:: wikimiki.org ::

22 Oktober

22 oktober

Dagens namn

- Marika, Marita

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Severius (Även Cordula?)
- 1680: Thure och Severus
- 1753: Severus
- 1901: Seved
- 1986: Seved, Sigvid och Ursula
- 1993: Marika - från 25 april, Marita - från 27 juli. (Sigvid utgår ur almanackan, Ursula flyttas till 25 maj och Seved till 28 juli)
- 2001: Marika, Marita

Händelser

- 1635 Slaget vid Dömitz
- 1962 - Kubakrisen inleds, då den amerikanske presidenten John F Kennedy i ett TV-tal deklarerar att amerikanska flott- och flygstridskrafter skall sätta in en blockad av Kuba för att förhindra att sovjetiska kärnvapenbärande raketer förs dit.

Födda

- 1592 - Gustaf Horn, svenskt riksråd, fältmarskalk och riksmarsk.
- 1811 - Franz Liszt, ungerskfödd kompositör och pianovirtuos.
- 1844 - Louis Riel, kanadensisk politiker och upprorsledare.
- 1848 - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
- 1878 - Erik Forslund, svensk skådespelare.
- 1887 - John Reed, amerikansk journalist.
- 1889 - Otto Landahl, svensk skådespelare.
- 1904 - Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
- 1917 - Joan Fontaine, amerikansk skådespelare.
- 1919 - Doris Lessing, brittisk författare.
- 1920 - Tim Leary, amerikansk författare, psykolog och drogförespråkare.
- 1921
- Georges Brassens, fransk vissångare.
- Czeslaw Slania, polsk-svensk frimärksgravör.
- 1925
- Ulla Hodell, svensk skådespelare.
- Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär.
- 1938 - Derek Jacobi, brittisk skådespelare.
- 1939
- George Cohen, engelsk fotbollsspelare.
- Tony Roberts, amerikansk skådespelare.
- 1943 - Catherine Deneuve, fransk skådespelare.
- 1948 - Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
- 1950 - Bill Owens, amerikansk politiker.
- 1957 - Pär Sundberg, svensk barnskådespelare.
- 1964 - Zurab Nogaideli, georgisk politiker, premiärminister 2005-.
- 1974 - Miroslav Šatan, slovakisk ishockeyspelare.

Avlidna

- 741 - Karl Martell, merovingernas major domus.
- 1652 - Johannes Bureus, svensk fornforskare, språkman och mystiker.
- 1894 - Gillis Bildt, svensk politiker, friherre, militär och riksmarskalk, statsminister 1888-1889.
- 1941 - Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
- 1965 - Lars Egge, svensk operettsångare, skådespelare och teaterchef.
- 1967 - Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965-1966, omkom i vietnamkriget.
- 1977 - Erik Strandell, svensk skådespelare.
- 1984 - Erik Bergman, svensk kompositör och textförfattare.
- 1995 - Kingsley Amis, brittisk författare.
- 2001
- Bengt Järrel, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
- 2003 - Tony Renna, amerikansk Indycarförare, avled efter en krasch på Indianapolis Motor Speedway, USA.

Se även

21 oktober - 23 oktober - 22 september - 22 november -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 297 ja:10月22日 ko:10월 22일 simple:October 22 th:22 ตุลาคม

Marika

Marika (även Marica) är ett kvinnonamn och en diminutivform av Maria, möjligtvis med tyskt ursprung (Marieke). Namnet har använts i Sverige sedan mitten av 1800-talet och var ganska populärt på 1970- och 80-talet. Idag tillhör det dock inte de 200 vanligaste namnen. 31 december 2004 fanns det totalt 5743 personer i Sverige med namnet, varav 3462 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 34 flickor namnet, varav 4 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 22 oktober (sedan 1993. 1986-92 fanns det på 25 april)

Personer med namnet Marika

- Marika Lagercrantz - skådespelerska
- Marika Domanski Lyfors
- Marika Lindström
- Marika Stiernstedt - författare med pseudonymen Mark Stern Kategori:kvinnonamn

Marita

Marita är ett kvinnonamn med italienskt eller spanskt ursprung och en diminutivform av Maria. I äldre tider användes också Marita (eller Mareta) som en alternativ form av Margareta. Namnet har använts i Sverige sedan slutet av 1800-talet och hade en popularitetsperiod runt 1940- och 50-talet. 31 december 2004 fanns det totalt 18341 personer i Sverige med namnet, varav 9298 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 31 flickor namnet, varav 1 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 22 oktober (sedan 1993. Dessförinnan några år på 27 juli)

Personer med namnet Marita

- Marita Koch - östtysk löpare
- Marita Lindquist - författare
- Marita Skogum - orienterare
- Marita Ulvskog - socialdemokratisk politiker och statsråd Kategori:kvinnonamn

Namnsdag

En persons namnsdag är den dag som enligt almanackans namnlängd är tillägnad personens förnamn.

Äldre namnsdagsfirande

Seden att fira namnsdag uppstod i den tidiga kristna kyrkan närmast i syfte att minska betydelsen av födelsedagsfirandet, vilket uppfattades som en hednisk och okristen rit. Att fira dopdag och namnsdag ansågs lämpligare än att fira den dag man fötts "till det av arvssynd belastade jordelivet". De tidiga namnlängderna var huvudsakligen en lista över helgon och martyrer, och namnsdagarna firades mer till deras ära än för en enskild person. Vare sig namnsdagsfirande eller födelsedagsfirande hade under medeltiden någon stor betydelse i Skandinavien, och de tidigaste exemplen på firandet av namnsdag i Sverige är från 1600-talet, och då främst inom de högre stånden. Betydelsen av det personliga namnsdagsfirandet har därefter varierat mycket i olika delar av landet (mindre vanligt i sydvästra Sverige) och i olika sociala kretsar (vanligare i städer och borgerlig miljö). Till en början fanns ingen enhetlig namnlängd, men 1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut almanackor, och två år senare kom en almanacka med den första officiella svenska namnlängden ut. Almanackor var populära, och utgivandet av dessa var ett sätt att finansiera akademiens verksamhet. Den första namnlängden var starkt präglad av det gamla katolska helgonfirandet, men så småningom tillkom fler icke-religiösa namn av vilka dock många ströks igen i 1797 års utgåva.

1901 års namnsdagslängd

I slutet av 1800-talet började den gällande namnlängden anses föråldrad, och 1899 fick en kommitté, med bl.a. ledamöter från Svenska Akademien, i uppgift av riksdagen att ta fram en ny mer tidsenlig (och svensk) namnlängd. Den nya namnlängden blev klar året därpå och började gälla fr.o.m. 1901. Den innebar en stor förändring jämfört med tidigare - ca 150 av de gamla helgonnamnen hade strukits, 28 hade ändrats, och 177 nya namn hade tillkommit. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134. En del namn ändrades genom att de gamla latinska formerna försvenskades, exempelvis byttes Sixtus mot Sixten. I enlighet med tidens anda hedrades en del berömda svenskar genom att namnet flyttades till deras födelse- eller dödsdag: Baltsar flyttades till 29 maj, Baltzar von Platens födelsedag, och Sten hamnade på Sten Sture den äldres dödsdag 14 december. En viss lekfullhet och humor kan också spåras i denna namnlängd: Den gamla korsmässodagen, 14 september (det fanns en sådan den 3 maj också), fick namnet Ida (syftande på dikten Kors på Idas grav), Börje ersatte Primus den 9 juni, och Jungfru Marie Obefläckade Avlelse den 8 december blev Virginia, etc. 1901 års namnlängd kom att kritiseras, bl.a. för att man tyckte den var för modern, och senare också för att man missade många vanliga namn, såsom Johan och Marie, och att det fanns fler mansnamn (60%) än kvinnonamn.

