:: wikimiki.org ::

28 Augusti

28 augusti

Dagens namn

- Gurli, Leila

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Augustinus
- 1901: Augustin
- 1986: Augustin, Gusti och Gurli
- 1993: Gurli, Gull - från 6 november. (Augustin och Gusti utgår ur almanackan)
- 2001: Gurli, Leila - ny i almanackan. (Gull utgår)

Händelser

- 1907 - Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington
- 1942 - Gunder Hägg sätter sitt sjätte världsrekord för säsongen genom att springa 3000 meter på 8.01,2
- 1963 - Martin Luther King håller sitt berömda tal "I have a dream"
- 1996 - skilsmässa mellan Charles av Storbritannien och Prinsessan Diana
- 2002 - Tillverkningen av Chevrolet Camaro upphör.
- 2003 - Patrik Kristiansson tar VM-brons i stavhopp i Paris

Födda

- 1589 - Jan Rutgersius, holländsk filolog och diplomat.
- 1640 - Johan Gabriel Stenbock, svensk statsman.
- 1735 - Andreas Peter Bernstorff, dansk statsman.
- 1740 - Johan Tobias Sergel, svensk tecknare och skulptör.
- 1749 - Johann Wolfgang von Goethe, tysk författare.
- 1809 - Giovanni Maria Benzoni, italiensk skulptör.
- 1833 - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
- 1883 - Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker.
- 1890 - Knut Pehrson, svensk skådespelare.
- 1899 - Charles Boyer, franskfödd skådespelare, huvudsakligen verksam i USA.
- 1901 - Hilding Gavle, svensk skådespelare.
- 1913 - Robertson Davies, kanadensisk författare.
- 1918 - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 1921 - Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.
- 1924 -
- Janet Frame, nyzeeländsk författare.
- Peggy Ryan, amerikansk skådespelare och dansare.
- 1925 - Donald O'Connor, amerikansk skådespelare och dansare.
- 1926 - T.V. Rajeswar, indisk politiker, chef för Indiens underrättelsetjänst.
- 1927 - Hans Ellis, svensk skådespelare.
- 1929 - Bodil Kåge, svensk skådespelare.
- 1938 - Paul Martin, kanadensisk politiker, premiärminister 2003-.
- 1946 - Anders Gärderud, svensk löpare och sportkommentator i Sveriges Television.
- 1947 - Emlyn Hughes, engelsk fotbollsspelare.
- 1958 - Janne Karlsson, svensk ishockeyspelare och tränare.
- 1964 - Lee Janzen, amerikansk professionell golfspelare.
- 1965
- Satoshi Tajiri, japansk speldesigner.
- Shania Twain, kanadensisk sångerska.
- 1969
- Jack Black, amerikansk skådespelare.
- Joakim Haeggman, svensk professionell golfspelare.
- Jason Priestley, kanadensisk skådespelare.
- 1972 - Luciano Astudillo, svensk socialdemokratisk politiker.
- 1974 - Goran Marjanovic, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 1977 - Daniel Andersson, svensk fotbollsspelare.
- 1981 - Martin Erat, tjeckisk ishockeyspelare.
- 1982 - LeAnn Rimes, amerikansk sångerska.
- 1987 - Hillary Duff, amerikansk skådespelerska och sångerska.
- 1990 - Ariel Petsonk, svensk barnskådespelare.

Avlidna

- 1645 - Hugo Grotius, folkrättens fader.
- 1654 - Axel Oxenstierna, svensk statsman.
- 1943 - kung Boris III av Bulgarien.
- 1945 - Edith Erastoff, finlandssvensk skådespelare.
- 1954 - Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 1978 - Robert Shaw, brittisk skådespelare.
- 1985 - Ruth Gordon, amerikansk skådespelare och manusförfattare.
- 1987 - John Huston, amerikansk filmregissör.
- 1990
- Eva Stiberg, svensk skådespelare.
- Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.
- 1999 - Dom Helder Camara, brasiliansk biskop och människorättsaktivist.
- 2005 - Hans Clarin tysk skådespelare

Se även

27 augusti - 29 augusti - 28 juli - 28 september -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 242 ja:8月28日 ko:8월 28일 simple:August 28 th:28 สิงหาคม

Gurli

Kvinnonamnet Gurli är bildat av det persiska ordet för ros. Namnet förekommer i Tusen och en natt. 31 december 2004 fanns 3398 personer i Sverige med namnet Gurli varav 1960 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 9 flickor namnet, men ingen fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 28 augusti. Kategori: Kvinnonamn

Namnsdag

En persons namnsdag är den dag som enligt almanackans namnlängd är tillägnad personens förnamn.

