts +32 grader.
- 7 augusti - En armenisk terroristgrupp genomför en attack mot flygplatsen i Ankara. Tolv människor dödas.
- 9 augusti - En terrorattack genomförs mot en judisk restaurang i Paris, varvid sex personer dödas.
- 15 augusti - Ledningen för SVT beslutar stänga av Åsa Bodén fram till valet då hon uttalat sig om löntagarfonderna.
- 27 augusti - Jan Troells film Ingenjör Andrées luftfärd efter Per Olof Sundmans roman har svensk premiär.
- 30 augusti - Den israeliska belägringen av Beirut tvingar PLO att lämna Libanon.
- 14 september - Libanons president Bashir Gemayel dödas när en bomb spränger partihögkvarteret i bitar.
- 16 september - Cirka 700-800 människor dödas av falangisterna vid massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i Beirut.
- 19 september - Socialdemokraterna segrar i det svenska riksdagsvalet och får tolv nya mandat (166 totalt). Även moderaterna går framåt medan regeringspartierna backar och de borgerliga får totalt 163 mandat.
- 20 september - Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan.
- 23 september - Sverige fälls i Europadomstolen som slår fast att två fastighetsägare i Stockholm har fått sina ekonomiska rättigheter kränkta.
- 26 september - Skandinaviens första provrörsbarn föds på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
- 1 oktober - Det svenska försvaret får indikation på en främmande ubåt i Hårsfjärden i Stockholms skärgård vilket utlöser fyra veckors jakt bevakad av massmedia från hela världen.
- 8 oktober
- Den nya svenska socialdemokratiska regeringen under Olof Palme tillträder.
- Den svenska momsen höjs (men mjölk, ost och fisk subventioneras), tobaksskatten höjs och allmänt prisstopp införs.
- Den tidigare borgerliga regeringens beslut om karensdagar rivs upp.
- 12 oktober - Sveriges Riksbank devalverar kronan med 16 procent.
- 19 oktober - Tjugo polacker tar sig med ett besprutningsplan till Sturup och begär asyl.
- 12 november - Jurij Andropov väljs till ny partiordförande efter Leonid Brezjnev i Sovjetunionen.
- 15 november - Lech Walesa, ledare för den polska fackföreningsrörelsen Solidaritet, friges från sin internering.
- 17 november - Lars Noréns pjäs Underjordens leende har premiär i Stockholm.
- 25 november
- Atomavfallsfartyget Sigyn går på grund på väg in till Barsebäck.
- Stig Malm utses till ordförande för LO efter Gunnar Nilsson.
- 26 november - Massafabriken i nordvietnamesiska Bai Bang invigs av Roine Carlsson. Projektet blir Sveriges mest omdiskuterade biståndsprojekt och kostar 2 miljarder kronor.
- 1 december - Sveriges försvarsminister Börje Andersson lämnar regeringen på grund av att han vantrivs i Stockholm.
- 2 december - Världens första konstgjorda hjärta opereras in i en människa på ett sjukhus i Salt Lake City, Utah i USA.
- 7 december - Den första avrättningen genom dödlig injektion genomförs i USA.
- 8 december
- Den svenska riksdagen släpper fritidsfisket fritt i Östersjön.
- Det amerikanska representanthuset avslår presidentens begäran om pengar till MX-raketer.
- 10 december - Steven Spielbergs film E.T. har premiär i Sverige.
- 15 december - Gränsen mellan Gibraltar och Spanien öppnas efter 15 år.
- 17 december - Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander har svensk premiär.
- 31 december - Restaurang Fontainbleau i Stockholm sprängs.
- Den svenska regeringens och socialdemokraternas förslag om sänkta marginalskatter antas.
- Folkpartiet tillsätter en kommission för att utreda orsakerna till det kraftiga röstraset i valet.
- Öresundsvarvet i Karlskrona läggs ner.
- Den svenska regeringen tillsätter en ubåtsskyddskommission för att undersöka om Sveriges territorialvatten verkligen har kränkts av främmande ubåtar.
- Den svenska statsrådsberedning omorganiseras.
- Socialtjänstlagen och Lagen om särskild Vård av Unga (LVU) införs i Sverige.
- Samvetsklausulen, som gjort att svenska kvinnoprästmotståndare kunnat vägra att prästviga kvinnor, upphävs.
- Sveriges första kvinnliga officerare utexamineras.
- Måltipset införs i Sverige.
- En ny flagglag införs i Sverige. Härvid bestäms de exakta nyanserna av gult och blått i den svenska flaggan. Dessutom blir det inte längre olagligt att trampa på flaggan, att lägga den på marken eller ha den uppe dygnet runt.
- Sveriges guldreserv, som dittills har förvarats i Bodens fästning, flyttas till Stockholm.

