:: wikimiki.org ::

2 Augusti

2 augusti

Dagens namn

- Karin, Kajsa

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Stephan (påve), Katarina
- 1901: Karin
- 1986: Karin, Karen och Kåre
- 1993: Karin, Kajsa - från 15 december. (Karen utgår ur almanackan och Kåre flyttas till 25 september)
- 2001: Kajsa, Karin

Händelser

- 1876 - Wild Bill Hickok skjuts ihjäl av Jack "Crooked Nose" McCall.
- 1914 - Första världskriget: Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
- 1934 - Adolf Hitler blir tysk Führer och blir därigenom såväl statsöverhuvud som rikskansler.
- 1982 - Skogsbränder i Småland p.g.a. en varm och torr sommar.
- 1990 - Irak invaderar Kuwait.
- 1993 - Flera Norrlandsälvar svämmar över på grund av rekordregn.

Födda

- 1862 - Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
- 1877 - Albert Ståhl, svensk skådespelare.
- 1878 - Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa.
- 1886 - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1892 - Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 1897 - Karl Koch, tysk SS-officer.
- 1898 - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 1905
- Karin Granberg, svensk skådespelare.
- Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
- 1913 - Siri Olson, svensk skådespelare, sångerska och dansös.
- 1930 - Inger Sandberg, svensk författare.
- 1932 - Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare.
- 1934 - Valerij Bykovskij, rysk kosmonaut.
- 1937
- Margaretha Byström, svensk skådespelare, manusförfattare och teaterregissör.
- Garth Hudson, kanadensisk musiker, medlem i The Band.
- 1939 - Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.
- 1942 - Isabel Allende, chilensk författare.
- 1951
- Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare.
- Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister.
- 1952
- David Borrow, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Vladimir Dikanski, svensk skådespelare och kompositör.
- 1977 - Edward Furlong, amerikansk skådespelare.
- 1980 - Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- 257 - Stefan I, påve 254-257, helgon.
- 924 - Ethelweard av England, kung av England 17 juli-2 augusti 924.
- 1730 - Mattias Steuchius, svensk ärkebiskop och professor i logik och metafysik.
- 1799 - Jacques-Étienne Montgolfier, fransk uppfinnare, skickade upp den första luftballongen.
- 1876 - Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern. Skjöts ihjäl bakifrån.
- 1921 - Enrico Caruso, italiensk operasångare.
- 1922 - Alexander Graham Bell, brittisk-amerikansk dövlärare och uppfinnare.
- 1934 - Paul von Hindenburg, tysk militär och statsman.
- 1936 - Louis Blériot, fransk flygpionjär.
- 1945 - Pietro Mascagni, italiensk operakompositör.
- 1946 - Andrej Vlasov, rysk militär, avrättad.
- 1960 - Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1976 - Fritz Lang, amerikansk filmregissör.
- 1987 - Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
- 1998 - Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och tv-producent.
- 2004 - Henri Cartier-Bresson, fransk fotograf.

Se även

1 augusti - 3 augusti - 2 juli - 2 september -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 216 ja:8月2日 ko:8월 2일 simple:August 2 th:2 สิงหาคม

Karin

Karin är ett kvinnonamn, en kortform av Katarina som kommer från från grekiskans katharos - ren eller kysk. Namnet Karin har använts sedan mitten av 1400-talet Det finns ca 172 500 personer som heter Karin, ca 88 600 bär namnet som sitt tilltalsnamn. Namnsdag: 2 augusti

Kända personer vid namn

- Karin Ahrland, svensk politiker (fp)
- Karin Andersson, svensk politiker (c)
- Karin Magdalena Bergquist, svensk författare
- Karin Boye, svensk författare
- Karin Dreijer, svensk musiker
- Karin Enström, svensk politiker (m)
- Karin Gidfors, svensk manusförfattare
- Karin Glenmark, svensk musiker
- Karin Larsson-Bergöö, svensk konstnär, g.m Carl Larsson
- Karin Kock-Lindberg, svensk politiker (s)
- Karin Lyberg, svensk författare
- Karin Månsdotter, svensk drottning
- Karin Pilsäter, svensk politiker (fp)
- Karin Rehnqvist, svensk tonsättare
- Karin Starrin, svensk politiker (c)
- Karin Svensson Smith, svensk politiker (v)
- Karin Söder, svensk politiker (c) Kategori:Kvinnonamn

Namnsdag

En persons namnsdag är den dag som enligt almanackans namnlängd är tillägnad personens förnamn.