Äldre namnsdagsfirande

Seden att fira namnsdag uppstod i den tidiga kristna kyrkan närmast i syfte att minska betydelsen av födelsedagsfirandet, vilket uppfattades som en hednisk och okristen rit. Att fira dopdag och namnsdag ansågs lämpligare än att fira den dag man fötts "till det av arvssynd belastade jordelivet". De tidiga namnlängderna var huvudsakligen en lista över helgon och martyrer, och namnsdagarna firades mer till deras ära än för en enskild person. Vare sig namnsdagsfirande eller födelsedagsfirande hade under medeltiden någon stor betydelse i Skandinavien, och de tidigaste exemplen på firandet av namnsdag i Sverige är från 1600-talet, och då främst inom de högre stånden. Betydelsen av det personliga namnsdagsfirandet har därefter varierat mycket i olika delar av landet (mindre vanligt i sydvästra Sverige) och i olika sociala kretsar (vanligare i städer och borgerlig miljö). Till en början fanns ingen enhetlig namnlängd, men 1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut almanackor, och två år senare kom en almanacka med den första officiella svenska namnlängden ut. Almanackor var populära, och utgivandet av dessa var ett sätt att finansiera akademiens verksamhet. Den första namnlängden var starkt präglad av det gamla katolska helgonfirandet, men så småningom tillkom fler icke-religiösa namn av vilka dock många ströks igen i 1797 års utgåva.

1901 års namnsdagslängd

I slutet av 1800-talet började den gällande namnlängden anses föråldrad, och 1899 fick en kommitté, med bl.a. ledamöter från Svenska Akademien, i uppgift av riksdagen att ta fram en ny mer tidsenlig (och svensk) namnlängd. Den nya namnlängden blev klar året därpå och började gälla fr.o.m. 1901. Den innebar en stor förändring jämfört med tidigare - ca 150 av de gamla helgonnamnen hade strukits, 28 hade ändrats, och 177 nya namn hade tillkommit. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134. En del namn ändrades genom att de gamla latinska formerna försvenskades, exempelvis byttes Sixtus mot Sixten. I enlighet med tidens anda hedrades en del berömda svenskar genom att namnet flyttades till deras födelse- eller dödsdag: Baltsar flyttades till 29 maj, Baltzar von Platens födelsedag, och Sten hamnade på Sten Sture den äldres dödsdag 14 december. En viss lekfullhet och humor kan också spåras i denna namnlängd: Den gamla korsmässodagen, 14 september (det fanns en sådan den 3 maj också), fick namnet Ida (syftande på dikten Kors på Idas grav), Börje ersatte Primus den 9 juni, och Jungfru Marie Obefläckade Avlelse den 8 december blev Virginia, etc. 1901 års namnlängd kom att kritiseras, bl.a. för att man tyckte den var för modern, och senare också för att man missade många vanliga namn, såsom Johan och Marie, och att det fanns fler mansnamn (60%) än kvinnonamn.

Ändringar under 1900-talet

Av kommentarerna till 1901 års namnlängd framgår att kommittén hade räknat med att den skulle undergå successiva revideringar, men bara tre ändringar kom att göras innan namnsdagslängden släpptes fri på 1970-talet: #Efter unionsupplösningen 1905 byttes Nore på 4 november till Sverker #1907 ändrades Estrid på 27 november till Astrid (efter prinsessan Astrid född 1905) #1934 ändras Kasper på 20 oktober till Sibylla (efter prinsessan Sibylla) 1936 och 1944 tog riksdagen på nytt upp frågan om en reform i almanackans namnlängd, men trots att ärendet andra gången blev godkänt av riksdagen, kom det att bordläggas av regeringen och lämnas utan åtgärd. 1972 förlorade vetenskapsakademien sitt privilegium, och det blev fritt för var och en att publicera sina egna almanackor och namnlängder. Så skedde också, och under en tid rådde en viss anarki på området. 1986 lyckades dock almanacksförlagen ena sig kring ett förslag från Esselte med tre namn på varje dag, vilket kom att bli standard under några år. Första namnet var där samma som i den gamla almanackan. 1993 reducerades namnlängden till två namn per dag, men kritiken mot dessa båda längder var hela tiden stor från många håll. Bl.a. kritiserades den för att mer satsa på kvantitet snarare än kvalitet, och att namnens placering var tämligen godtycklig och skiljde sig i onödan från den gamla namnlängden. (I 1993 års längd fanns inte alltid 1901 års namn kvar på sin ursprungliga plats.) Under en tid återinförde därför Svenska Akademien 1901 års namnsdagslängd.

2001 års namnsdagslängd

I juni 1996 kallade Svenska akademien till ett möte i syfte att få ordning på den förvirring som rådde på området. En arbetsgrupp bildades, och i oktober 1998 enades man slutligen om ett nytt förslag som började gälla fr.o.m. 2001. Denna namnlängd är tänkt att gälla i 15 år varefter det på nytt är dags att se över den. En hel del möda lades ned på att hitta seriösa principer för namnen i 2001 års namnlängd:
- Både en-, två- och trenamnsdagar ska kunna förekomma.
- Namnlösa dagar från 1901 års almanacka förblir namnlösa (med några undantag - Trettondedag jul och Värnlösa barns dag - tidigare Menlösa barns dag).
- Viktiga kyrkliga och folkliga dagar som är knutna till vissa namn bör om möjligt förbli ennamnsdagar.
- Flyttning av namn jämfört med 1901 års längd bör undvikas.
- Smeknamn bör inte finnas med.
- Hänsyn bör tas till namnens användningsfrekvens. När det gäller sammanföringen av flera namn på samma dag har man försökt följa dessa regler:
- En manlig och motsvarande kvinnliga form av samma namn.
- Namnen har helt, eller i vissa delar, samma eller liknande språkhistoriska ursprung.
- Namnen har ungefär samma betydelse.
- Det finns ett kulturhistoriskt (oftast bibliskt) samband.
- Namnen kommer ursprungligen från samma främmande språk eller språkgrupp.