Ändringar under 1900-talet

Av kommentarerna till 1901 års namnlängd framgår att kommittén hade räknat med att den skulle undergå successiva revideringar, men bara tre ändringar kom att göras innan namnsdagslängden släpptes fri på 1970-talet: #Efter unionsupplösningen 1905 byttes Nore på 4 november till Sverker #1907 ändrades Estrid på 27 november till Astrid (efter prinsessan Astrid född 1905) #1934 ändras Kasper på 20 oktober till Sibylla (efter prinsessan Sibylla) 1936 och 1944 tog riksdagen på nytt upp frågan om en reform i almanackans namnlängd, men trots att ärendet andra gången blev godkänt av riksdagen, kom det att bordläggas av regeringen och lämnas utan åtgärd. 1972 förlorade vetenskapsakademien sitt privilegium, och det blev fritt för var och en att publicera sina egna almanackor och namnlängder. Så skedde också, och under en tid rådde en viss anarki på området. 1986 lyckades dock almanacksförlagen ena sig kring ett förslag från Esselte med tre namn på varje dag, vilket kom att bli standard under några år. Första namnet var där samma som i den gamla almanackan. 1993 reducerades namnlängden till två namn per dag, men kritiken mot dessa båda längder var hela tiden stor från många håll. Bl.a. kritiserades den för att mer satsa på kvantitet snarare än kvalitet, och att namnens placering var tämligen godtycklig och skiljde sig i onödan från den gamla namnlängden. (I 1993 års längd fanns inte alltid 1901 års namn kvar på sin ursprungliga plats.) Under en tid återinförde därför Svenska Akademien 1901 års namnsdagslängd.

2001 års namnsdagslängd

I juni 1996 kallade Svenska akademien till ett möte i syfte att få ordning på den förvirring som rådde på området. En arbetsgrupp bildades, och i oktober 1998 enades man slutligen om ett nytt förslag som började gälla fr.o.m. 2001. Denna namnlängd är tänkt att gälla i 15 år varefter det på nytt är dags att se över den. En hel del möda lades ned på att hitta seriösa principer för namnen i 2001 års namnlängd:
- Både en-, två- och trenamnsdagar ska kunna förekomma.
- Namnlösa dagar från 1901 års almanacka förblir namnlösa (med några undantag - Trettondedag jul och Värnlösa barns dag - tidigare Menlösa barns dag).
- Viktiga kyrkliga och folkliga dagar som är knutna till vissa namn bör om möjligt förbli ennamnsdagar.
- Flyttning av namn jämfört med 1901 års längd bör undvikas.
- Smeknamn bör inte finnas med.
- Hänsyn bör tas till namnens användningsfrekvens. När det gäller sammanföringen av flera namn på samma dag har man försökt följa dessa regler:
- En manlig och motsvarande kvinnliga form av samma namn.
- Namnen har helt, eller i vissa delar, samma eller liknande språkhistoriska ursprung.
- Namnen har ungefär samma betydelse.
- Det finns ett kulturhistoriskt (oftast bibliskt) samband.
- Namnen kommer ursprungligen från samma främmande språk eller språkgrupp.

Namnsdagsfirande utanför Sverige

Av de protestantiska länderna är det bara Sverige och Finland som i någon större utsträckning firar namnsdag. I Finland har man en stark tradition av namnsdagsfirande och byter namnlängden med ca 5 års mellanrum för att hela tiden få med så stor del av befolkningen som möjligt. I Norge har på senare år namnsdagsfirandet ökat, medan man i Danmark håller fast vid den gamla helgonkalendern och aldrig i någon större utsträckning firat namnsdag. Namnsdagsfirandet kom i de protestantiska länderna ofta att ses som en katolsk sedvänja och upphörde i praktiken därmed. I de katolska länderna bygger namnlängderna fortfarande på en lista som utges av Vatikanen, den s.k. Calendarium Romanum Generale. Irland tillhör dock de länder där namnsdagsfirandet aldrig fått något fotfäste. Inom den ortodoxa kyrkan har namnsdagsfirande i allmänhet varit populärt, och Grekland är ett av de mest namnsdagsfirande länderna i Europa. I Östeuropa kom kommunismens närvaro att undertrycka namnsdagsfirandet, och i Sovjetunionen togs namnsdagarna bort ur almanackorna. Efter Sovjetunionens fall har bruket återuppstått men inte fått någon större omfattning.

Se även

- mansnamn
- kvinnonamn
- lista över namnsdagar i alfabetisk ordning
- lista över namnsdagar i datumordning

Externa länkar

- [http://www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html] - Svenska namnsdagar - en föreckning över svenska almanackans innehåll genom tiderna.
- [http://www.scb.se/templates/Standard____31245.asp www.scb.se/templates/Standard____31245.asp] - Statistik från SCB: Namnsökning. Hur många heter...
- [http://www.svenskanamn.se/main.asp www.svenskanamn.se/main.asp] - Svenska Namn - frekvenser och förklaringar
- [http://www.breviary.net/martyrology/martcal.htm www.breviary.net/martyrology/martcal.htm] - Romerska martyrologium
- [http://www.chd.dk/cals/index.html www.chd.dk/cals/index.html] - CHD Calendars from Illuminated Manuscripts - dansk samling med medeltida kalendrar
- [http://www.fricorps.com/almanac/ Nordiska Kalendrar] - ett litet freewareprogram med namnsdagar och helgdagar för de nordiska länderna från 1200-talet och framåt.
- [http://behindthename.com Behind The Name] - Site på engelska om namns ursprung Kategori:Namn

Severus

Libius Severus, död 15 augusti 465, var kejsare i det västromerska riket 461 till sin död 465. Kategori:Romerska kejsare

Ursula

Ursula är ett kvinnonamn som är en diminutivform av det latinska ordet ursus - "björn". Det har använts som dopnamn i Sverige sedan 1400-talet, men är ett ganska ovanligt namn speciellt bland de yngsta. Namnet är mycket ovanligt bland de yngre, endast en handfull flickor har fått namnet som tilltalsnamn de senaste 10 åren. 31 december 2004 fanns det totalt 1911 personer i Sverige med namnet, varav 998 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 4 flickor namnet, varav 1 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 21 oktober - sedan 2001. Åren 1986-92 fanns namnet på den 22 oktober, och 1993-2000 på 25 maj. Namnet fanns också här från 1600-talet och fram till år 1900, då det försvann ur almanackan. Namnets gamla placering på detta datum kommer från att Ursula var en av de elvatusen jungfrurna.