Äldre namnsdagsfirande

Seden att fira namnsdag uppstod i den tidiga kristna kyrkan närmast i syfte att minska betydelsen av födelsedagsfirandet, vilket uppfattades som en hednisk och okristen rit. Att fira dopdag och namnsdag ansågs lämpligare än att fira den dag man fötts "till det av arvssynd belastade jordelivet". De tidiga namnlängderna var huvudsakligen en lista över helgon och martyrer, och namnsdagarna firades mer till deras ära än för en enskild person. Vare sig namnsdagsfirande eller födelsedagsfirande hade under medeltiden någon stor betydelse i Skandinavien, och de tidigaste exemplen på firandet av namnsdag i Sverige är från 1600-talet, och då främst inom de högre stånden. Betydelsen av det personliga namnsdagsfirandet har därefter varierat mycket i olika delar av landet (mindre vanligt i sydvästra Sverige) och i olika sociala kretsar (vanligare i städer och borgerlig miljö). Till en början fanns ingen enhetlig namnlängd, men 1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut almanackor, och två år senare kom en almanacka med den första officiella svenska namnlängden ut. Almanackor var populära, och utgivandet av dessa var ett sätt att finansiera akademiens verksamhet. Den första namnlängden var starkt präglad av det gamla katolska helgonfirandet, men så småningom tillkom fler icke-religiösa namn av vilka dock många ströks igen i 1797 års utgåva.

1901 års namnsdagslängd

I slutet av 1800-talet började den gällande namnlängden anses föråldrad, och 1899 fick en kommitté, med bl.a. ledamöter från Svenska Akademien, i uppgift av riksdagen att ta fram en ny mer tidsenlig (och svensk) namnlängd. Den nya namnlängden blev klar året därpå och började gälla fr.o.m. 1901. Den innebar en stor förändring jämfört med tidigare - ca 150 av de gamla helgonnamnen hade strukits, 28 hade ändrats, och 177 nya namn hade tillkommit. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134. En del namn ändrades genom att de gamla latinska formerna försvenskades, exempelvis byttes Sixtus mot Sixten. I enlighet med tidens anda hedrades en del berömda svenskar genom att namnet flyttades till deras födelse- eller dödsdag: Baltsar flyttades till 29 maj, Baltzar von Platens födelsedag, och Sten hamnade på Sten Sture den äldres dödsdag 14 december. En viss lekfullhet och humor kan också spåras i denna namnlängd: Den gamla korsmässodagen, 14 september (det fanns en sådan den 3 maj också), fick namnet Ida (syftande på dikten Kors på Idas grav), Börje ersatte Primus den 9 juni, och Jungfru Marie Obefläckade Avlelse den 8 december blev Virginia, etc. 1901 års namnlängd kom att kritiseras, bl.a. för att man tyckte den var för modern, och senare också för att man missade många vanliga namn, såsom Johan och Marie, och att det fanns fler mansnamn (60%) än kvinnonamn.

Ändringar under 1900-talet

Av kommentarerna till 1901 års namnlängd framgår att kommittén hade räknat med att den skulle undergå successiva revideringar, men bara tre ändringar kom att göras innan namnsdagslängden släpptes fri på 1970-talet: #Efter unionsupplösningen 1905 byttes Nore på 4 november till Sverker #1907 ändrades Estrid på 27 november till Astrid (efter prinsessan Astrid född 1905) #1934 ändras Kasper på 20 oktober till Sibylla (efter prinsessan Sibylla) 1936 och 1944 tog riksdagen på nytt upp frågan om en reform i almanackans namnlängd, men trots att ärendet andra gången blev godkänt av riksdagen, kom det att bordläggas av regeringen och lämnas utan åtgärd. 1972 förlorade vetenskapsakademien sitt privilegium, och det blev fritt för var och en att publicera sina egna almanackor och namnlängder. Så skedde också, och under en tid rådde en viss anarki på området. 1986 lyckades dock almanacksförlagen ena sig kring ett förslag från Esselte med tre namn på varje dag, vilket kom att bli standard under några år. Första namnet var där samma som i den gamla almanackan. 1993 reducerades namnlängden till två namn per dag, men kritiken mot dessa båda längder var hela tiden stor från många håll. Bl.a. kritiserades den för att mer satsa på kvantitet snarare än kvalitet, och att namnens placering var tämligen godtycklig och skiljde sig i onödan från den gamla namnlängden. (I 1993 års längd fanns inte alltid 1901 års namn kvar på sin ursprungliga plats.) Under en tid återinförde därför Svenska Akademien 1901 års namnsdagslängd.

2001 års namnsdagslängd

I juni 1996 kallade Svenska akademien till ett möte i syfte att få ordning på den förvirring som rådde på området. En arbetsgrupp bildades, och i oktober 1998 enades man slutligen om ett nytt förslag som började gälla fr.o.m. 2001. Denna namnlängd är tänkt att gälla i 15 år varefter det på nytt är dags att se över den. En hel del möda lades ned på att hitta seriösa principer för namnen i 2001 års namnlängd:
- Både en-, två- och trenamnsdagar ska kunna förekomma.
- Namnlösa dagar från 1901 års almanacka förblir namnlösa (med några undantag - Trettondedag jul och Värnlösa barns dag - tidigare Menlösa barns dag).
- Viktiga kyrkliga och folkliga dagar som är knutna till vissa namn bör om möjligt förbli ennamnsdagar.
- Flyttning av namn jämfört med 1901 års längd bör undvikas.
- Smeknamn bör inte finnas med.
- Hänsyn bör tas till namnens användningsfrekvens. När det gäller sammanföringen av flera namn på samma dag har man försökt följa dessa regler:
- En manlig och motsvarande kvinnliga form av samma namn.
- Namnen har helt, eller i vissa delar, samma eller liknande språkhistoriska ursprung.
- Namnen har ungefär samma betydelse.
- Det finns ett kulturhistoriskt (oftast bibliskt) samband.
- Namnen kommer ursprungligen från samma främmande språk eller språkgrupp.