Namnsdagsfirande utanför Sverige

Av de protestantiska länderna är det bara Sverige och Finland som i någon större utsträckning firar namnsdag. I Finland har man en stark tradition av namnsdagsfirande och byter namnlängden med ca 5 års mellanrum för att hela tiden få med så stor del av befolkningen som möjligt. I Norge har på senare år namnsdagsfirandet ökat, medan man i Danmark håller fast vid den gamla helgonkalendern och aldrig i någon större utsträckning firat namnsdag. Namnsdagsfirandet kom i de protestantiska länderna ofta att ses som en katolsk sedvänja och upphörde i praktiken därmed. I de katolska länderna bygger namnlängderna fortfarande på en lista som utges av Vatikanen, den s.k. Calendarium Romanum Generale. Irland tillhör dock de länder där namnsdagsfirandet aldrig fått något fotfäste. Inom den ortodoxa kyrkan har namnsdagsfirande i allmänhet varit populärt, och Grekland är ett av de mest namnsdagsfirande länderna i Europa. I Östeuropa kom kommunismens närvaro att undertrycka namnsdagsfirandet, och i Sovjetunionen togs namnsdagarna bort ur almanackorna. Efter Sovjetunionens fall har bruket återuppstått men inte fått någon större omfattning.

Se även

- mansnamn
- kvinnonamn
- lista över namnsdagar i alfabetisk ordning
- lista över namnsdagar i datumordning

Externa länkar

- [http://www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html www.stjarnhimlen.se/ndag/namnsdag.html] - Svenska namnsdagar - en föreckning över svenska almanackans innehåll genom tiderna.
- [http://www.scb.se/templates/Standard____31245.asp www.scb.se/templates/Standard____31245.asp] - Statistik från SCB: Namnsökning. Hur många heter...
- [http://www.svenskanamn.se/main.asp www.svenskanamn.se/main.asp] - Svenska Namn - frekvenser och förklaringar
- [http://www.breviary.net/martyrology/martcal.htm www.breviary.net/martyrology/martcal.htm] - Romerska martyrologium
- [http://www.chd.dk/cals/index.html www.chd.dk/cals/index.html] - CHD Calendars from Illuminated Manuscripts - dansk samling med medeltida kalendrar
- [http://www.fricorps.com/almanac/ Nordiska Kalendrar] - ett litet freewareprogram med namnsdagar och helgdagar för de nordiska länderna från 1200-talet och framåt.
- [http://behindthename.com Behind The Name] - Site på engelska om namns ursprung Kategori:Namn

Augustinus

Augustinus, född 13 november 354, död 28 augusti 430, biskop i Hippo Regius, kyrkofader, kyrkolärare. Helgon, festdag 28 augusti. Augustinus är det latinska västerlandets mest betydande kyrkofader och en av de fyra stora latinska kyrkolärarna. Modern var kristen, fadern ännu odöpt. Efter studier i Kartago blev han lärare i retorik, fr.o.m. 384 vid det kejserliga residenset i Milano. Under påverkan av nyplatonismen och biskopen Ambrosius predikningar genomgick Augustinus en omvändelse och döptes av Ambrosius 387. Efter att 388 ha återvänt till Nordafrika levde han först i en asketisk gemenskap, men blev sedan mot sin vilja utnämnd till presbyter 391 och till biskop av Hippo Regius 396. I sina Bekännelser skildrar han sitt rastlösa liv fram till omvändelsen och beskriver stadierna i sin andliga utveckling. Först var han djupt påverkad av Ciceros skrifter, vände sig sedan till manikeismen, och före sin omvändelse tvivlade han på möjligheten att få kunskap om Gud. Som biskop kämpade Augustinus mot manikeismen, donatismen och anhängarna till Pelagius. Hans viktigaste verk är De civitate Dei ("Om gudsstaten"). Den föranleddes av visigoternas erövring av Rom år 410 och påståenden om att kristendomen bar skulden till Roms undergång genom att ha övergivit Roms gudar. I boken skildrar Augustinus de två rikena; det gudomliga som utgörs av dem som älskar Gud, och det jordiska som bygger på självkärlek.

Omvändelsen

Augustinus omvändelse till kristendomen är en avgörande episod i hans liv och beskrivs i verket Bekännelser. Han skildrar konversionen som ett förlopp i två steg. Den första fasen är en intellektuell omvändelse, en övertygelse om rimligheten och sanningshalten i kristendomens budskap. Detta stadium är dock i sig otillräckligt som underlag för en kristen tro, det är blott en förberedelse inför nästa fas. Till skillnad från den intellektuella omvändelsen, är det i detta andra skede snarare viljan som ger efter och överväldigas av tron. Man skulle kunna säga att den andra fasen etablerar ett kärleksförhållande till de trossatser som intellektet tidigare accepterat. Detta sista steg kräver ett gudomligt ingripande. Således är tron en nådegåva från Gud. När omvändelsen har kommit till stånd, menar Augustinus, börjar en ivrig strävan efter att förstå de sanningar som man med både hjärna och hjärta överlämnat sig åt. Ensam är en sann tro otillräcklig och det är i längtan efter förståelse som tron får ett innehåll. Förståelsen av tron är fylld av glädje, och framstår som trons belöning. Även här krävs Guds ingripande. Augustinus beskriver denna förståelse som en gudomlig upplysning av det mänskliga intellektet; detta går under benämningen illuminationsteorin, ett intelligibelt ljus från Gud får människan att förstå förnuftssanningarna. I sitt resonemang utgår han från den glädje och tillfredsställelse som uppstår varje gång vi förstår ett skeende eller ett problem, en förmåga som verkar finnas tillhands hos alla människor. Enligt den kristna läran är Gud den högsta och fullkomligaste sanningen. Att fullt ut förstå denna sanning borde då rimligtvis leda till den fullkomligaste glädjen. De frälstas salighet i livet efter detta är enligt Augustinus att få skåda denna sanning, som är Gud, och att glädjas över den.