Personer med namnet Ursula

- Ursula Andress - schweiziskfödd skådespelerska.
- Ursula Franklin
- Ursula K. LeGuin - science fiction- och fantasy-författare
- Ursula Richter

Se också:

- Ulla - en smekform av Ursula Kategori:kvinnonamn

Marika

Personer med namnet Marika

- Marika Lagercrantz - skådespelerska
- Marika Domanski Lyfors
- Marika Lindström
- Marika Stiernstedt - författare med pseudonymen Mark Stern Kategori:kvinnonamn

Marita

Personer med namnet Marita

- Marita Koch - östtysk löpare
- Marita Lindquist - författare
- Marita Skogum - orienterare
- Marita Ulvskog - socialdemokratisk politiker och statsråd Kategori:kvinnonamn

27 juli

Dagens namn

- Marta

Äldre namnsdagar:

- Före 1620: Simeon
- 1620: Christoph
- 1680: Sjusovaredagen (siusofware)
- 1901: Marta - från 26 juli
- 1986: Marta, Marit och Marita
- 1993: Marta, Moa - från 14 mars. (Marit flyttas till 6 maj, Marita till 22 oktober)
- 2001: Marta. (Moa flyttas till 18 november)

Helgdagar m.m.

- Fram till år 1900 firades sjusovardagen.
- Sankt Botvids helgondag.

Händelser

- 1214 - Slaget vid Bouvines, där kung Filip II August av Frankrike besegrar en koalition bestående av bla. den tysk-romerske kejsaren Otto IV och den engelske kungen Johan utan land.
- 1225 - Visby domkyrka invigs, dock ännu ej som domkyrka.
- 1361 - Visby brandskattas av den danske kungen Valdemar Atterdag
- 1518 - Slaget vid Brännkyrka, då riksföreståndaren Sten Sture d.y. leder en svensk bondehär till seger över danskarna.
- 1714 - Slaget vid Rilax (Bromarf socken invid Hangö udd), där Nils Ehrenskiöld med sex galärer länge håller stånd mot 115 ryska
- 1839 - grundandet av Wikningskommissionen i Linköping.
- 1939 - Gösta Knutsson utkommer med första boken om Pelle Svanslös.
- 1953 – Koreakriget - stilleståndsavtal undertecknas av USA, Kina, Nordkorea och Sydkorea.
- 1955 – Den allierade ockupationen av Österrike avslutas.

Födda

- 1667 - Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
- 1742 - Rutger Macklean, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.
- 1773 - Jakob Aall, dansk statsman, författare och industriidkare.
- 1824 - Alexandre Dumas d.y., fransk författare.
- 1878 - Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
- 1896 - Ivar F. Andrésen, norsk operasångare (basbaryton).
- 1923 - Masutatsu Oyama, koreansk grundare av karatestilen kyokushinkai.
- 1935 - Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare.
- 1940 - Bobbie Gentry, amerikansk sångerska.
- 1948 - Peggy Fleming, amerikansk konståkerska.
- 1950 - Claes Eriksson, svensk revyartist.
- 1955 - Stefan Nilsson, svensk kompositör, av bland annat filmmusik.
- 1968 - Julian McMahon, australisk skådespelare.
- 1975 - Ara Abrahamian, svensk brottare.
- 1981 - Ulf Einarsson, svensk bandyspelare.

Avlidna

- 1759 - Pierre Louis Moreau de Maupertuis, fransk astronom och geodet.
- 1816 - Olof Tempelman, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.
- 1841 - Michail Lermontov, rysk poet.
- 1844 - John Dalton, brittisk kemist och fysiker.
- 1946 - Gertrude Stein, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.
- 1956 - Ruth Weijden, svensk skådespelare.
- 1970 - Antonio de Oliveira Salazar, premiärminister och diktator i Portugal 1932 - 1968.
- 1977 - Chris Wahlström, svensk skådespelare.
- 1978 - Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.
- 1980 - Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
- 1981 - William Wyler, amerikansk regissör.
- 1984 - James Mason, brittisk skådespelare.
- 1985 - Eric Sundquist, svensk skådespelare.
- 2002 - Krishan Kanth, indisk politiker, vicepresident 1997-2002.
- 2003 - Bob Hope, engelsk-amerikansk entertainer och skådespelare.
- 2005 - Marten Toonder, holländsk serietecknare (Tom Puss)

Se även

26 juli - 28 juli - 27 juni - 27 augusti -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 210 als:27. Juli ja:7月27日 ko:7월 27일 simple:July 27 th:27 กรกฎาคม

28 juli

Dagens namn

- Botvid, Seved

Äldre namnsdagar:

- Före år 1620: Panthaleon
- 1620: Botevid
- 1680: Botvid
- 1730: Botwid, Botwidus
- 1830: Botwid
- 1901: Botvid
- 1986: Botvid, Reidar och Reidun
- 1993: Botvid, Seved - från 22 oktober. (Reidar flyttas till 30 mars, Reidun utgår tillfälligt ur almanackan men finns fr.o.m. 2001 på 9 maj)

Helgdagar etc

- Perus nationaldag

Händelser

- 1914 - Österrike förklarar krig mot Serbien.
- 1983 - Ola Ullsten meddelar att han avgår som folkpartiets partiledare.
- 1984 - Olympiska sommarspelen 1984 invigs i Los Angeles, Kalifornien, USA (pågår till 12 augusti).
- 1987
- Grekland: Veckolång värmebölja i Aten med 900 döda som resultat.
- Två barn i Horndal försvinner och hittas döda två dygn senare.
- 2001 - Alejandro Toledo Manrique blir vald till president i Peru.

Födda

- 1866 - Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör.
- 1877 - Gösta Hillberg, svensk skådespelare.
- 1878 - Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
- 1881 - Erik Uppström, svensk kompositör och musiker (regementsmusiker).
- 1887 - Marcel Duchamp, fransk konstnär och skulptör.
- 1893 - Alfhild Degerberg, svensk skådespelare.
- 1900 - Edith Unnerstad, svensk författarinna.
- 1902 - Karl Popper, brittisk filosof.
- 1904 - Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.
- 1906 - Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.
- 1915 - Joseph Patrick Kennedy Jr., amerikansk krigshjälte.
- 1925 - Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.
- 1929 - Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953-1963, Aristoteles Onassis fru 1968-1975.
- 1938 - Alberto Fujimori, peruansk politiker, president 1990-2000.
- 1939 - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
- 1945
- Jim Davis, amerikansk serietecknare, skapare av Katten Gustaf (eng. Garfield).
- Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965-1979.
- 1951 - Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
- 1954 - Hugo Chávez, Venezuelas president 1999-.
- 1960 - Chris Reece, musiker, Social Distortion.
- 1963 - Joe Labero, svensk illusionist.
- 1966 - Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
- 1971 - Andreas Lundhäll, svensk ljudtekniker och kompositör.
- 1972 - Elizabeth Berkley, amerikansk skådespelerska.