Namnsdagsfirande utanför Sverige

Av de protestantiska länderna är det bara Sverige och Finland som i någon större utsträckning firar namnsdag. I Finland har man en stark tradition av namnsdagsfirande och byter namnlängden med ca 5 års mellanrum för att hela tiden få med så stor del av befolkningen som möjligt. I Norge har på senare år namnsdagsfirandet ökat, medan man i Danmark håller fast vid den gamla helgonkalendern och aldrig i någon större utsträckning firat namnsdag. Namnsdagsfirandet kom i de protestantiska länderna ofta att ses som en katolsk sedvänja och upphörde i praktiken därmed. I de katolska länderna bygger namnlängderna fortfarande på en lista som utges av Vatikanen, den s.k. Calendarium Romanum Generale. Irland tillhör dock de länder där namnsdagsfirandet aldrig fått något fotfäste. Inom den ortodoxa kyrkan har namnsdagsfirande i allmänhet varit populärt, och Grekland är ett av de mest namnsdagsfirande länderna i Europa. I Östeuropa kom kommunismens närvaro att undertrycka namnsdagsfirandet, och i Sovjetunionen togs namnsdagarna bort ur almanackorna. Efter Sovjetunionens fall har bruket återuppstått men inte fått någon större omfattning.

Se även

- mansnamn
- kvinnonamn
- lista över namnsdagar i alfabetisk ordning
- lista över namnsdagar i datumordning

Externa länkar

- [http://www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html] - Svenska namnsdagar - en föreckning över svenska almanackans innehåll genom tiderna.
- [http://www.scb.se/templates/Standard____31245.asp www.scb.se/templates/Standard____31245.asp] - Statistik från SCB: Namnsökning. Hur många heter...
- [http://www.svenskanamn.se/main.asp www.svenskanamn.se/main.asp] - Svenska Namn - frekvenser och förklaringar
- [http://www.breviary.net/martyrology/martcal.htm www.breviary.net/martyrology/martcal.htm] - Romerska martyrologium
- [http://www.chd.dk/cals/index.html www.chd.dk/cals/index.html] - CHD Calendars from Illuminated Manuscripts - dansk samling med medeltida kalendrar
- [http://www.fricorps.com/almanac/ Nordiska Kalendrar] - ett litet freewareprogram med namnsdagar och helgdagar för de nordiska länderna från 1200-talet och framåt.
- [http://behindthename.com Behind The Name] - Site på engelska om namns ursprung Kategori:Namn

Katarina

Katarina eller Catarina är ett kvinnonamn med namnsdag 25 november. Ursprunget är grekiskt och betydelsen är kopplat till ordet för 'ren' eller 'kysk'. Namnen var populära på 1960- och 70-talen, men har sedan avtagit i användning. Totalt sett är dock namnet fortfarande ett av de 25 vanligaste förnamnen. 31 december 2004 fanns det totalt 58568 personer i Sverige med namnet Katarina/Catarina varav 22688 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 444 flickor namnet, varav 29 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 25 november.

Personer med namnet Katarina/Catarina

- Katarina av Sverige
- Katarina I av Ryssland
- Katarina II av Ryssland
- Katarina Jagellonica
- Katarina av Pommern
- Katarina av Sachsen-Lauenburg
- Katarina av Siena
- Katarina Taikon

Se också

- Katarina församling Kategori:Kvinnonamn

Karin

Kända personer vid namn

Kajsa

Kajsa är ett kvinnonamn, en smeknamnsform för Karin, men det har använts som dopnamn sedan mitten av 1500-talet. Det har alltså samma betydelse som Karin, ren, kysk. Alternativa stavningar är Kaisa, Kaysa, Cajsa, Caisa och Caysa. Det finns drygt 10 000 personer som heter Kajsa, varav ca 7 400 bär namnet som sitt tilltalsnamn. Det finns även drygt 1000 som stavar namnet Kaisa, varav ungefär hälften har namnet som tilltalsnamn. Det finns dessutom ca 1600 personer som stavar Cajsa, varav drygt 1300 i sitt tilltalsnamn. Knappt 500 stavar namnet Caisa. Några få stavar namnet på annat sätt. Namnsdag: 2 augusti, (1986-1992: 15 december).

Kända personer vid namn

- Kajsa Bergqvist, friidrottare
- Kajsa Ernst, skådespelare
- Kajsa Grytt, musiker
- Kajsa Ingemarsson, programledare och författare
- Kajsa Warg, kokboksförfattare

Se även

- Kajsa Anka
- Kajsa Kavat Kategori:Kvinnonamn

15 december

15 december är den 349:e dagen på året (350:e vid skottår) i den gregorianska kalendern. Det är 16 dagar kvar på året.