Predestinationsläran

Människorna kan, enligt Augustinus inte själva avgöra om de skall tro eller ej utan de är beroende av Guds nåd. Därför verkar det rimligt att Gud, som är allvetande och allsmäktig, i förväg beslutat vilka människor som skall bli frälsta respektive förtappade. Denna lära kallas predestinationsläran och är en viktig beståndsdel i den augustinska filosofin. Ur denna lära uppstår två allvarliga problem. För det första försvårar predestinationsläran, i likhet med teodicéproblemet (mer om detta längre fram), uppfattningen att Gud är allgod och kärleksfull. För det andra verkar predestinationsläran ogiltigförklara tron på människans fria vilja, och därmed hennes möjligheter att påverka sin frälsning. Augustinus värnade om människans fria vilja. Bibeln talar om den, och utan den skulle gudomliga bud och föreskrifter vara onödiga. Detta fick Augustinus att grunna på vad tiden är, och hur tiden förhåller sig till oss människor och till Gud. I Bekännelser resonerar han att det endast är nuet som är verkligt, framtiden är ännu inte verklig och det förflutna är inte verkligt längre. Gud, som är den högsta verkligheten, äger ingen framtid eller förflutet. Han är ett enda tidlöst, evigt nu. Enligt Augustinus är tidsflödet, som det ter sig för oss människor, något som enbart kännetecknar erfarenheten. Det existerar alltså inte i sig självt oberoende av den. De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är, enligt Augustinus, endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med de själsliga funktionerna varseblivning, förväntan och minne. Gud, i sitt eviga nu, upplever hela skapelsen på en gång. Därför känner han till våra handlingar redan innan vi handlat och kan därför avgöra vilka som skall frälsas. Att Gud känner till våra gärningar på förhand inskränker inte den fria viljan, menar Augustinus. Bara för att han är medveten om dem betyder det inte att han påverkar dem.

Teodicéproblemet

I sin filosofi var Augustinus mycket påverkad av nyplatonism, en rörelse, inspirerad av Platon, som uppstod under det andra århundradet efter Kristi födelse. Augustinus kom i kontakt med denna lära under sin vistelse i Milano. Nyplatonismen hävdade att det högsta väsendet var ’Det ena’, en fullkomligt god och själslig varelse. Det ena är också den fullkomliga verkligheten. Alla ting som t.ex. människornas kroppar och själar, ligger på en graderad skala mellan Det ena (det goda) och materien (det onda). Eftersom Det ena är den högsta graden av verklighet, får rimligtvis materien som ligger längst bort, lägst verklighetsgrad – det onda är overkligt. Denna filosofi inspirerade Augustinus, som i sin tolkning av nyplatonismen ersatte Det ena med Gud. Det blev nu enkelt att förklara teodicéproblemet – varför Gud som är så god skapat en värld med ondska – genom att hävda att det onda saknar verkligt vara. Allt gott härstammar från Gud, men han kan inte ta ansvar för det som saknar godhet – det som saknar verklighet. Det onda i världen är frukten av människornas fria vilja, som vänt sig bort från Gud.

Kunskapsteori

Begreppet sanning är ett nyckelord i Augustinus filosofi. Sanningen är något som är nära förknippat med Guds väsen och den gudomliga uppenbarelsen bland människorna. Augustinus såg det därför som en viktig uppgift att försöka argumentera mot den kunskapsteoretiska skepticism som uppstått under antiken. Han menade att människan kan ha säker kunskap av fyra olika slag:
- Vi kan vara säkra på att vi har ett visst sinnesintryck. Denna kunskap är oberoende av om sinnesintrycket motsvarar en företeelse i den yttre verkligheten eller om den är en illusion.
- Vi kan, om vi är skeptiker, i varje fall vara säkra på att vi tvivlar.
- Vi kan vara säkra på att vi existerar; vi skulle inte kunna tvivla om vi inte fanns till (jämför med Descartes Cogito ergo sum).
- Vi kan också ha säker kunskap om matematiska sanningar. Genom dessa försök att motbevisa skeptikerna, framlade Augustinus också ett indirekt gudsbevis. Eftersom all sanning som Gud uppenbarat är nödvändigt sann – Gud skulle knappast missta sig – borde alla sanningar som vi anser vara nödvändigt sanna härstamma från Gud. Om man accepterar de fyra punkterna ovan, menar Augustinus att vi kan vara säkra på Guds existens.