Avlidna

- 1057 - Victor II, född Gebhard, count of Calw, Tollenstein och Hirschnerg, påve 1055-1057.
- 1540 - Thomas Cromwell, engelsk statsman (avrättad).
- 1655 - Cyrano de Bergerac, fransk dramatiker.
- 1741 - Antonio Vivaldi, italiensk violinist och tonsättare.
- 1750 - Johann Sebastian Bach, tysk tonsättare och musiker.
- 1794 - Maximilien de Robespierre, fransk revolutionspolitiker (avrättad).
- 1818 - Gaspard Monge, fransk matematiker.
- 1840 - John George Lambton, brittisk statsman.
- 1930 - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 1934 - Marie Dressler, kanadensiskfödd amerikansk skådespelare.
- 1952 - Ingjald Haaland, norsk skådespelare.
- 1963 - Carl F.W. Borgward, tysk biltillverkare.
- 1968 - Otto Hahn, tysk kemist.
- 1998 - Cilla Ingvar, svensk revyartist.
- 2002 - Bernt Staf, svensk proggmusiker.
- 2004
- Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare.
- Irvin Shortess Yeaworth Jr., amerikansk filmregissör.

Se även

27 juli - 29 juli - 28 juni - 28 augusti -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 211 ja:7月28日 ko:7월 28일 simple:July 28 th:28 กรกฎาคม

Kubakrisen

Kubakrisen betecknar de dagar i oktober 1962 då supermakterna USA och Sovjetunionen stod på randen till kärnvapenkrig efter att Sovjet placerat kärnvapen på Kuba. 1952 tog Fulgenico Batista till makten i Kuba efter en militärkupp. Han hade då redan varit president på Kuba under perioden 1940-44. Batista var en diktatorisk ledare och det rådde nolltolerans om kritik mot staten. Kommunistpartiet med Fidel Castro i ledningen tog makten på Kuba 1959 efter en resning mot Fulgenico Batista. Han skaffade sig förbindelser med Sovjetunionen och de inledde ett samarbete. Bland annat på grund av detta kom USA senare att genomföra ett invasionsförsök med hjälp av underrättelsetjänsten CIA. Man utbildade kubaner i exil militärt för att de själva skulle kunna sättas in istället för amerikansk militär. Invasionen skedde i Grisbukten, men misslyckades. Grisbukten Efter USA: s attack sökte Castro även militär hjälp från Sovjetunionen. På hösten 1962 flög amerikanska spaningsflygplan över Kuba och tog flygbilder där det visade sig att Sovjetunionen höll på att bygga raketbaser. Om de färdigställdes - vilket analyserna sade att vissa kunde vara inom två veckor - skulle det innebära att Sovjetunionen skulle få räckvidd över stora delar av den Nordamerikanska kontinenten, något som amerikanarna naturligtvis ville förhindra. Länge var ett flyganfall följt av ytterligare en invasion ett alternativ som låg nära till hands, men man fruktade återgäldningar som snabbt kunde leda till ett fullskaligt krig. USA trodde att om de ingrep militärt skulle Sovjets första återgäldning ske i Berlin, och att upptrappningen därefter snabbt skulle leda till atomkrigsföring. Inom den amerikanska regeringen fanns de många militärer i höga positioner som var mycket positiva inför ett militärt ingrepp och friskt drev på ett sådant. Men den amerikanske presidenten John F. Kennedy valde att istället blockera all sjöfart till Kuba så att sovjetiska fartyg inte kunde föra in mer utrustning och färdigställa samtliga raketramper. Då en blockad är en krigshandling valde USA istället att kalla handlingarna för en karantän. När de sovjetiska skeppen som var på väg mot Kuba nådde "karantängränsen" var läget extremt spänt och ett krig var mycket nära. De sovjetiska fartygen vände dock och återvände till Ryssland. Men krisen var inte över ännu. Vissa av raketramperna trodde USA redan var färdigställda så hotet kvarstod. Det världspolitiska läget var nu också så spänt att någon öppen lösning inte fanns. Men efter en trevare från den sovjetiska ledaren Nikita Chrusjtjov slöts ett avtal att ramperna skulle monteras ned under förutsättning att USA lovade att aldrig militärt angripa Kuba igen och att de dessutom skulle montera ned några egna missilanläggningar som fanns i Turkiet.

Bakgrund

Det är viktigt att förstå att anledningen till att de händelser som beskrevs ovan kunde resultera i en så allvarlig situation inte enbart ligger i själva händelserna i direkt anslutning till krisen. Ända sedan andra världskrigets slut hade det pågått en kylig och spänd maktkamp mellan Sovjetunionen och de allierade (främst USA och England, senare övervägande USA) som i sin början kretsade kring hur efterkrigstidens Europa skulle hanteras. Mest påtagligt var detta i Berlin, som hade delats Östberlin under sovjetiskt inflytande respektive Västberlin under allierat inflytande. Båda sidor hade stor militär närvaro och här tog det Kalla kriget sin början, som slutligen ledde till utspel som bland annat Kubakrisen och Vietnamkriget.

Efterspel

I augusti 1963 ingick länderna i ett avtal om att inte göra några kärnvapenprov i området, och för att förhindra framtida missförstånd och förhastade beslut upprättades den "heta linjen" mellan stormakterna. Trots att man lovat att inte angripa Kuba militärt igen var relationen mellan USA och Kuba mycket kylig, vilket bland annat inneburit att USA sanktionerat Kuba mycket hårt ända sedan krisen. Där kallas händelsen för Oktoberkrisen. Kategori:1900-talets historia Kategori:Kalla kriget ja:キューバミサイル危機

Kuba

Republiken Kuba är Västindiens största stat, belägen mellan det Karibiska havet, Mexikanska golfen och Atlanten. Norr om Kuba ligger USA och Bahamas, till väster Mexiko, söderut Caymanöarna och Jamaica, och vid sydöst Haiti.

Historia

Huvudartikel: Kubas historia Kuba blev en spansk koloni redan omkring 1500. Efter självständigheten 1898, administrerades landet av USA till 1902. Mellan 1906 och 1909 var landet ockuperat av USA. Batista blev den mest betydelsefulla militären och politikern efter militärkuppen 1933 och han valdes till president 1940-1944. Han tog makten vid en andra militärkupp 1952. Han stöddes av USA. En upprorsrörelse ledd av Fidel Castro tog makten 1959 och med Castro vid makten gjordes Kuba till en socialistisk enpartistat, stöttad av Sovjetunionen. Det ekonomiska stödet därifrån försvann 1990 och orsakade en kraftig ekonomisk nedgång. USA har ett handelsembargo mot Kuba sedan 1961.

Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt men mildras av passadvindarna. Regntiden varar från maj till oktober. Mellan augusti och oktober förekommer ofta orkaner på östkusten. I genomsnitt drabbas Kuba av en orkan om året. Längre torrperioder är också vanliga. Några av Kubas miljöproblem är luft- och vattenföroreningar, förlorad biodiversitet och avskogning. Kuba har skrivit under, men inte ratificerat flera internationella miljöavtal, bland annat kyotoprotokollet om klimatförändringar. Över 90% av elektriciteten framställs av fossila bränslen.