Dagens namn

- Gottfrid

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Ireneus (Orenaeus)
- 1901: Gottfrid
- 1986: Gottfrid, Kaj och Kajsa
- 1993: Gottfrid, Gotthard - från 5 maj. (Kaj flyttas till 7 juli och Kajsa till 2 augusti)
- 2001: Gottfrid. (Gotthard flyttas tillbaka till 5 maj)

Helgdagar m.m.

- Romerska riket - Consualia hålls i ära till Consus

Händelser

- 687
- Motpåven Theodorus avsätts.
- Sergius I blir påve.
- 1124 - Celestinus II utses till motpåve.
- 1654 - Ett meteorologiskt kontor i Toskana börjar registrera dagliga vädertemperaturer.
- 1768 - Svenske kungen Adolf Fredrik abdikerar.
- 1791 - USA:s Bill of Rights författas.
- 1840 - Napoleon I:s kvarlevor, som återbördats från hans exil på Sankt Helena, gravsätts i Hôtel des Invalides (Invaliddomen) i Paris.
- 1860 - Borgåbladet, svensk tidning i Finland utkommer med sitt första nummer
- 1891 - James Naismith uppfinner basketbollen.
- 1914 - Slaget vid Lodz slutar; Ryssland flyr mot Moskva.
- 1916 - Frankrike besegrar Tyskland i slaget om Verdun.
- 1939 - Nylontråd tillverkas för första gången i kommersiellt syfte i den amerikanska delstaten Delaware.
- 1945 - General Douglas MacArthur ger order om avskaffandet av shinto som nationalreligion i Japan.
- 1955 - Sun Records ger ut Folsom Prison blues med Johnny Cash.
- 1964 - Kanada byter flagga.
- 1979 - Två bröder uppfinner spelet Trivial Pursuit i köket hemma i Montreal, Kanada.
- 1994 - Riksdagen beslutar enhälligt om svenskt EU-medlemskap.
- 1997 - Nelson Mandela avgår som partiledare för ANC.

Födda

- 37 - Nero, romersk kejsare.
- 130 - Lucius Verus, romersk kejsare.
- 1613 - La Rochefoucauld, fransk författare.
- 1634 - Thomas Kingo, dansk psalmförfattare.
- 1732 - Carl Gotthard Langhans, tysk arkitekt.
- 1832 - Gustave Eiffel, fransk civilingenjör, skapare av Eiffeltornet.
- 1834 - Charles Augustus Young, amerikansk astronom
- 1852 - Henri Becquerel, fransk fysiker och mottagare av nobelpriset i fysik 1903.
- 1859 - Ludwig Zamenhof, polsk skapare av esperanto.
- 1863 - Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.
- 1877 - Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1882 - Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
- 1888 - Maxwell Anderson, amerikansk dramatiker och författare.
- 1891 - Mary Gräber, svensk skådespelare.
- 1892 - Jean Paul Getty, amerikansk oljemagnat och konstsamlare.
- 1902 - Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 1904 - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
- 1907 - Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
- 1910 - John A. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
- 1916 - Buddy Cole, amerikansk pianist.
- 1919 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 1922 - Alan Freed, amerikansk discjockey och radioman.
- 1923 - Freeman Dyson, brittisk-amerikansk fysiker.
- 1927 - Nils G. Åsling, svensk centerpartistisk politiker, industriminister 1976-1978 och 1979-1982.
- 1928 - Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
- 1931 - Klaus Rifbjerg, dansk författare, filmkritiker och manusförfattare.
- 1933 - Tim Conway, amerikansk skådespelare och komiker.
- 1938
- Michael Bogdanov, brittisk filmregissör och teaterchef.
- Klaus Hänsch, tysk politiker, talman i Europaparlamentet 1994-1997.
- 1941 - Mike Love, amerikansk popmusiker (The Beach Boys).
- 1949
- Erik Fichtelius, svensk journalist.
- Don Johnson, amerikansk skådespelare, känd bl.a. från TV-serien Miami Vice.
- 1956 - Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
- 1958 - Linda Krüger, svensk krokimodell och skådespelare.
- 1965 - Kimberly Donley, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 1979 - Adam Brody, amerikansk skådespelare, mest känd som Seth i TV-serien OC.
- 1980 - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.