Människosyn och kärlek

Liksom Platon ansåg Augustinus att människan bestod av kropp och själ, där kroppen var av mindre värde än själen. Kroppen, den materiella delen av människan, saknar enligt den nyplatonska ontologin verklig substans. Den fjärmar oss därför från Gud och är enligt Augustinus ursprunget till synd och frestelse. Som goda människor måste vi därför lära oss att kontrollera vår kropp, så att den inte skiljer oss från Gud. Detta är en uppfattning som under medeltiden blev populär i kyrkan, och som i synnerhet togs upp av de protestantiska reformatorerna. Dock är det viktigt att veta att Augustinus inte menade kroppen som ond (något som dock menades i antiken och senare av gnostiker.) I kristet (detta fall augustinsikt) tänkande såg man alltid själen och kroppen som ett skal och det som den skall fyllas med. Alltså ska själen inte lämna kroppen (det sker när man dör, men det är inget mål) utan själens mest naturliga plats, är i den förhärligade människokroppen. Människornas kärlek är, liksom människan som helhet, en förening av själsliga och kroppsliga funktioner. Eftersom kroppen har en benägenhet att leda till synd, är det, enligt Augustinus, av stor vikt att man ”älskar de riktiga tingen på det riktiga sättet”. Han menar att det endast finns två sorters kärlek: kärleken till Gud och det själsliga (den riktiga verkligheten), och kärleken till det materiella och sinnliga. Människan kan leva ett gott liv endast om hon älskar de riktiga kärleksobjekten som är Gud och hennes nästa på rätt sätt, d.v.s. högre än något annat.

Statsteori

I verket De civitas dei förklarar Augustinus sin statsteori. Enligt honom finns det två typer av stater: Gudsstaten (civitas dei) och den världsliga staten (civitas terrena). Gudsstaten var det tillstånd av fullkomlighet som föregick syndafallet. Efter syndafallet uppkom de världsliga staterna, som är ofullkomliga och förgängliga. Augustinus definierar en stat som ”en gemenskap av förnuftiga varelser (d.v.s. människor) som håller samman i en gemensam enighet om de ting de älskar”. Denna begreppsförklaring gör att Augustinus kan dela upp de världsliga staterna i goda och onda stater, avgörande är vilka kärleksobjekt man ”håller samman i en gemensam enighet” om. En god stat sätter de riktiga kärleksobjekten (Gud, vår nästa, o.s.v.) främst, medan en ond stat koncentrerar sig på de jordiska och materiella tingen. Tidsförloppet från syndafallet till domedagen, menar Augustinus, är historiens gång. På domedagen går världen, som vi känner den, under och Gudsstaten återuppstår. De människor som av Gud blivit utvalda till frälsning kommer då att för evigt befolka Gudsstaten. Inga skillnader i rang och status kommer då att finnas mera; herrar och slavar, fattiga och rika kommer att leva jämlikt. Den världsliga staten och dess klasskillnader var en nödvändig konsekvens av syndafallet, och kommer därför att försvinna efter domedagen.

Citat

- Du, o Gud, har skapat oss till dig, och vårt hjärta är oroligt till dess det finner vila i dig.

Skrifter (i urval)

- Confessiones ("Bekännelser")
- De civitate Dei ("Om gudsstaten") Kategori:Helgon kategori:Kyrkolärare ja:アウグスティヌス ko:아우렐리우스 아우구스티누스

Augustin

Augustinerorden, augustiner, är en samlingsbeteckning för olika ordnar som följer Augustinus regel, bland dem dominikanerna. I inskränkt mening åsyftas med augustiner augustinkorherrarna och augustinereremiterna. Korherrarna är kaniker som lever tillsammans i en klosterliknande gemenskap med ursprung i kyrkliga reformsträvanden på 1000-talet. Augustinereremiterna, en av de fyra stora mendikantordnarna, grundades 1256 som en förening av olika italienska gemenskaper av eremiter och upphörde då att ha eremitisk karaktär. Ordens mest kände medlem var Martin Luther. Kategori:Katolska klosterordnar ja:聖アウグスチノ修道会

6 november

Dagens namn

- Gustav Adolf

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Leonardus, Gustav Adolf
- 1901: Gustav Adolf
- 1986: Gustav Adolf, Gulli och Gull
- 1993: Gustav Adolf. (Gulli utgår ur almanackan och Gull flyttas till 28 augusti)
- 2001: Gustav Adolf

Helgdagar m.m.

- Gustav Adolfsdagen, flaggdag

Händelser

flaggdag
- 1632 - Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen
- 1860 - Abraham Lincoln väljs till USA:s 16:e president
- 1881 - August Palm besöker Malmö och håller det första socialistiska föredraget i Sverige. "Hvad wilja socialdemokraterna?" Datumet är avsiktligt valt för att utmana överhetens firande av krigiska monarker.
- 1917 - Bolsjevikernas Oktoberrevolution börjar
- 1962 - Generalförsamlingen i FN röstar genom en resolution, som uppmanar medlemsstaterna att upphöra med militärt och ekonomiskt samarbete med Sydafrika på grund av den rasistiska apartheid-politiken i landet
- 2005 - Den f.d peruanska presidenten Alberto Fujimori, grips i Chile.