Födda

- 5 januari - Janica Kostelic, kroatisk alpin skidåkare.
- 7 januari - Joachim Johansson, svensk tennisspelare.
- 10 januari - Josh Ryan Evans, amerikansk skådespelare.
- 11 januari - Ye-jin Son, koreansk skådespelare.
- 14 januari - Victor Valdés, spansk fotbollsspelare, målvakt.
- 22 januari - Ryeo-won Jeong, koreansk skådespelare.
- 23 januari
- Geoffrey Wigdor, amerikansk skådespelare.
- Ashi Kesang Choden, Bhutanesisk prinsessa.
- 31 januari - Helena Paparizou, svensk-grekisk musiker, fotomodell och skådespelare.
- 6 februari - Bojan Djordjic, svensk fotbollspelare.
- 14 februari - Marian Gaborik, slovakisk ishockeyspelare.
- 25 februari - Robert Willstedt, trummis i svensk/tyska hårdrocksbandet Moonlight Agony.
- 17 februari - Adriano, brasiliansk fotbollsspelare.
- 2 mars
- Henrik Lundqvist, svensk ishockeyspelare, målvakt.
- Joel Lundqvist, svensk ishockeyspelare, forward.
- 3 mars - Jessica Biel, amerikansk skådespelare.
- 9 mars - Tobias Hysén, svensk fotbollsspelare.
- 12 mars - Samm Levine, amerikansk skådespelare i Nollor och nördar
- 16 mars - Dian Sastrowardoyo, indonesisk skådespelare.
- 18 mars - Timo Glock, tysk racerförare.
- 24 mars - James Napier, nyzeeländsk skådespelare, medverkade i The Tribe.
- 14 april - Deen, bosnisk sångare.
- 15 april - Seth Rogen,amerikansk skådespelare i Nollor och nördar.
- 26 april - Jon Lee, brittisk musiker.
- 30 april - Kirsten Dunst, amerikansk skådespelare.
- 23 maj - Frida Nordin, svensk fotbollsspelare.
- 26 maj - Yoko Matsugane, japansk fotomodell.
- 1 juni - Justine Henin-Hardenne, belgisk tennisspelare.
- 3 juni
- Jonas Larholm, svensk handbollsspelare.
- Jelena Isinbajeva, rysk stavhoppare.
- 10 juni
- Laleh, Laleh Pourkarim, svensk musiker.
- Prinsessan Madeleine, svensk prinsessa.
- 21 juni - William av Wales, brittisk prins, Charles och Dianas (äldste) son.
- 23 juni - Martin Rolinski, svensk musiker, sångare i Bodies Without Organs.
- 1 juli - Hilaire Burton, amerikansk skådespelare.
- 8 juli - Sophia Bush, amerikansk skådespelare.
- 17 juli - Natasha Hamilton, brittisk sångerska, medlem i Atomic Kitten.
- 20 juli - Oscar Steen, svensk ishockeyspelare.
- 24 juli - Anna Paquin, nyzeeländsk skådespelare.
- 30 juli - Martin Starr, amerikansk skådespelare i Nollor och nördar.
- 24 augusti - Kim Källström, svensk fotbollsspelare.
- 30 augusti - Andy Roddick, amerikansk tennisspelare.
- 22 september - Kosuke Kitajima, japansk simmare.
- 27 september - Markus Rosenberg, svensk fotbollsspelare.
- 30 september
- Lacey Chabert, amerikansk skådespelare.
- Kieran Culkin, amerikansk skådespelare.
- 3 oktober - Erik von Detten, amerikansk skådespelare.
- 7 oktober - Anastasia Stotskaya, rysk sångerska, skådespelare och musikalartist.
- 13 oktober - Ian Thorpe, australisk simmare.
- 2 november - Johan Wissman, svensk friidrottare.
- 8 november - Lynndie England
- 11 november - Asafa Powell, jamaicansk friidrottare, världsrekorhållare på 100 meter från 2005.
- 12 november - Anne Hathaway, amerikansk skådespelare.
- 29 november - Cathy Tsui, kinesisk skådespelare.
- 30 november - Elisha Cuthbert, kanadensisk skådespelare.
- 30 december - Kristin Kreuk, kanadensisk skådespelare.