Avlidna

- 1025 - Basileios II, kejsare i det bysantinska riket.
- 1072 - Alp Arslan, seldjukturkisk krigsherre som härskade över Persien från 1059.
- 1263 - Haakon IV av Norge.
- 1675 - Jan Vermeer, nederländsk konstnär.
- 1713 - Carlo Maratta, italiensk målare.
- 1792 - Joseph Martin Kraus, tysk-svensk tonsättare och hovkapellmästare.
- 1822 - Erik af Wetterstedt, svensk ämbetsman.
- 1885 - Ferdinand II av Portugal, regent av Portugal 1853-1855.
- 1890 - Sitting Bull, amerikansk indianhövding.
- 1943 - Thomas Fats Waller, amerikansk musiker.
- 1944 - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare (flygolycka).
- 1947 - Arthur Machen, brittisk författare.
- 1952 - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
- 1958
- Josua Bengtson, svenks skådespelare.
- Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- 1962 - Charles Laughton, brittisk skådespelare och regissör.
- 1964 - Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926-1945.
- 1966 - Walt Disney, amerikansk filmproducent, entreprenör, animatör och serietecknare.
- 1971 - Paul Pierre Lévy, fransk matematiker.

Se också

14 december - 16 december - 15 november - 15 januari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 351 ja:12月15日 ko:12월 15일 simple:December 15 th:15 ธันวาคม

1876

Händelser

- 7 mars - Alexander Graham Bell får patent på telefonen.
- 20 mars - Det svenska statsministerämbetet inrättas. Louis De Geer d.ä. blir Sverigs förste statsminister.
- 25 juni - Siouxindianern under Crazy Horse besegrar amerikanerna under general Custer i slaget vid Little Bighorn.
- 22 juli - En storbrand utbryter i Söderhamn.
- 1 augusti - Colorado blir den 38:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 2 augusti - Wild Bill Hickok skjuts ihjäl av Jack "Crooked Nose" McCall.
- 24 oktober - Stockholms utskänknings aktiebolag bildas.
- Lars Magnus Ericsson öppnar en liten firma för telegrafisk utrustning i Stockholm. Den blir grunden till telefonföretaget LM Ericsson (nuvarande Ericsson).
- Elektriska bågljuslampor installeras vid sågverk i Dalarna och Hälsingland.
- Palmgrenska samskolan i Stockholm blir först i Sverige med samundervisning för pojkar och flickor.
- Några smeder från Degerfors i Värmland utvandrar till Ural i Ryssland, för att skapa en smedindustri där. De har värvats av den svensk-ryske ingenjören Aleksander Hasselblatt.
- De sista postfärderna över Ålands hav med isbåt genomförs. Anledningen till att isbåtlinjerna läggs ner är, att de har konkurrerats ut av ångbåtar.
- Då metersystemet så smått börjar införas i Sverige upphör bruket att sätta upp milstolpar i landet.

Födda

- 5 januari - Konrad Adenauer, tysk politiker; västtysk förbundskansler 1949-1963, utrikesminister 1951-1955.
- 12 januari - Jack London, amerikansk författare.
- 21 januari - Mathias Taube, svensk konstnär och skådespelare.
- 29 januari - Emile Stiebel, svensk operasångare och skådespelare.
- 19 februari - Constantin Brancusi, rumänsk skulptör.
- 26 februari - Victoria Strandin, svensk dansare.
- 2 mars - Pius XII, född Eugenio Pacelli, påve 1939-1958.
- 5 april - Maurice de Vlaminck, fransk målare.
- 13 april - Are Waerland, svensk författare.
- 24 april - Erich Raeder, tysk storamiral. marinchef 1938-1943.
- 26 juni - Vincent Harris, brittisk arkitekt.
- 5 september - Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
- 20 september - Hedvig Lindby, svensk skådespelare.
- 21 september - Mathias Taube, svensk skådespelare.
- 15 oktober - Manda Björling, svensk skådespelare.
- 1 november
- Olga Andersson, svensk skådespelare.
- Torgny Segerstedt, svensk publicist och religionshistoriker.
- 5 november - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
- 8 november - Charley Paterson, svensk skådespelare.
- 14 november - Hermann Ludwig Blankenburg, tysk kompositör av marschmusik.
- 18 november - Olof Ahlberg, svensk skulptör.
- 23 november - Manuel de Falla, spansk tonsättare
- 27 november - Viktor Kaplan, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
- Carl Gustaf Pettersson, svensk båtkonstruktör.
- Sven Wingquist, svensk uppfinnare.

Avlidna

- 10 februari - August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.
- 18 februari - Llewellys Lloyd, engalsk björnjägare och zoolog.
- 8 maj - Konrad Pettersson Lundqvist Tector, mördare (avrättad).
- 18 maj - Gustaf Adolf Eriksson Hjert, mördare (avrättad).
- 7 juni - Josefina av Leuchtenberg, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.
- 8 juni - George Sand, pseudonym för Aurore Dudevant, född Dupin, fransk författare och feminist.
- 25 juni - George Armstrong Custer, amerikansk militär (stupad).
- 1 juli - Michail Bakunin, rysk anarkist.
- 2 augusti
- Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern (skjuten bakifrån).
- G.H. Melin, prost och skald.
- 9 november - Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
- 30 november - Christian Winther, dansk poet.
- Thomas Aird, engelsk författare. Kategori:Årtal Kategori:1870-talet ko:1876년 ms:1876 simple:1876 th:พ.ศ. 2419