Ekonomi

Regeringen fortsätter att balansera behovet av friare ekonomi mot en önskan om fast politisk kontroll. Under senare år har begränsade ekonomiska reformer gjorts i syfte att öka företagens effektivitet och lindra brist på mat och andra förnödenheter. Den genomsnittliga levnadsstandarden är lägre i början av 2000-talet än innan man förlorade det sovjetiska ekonomiska stödet 1990. De ekonomiska problemen beror förutom av problemen med ett planekonomiskt system även på höga importpriser på olja, tillbakagång på viktiga exportmarknader, skador från ett par svåra orkaner och en kraftigt minskad turism efter 11 september 2001. Ett stort ekonomiskt problem är även USA:s handelsblockad. T ex så får inte ett handelsfartyg som angjort en kubansk hamn stanna vid en amerikansk hamn. På grund landets stora ekonomiska problem och de politiska förhållandena försöker en del kubaner lämna landet. Varje kuban som sätter sin fot på amerikansk mark får direkt amerikanskt uppehållstillstånd.

Fakta

- Högsta punkt: Pico Turquino, 2 005 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kobolt, nickel, järnmalm, koppar, mangan, timmer, petroleum, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 34,5 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 76,8 år (2003)
- Nationaldag: Självständighetsdagen 10 december, Upprorsdagen 26 juli

Administrativ indelning

Kuba är indelat i en speciell kommun (municipio especial), Isla de la Juventud, och 14 provinser (provincias): Camagüey, Ciego de Avila, Cienfuegos, Ciudad de La Habana, Granma, Guantanamo, Holguin, La Habana, Las Tunas, Matanzas, Pinar del Rio, Sancti Spiritus, Santiago de Cuba och Villa Clara.

Internationell hjälp

Kuba skickar ut läkare, mekaniker och lärare till mindre bemedlade länder som hjälp i allmänhet och vid katastrofer. Till exempel åkte 1700 kubaner till Guatemala och Honduras 1998 som svar på en förfrågan om hjälp från efter orkanen Mitch. För närvarande jobbar 44000 kubanska hjälparbetare i 83 länder samt tusentals lärare. All utbildning på Kuba är avgiftsfri, liksom sjukvård. Detta gör att många utländska studenter åker till Kuba för att utbilda sig till t.ex. just läkare.

Kritik mot det kubanska samhällsskicket

Kubas kritiker ser landet som en diktatur som fängslar oliktänkande och begränsar yttrandefriheten. Människorättsorganisationen Human Rights Watch tar upp en del av de vanligaste anklagelsepunkterna i sin bakgrund om landet: "Den kubanska regeringen förnekar systematiskt sina medborgare grundläggande rättigheter till yttrandefrihet, frihet att bilda politiska organisationer, frihet till församling, rörelsefrihet och rätten till rättvisa rättegångar." Kritikerna påpekar att yttrandefrihet och pressfrihet är kraftigt begränsade enligt kubansk lag. Oppositionsgrupper och människorättsgrupper trakasseras, bland annat genom att gripas och hållas fängslade under kortare perioder, och genom att de beläggs med yrkesförbud av politiska orsaker. Kritikerna menar också att ett antal människor har dömts till långa fängelsestraff för sina politiska aktiviteter.

Försvar av det kubanska samhällsskicket

De som försvarar det kubanska samhällsskicket hävdar att även om yttrandefriheten och friheten att organisera sig politiskt är begränsad, så är detta något som stödjs av en stor majoritet av det kubanska folket. De hänvisar också till Kubas stora framgångar när det gäller exempelvis läskunnighet och allmän sjukvård. Kubas försvarare påminner också om att landet befinner sig i en speciell och mycket svår situation, där den amerikanska regeringen med alla medel vill störta den nuvarande regeringen. Därför, menar försvararna, kan hårda metoder gentemot den politiska oppositionen vara försvarbara, eftersom dessa ses som lierade med den amerikanska staten i syfte att störta den kubanska regeringen. De som försvarar Kuba menar också att västerländska liberala medier som är fientligt inställda till Kuba konsekvent ger en förvrängd och felaktig bild av landet.

Kubas presidenter

- Tomás Estrada 1902–1906
- ockuperat av USA 1906–1909
- José Miguel Gómez 1909–1913
- Mario García Menocal 1913–1921
- Alfredo Zayas 1921–1925
- Gerardo Machado 1925–1933
- Carlos Manuel de Céspedes 1933
- Ramón Grau San Martín 1933–1934
- Carlos Hevía 1934
- Carlos Mendieta 1934–1935
- José A. Barnet y Vinageras 1935–1936
- Miguel Mariano Gómez 1936
- Federico Laredo Bru 1936–1940
- Fulgencio Batista 1940–1944
- Ramón Grau San Martín 1944–1948
- Carlos Prío Socarrás 1948–1952
- Fulgencio Batista 1952–1959
- Manuel Urrutia 1959
- Osvaldo Dórticos 1959–1976
- Fidel Castro 1976–

Se även

- Kubakrisen

Alternativ betydelse

- Kuba var även namnet på en stad i f.d. Sovjetunionen.

Externa länkar

- [http://www.svensk-kubanska.se Svensk-Kubanska föreningens webbsida] För Castroregimen
- [http://www.granma.cubaweb.cu/ Granma - kubansk dagstidning (spanska)] För Castroregimen
- [http://www.granma.cu/ingles/index.html Granma - internationella upplagan (engelska, franska, tyska, portugisiska och italienska)] För Castroregimen
- [http://www.historyofcuba.com/history/batista.htm Batista] (engelska)
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/cu.html CIA World factbook om Kuba (engelska)]
- [http://www.canf.org/2004/principal-ingles.htm CANF] — Cuban-American National Foundation, det största politiska partiet för Kubaner i exil (engelska)
- [http://www.bosnewslife.com/article/2/1/2/21/2.aspx Detaljer om dissidenternas situation] (engelska)
- [http://ourworld.compuserve.com/homepages/MHEC Movimiento Humanista Evolucionario Cubano (Kubanska Evolutionära Humaniströrelsen)] (engelska)
- [http://nocastro.com No Castro nor his regime] — websida från oppositionen på Kuba (engelska)
- [http://www.mi-cuba.de/ Infoportal Cuba] Kategori:Kuba Kategori:Nordamerikas länder Kategori:Östater ja:キューバ ko:쿠바 ms:Cuba simple:Cuba zh-min-nan:Cuba

Gustaf Horn

Gustaf Horn, född 22 oktober 1592, död 10 maj 1657, svensk greve, militär, riksråd 1625, fältmarskalk 1628, generalguvernör i Livland 1652, riksmarsk 1653. Son till Carl Henriksson Horn. Han förde befäl i slaget vid Breitenfeld 1631, och den svenska segern där var till stor del Gustaf Horns förtjänst. Gift 1628 med Kristina Oxenstierna (1609-1631), far till Agneta Horn (1629-1672), bror till Evert Horn, Henrik Horn och Klas Horn. Gustaf Horn är begravd i S:t Jacobs kyrka i Stockholm. Horn, Gustaf Horn, Gustaf Horn, Gustaf Horn, Gustaf ja:グスタフ・ホルン