Födda

- 1391 - Edmund Mortimer, engelsk earl av Ulster och March.
- 1479 - Johanna den vansinniga, drottning av Kastilien 1504-1555 och av Aragonien 1516-1555.
- 1854 - John Philip Sousa, amerikansk marschkompositör och -dirigent.
- 1861 - James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
- 1880 - Robert Musil, österrikisk författare.
- 1893 - Edsel Ford, amerikansk industriman.
- 1906 - Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
- 1929 - Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 1937 - Yashwant Sinha, indisk politiker, finansminister 1998-2002 och utrikesminister 2002-2004.
- 1940 - Joakim Nätterqvist, svensk skådespelare.
- 1941 - Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker.
- 1946 - Sally Field, amerikansk skådespelare.
- 1948 - Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
- 1955 - Adde Malmberg, svensk ståupp-komiker och programledare.
- 1956 - Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
- 1957 - Lori Singer, amerikansk skådespelare och cellist.
- 1960 - Sara Heldt, svensk manusförfattare.
- 1965 - Greg Graffin, amerikansk musiker, sångare i Bad Religion.
- 1966 - Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synth i Rammstein.
- 1970
- Ethan Hawke, amerikansk skådespelare.
- Jonna Liljendahl, svensk skådespelare.
- 1976 - Mike Herrera, amerikansk musiker, sångare och basist i punkbandet MxPx.
- 1978 - Taryn Manning, amerikansk skådespelerska och sångerska i popbandet Boomkat.

Avlidna

- 1003 - Johannes XVII, född Sicco, påve från juni 1003.
- 1406 - Innocentius VII, född Cosimo de' Migliorati, påve 1404-1406.
- 1632 - Gustav II Adolf, svensk kung (stupad).
- 1850 - Friedrich Wilhelm von Brandenburg, preussisk militär och statsman.
- 1853 - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
- 1912 - Botho von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
- 1926 - Carl Swartz, svensk högerpolitiker och fabrikör, finansminister 1906-1911, statsminister mars-oktober 1917.
- 1929 - Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
- 1935 - Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
- 1943 - Olga Andersson, svensk skådespelare.
- 1949 - Ellen Trotzig, svensk konstnär.
- 1960 - Erich Raeder, tysk storamiral, marinchef 1938-1943.
- 1991 - Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
- 2005 - Björn Eriksen, svensk Internet-pionjär.

Se även

5 november - 7 november - 6 oktober - 6 december -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 312 ja:11月6日 ko:11월 6일 simple:November 6 th:6 พฤศจิกายน

1907

Händelser

- 3 januari - Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
- 14 januari - Ett jordskalv utbryter i Kingston på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer.
- 15 januari - Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
- 25 januari - Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt.
- 11 mars - Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av uppfinnaren Sven Wingquist. Den har från början 15 anställda.
- 22 mars - Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
- 17 april - August Strindbergs Ett drömspel har urpremiär på Svenska teatern med Harriet Bosse i huvudrollen.
- 20 april - De första svenska majblommorna börjar säljas.
- 2 maj - Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
- 11 maj - Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av riksdagen.
- 14 maj - Rösträtt till Andra kammaren införs för män över 24 år. Systemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan.
- 25 maj - Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan.
- 1 juni - Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.
- 6 juni - Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
- 8 juni - Nordiska museets nya byggnad på Djurgården invigs.
- 25 juli - Scoutrörelsen grundas i England av Robert Baden-Powell.
- 2 augusti - Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
- 10 augusti - Tre betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
- 28 augusti - Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
- 26 september - Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet.
- 13 november - Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
- 16 november - Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 26 november - Intima teatern, en experimentteater vid Norra Bantorget i Stockholm, öppnas på initiativ av August Strindberg och August Falck.
- November - Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer.
- 4 december
- Carl-Gustaf Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
- Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
- 6 december - Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
- 8 december - Vid Oscar II:s död efterträds han på den svenska tronen av sin son Gustaf V.
- 19 december – Vid en kolgruveexplosion i Jacobs Creek, Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare.
- 20 december - Vid en kolgruveexplosion i Yolande, Alabama omkommer 91 gruvarbetare.
- 27 december - Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor.
- Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen.
- Den svenska Nationalföreningen mot emigration bildas.
- Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
- En ny svensk arrendelag införs.
- Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
- Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
- Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
- Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången når Sverige.
- Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
- AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
- Dramatiska teatern i Stockholm invigs med Strindbergs Mäster Olof.
- Den första svenska skönhetstävlingen anordnas.
- Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
- Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå skall utreda frågan om samernas skolgång.
- Panamakanalen påbörjas.