Wild Bill Hickok

Wild Bill Hickok, eg. James Butler Hickok, "Wild Bill", född 27 maj 1837, död 2 augusti 1876, legendomspunnen revolverman i vilda västern. Under amerikanska inbördeskriget tjänstgjorde han som skarpskytt för Nordstaterna och arbetade sedan som sheriff i Kansas, där han dödade många laglösa. Han kom till staden Deadwood i Dakota-territoriet för att spela poker. Den 2 augusti 1876 spelade han sitt favoritkortspel med tre goda vänner på Carl Manns saloon. Han var ivrig att börja kortspelet och - helt olikt honom - satte han sig med ryggen mot ingången till baren. En annan revolverman, Jack "Crooked Nose" McCall kom in i lokalen och gick längs bardisken tills han befann sig helt bakom Hickok. Då sköt han Wild Bill bakifrån i huvudet med en Colt.45. Wild Bill satt just då med en pokerhand bestående av par i svarta äss och svarta åttor. Allt sedan dess kallas denna pokerhand för "Död mans hand". Påföljande år, 1 mars 1877, hängdes McCall i Custer City för mordet på Wild Bill Hickok. Hickok sällskapade några år med Calamity Jane. Hickok, Wild Bill Kategori:Personer i USA:s historia ja:ワイルド・ビル・ヒコック

1914

Händelser

- 5 januari - Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag.
- 13 januari - Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord.
- 6 februari - 30.000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
- 8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget.
- 10 februari - Regeringen med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot kungens tal och ersätts av en opolitisk ministär med Hjalmar Hammarskjöld som statsminister.
- Före 26 februari: Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
- 26 februari - Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm.
- 27 mars - Extravalen till Andra kammaren medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
- 21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
- 25 april - Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona.
- 15 maj - Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland öppnas i Malmö.
- 20 maj - Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.
- 28 maj - Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien.
- 7 juni - Arbetet med Panamakanalen avslutat. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och ca. 6 000 människoliv.
- 28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
- 6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
- 25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
- 28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
- 30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
- 1 augusti
- Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
- Socialdemokraterna sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu storamktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
- 2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
- 3 augusti
- Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
- Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
- 4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
- 5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
- 7 augusti - Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
- 15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
- 15 augusti - Panamakanalen öppnas.
- 18 augusti - Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
- 20 augusti - Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
- 22 augusti - Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
- 23 augusti - Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
- 26 augusti - Slaget vid Tannenberg inleds. Tyska framgångar mot Ryssland.
- 28 augusti - Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
- Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
- 1 september - St Petersburg byter namn till Petrograd.
- 5 september - Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
- 6 september – Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
- 11 september - Den tyska offensiven hejdas vid Marne.
- 12 september - Den svenska riksdagen antar regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
- 22 september - Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
- 25 september - Valen till Andra kammaren medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
- 28 september - Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
- 30 september
- Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas".
- Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
- 9 oktober - Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
- 15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
- 19 oktober
- Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
- Fyrar och lysbojar vid den svenska sydkusten släcks efter tyska påtryckningar.
- 29 oktober – Ottomanska krigsfartyg beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
- 1 november – En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
- 2 november - Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
- 5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
- 11 november - Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Lódz i Polen.
- 25 november - Tyskarna intar Lódz.
- November - Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
- 2 december
- Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt.
- Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
- 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare - den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
- 18-19 december - Trekonungamötet i Malmö äger rum. På kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.
- UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
- Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
- Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
- Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
- Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
- Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt.
- Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
- Sverige får en utvisningslag.
- Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.

Födda

- 4 januari - Jane Wyman, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 12 januari - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
- 16 januari - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
- 30 januari
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 4 februari
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
- 14 februari
- Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
- Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
- 17 februari - Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
- 24 februari - Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
- 26 februari - Robert Alda, amerikansk skådespelare.
- 27 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
- 6 mars - Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - Julia Lennon, John Lennons mor.
- 13 mars - Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
- 26 mars - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- 28 mars - Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
- 31 mars - Dagmar Lange, svensk deckarförfattarinna, pseud. Maria Lang.
- 1 april - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 2 april - Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
- 8 april - María Félix, mexikansk skådespelare.
- 14 april - Kari Grønn, norsk skådespelare.
- 18 april - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 22 april - Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
- 13 maj - Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
- 15 maj - Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
- 16 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 18 maj - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
- 22 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
- 29 maj - Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
- 15 juni - Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982-1984.
- 18 juni - E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
- 24 juni - Kari Diesen, norsk skådespelare.
- 30 juni - Gösta Qvist, svensk skådespelare och filmarbetare.
- 8 juli
- Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
- Folke Udenius, svensk skådespelare.
- 9 juli - Willi Stoph, DDR-politiker.
- 10 juli - Henrik Schildt, svensk skådespelare.
- 15 juli - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
- 23 juli - Alf Prøysen, norsk visdiktare.
- 25 juli - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 28 juli - Woody Strode, amerikansk skådespelare.
- 31 juli - Louis De Funès, fransk skådespelare.
- 9 augusti - Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
- 11 augusti - José Silva, parapsykologisk författare.
- 14 augusti - Stieg Trenter, svensk deckarförfattare.
- 4 september - Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
- 7 september - James Van Allen, amerikansk astrofysiker
- 8 september - Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972-1991
- 10 september
- Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
- Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
- 14 september - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
- 20 september - Kenneth More, brittisk skådespelare.
- 25 september
- Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987-1989.
- 2 oktober - Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
- 6 oktober - Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande.
- 10 oktober - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
- 15 oktober - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
- 20 oktober - Arne Jones, svensk skulptör.
- 24 oktober - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
- 26 oktober - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
- 28 oktober - Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
- 4 november - Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954-1957.
- 16 november - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
- 25 november - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 29 november - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
- 10 december - Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
- 13 december - Alan Bullock, brittisk historiker - Adolf Hitler - en studie i tyranni.
- 14 december - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 21 december - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
- 26 december - Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
- 30 december - Bert Parks, amerikansk sångare.