Franz Liszt

Franz Liszt, född 22 oktober 1811 i Raiding i dåvarande Ungern (i nuvarande delstaten Burgenland i Österrike), död 31 juli 1886 i Bayreuth, Bayern, Tyskland; ungersk-österrikisk kompositör och pianovirtuos. Hans första pianolärare var Johann Nepomuk Hummel. Liszt skickades dock tidigt till Wien och lärde sig aldrig ungerska, något som han ångrade (hans modersmål var tyska). I Wien fick han lektioner av Carl Czerny och Antonio Salieri. Liszt gäller än idag att vara en av historiens främsta pianister. Hans opuslista med pianoverk är oerthört omfattande, oerhört tekniskt krävande och lika oerhört nyskapande.Här finns extremt svåra etyder, ungerska rapsodier,mängder av fantasier och parafraser,polonäser och ballader, här finns den stora h-mollsonaten, här finns albumblad och czardasstyckn.Bland pianokonserterna står otvivelaktigt hans Totentanz högst.Utöver alla hundratals pianoverk finns även ett fåtal men gigantiska orgelverk som anses som bland 1800-talets allra främsta.Liszt skrev även orkestrala symfoniska tondikter, operamusik och ett stort antal sacrala verk, bl a oratorier och separata körverk. Som 1800-talets främsta pinaopedagog, finputsade han över 400 konsertpianisters teknik,hans beundran för vännen och kollegan Chopin resulterade i en bok om Chopin m.m. m.m. Liszts roll i musikhistorien är troligen mycket större än man trott, eller som en engelsk musikhistoriker skrev vid Liszts död: Han har kastat sitt spjut långt in i framtiden.Vem kommer att finna detta spjut?

Litteratur

- Julius Kapp översättning i sammandrag av Adolf Hillman, Liszt, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1918. Liszt, Franz Liszt, Franz Liszt, Franz ja:フランツ・リスト th:ฟร้านซ์ ลิซท์

Louis Riel

Louis Riel, född 22 oktober 1844 i Winnipeg, död 16 november 1885 i Regina, var en kanadensisk politiker och upprorsledare av metisursprung. 1869 ledde Riel en insurgentskara mot den nyutnämnde kanadensiske guvernören. Man intog Fort Garry och upprättade i december en provisorisk regering med Riel som president. En mot honom utsänd expedition under överste (sedermera lord) Wolseley intog 24 augusti 1870 Fort Garry. Man avstod dock från att häkta Riel. Riel valdes 1873 till medlem av Kanadas parlament, men tog ej säte där; valet förklarades sedermera ogiltigt, varpå han 1874 omvaldes och 1875 definitivt förklarades sitt mandat förlustig. Hans fåfänga och mystiska läggning urartade småningom till fullt utbildad sinnesrubbning, och 1877-78 var han intagen på hospital. Sedan levde han 1879-1884 i lugn som farmare i den amerikanska staten Montana, men sistnämnda år följde han en uppmaning av en deputation från halvblodsbefolkningen om att återvända till Kanada och åtaga sig sina landsmäns sak. Han åstadkom snart en ny resning, som emellertid våren 1885 undertrycktes. Riel gav sig fången 15 maj samma år, dömdes till döden som förrädare och avrättades genom hängning. Det franska folkelementet i Kanada såg i avrättningen en yttring av rasförföljelse från det engelska elementets sida, och i den närmaste tidens partistrider spelade frågan om rättmätigheten av Riels avrättning en ganska avsevärd roll. Riel, Louis ja:ルイ・リエル

Emil Hildebrand

Henrik Robert Teodor Emil Hildebrand, född 22 oktober 1848 i Stockholm, död 24 augusti 1919 i Stockholm, historiker, riksarkivarie. Son till Bror Emil Hildebrand och Anna Mathilda Ekecrantz. Bror till Hans Hildebrand och Albin Hildebrand. Gift 1876 med Julia Anna Wilhelmina Centerwall. Hildebrand blev 1867 student i Uppsala, 1872 fil. kand. och 1875 fil. doktor, inskrevs samma år som e. o. amanuens i Riksarkivet samt utnämndes 1880 till lektor i modersmålet, historia och geografi vid Högre realläroverket på Norrmalm (Norra Real) och 1901 till riksarkivarie. Han tog avsked från riksarkivarietjänsten 1916. Hildebrand var anhängare av proveniensprincipen och gjorde en betydande insats för att ge denna princip genomslag i svenskt arkivväsen. Han blev 1889 ledamot av Vitterhetsakademien, var 1896-1902 sekreterare i Kgl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, erhöll 1896 Svenska Akademiens Karl Johans-pris för historiskt författarskap och blev 1908 ledamot av Vetenskapsakademien. Han blev 1913 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala. Hildebrand var 1880 en av stiftarna av Svenska historiska föreningen och var 1881-1905 redaktör för den av föreningen utgivna Historisk tidskrift (HT). Hildebrand, Emil Hildebrand, Emil

Erik Forslund

Erik Forslund född Erik August Forslund 22 oktober 1878 i Stockholm död 12 mars 1960 i Stockholm, svensk skådespelare. Forslund filmdebuterade 1931 och han kom att medverka i drygt 90 filmer.

Filmografi i urval

- 1951 - Fröken Julie
- 1947 - Ådalens poesi
- 1947 - Maj på Malö
- 1947 - Folket i Simlångsdalen
- 1945 - Jagad
- 1944 - Örnungar
- 1944 - Kejsarn av Portugallien
- 1943 - Ordet
- 1942 - I gult och blått
- 1942 - Fallet Ingegerd Bremssen
- 1942 - Doktor Glas
- 1940 - Stål
- 1940 - Juninatten
- 1940 - Hans Nåds testamente
- 1935 - Ebberöds Bank
- 1931 - Trötte Teodor Forslund, Erik

John Reed

John "Jack" Silas Reed (22 oktober 1887 - 19 oktober 1920), journalist som är känd för sin bok Tio dagar som skakade världen. Hans fru var författaren och feministen Louise Bryant. Hans liv skildrades i filmen Reds, från 1981.

Tiden som journalist

Han blev känd som journalist eftersom han skrev ofta sympatiskt för arbetarna och deras striker, och hans repotage om den mexikanska Revolutionen. Reed och hans fru var också nära vänner till Eugene O'Neill. När Reed var i Europa för att reportera om första världskriget hörde han om den kommande revolutionen i Ryssland, ditt han åkte i 1917. Hans upplevelser där och hans intervjuver med Vladimir Lenin blev grunden för hans bok, Tio dagar som skakade världen.

Kommunism

När Reed åkte tillbaka till USA blev han engagerad i den amerikanska kommuniströrelsen och var en ledande figur i skappandet av the Communist Labor Party. Partiet var illegalt, och han åkte tillbaka till Ryssland som en delegat för detta parti. Han dog senare i Moskva, och är den enda amerikanaren som är begravd i Kreml. Reed, John Reed, John ja:ジョン・リード

Otto Landahl

Otto Landahl född 22 oktober 1889 död 31 mars 1949, svensk skådespelare. Landahl filmdebuterade 1935 i George Schnéevoigts film Fredlös, och han kom att medverka i drygt 10 filmer.