Avlidna

- 12 januari - Tryggve Jerneman, svensk skådespelare.
- 19 januari - Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
- 22 januari - Eduardo Frei, politiker, 72 år.
- 25 januari - Mikhail Suslov, politiker, 79 år.
- 30 januari
- Tora Dahl, svensk författare.
- Stanley Holloway, brittisk skådespelare.
- 6 februari - Ben Nicholson, brittisk konstnär.
- 10 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
- 16 februari - Thelonious Monk, jazzmusiker, 63 år.
- 1 mars - Harry Kullman, svensk författare.
- 2 mars - Philip K. Dick, Amerikansk sci fi författare.
- 5 mars - John Belushi, skådespelare.
- 6 mars - Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare.
- 10 mars - Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, svensk längdåkare, OS-medaljör.
- 18 mars - Rune B. Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957-1969, industriminister 1971-1976.
- 19 mars
- Carl Orff, tysk tonsättare, kompositör och pedagog.
- Randy Rhoads, amerikansk gitarrist, flygolycka.
- 22 mars - Ingemar Holde, svensk skådespelare.
- 24 mars - Erik Lundegård, kåsör (signaturen Eld).
- 25 mars - Gurli Maria Bergström svensk kompositör och sångerska, mer känd som Kai Gullmar.
- 26 mars - Anders Börje, svensk sångare, kompositör och skådespelare.
- 31 mars - Walter Hallstein, politiker.
- 6 april - Elsa Björkman-Goldschmidt, svensk författarinna.
- 15 april - Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.
- 3 maj - Hortensia Hedström, svensk operettsångerska och skådespelerska.
- 1 juni - Per G. Holmgren, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.
- 4 juni - Olle Hellbom, svensk filmregissör.
- 6 juni - Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
- 8 juni - Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.
- 9 juni - Kalle Schröder, svensk tennisspelare.
- 23 juni - Helmer Linderholm, svensk författare.
- 29 juni - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
- 6 juli - Hilding Bladh, svensk filmfotograf.
- 12 juli - Kenneth More, brittisk skådespelare.
- 22 juli - Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
- 29 juli - Harold Sakata, amerikansk skådespelare.
- 7 augusti - Urban Sahlin, svensk skådespelare.
- 11 augusti - Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
- 12 augusti
- Henry Fonda, amerikansk filmskådespelare.
- Salvador Sanchez, mexikansk boxare, världsmästare i fjädervikt 1980-1982.
- 13 augusti - Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 15 augusti - Hugo Theorell, svensk nobelpristagare.
- 20 augusti - Ulla Jacobsson, svensk skådespelerska.
- 29 augusti - Ingrid Bergman, svensk skådespelerska.
- 8 september - Folke Hamrin, svensk skådespelare.
- 13 september - Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och tennisspelare.
- 14 september
- Bashir Gemayel, libanesisk officer och politiker (mördad).
- Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco.
- 17 september - Catrin Westerlund, svensk skådespelare.
- 4 oktober
- Glenn Gould, kanadensisk pianist.
- G.S. Pathak, indisk domare och politiker, vicepresident 1969-1974.
- 10 oktober - Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelare och sångerska.
- 27 oktober - Mary Gräber, svensk skådespelare.
- 30 oktober - Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.
- 4 november - Dominique Dunne, amerikansk skådespelare.
- 7 november - Leo Myhrán, svensk skådespelare och inspicient.
- 10 november - Leonid Brezjnev, Sovjetunionens statschef.
- 13 november - Curt Siwers, svensk skådespelare.
- 16 november - Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
- 21 november - Gertie Löweström, svensk skådespelare.
- 2 december - Marty Feldman, brittisk skådespelare.
- 20 december - Arthur Rubinstein, pianist.
- 24 december - Louis Aragon, fransk författare (dadaist).
- 25 december - Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.

Nobelpris

- Fysik - Kenneth G Wilson, USA
- Kemi - Sir Aaron Klug, Storbritannien
- Medicin
- Sune Bergström, Sverige
- Bengt Samuelsson, Sverige
- John R Vane, Storbritannien
- Litteratur - Gabriel García Márquez, Colombia
- Fred
- Alva Myrdal, Sverige
- Alfonso García Robles, Mexico
- Ekonomi - George J Stigler, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1982 ja:1982年 ko:1982년 ms:1982 simple:1982 th:พ.ศ. 2525

1 januari

1 januari är första dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 364 dagar kvar till åres slut (365 under skottår).

Dagens namn

- Den 1 januari saknar namnsdag i den svenska almanackan

Helgdagar m.m.

- Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern
- Haitis nationaldag
- Kubas nationaldag
- Sudans nationaldag

Händelser

- 404 - De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
- 1438 - Albert II av Habsburg blir kung av Ungern.
- 1529 - Gustav Vasa fastställer att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
- 1719 - Armfeldts karoliner påbörjar sin dödsmarsch över fjällen.
- 1804 - Haiti blir självständigt.
- 1855 - Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klar och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
- 1879 - Normaltiden införs i Sverige
- 1892 - Ellis Island öppnas för immigration till USA.
- 1909 - Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
- 1912 - Republiken Kina grundas.
- 1913 - Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
- 1925
- Kristiania blir Oslo.
- AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
- 1926 - Lidingö får stadsrättigheter.
- 1929 - Arbetsdomstolen inrättas.
- 1934 - Alcatraz blir federalt fängelse i USA.
- 1939 - På Mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1.000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 1940 - Karlskoga får stadsrättigheter.
- 1941 - 5% omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
- 1942
- Bollnäs och Kumla blir städer.
- All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks.
- 1944 - Det gamla radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- 1947
- Källskatt införs i Sverige.
- Personnummer införs i Sverige.
- 1948
- En ny rättegångsbalk träder i kraft i Sverige.
- En ny lag om folkpension träder i kraft i Sverige.
- 1951 - Säffle får stadsrättigheter (de sista som delas ut i Sverige).
- 1952 - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 1954 - I Sverige införs riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
- 1955 - I Sverige införs lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring.
- 1959 - Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten i Kuba, under ledning av Fidel Castro.
- 1960 - Omsättningsskatten återinförs i Sverige med fyra procent på all försäljning.
- 1965 - Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
- 1967
- En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
- 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
- Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
- 1968 - Ecklesiastikdepartementet byter namn till Utbildningsdepartementet.
- 1969 - I Sverige ersätts omsättningsskatten (oms) av mervärdesskatt (moms).
- 1970
- AB Statsföretag bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29.000 anställda.
- En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
- Proffsboxning förbjuds i Sverige.
- 1971
- Sveriges städer försvinner och ersätts av kommuner.
- Ångervecka på varor införs i Sverige.
- Riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. De handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
- Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
- 1973 - Danmark, Irland och Storbritannien går in i Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG.
- 1975 - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
- 1977 - I Sverige träder medbestämmandelagen (MBL) i kraft.
- 1978 - Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 1980 - Sverige får en ny successionsordning.
- 1981 - Grekland går in i EEC.
- 1984
- Spanien och Portugal går in i EEC.
- Brunei blir en oberoende stat.
- 1993
- Gemensam marknad skapas inom EEC.
- Tjeckoslovakien delas i Tjeckien och Slovakien.
- Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
- 1994
- Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
- Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i Röstånga i Skåne. Han åberopar EU:s monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
- 1995 - Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i EU, Europeiska unionen.
- 1998
- Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
- Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
- Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
- 1999
- Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet samt Bohuslandstinget slås samman.
- 2000 - Svenska kyrkan skiljs från staten.
- 2001
- Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
- En ny namnlängd antas i Sverige, vilken skall skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 90-talet.
- 2002 - Euro blir lagligt betalningsmedel i EU.
- 2003
- Veckelax kommun uppgår i Fredrikshamn.
- Knivsta får kommunrättigheter.
- 2004
- Pieksänmaa kommun bildas genom kommunsammanslagning.
- Pudasjärvi och Ylöjärvi i Finland får stadsstatus.
- Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill till Sverige. Från länder utanför EU kvarstår dock resanderansonen.
- Överbefälhavaren ersätts av Chef för försvaret.
- 2005
- Joutseno i Finland får stadsstatus
- Kommunerna Saari och Uukuniemi sammanslås med Parikkala i Finland
- 2006
- HTU byter namn till Högskolan Väst.