Avlidna

- 19 juni - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 21 juni - Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
- 1 juli - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 6 augusti - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
- 20 augusti - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
- 27 augusti - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
- 26 september - August Macke, tysk konstnär.
- 29 september - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 14 november - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
- 18 november - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

Nobelpris

- Fysik - Max von Laue, Tyskland
- Kemi - Theodore W Richards, USA
- Medicin - Robert Bárány, Österrike
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1914年 ko:1914년 simple:1914 th:พ.ศ. 2457

Första världskriget

Första världskriget, av samtiden kallat Världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt mellan 28 juli 1914 och 11 november 1918, mellan å ena sidan Centralmakterna med Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket med flera och å andra sidan Ententen med bland annat länder som Storbritannien, Frankrike, Ryssland (drog sig ur efter ryska revolutionen år 1917), från år 1915 Italien och från år 1917 även USA.

Bakgrund

USA Huvudartikel: Bakgrund till första världskriget Wienkongressen år 1815, efter Napoleonkrigen, ritade kraftigt om Europas karta. Syftet var att skapa en bestående fred utan några intressekonflikter. Läget förändrades dock rejält när nationalismen som tanke växte fram. Mindre stater med gemensam kultur tenderade att slå sig samman medan större riken riskerade att bryta samman när olika folkgrupper strävade efter självständighet. Italiens och Tysklands respektive enande blev följder av detta. Under Otto von Bismarcks utrikespolitiska karriär uppstod ett system av pakter mellan olika länder för att uppbehålla en balans mellan de olika makterna. Under det sena 1800-talet och början av 1900-talet framträdde en rad spänningar mellan de två stora blocken av allierade som rustade mot varandra. Frankrike önskade revansch efter det förnedrande nederlaget mot Tyskland i det fransk-tyska kriget 1870-71, Storbritannien och Tyskland konkurrerade i kolonial- och flottfrågor, medan Ryssland och Österrike-Ungern hade meningskiljaktigheter angående hur Balkan och Östeuropa skulle fördelas dem emellan.

Upptakten

Huvudartikel: Upptakten till första världskriget Mordet på Österrikes ärkehertig Franz Ferdinand år 1914, en händelse känd under namnet skotten i Sarajevo, blev det utlösande momentet. Efter en period av diplomatiska utspel mellan Serbien och Österrike inleddes den Svarta veckan med mobilisering bland stormakterna.

Krigsutbrottet

Huvudartikel: Första världskrigets utbrott Den 28 juli förklarade Österrike krig mot Serbien. Den 1 augusti förklarade Tyskland krig mot Ryssland och den 3 augusti förklarade man också krig mot Frankrike. Den 4 augusti förklarade Storbritannien krig mot Tyskland. Den 6 augusti förklarade Österrike krig mot Ryssland.

Västfronten

6 augusti Huvudartikel: Västfronten under första världskriget Operationerna inleddes med att den tyska så kallade Schlieffenplanen år 1914 genomfördes med en kringgående rörelse mot Paris genom Belgien. Eftersom det första anfallet misslyckades efter ett framgångsrikt franskt motanfall i och med slaget vid Marne grävde arméerna ner sig i skyttegravar och kriget stagnerade i ett blodigt ställningskrig. Västfronten kom att stå i stort orörlig fram till vapenstilleståndet 1918. Trots stilleståndet företogs blodiga offensiver, såsom vid Verdun och Somme 1916, offensiver som oftast inte ledde till några som helst resultat eller genombrott. Situationen kan liknas vid en enorm belägring där Centralmakterna belägrades av de allierade.

Östfronten

Huvudartikel: Östfronten under första världskriget På östfronten stred Tyskland och Österrike-Ungern mot Ryssland fram till ryska revolutionen år 1917 då Ryssland drog sig ur kriget.