Filmografi

- 1949 - Hur tokigt som helst
- 1946 - Ungdom i fara
- 1946 - Jag älskar dig, argbigga
- 1945 - Sten Stensson kommer till stan
- 1943 - Elvira Madigan
- 1937 - Lajla Landahl, Otto

1904

Händelser

- 30 januari - Den första fasta biografen i Stockholm öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan.
- 8 februari - Utan krigsförklaring angriper Japan den ryska Fjärranösternflottan vid i Port Arthur. Detta blir inledningen till det rysk-japanska kriget.
- 23 februari – USA betalar 10 miljoner USD för kontrollen av Panamakanalens zon.
- 24 februari - På grund av rysk-japanska krigets utbrott (8 februari) företas mobiliseringar på Gotland.
- 16 mars - Sverige ansluter sig till Bernkonventionen om upphovsrättsligt skydd för konstnärliga och litterära verk.
- 25 mars - Den svenska Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) bildas.
- 4 april - Ett sjuttiotal rösträttsmöten hålls runt om i Sverige.
- 8 april – Entente Cordiale – en allians som bland annat delar upp de olika intresseområdena i Asien och Afrika - undertecknas av Storbritannien och Frankrike.
- 18 april - August Strindberg och Harriet Bosse skiljer sig.
- 1 maj - Slaget vid Yalufloden utkämpas under rysk-japanska kriget 1904-1905.
- 4 maj - Den svenska riksdagen fattar beslut om reform av läroverken med realskola och gymnasium. Kvinnor får rätt till underordnade befattningar i statens samskolor.
- 8 maj - Filmen Det stora tågrånet, världens första västernfilm, har svensk premiär.
- 28 juni - 700 nordiska utvandrare, bland dem 70 svenskar, drunknar när ångaren Norge går på grund och sjunker i hårt väder utanför Skottland.
- 1 juli - Svenska AB Gas-accumulator (AGA) bildas med Gustaf Dalén som direktör.
- 14 juli - Skalden Erik Axel Karlfeldt inväljs i Svenska Akademien.
- 6 augusti - Hästspårvagnarna försvinner från Stockholm.
- 18 augusti - Sågverksarbetare i Sörvik, Dalarna, avskedas och vräks från sina bostäder för att de tillhör en fackförening och vägrar gå med på lönesänkning.
- 19 augusti - Stockholmsdirektören Karl Fredrik Lundin skadas svårt när världens första dokumenterade brevbomb exploderar i händerna på honom. Bomben har konstruerats av den svenske ingenjören Martin Ekenberg.
- 24 augusti - Ballongfararen Salomon August Andrée och hans medhjälpare Nils Strindberg och Gustav Frenkel dödförklaras.
- 7 september - En brittisk militärexpedition invaderar Tibet.
- 17 oktober - Allmänna valmansförbundet (AVF) bildas genom sammanslagning av den svenska riksdagens tre högergrupper, så att dessa kan organiseras bättre mot arbetarrörelsen. Fredrik Östberg är ordförande, men förbundet domineras av Arvid Lindman, ledare för andrakammarhögern, och Ernst Trygger, ledare för förstakammarhögern.
- 23 oktober - Ett jordskalv inträffar i Bohuslän och södra Norge, vilket är det värsta i Sverige på tusen år och har gått till historien som Oslofjordskalvet.
- 27 oktober - USA:s och möjligen världens största tunnelbana öppnas i New York.
- November - Socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris utkommer med sitt första nummer.
- Erik Gustaf Boströms rösträttsförslag förkastas av den svenska riksdagen.
- Anders Österlings första diktsamling utkommer.
- Under året postas 48.671.400 vykort i Sverige, vilket är cirka tio per innevånare.
- Vid en konflikt vid Norrköpings spårvägar sätter man in strejkbrytare, vilket leder till kravaller och hårda domar mot arbetarna.
- Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström formulerar sina "lydrikespunkter" som Sveriges krav för ett självständigt norskt konsulatsväsende, sedan förhandlingarna strandat.
- Stockholms Tjänarinneförening bildas.
- Luleå stift bildas genom en utbrytning från Härnösands stift, samtidigt som Kalmar stift dras in.
- Den statliga svenska egnahemskommittén avger sitt betänkande. Statliga egnahemslån införs, varvid staten lånar ut tio miljoner på fem år till självständiga småjordbruk. Lantarbetarbefolkningen skall på detta sätt ges bättre villkor och fås att stanna i hemlandet.
- Svenska farmaceutförbundet bildas.
- Svenska Fotbollsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet bildas.
- Skandal utbryter i societeten när två studerande i Göteborg annonserar, att de ingått samvetsäktenskap (samboförhållande).
- En biltävling Stockholm-Uppsala anordnas.
- Stockholms högskola fyller 25 år.
- En internationell konvention om bekämpning av pest, kolera och gula febern antas.

Födda

- 8 januari - Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.
- 14 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
- 18 januari - Cary Grant, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 22 januari
- Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
- Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
- 2 februari - Helen Rose, amerikansk kostymör.
- 3 februari - Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare.
- 6 februari - Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.
- 14 februari - Hertta Kuusinen, finländsk politiker.
- 15 februari - Sten Looström, svensk skådespelare.
- 20 februari - Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
- 29 februari
- Jimmy Dorsey, amerikansk orkesterledare.
- Helmer Grundström, svensk författare.
- 1 mars - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare och arrangör.
- 7 mars - Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (Obergruppenführer).
- 11 mars
- Linnéa Edgren, svensk skådespelare.
- Albrecht von Hagen, tysk jurist och motståndskämpe.
- 23 mars - Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
- 24 mars - Anna Lindahl, svensk skådespelare.
- 1 april - Holger Löwenadler, svensk skådespelare.
- 2 april - Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.
- 4 april - Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist.
- 6 april - Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
- 7 april - Ralph Bunche, amerikansk diplomat, nobelpristagare.
- 8 april - Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
- 14 april - Sir John Gielgud, brittisk skådespelare.
- 19 april - Hildur Lindberg, svensk skådespelare.
- 22 april - Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för atombombsprojektet.
- 24 april
- Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer.
- Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.
- 27 april - Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
- 6 maj - Harry Martinson, författare, nobelpristagare i litteratur 1974.
- 11 maj - Salvador Dali, spansk målare.
- 13 maj - Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
- 17 maj - Jean Gabin, fransk skådespelare.
- 21 maj - Fats Waller, amerikansk jazzpianist.
- 22 maj - Anne de Vries, nederländsk författare.
- 2 juni - Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare – Tarzan.
- 14 juni - Gösta Grip, svensk skådespelare.
- 15 juni - Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
- 19 juni - Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
- 25 juni - Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
- 26 juni - Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
- 30 juni - Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.
- 1 juli - Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945-1957.
- 10 juli - Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
- 12 juli
- Pablo Neruda, chilensk poet, nobelpristagare.
- Deng Xiaoping, kinesisk politiker, ledare 1976-1997.
- 14 juli - Isaac Bashevis Singer, polsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
- 19 juli - Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
- 24 juli - Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.
- 28 juli - Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.
- 9 augusti - Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant.
- 14 augusti - Erik Zetterström, svensk författare känd under signaturen Kar de Mumma.
- 16 augusti - Wendell M Stanley, amerikansk kemist, nobelpristagare.
- 20 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
- 21 augusti - Count Basie, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
- 29 augusti - Werner Forssmann, tysk läkare, nobelpristagare.
- 2 september - Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
- 21 september - Birgit Chenon, svensk skådespelare.
- 1 oktober - A.K. Gopalan, indisk politiker.
- 2 oktober - Graham Greene, brittisk författare.
- 5 oktober - Greta Wassberg, svensk sångare.
- 6 oktober - Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
- 16 oktober - Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare.
- 18 oktober - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
- 20 oktober - Anna Neagle, brittisk skådespelare.
- 22 oktober - Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
- 24 oktober - Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
- 27 oktober - Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
- 13 november - Peter Yorck von Wartenburg, tysk jurist och motståndskämpe.
- 14 november - Dick Powell, amerikansk skådespelare och sångare.
- 19 november - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
- 20 november - Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
- 21 november - Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.
- 22 november - Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare.
- 30 november - Clyfford Still, amerikansk konstnär.
- 14 december - Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.
- 15 december - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
- 19 december - B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.