Födda

- 766 - Imam Ali ar Rida, åttonde Shia-Imamen.
- 1387 - Charles den arge, kung i Navarra.
- 1431 - Alexander VI, påve.
- 1449 - Lorenzo de' Medici, statsman.
- 1467 - Sigismund I, kung av Polen 1506-1548.
- 1484 - Huldrych Zwingli, protestantisk ledare.
- 1502 - Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572-1585.
- 1516 - Margareta Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru.
- 1618 - Bartolomé Esteban Murillo, målare (döpt denna dag, död 1682).
- 1697 - Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.
- 1705 - Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.
- 1747 - Henrik Gahn, svensk läkare.
- 1863 - Pierre de Coubertin, historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna Olympiska spelen.
- 1866 - James J Corbett, amerikansk boxare.
- 1883 - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1887 - Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelstjänsten under andra världskriget.
- 1891 - Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 1892 - Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 1895
- Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
- J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
- 1900 - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
- 1909 - Barry Goldwater, amerikansk politiker.
- 1919
- Carole Landis, amerikansk skådespelare.
- J.D Salinger, amerikansk författare.
- 1923 - Kenne Fant, svensk skådespelare.
- 1929
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 1936 - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 1938 - Picko Troberg, racerförare.
- 1940
- Frank Langella, skådespelare.
- Helmut Jahn, arkitekt.
- 1945
- Jacky Ickx, belgisk racerförare.
- Michael Treschow, svensk företagsledare.
- 1946
- Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-98 och 2002-.
- Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1966 - Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- 1968 - Davor Suker, kroatisk fotbollsspelare.
- 1970
- Michelle Gildernew, nordirländsk politiker inom Sinn Féin.
- Eamonn Walker, brittisk skådespelare.
- 1971 - Jyotiraditya Scindia, indisk politiker.
- 1972 - Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare.
- 1975 - Markoolio, eg. Marko Kristian Lehtosalo, finlandssvensk artist, rapmusiker och skådespelare.
- 1980 - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 1988 - Luke Petterson, nyzeeländsk skådespelare.
- 2000 - Kala Sosefina Mileniume Kauvaka, millenniumbaby.

Avlidna

- 379 - Basileios den store, biskop av Caesarea i Kappadokien, kyrkolärare, helgon.
- 898 - Odo, hertig av Paris, frankisk robertingisk kung 888-898.
- 1515 - Ludvig XII av Frankrike.
- 1591 - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 1617 - Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
- 1748 - Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
- 1782 - Johann Christian Bach, tysk tonsättare.
- 1881 - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 1894 - Heinrich Hertz, tysk fysiker.
- 1909 - Ivar Arosenius, svensk konstnär.
- 1921 - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 1931 - Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 1953 - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
- 1961 - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1972 - Maurice Chevalier, fransk skådespelare och sångare.
- 1991 - Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 1992 - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 1998 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 2001 - Ray Walston, amerikansk skådespelare.
- 2002 - Julia Phillips, amerikansk filmproducent och författare.
- 2005 - Shirley Chisholm, amerikansk politiker.

Se även

31 december - 2 januari - 1 december - 1 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 001 ja:1月1日 ko:1월 1일 ms:1 Januari simple:January 1 th:1 มกราคม

5 januari

Dagens namn

- Hanna och Hannele

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Simeon
- 1901: Hanna
- 1986: Hanna, Hannele och Hanny
- 1993: Hanna, Hannele. (Hanny utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- Trettondagsafton

Händelser

- 1066 - Harald Godwinson kröns till kung av England.
- 1677 - Svenska trupper återtar Strömstad från norrmännen.
- 1814 - Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.
- 1878 - Dimmalætting blir en officiell tidning på Färöarna.
- 1910 - Johan Alfred Andersson Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm, vilket sedermera leder till Sveriges sista avrättning.
- 1914 - Ford Motor Company inför 8 timmars arbetsdag och en minimilön på 5$ per dag.
- 1924 - Nya tennishallen vid Östermalms idrottsplats i Stockholm invigs.
- 1930 - Kolchoser införs i Sovjetunionen.
- 1943 - Läger inrättas för vissa kategorier som behöver hållas under uppsikt bland de 30.000 flyktingar som finns i Sverige.
- 1945 - Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regimen i Polen.
- 1949 - Alva Myrdal blir chef för FN:s sektion för sociala frågor i New York.
- 1957 - USA:s president Eisenhower lägger fram Eisenhowerdoktrinen
- 1960 - Storflygplatsen Arlanda utanför Stockholm öppnas för trafik.
- 1964 - Chefredaktören för "Ny Dag", C.H. Hermansson, blir partiledare för Sveriges kommunistiska parti efter Hilding Hagberg.
- 1982 - Libyska studenter vid Telub i Växjö reser hem i protest sedan de vägrats utbildning i militära ämnen.