Sydfronten

Huvudartikel: Sydfronten under första världskriget I augusti 1914 ryckte den österrikisk-ungerska armén in i Serbien. Geografin underlättade dock för försvararna. Det första anfallet misslyckades men efter ett nytt anfall i september kunde efter förhållandevis svåra förluster Belgrad ockuperas i december. Den serbiska armén gick till motanfall och kunde innan jul kasta ut den österrikiska armén ur landet. Italien var till en början neutralt men förklarade Österrike-Ungern krig 1916. Även här gjorde landskapet att en försvarare med full kontroll över Alperna hade alla fördelar och trots enorma förluster kunde inte italienarna mer än tillfälligt rycka framåt. Efter att Bulgarien anslutit sig till centralmakterna anfölls Serbien på nytt av tyska och österrikiska trupper. Den serbiska armén tvingades retirera ända till Albanien och hela Serbien ockuperades. Ockupationen varade ända till hösten 1918 när en brittisk-fransk expeditionskår från Saloniki kunde tvinga Bulgarien till fredsförhandlingar.

Osmanska rikets krig

Huvudartikel: Osmanska riket under första världskriget Det osmanska riket anslöt sig till Centralmakterna efter att ett hemligt avtal om osmansk-tysk allians skrevs under 2 augusti 1914. Osmanska riket hotade i och med detta Ryssland i norr samt den brittiska Suezkanalen och britternas handel med Indien, Iran och Egypten i söder. Under denna fas av kriget lät den osmanska regeringen utföra etniska rensningar av armenier och assyrier, något som än idag hindrar Turkiet från att få tillträde till EU. En av många konsekvenser av den etniska rensningen i Kaukasus är den armeniska diasporan då många armenier flydde till Iran, Syrien, Frankrike och USA. Saudiarabien erhöll suveränitet under denna period tack vare T. E. Lawrence som då agerade som envoyé åt arabbyrån i Kairo. Han lyckades ena de olika arabiska stammarna och få till stånd ett omfattande gerillakrig mot osmanernas militära infrastruktur.

Krigsslutet

I och med den ryska revolutionen 1917 drog sig Ryssland ur striderna och den tyska armén kunde lösgöra stora mängder trupper för insatser på västfronten. I detta läge anslöt sig även USA till de allierade och sände över mer än två miljoner man till Europa. Den sista tyska offensiven 1918, lyckades pressa fram fronterna mot Paris, men de tyska trupperna hejdades snart. Tyskarna förstod att de inte skulle vinna kriget och begärde vapenvila. Tysklands kejsare Wilhelm II abdikerade och flydde till Holland och den 11 november 1918 blåstes eldupphör.

Följder

Huvudartikel: Första världskrigets följder Uppemot 16 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker. I den svåra epidemi av spanska sjukan som bröt ut efter krigsslutet och som var direkt relaterad till den krigströtta situationen i Europa dog närmare 50 miljoner. De politiska omvälvningarna som följde freden i Versailles och påföljande fredsavtal lade grunden för det moderna Europa. Flera stormakter gick under genom kriget. Österrike-Ungern splittrades, Ryssland blev Sovjetunionen och Osmanska riket blev Turkiet. Flera nya stater bildades: Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Att centralmakterna ingenstans lyckats komma in på tyskt territorium gav efter kriget upphov till den så kallade dolkstötslegenden, nämligen att tyskarna hade kunnat vinna om det inte hade varit för svekfulla politiker i Berlin. Freden som slöts i Versailles var mycket hård mot Tyskland och krävde landet på enorma skadestånd. Den ekonomiska hopplösheten och den dåliga stämningen gav senare upphov till nazismen och andra världskriget. Revolutionen i Ryssland, som hade sin direkta upprinnelse i de svåra förhållanden som rådde under kriget, ledde i förlängningen till ett kommunistiskt maktövertagande och att Sovjetunionen skapades.

Se även

- Första världskriget till sjöss
- Kolonialkriget under första världskriget
- Sverige under första världskriget
- Politik och diplomati under första världskriget
- Tidsaxel över första världskriget
- Litteratur om första världskriget

Media

Externa länkar

- [http://www.krigsforum.se/encyklopedi/artiklar/id=210.html Krigsforum Encyklopedi - Första världskriget]
- [http://www.firstworldwar.com/ First World War.com] Kategori:Krig Kategori:Första världskriget ja:第一次世界大戦 ko:제1차 세계 대전 ms:Perang Dunia I simple:World War I th:สงครามโลกครั้งที่หนึ่ง

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Tyskland är en av de stater som grundade EU.

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland. Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland). Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Infrastruktur

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland. Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen. Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.

Ekonomi och industri

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.

Kända tyska företag

- Volkswagen
- Siemens
- DaimlerChrysler
- BMW
- Mercedes-Benz
- Opel
- Robert Bosch GmbH
- Schering
- Bayer
- Braun
- BASF
- AEG

- Deutsche Telekom
- Dr. Oetker
- Kühne
- Löwenbräu
- Schultheiss
- VAG
- Mannesmann
- ThyssenKrupp
- E.ON
- Deutsche Bank
- TUI
- Lufthansa

Geografi

Lufthansa

Natur

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Zugspitze Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Delstater

Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Se Tysklands förbundsländer.

Städer

Se Lista över tyska storstäder

Politik

Lista över tyska storstäder] Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition. CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen. Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.

Tysk utrikespolitik efter 1945

Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963. Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN. De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland

Styrelseskick

Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt cer