Födda

- 3 januari - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 4 januari - Marte Harell, österrikisk skådespelerska.
- 6 januari
- Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
- Helen Kleeb, amerikansk skådespelerska.
- 11 januari - Pierre Mendès-France, fransk politiker.
- 13 januari - Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
- 15 januari - Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
- 22 januari
- Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelerska.
- Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
- 23 januari
- Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
- Andrex, fransk skådespelare.
- Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
- Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelerska.
- 5 februari - Pierre Pfimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj-1 juni 1958.
- 16 februari - Giosuè Carducci, italiensk författare, nobelpristagare.
- 17 februari - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
- 21 februari - W. H. Auden, brittisk poet.
- 22 februari - Robert Young, amerikansk skådespelare.
- 8 mars - Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
- 13 mars - Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
- 14 mars - Björn-Erik Höijer, svensk författare.
- 15 mars
- Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska.
- Jimmy MacPartland, amerikansk jazzmusiker (clarinett).
- 22 mars - Lúcia de Jesus dos Santos, portugisiskt helgon.
- 27 mars - Tom Walter, svensk skådespelare.
- 2 april - Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
- 9 april - Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
- 11 april - Nina Scenna, svensk skådespelare.
- 14 april - Francois Duvalier, haitisk diktator.
- 15 april - Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
- 25 april - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 29 april
- Tino Rossi, italiensk sångare.
- Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
- 9 maj
- Baldur von Schirach, nazistisk politiker.
- Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
- 12 maj
- Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet.
- Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
- 13 maj - Daphne du Maurier, brittisk författare.
- 14 maj - Ayub Khan, pakistansk president 1958-1969.
- 22 maj
- Hergé, belgisk serietecknare.
- Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
- 24 maj - Leif Reinius, svensk arkitekt.
- 25 maj - U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948-1958 och 1960-1962.
- 26 maj - John Wayne, amerikansk skådespelare.
- 27 maj - Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
- 1 juni - Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
- 7 juni - Sigvard Bernadotte andre son till Gustav VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin hertigtitel 1932 efter giftermål med Karin Nissvandt. Blev 1951 greve af Wisborg.
- 9 juni - Olof Widgren, svensk skådespelare.
- 25 juni - Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 4 juli - Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
- 6 juli
- Arvid Brenner, tysk-svensk författare.
- Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
- 8 juli - Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
- 14 juli
- Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör.
- Olive Borden, amerikansk skådespelerska.
- 16 juli - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
- 19 juli - Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
- 21 juli - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
- 26 juli - Sven Arvor, svensk skådespelare.
- 10 augusti - Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
- 13 augusti - Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
- 14 augusti - Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
- 30 augusti - Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
- 9 september - Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången.
- 15 september
- Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958.
- Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
- 18 september
- Leon Askin, österrikisk skådespelare.
- Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 19 september - Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
- 23 september - Herbert Kappler, tysk SS-officer.
- 26 september - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 29 september - Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
- 5 oktober - Mrs Miller, amerikansk ”sångerska”, som sjöng hellre än bra.
- 13 oktober - Yves Allégret, fransk regissör.
- 2 november - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 5 november - Allan Bohlin, svensk skådespelare.
- 6 november - Gustav Jonsson, svensk läkare som lanserade begreppet "det sociala arvet".
- 7 november - Thor L. Brooks, svensk regissör.
- 14 november - Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare.
- 15 november - Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
- 16 november - Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
- 26 november - Frances Dee, amerikansk skådespelare.
- 28 november - Alberto Moravia, italiensk författare.
- 1 december - Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
- 3 december - Bror Marklund, svensk skulptör.
- 15 december - Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
- 23 december - Alice Skoglund, svensk skådespelare.
- 25 december - Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.

Avlidna

- 20 januari - Dmitrij Mendelejev, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
- 10 februari - William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
- 21 februari - Erik Gustaf Boström, svensk godsägare, politiker (Lantmannapartiet), statsminister 1891-1900 och 1902-1905.
- 30 mars - Henry George Elliot, brittisk diplomat.
- 17 juli - Hector Malot, fransk författare.
- 4 september - Edvard Grieg, norsk tonsättare.
- 7 september - Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
- 8 december - Oscar II, kung av Sverige 1872-1907, kung av Norge 1872-1905.
- 17 december - Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
- 21 december - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
- Christoph Willers von Tiedemann, preussisk politiker.

Nobelpris

- Fysik - Albert Michelson, USA
- Kemi - Eduard Buchner, Tyskland
- Medicin - Alphonse Laveran, Frankrike
- Litteratur - Rudyard Kipling, Storbritannien
- Fred
- Ernesto Teodoro Moneta, Italien
- Louis Renault, Frankrike Kategori:Årtal Kategori:1900-talet (decennium) ja:1907年 ko:1907년 ms:1907 simple:1907 th:พ.ศ. 2450

Seattle, Washington

)]] Seattle, även kallad "the Emerald City", är den största staden i delstaten Washington i USA. Staden har fått sitt namn efter indianhövdingen Noah Sealth, även kallad Chief Seattle. Enligt senaste folkräkningen (2003) bodde 569 101 personer i själva staden och i Seattles närområde uppgår befolkningen till 3,7 miljoner människor (2003). Seattles officiella smeknamn är the Emerald City, övriga andra populära smeknamn på staden är bland annat Rainy City, Gateway to Alaska, Queen City, The City of Goodwill och Jet City. Staden är känd bland annat för att musikstilen Grunge föddes där, för sin höga konsumtion av kaffe, och för att WTO-mötet 1998, som fick avslutas på grund av sammandrabbningar mellan demonstranter, hölls där. Invånarna i Seattle kallas för Seattleites (Seattleiter)
Historia