Födda

- 1876 - Konrad Adenauer, tysk politiker; västtysk förbundskansler 1949-1963, utrikesminister 1951-1955.
- 1883 - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars-29 augusti 1944.
- 1885 - Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926-1945.
- 1887 - Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
- 1900 - Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
- 1908 - Jiro Sato, japansk tennisspelare.
- 1910 - Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.
- 1911 - Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare.
- 1914 - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 1923 - Sam Phillips, amerikansk skivproducent, grundare av Sun Records.
- 1924 - Olle Grönstedt, svensk skribent, filmrecensent och skådespelare.
- 1926 - Maria Schell, österrikisk skådespelare.
- 1928 - Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971-1973, premiärminister 1973-1977.
- 1930 - Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
- 1931 - Robert Duvall, amerikansk skådespelare.
- 1932 - Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov.
- 1934 - Murli Manohar Joshi, indisk politiker, inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996-2004.
- 1935 - Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
- 1938
- Juan Carlos I, Spaniens kung 1975-.
- Terry Davis, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1971-1974 och 1979-2004.
- 1941 - Miyazaki Hayao, japansk filmregissör.
- 1946 - Diane Keaton, amerikansk skådespelare.
- 1953 - Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare.
- 1960 - Glenn Strömberg, svensk fotbollsspelare.
- 1961 - Anna Lindmarker, nyhetsuppläsare.
- 1965 - Patrik Sjöberg, svensk friidrottare, höjdhoppare.
- 1966 - Lili Päivärinta, svensk artist.
- 1969 - Marilyn Manson, amerikansk artist.
- 1972 - Philip Davies, brittisk parlamentsledamot för Conservative 2005-.
- 1982 - Janica Kostelic, kroatisk alpin skidåkare.

Avlidna

- 1271 - Isabella av Aragonien, fransk drottning.
- 1430 - Filippa av England, svensk drottning.
- 1821 - Carlo Porta, italiensk diktare.
- 1922 - Ernest Henry Shackleton, brittisk polarforskare.
- 1941 - Amy Johnson, brittisk flygpionjär.
- 1956 - Mistinguett, fransk sångerska.
- 1969 - Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas).
- 1978 - Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 1979 - Charles Mingus, amerikansk jazzbasist och kompositör.
- 1985 - Otto Moskovitz, rumänsk/svensk cirkusartist och skådespelare.
- 1997 - Prins Bertil, svensk kunglighet.
- 1998
- Sonny Bono, amerikansk musiker och kongressledamot.
- Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
- 2003
- Kisa Magnusson, svensk sångerska.
- Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.
- 2004 - Ewert "EWK" Karlsson, svensk karikatyrtecknare.

Se även

4 januari - 6 januari - 5 december - 5 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 005 ja:1月5日 ko:1월 5일 simple:January 5

Växjö

Växjö, tätort och centralort (stad) i Växjö kommun. Växjö ligger där riksvägarna 23, 25 och 30 möts och är Smålands näst största stad. Staden är residensstad i Kronobergs län och stiftsstad i Växjö stift. Växjö har inom den offentliga sektorn stor sysselsättning. I utkanten av staden ligger Växjö universitet och i centrum ligger b.la. det dominerande sjukhuset Växjö centrallasarett, Växjö domkyrka, flera restauranger m.m. Västerut ligger stadens största industriområde Västra industriområdet med bl.a. ICA Maxi, Coop Forum, ONOFF, Siba, Överskottsbolaget och Mc Donalds. Växjö fick stadsrättigheter år 1342, men är äldre än så. Redan på 1000-talet vet man att en "stad" fanns på platsen. Stad i denna betydelsen var dock förmodligen inte stad enligt senare tids juridiska och administrativa betydelse utan betydde förmodligen bara att det var en plats där det bodde folk. "Stad" betyder plats (jämför danska sted och ord som stadsfästa, eldstad m.m). Staden har brunnit ned upprepade gånger och stadsplanen är av 1800-talets rutnätssnitt efter den senaste branden 1843. Kategori:Sveriges städer Kategori:Orter i Sverige Kategori:Växjö kommun

Ronald Reagan

Ronald Wilson Reagan, född 6 februari 1911, död 5 juni 2004, var USA:s president 1981–1989 och guvernör i Kalifornien 1967–1975. Innan han blev politiker arbetade han som badvakt, sportkommentator, skådespelare och fackförbundsordförande.