Avlidna

- 20 januari - Dmitrij Mendelejev, rysk kemist, periodiska systemets fader.
- 24 mars - Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
- 1 maj - Antonín Dvořák, tjeckisk tonsättare.
- 10 maj - Henry Morton Stanley, skotsk journalist, fann Livingstone.
- 11 juni - Claes Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
- 16 juni - Eugen Schauman, finländsk student och aktivist.
- 17 juni - Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904 (mördad).
- 3 juli - Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
- 15 juli - Anton Tjechov, rysk författare.
- 24 september - Niels Ryberg Finsen, dansk läkare, nobelpristagare.
- 4 oktober - Frédéric Bartholdi, fransk skulptör – Frihetsgudinnan.
- Antonio Labriola, italiensk marxist.

Nobelpris

- Fysik - Lord Rayleigh, Storbritannien
- Kemi - Sir William Ramsay, Storbritannien
- Medicin - Ivan Pavlov, Ryssland
- Litteratur
- Frédéric Mistral, Frankrike
- José Echegaray, Spanien
- Fred - Institutet för internationell rätt Kategori:Årtal Kategori:1900-talet (decennium) ja:1904年 ko:1904년 ms:1904 simple:1904 th:พ.ศ. 2447

Constance Bennett

Constance Bennett, född 22 oktober 1904 i New York City, USA, död 24 juli 1967 (hjärnblödning) i Fort Dix, New Jersey, var en amerikansk skådespelerska. Dotter till scenaktören Richard Bennett och skådespelaren Adrienne Morrison, syster till skådespelarna Joan och Barbara Bennett Hon fick sin utbildning vid privatskolor i New York och Paris. Hon gifte sig som 16-årig, men fick äktenskapet annullerat. Gjorde filmdebut 17 år gammal och blev en populär stumfilms-stjärna. Hon drog sig tillbaka från filmen 1926, sedan hon gift sig med en förmögen arvinge till ångbåtar och järnvägar, och levde under några år ett hektiskt "jet-set liv". 1929 skilde hon sig, och gjorde come-back inom filmen. Hon kom att bli en populär stjärna under 1930-talet, i glamorösa roller. Åren 1941-1946 gift med skådespelaren Gilbert Roland. Bland hennes kända ljudfilmer märks What Price Hollywood? (1932), Skandalen för dagen (1935), Det spökar på Rivieran (1939), Tvillingarna (1942; Greta Garbos sista film), Icke misstänkt (1947) och Sånt händer med flickor (1957).

Externa länkar

- [http://akas.imdb.com/name/nm0000909/ IMDb - Constance Bennett]
- [http://silent-movies.com/Ladies/PBennett.html Constance Bennett Photo Gallery] Bennett, Constance

Joan Fontaine

Joan Fontaine (eg. Joan de Beauvoir de Havilland), född 22 oktober 1917 i Tokyo, Japan av brittiska föräldrar; amerikansk skådespelare. Yngre syster till skådespelaren Olivia de Havilland. Hon kom till USA som barn. I början av sin karriär kom hon i skymundan av sin storasyster. Spelade en del på scen under namnet Joan Burfield och gjorde sin första film 1935 under det namnet. Som Joan Fontaine spelade hon in filmen Den muntra maskeraden 1937. Först i början på 1940-talet tog hennes karriär riktig fart, sedan hon medverkat i två Alfred Hitchcock-filmer. Hon Oscarsbelönades för sin roll i Illdåd planeras 1941. Fontaine har varit gift fyra gånger. Hon är en mångsidig, begåvad kvinna - hon har pilotlicens, har vunnit pris som fiskare (tonfisk), är en utmärkt golfspelare såväl som utbildad inredningsdekoratör och gourmetkock. Filmer, ett urval:
- Den muntra maskeraden (1937)
- Gunga Din - lansiärernas hjälte (1939)
- Rebecca (1940)
- Illdåd planeras (1941)
- Jane Eyre (1944)
- Brev från en okänd kvinna (1948)
- Ivanhoe - den svarte riddaren (1952)
- Falskt alibi (1956)
- Ljuv är natten (1961)

Extern länk

- [http://www.imdb.com/name/nm0000021/ IMDb - Joan Fontaine] Fontaine, Joan

Ziekte van Peyronie

Van de ziekte van Peyronie is sprake als de penis bij het stijf worden krom trekt. Soms kan dit ook pijnlijk zijn en meestal is er ook bij een penis niet in erectie een verharde bindweefselstreng te voelen. Dit kan soms zo ernstige vormen aannemen dat geslachtsgemeenschap erdoor onmogelijk wordt.

Voorkomen

De ziekte is niet zeer zeldzaam en komt minimaal bij enige mannen per duizend voor. Lang niet iedereen met de aandoening zal hiervoor een arts raadplegen - echte klachten geeft het heel vaak ook niet en schaamte weerhoudt velen.

Oorzaak

De oorzaak is vorming van een streng bindweefsel in een zwellichaam, waardoor de penis daar niet in gelijke mate mee kan rekken als in het andere zwellichaam. Dit bindweefsel ontstaat spontaan, en de oorzaak hiervan is niet bekend; er zijn evenveel hypothesen als onderzoekers. Het is niet geassocieerd met het HLA-stelsel zoals sommige reumatische aandoeningen dat wel zijn. Mogelijk speelt een onbalans op celniveau tussen NO (stikstofmonoxide) en zuurstofradicalen een rol. De ziekte, of een sterk daarop gelijkende aandoening, kan in een diermodel worden opgeroepen door injectie van cytomoduline in de bindweefselschede van de penis. De ziekte is mogelijk verwant aan de Ziekte van Dupuytren waarbij soortgelijke bindweefselstrengen in de handpalm ontstaan. Een belangrijke hypothese is momenteel (2004) het ontstaan van microtraumata bij geslachtsgemeenschap of masturbatie die tot een overmatige reparatiereactie aanleiding zouden geven.

Behandeling

Over het algemeen onbevredigend. Er zijn enkele medicijnen die de vorming van het bindweefsel mogelijk enigszins tegengaan, hoewel een overzichtsartikel in het gezaghebbende tijdschrift British Journal of Urology nog in 2004 meldt dat medicamenteuze behandeling volstrekt nutteloos is en dat alleen chirurgie (in vele vormen) in aanmerking komt. Sommigen propageren het gebruik van tamoxifen, dat voor deze ziekte niet op de markt is toegelaten en in (slechts) 1 onderzoek bij ongeveer 30% een gunstig effect leek te hebben. Corticosteroïdinjecties hadden een teleurstellend resultaat. Ook verapamil is geprobeerd. Verder is