Uppväxt och tidig karriär

fackförbund)]]Ronald Reagan föddes den 6 februari 1911 i den lilla staden Tampico i Illinois, USA. Han var den andra sonen till John "Jack" Reagan och Nelle Wilson. Släkten Reagan härstammar från Irland. Reagans ungdomsår var oroliga; fadern Jack hade alkoholproblem och familjen tvingades flytta runt mycket. 1920 bosatte sig familjen permanent i Dixon i delstaten Illinois, en stad som anses vara Reagans hemstad. Mellan 1927 och 1934 sommarjobbade Reagan som badvakt för att betala studierna vid Eureka College. Han tillbringade mycket tid på kringaktiviteter, framför allt sport, vilket gjorde att betygen inte var så lysande. När Reagan senare blev världens mäktigaste man, USA:s president, skämtade han: "Än i dag undrar jag vad jag kunnat bli om jag pluggat lite hårdare". Under skolåren fick Reagan många goda vänner, även om mycket få personer någonsin kommit honom riktigt nära. Han utvecklade också en historieberättar -och skådespelartalang, något han fick nytta av i sitt jobb som sportkommentator i radio (en gång improviserade Reagan matchspel under ett strömavbrott).

Hollywood

1937 var Reagan i Hollywood för att kommentera en basebollmatch. Han bestämde sig då för att på en provspelning för en film. Folket på Warner Brothers blev mycket imponerade av hans klara röst och goda fysik och gav honom ett kontrakt. Trots detta fick Reagan endast vara med i B-filmer (även om han var påtänkt som huvudrollsinnehavare i Casablanca). Filmen Bedtime for Bonzo, där han spelade tillsammans med en apa, har senare används av hans motståndare för att förlöjliga honom. Casablanca Efter attacken mot Pearl Harbor 1941 kallades han in i armén, men på grund av sin nedsatta syn fick han endast arbeta med att göra militära informationsfilmer. På 1950-talet var kriget slut och Reagan började arbeta med TV. Programmet hette General Electric Theater och riktade sig till arbetarklassen och medlemmar i fackförbund. När programmet lades ner 1962 hade Reagan lärt sig mycket om arbetarklassen, vilket senare ledde till fenomenet "Reagandemokrater". Reagan var även under denna tidsperioden ordförande i skådespelarfackförbundet, SAG.

Familj

Reagan gifte sig med skådespelerskan Jane Wyman den 26 januari 1940. De fick ett barn tillsammans, Maureen, och adopterade ett, Michael. Den 26 juni 1947 fick Jane en för tidigt född dotter som avled vid födseln. De kallade henne Christine. Ronald och Jane skilde sig året därpå, 1948. Den 4 mars 1952 gifte han om sig med en annan skådespelerska, Nancy Davis. De fick två barn tillsammans, Patti (eg. Patricia) och Ron (eg. Ronald jr). Ronald och Nancy levde ihop ända till hans död år 2004.

Tidig politisk karriär

Reagan var från början demokrat och stödde sin favoritpresident, Franklin D. Roosevelt. Reagan var en stark antikommunist och arbetade aktivt under SAG-ordförandeskapet för att kommunister inte skulle få inflytande över Hollywood. Han ansåg att Republikanernas politik var bättre för att bekämpa kommunismen och stödde republikanerna Dwight D. Eisenhower 1952 och Richard Nixon 1960. Reagan var trots detta fortfarande medlem i det Demokratiska partiet. Reagan hade många politiskt kunniga, konservativa vänner, något som ledde till långa debatter mellan dem. Reagan blev mer och mer konservativ och lämnade tillslut Demokraterna. 1964 sändes det numera legendariska Reagan-talet A Time for Choosing, som var tillägnat den konservativa republikanen Barry Goldwaters presidentvalskampanj. Talet var så bra att Reagan fick besök av många topprepublikaner, några av dem uppmanade till och med honom att ställa upp i guvernörsvalet i Kalifornien, något som Reagan först inte tog på allvar.

Guvernörstiden

1966 blev han vald till Kaliforniens guvernör. Han återvaldes 1970. Under sin ämbetstid stoppade Reagan all nyanställning av statstjänstemän, höjde skatten (för att balansera budgeten) och började arbeta med en ny välfärdsreform. Han motsatte sig också bygget av en damm som skulle driva bort indianer från sina hem. Vid ett tillfälle skickade Reagan 2 200 soldater till en urartad demonstration vid University of California för att visa att han inte lät sin politik påverkas. Han valde att inte ställa upp i nyval igen 1974.

Presidentvalskampanjer

Reagan sökte nomineringen som republikanernas presidentkandidat 1968 i en hastigt ihopkastad kampanj emot Richard Nixon, men drog sig tidigt ur. Han ställde upp igen 1976 emot sittande republikanska presidenten Gerald Ford men förlorade primärvalet med mycket liten marginal. 1980 lyckades han tillslut få nomineringen. Presidentvalskampanjen kom i skuggan av Irankrisen (Irans regering höll 66 amerikaner som gisslan). Sittande president Jimmy Carters oförmåga att lösa krisen kan vara en avgörande faktor till att han förlorade mot Reagan. Reagans siffror ökade markant efter TV-debatterna. Reagan, som var mycket van att stå framför kameran, talade med sin förtroendeingivande röst och kom med nu mera klassiska repliker som "There you go again..." och "Are you better off today than you were four years ago?". 1984 vann Reagan valet med en jordskredsseger (49 av 50 stater) över Walter Mondale. Att segern blev så stor är förmodligen ett resultat fenomenet Reagandemokrater (demokrater som röstade på republikanen Reagan).

President Reagan

republikanen Den 20 januari 1981, vid rekordhöga 69 års ålder, steg Ronald Reagan in i Vita huset. Reaganadministrationen kan kort beskrivas som följande:
- Konservativ
- Antikommunistisk
- För skattesänkningar
- För mindre offentlig sektor (dock ej militärt)
- För större individuell frihet
- Villig att underlätta för företag genom minskad byråkrati
- Beredd att använda våld för att skydda USA:s intressen
- Hårdare mot brottslighet Endast månader efter installationen utsattes Reagan för ett mordförsök. Trots att han var nära att dö skämtade han med läkarna; "Hoppas att ni alla är republikaner". Några dagar efter operationen hittade en sjuksköterska Reagan liggande på golvet; han hade spillt lite vatten som han försökte torka upp. Saker som denna och att han förlät attentatsmannen, John Hinckley, säger en del om Reagan som person. Den största frågan under Reagans första mandatperiod var den dåliga ekonomin. För att förbättra den sänkte man skatterna i hela landet, vilket innebar att medborgarna och företagen fick mer pengar över. De skulle på så sätt spenderade mer pengar på att köpa saker och investera i nya projekt. Detta i sin tur skulle leda till ökad produktivitet, fler jobb och i slutändan en stark och bra ekonomi. Inflationen var också ett problem. För att lösa det höjde man räntorna avsevärt, vilket gav goda resultat, men ledde till minskad popularitet under den aktuella perioden 1981-1982. Skattesänkningarna finansierades delvis av nedskärningar i välfärdsprogrammen, vilket ogillades av många och endast några år senare drog Reagan tillbaka en del av skattesänkningarna. Reagans ekonomiska politik, kallad Reaganomics, innebar högkonjunktur i USA. Arbetslösheten och inflationen sjönk stadigt samtidigt som BNP:n växte. Allt med ekonomin var positivt, förutom en sak; budgetunderskottet, vilket hade tredubblats 1989. Orsaken till detta var Reagans massiva expansion av försvaret. Många anser dock att det var ett litet pris att betala för ett fredligt slut på kalla kriget. Reagan var en konservativ kristen och har ofta kritiserats för att inte engagerat sig i homosexuellas rättigheter, och framför allt inte agerat snabbt nog på HIV-AIDS epidemin. Eftersom han var konservativ var han även emot aborter, med argument som "vem har rätten att ta ett liv" och "jag noterar att alla som är för aborter redan har fötts". Reagans andra mandatperiod dominerades av utrikespolitiken. När hans tid i Vita huset var över den 20 januari 1989 var inflations -och arbetslöshetsproblemen lösta. Trots detta hade klyftorna mellan rika och fattiga ökat.

Utrikespolitik

1989]] Reagan var en stark antikommunist och kallade Sovjetunionen för bland annat "ondskans imperium". Trots detta blev han på ett personligt plan vän med Michail Gorbatjov, som Reagan ansåg vara annorlunda från tidigare sovjetiska ledare, villig att förändra. Reagans mål var att få slut på Kalla kriget genom att vinna det. Reaganadministrationen introducerade "fred genom styrka", en 3-stegsplan som gick ut på följande:
- Ekonomiskt - minimera Sovjetunionens tillgång till högteknologi och resurser samt försämra Sovjetiska varors värde på världsmarknaden.
- Militärt - expandera USA:s militär, vilket innebar en starkare förhandlingsposition och tvingade samtidigt Sovjet att också öka sina försvarsutgifter. (Reagans företrädare hade skurit ner i försvaret).
- Stöd - USA stödde anti-sovjetiska motståndsrörelser, bland annat i Afghanistan (inklusive Usama bin Ladin, som tackade USA för hjälpen att besegra kommunisterna). USA]]Sovjetunionens kommunistiska system klarade inte dessa påtryckningar, vilket, till en stor del, ledde till att det kollapsade. Ronald Reagans främsta allierade under kalla kriget var Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher. Reagan förespråkade Strategic Defense Initiative-programmet, vilket gick ut på att bygga en rymdbas kapabel att skydda USA mot kärnvapen- och missilattacker. Programmet blev dock aldrig verklighet. År 1983 kunde en sovjet-vänlig regim ta makten i det lilla landet Grenada genom en statskupp, och med stöd av Sovjet sades de planera att bygga en missilbas. USA svarade med en framgångsrik invasion av Grenada där landets tidigare regering återställdes. Invasionen fick till en början skarp kritik, men detta tystnade efteråt. USA blev också indraget i Iran-Irak-kriget, där man stödde "den minst sämsta", det vill sägs Irak och Saddam Hussein med vapen, information och civila nödvändigheter (Iraks vapen kom dock i huvudsak från andra länder). Reaganadministrationen involverade sig också i olaglig handel med fienden Iran. Flera amerikaner hölls som gisslan i Libanon och USA hoppades på att Iran skulle kunna övertala gisslantagarna att släppa dem. Därför började USA i hemlighet leverera vapen till Iran. Reagan nekade först till detta, vilket ledde till en skandal känd som Iran-contras-affären.

Popularitet och kritik

Iran-contras-affären) (se även: Riv denna mur)]] Ronald Reagan var en mycket populär president och ligger alltid högt upp i undersökningar. Han kallas ofta för "The Great Communicator" för sin förmåga att uttrycka känslor och idéer på ett personligt sätt, även under mer formella sammanhang. Skådespelar-, radio -och TV-tiden har naturligtvis bidragit till detta. Andra smeknamn inkluderar: "The Gipper", "Ronnie", "Teflonpresidenten", "Dutch" och hans kodnamn "Rawhide". Reagan är också välkänd för sin humor, speciellt de kvicka, korta replikerna som till exempel: Journalist: "Du har skyllt problemen på demokraterna, men har inte du en del av skulden också?" Reagan: "Jo, eftersom jag var en demokrat i många år". Han var också en mycket skicklig historieberättare. [http://web.comhem.se/~u79700325/RonaldReagan/audio_video.htm Se exempel]. Reagan beskrivs av många som en mycket optimistisk man. Den största kritiken mot Reagan kom efter Iran-contras-affären, där han först förnekat den helt, med sedan övergått till att han inte kände till den. Det senare är förmodligen sant. Många menar också att Reaganadministrationens rädsla för kommunism och stöd av antikommunister gick för långt. De stödde bland annat Pinochet och fördömde Nelson Mandela som en kommunistisk terrorist. På senare år har även stödet av Saddam Hussein och Usama bin Ladins kommunistmotstånd blivit kontroversiellt. Reagan blev även kritiserad för att vara dum, ofta på grund av felsägningar och hopblandningar (kallade vid ett tillfälle prinsessan Diana för prinsessan David). Detta beror förmodligen på att han var i ett tidigt stadie av Alzheimers sjukdom. 2005 blev Reagan framröstad till den mest framstående amerikanen genom tiderna. [http://dsc.discovery.com/convergence/greatestamerican/greatestamerican.html]

Tillbakadragande och död

Efter nyvalde president George H W Bushs installation den 20 januari 1989 flyttade Reagan med sin fru Nancy till deras nyinköpta hus på Saint Cloud Road i Bel Air i Los Angeles, Kalifornien. Villan, värd flera miljoner dollar 1989, anskaffades med hjälp av Reagans gamla vänner och finansiärer i södra Kalifornien. Den 5 november 1994 publicerades ett handskrivet brev till nationen där han meddelade att han led av Alzheimers sjukdom. Han drog sig därefter undan från offentliga framträdanden (ett av hans sista var att närvara vid Richard Nixons begravning i april samma år). Under hans sista levnadsår fick Secret Service-agenter ofta påminna honom om att han en gång var president. Ronald Reagan dog av lunginflammation den 5 juni 2004 i sitt hem i Bel Air. Han blev 93 år och 120 dagar, ett åldersrekord bland amerikanska presidenter. På hans statsbegravning blev han hyllad av många, till exempel: "Vi har en ledstjärna som Ronald Reagan aldrig hade; vi har hans exempel" — Margaret Thatcher "Jag lärde mig mer av Ronald Reagan än av någon annan jag träffade i mitt offentliga liv" — George H. W. Bush

Bibliografi

- Självbiografi: Ett amerikanskt liv: Memoarer
- Edmund Morris: Dutch -A Memoir of Ronald Reagan (1999)
- Lee Edwards: The Essential Ronald Reagan (2005)

Filmografi (urval)

- 1939 - Seger i mörkret
- 1939 - Samhällets unga rebeller
- 1942 - Ringar på vattnet
- 1940 - Knute Rockne All American
- 1940 - Vägen till Santa Fe
- 1951 - Apan August på äventyr
- 1954 - Tomahawkens lag
- 1957 - Stilla Havets vargar
- [http://www.imdb.com/name/nm0001654/ Fullständig lista]

Externa länkar

- [http://www.whitehouse.gov/history/presidents/rr40.html Vita huset - Officiell biografi]
- [http://www.ronaldreagan.tk/ RonaldReagan.tk - En heltäckande resurssida inklusive ett stort videoarkiv] Reagan, Ronald Reagan, Ronald Reagan, Ronald ja:ロナルド・レーガン ko:로널드 레이건 simple:Ronald Reagan th:โรนัลด์ เรแกน

10 januari

10 januari är årets 10:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 355 dagar av året.

Dagens namn

- Sigurd, Sigbritt

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Paulus eremiten, Nikanor
- 1901: Sigurd
- 1986: Sigurd, Sigrun och Sigyn
- 1993: Sigurd, Sigmund - från 6 maj. (Sigyn flyttas till 16 augusti, Sigryn utgår ur almanackan)
- 2001: Sigurd, Sigbritt - från 15 februari. (Sigmund utgår ur almanackan)

Händelser

- 976 - Basileios II blir bysantinsk kejsare efter sin broders död.
- 1851 - Johan August Gripenstedt tillträder som svensk finansminister.
- 1924 - Arbetslösa från Stockholm anländer till Sundsvall för att ersätta de strejkande renhållningsarbetarna och mottas med demonstrationer.
- 1928 - Sovjetunionen utvisar Leon Trotskij.
- 1929 - Tintin debuterar som seriefigur i albumet Tintin i Sovjet av Hergé.
- 1933 - Röda korset startar en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn.
- 1940 - En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland, för att bistå finnarna i kampen mot ryssarna.
- 1946 - Förenta Nationernas första session.
- 1947 - Poliovirus isoleras vid Stanford University.
- 1952 - Det amerikanska fartyget Flying Enterprise sjunker i Engelska kanalen.
- 1953 - Harpsunds säteri testamenteras till svenska staten som fritids- och representationsbostad för statsministern.
- 1957 - Harold Macmillan blir brittisk premiärminister.
- 1962 - Lavin på Nevado Huascarán i Peru kr