Grundläggande
1998 Familjen Denny Party, några av de mest framstående vita nybyggarna i området, anlände vid Alki Point den 13 november år 1851. De flyttade sin bosättning till Elliott Bay i april 1852. Den första kartan av staden Seattle ritades den 23 maj år 1853. Staden blev grundlagd år 1869, efter att ha existerat som ogrundad stad från år 1865 till 1867. Seattle namngavs efter Noah Sealth, hövding över Duwamish och Suquamish stammarna, och är kanske bättre känd som Chief Seattle. David Swinson "Doc" Maynard, en av stadens grundare, var den som lade fram förslaget om att staden skulle döpas efter Chief Seattle. Innan hade staden bland annat varit känd som Duwamps, eller Duwumps. En variant av det namnet finns bevarat i namnet på en flod i Seattle, Duwamish floden.
Större händelser
Stora händelser i Seattles historia inkluderar bland annat den stora branden år 1889, vilken ödelade stora delar av Seattles centrum; inga människor dödades. Vidare finns Alaska-Yukon-Pacific världsutställningen år 1909, Generalstrejken i Seattle år 1919, vilken var den första generalstrejken i USA, världsutställningen år 1962, Goodwill-spelen år 1990 och WTO:s möte år 1999, vilket fick avslutas på grund av omfattande demonstrationer och sammandrabbningar. I februari 2001 förklarades undantagstillstånd efter att jordbävningen Nisqually, som mätte 6,8 på richterskalan, skakade regionen. Skadorna efter jordbävningen var måttliga, men blev ändå som en sorts väckarklocka på det konstanta hotet från jordbävningar som sydvästra British Columbia och västra delarna av Washington är under.
Ekonomisk historia
British Columbia Seattle har en historia av både uppsvingar och nedåtgångar i sin ekonomi. Staden förföll nästan helt i de värsta perioderna, men kom igen och använde de dåliga perioderna för att framgångsrikt bygga upp infrastrukturen på nytt. Den första av högkonjukturerna var förmodligen skogshuggningsindustrins genombrott de första åren i stadens historia, den följdes av skapandet av ett parksystem konstruerat av Fredrik Law Olmsted. Även guldrushen i Klondike lyckades skapa en liten uppsving under de sista åren av 1800-talet. Näst på tur stod skeppsbyggnads-boomen i början av 1900-talet, vilken efterföljdes av den oanvända utvigdningsplanen av Virgil Bogue. Efter andra världskriget dominerades den lokala ekonomin av företaget Boeings expansion, driven av tillväxten av den kommersiella flygindustrin. När denna särskilda cykel hastigt hamnade i en lågkonjuktur i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet valde många människor att flytta från Seattle för att söka arbeten på andra platser. I samband med det satte två lokala fastighetsförmedlingar upp annonser runt om i staden där det stod Will the last person leaving Seattle - Turn out the lights (Kan den sista personen som lämnar Seattle vara snäll att släcka ljuset.) Seattle förblev högkvarteret för Boeing fram till till år 2001, när företaget presenterade en önskan om att separera sitt högkvarter från fabriken. Efter ett budgivningskrig från olika städer, med låga skattekostnader som slagträ, flyttade Boeing sitt huvudkvarter till Chicago, Illinois. Trots detta är Seattle huvudstaden för Boeings flygplansdivision, flera av Boeings fabriker och de Boeinganställdas fackförbund. Nu senast kretsade Seattles ekonomi runt Microsoft och flera andra mjukvaru-, Internet- och telekommunikationsföretag, som Amazon.com, RealNetworks och AT&T Wireless. Även Seattlebaserade cafékedjan Starbucks investerade i flera Internet- och mjukvaruintressen. Trots att ett flertal av dessa företag förblev relativt ekonomiskt starka, avslutades lågkonjukturen omkring år 2001.
Befolkning och kultur

Befolkning
Enligt senaste folkräkningen från år 2003 bodde 569 101 personer i själva staden, och i Seattles närområde uppgår befolkningen till 3,7 miljoner människor. Av befolkningen idag är omkring 73,40 % kaukasier, en av de högsta procenthalterna av kaukasier i en nordamerikansk stad. Staden har också en av landets största procenthalter av invånare med multietniskt ursprung: 4.70 % har ursprung från två eller fler etniska grupper. [http://www.brookings.org/es/urban/livingcities/seattle.htm] Enligt befolkningsundersökningen från år 2000 är 13,71 % av Seattles invånare asiatiska amerikaner, 8,44 % är afroamerikaner, 1,10 % är indianer, 0,50 % är pacifiska öbor, och 6,84 % har en icke-kaukasisk bakgrund. Seattle har upplevt en stor ökning i både legal och illegal invandring under de senaste årtiondena. Den utlandsfödda befolkningen ökade med 40 procent mellan 1990 och 2000. [http://www.brookings.org/es/urban/livingcities/seattle.htm] Även fast befolkningsundersökningarna visar att endast 5,28 % av befolkningen är av latinamerikanskt, så kallade hispanic, ursprung, tros latinamerikanerna vara den mest ökande befolkningsgruppen i staten Washington, med en ungefärlig ökning av 10 % bara mellan åren 2000-2002. Det beräknas att 1,25 % av befolkningen är hemlösa, och att upp till 14 % av Seattles hemlösa invånare är barn eller unga vuxna. År 2005 utsåg det amerikanska magasinet Men's Fitness Seattle till the fittest city in the U.S, den mest vältränade staden i USA. Men's Fitness]
Sevärdheter
Space Needle är Seattles troligen mest ihågkomna landmärke, som bland annat syns i logotypen för tv-serien Frasier och utgör bakgrunden i tv-serierna Grey's Anatomy. Tornet byggdes 1962 för världsutställningen. Den omkringliggande omgivningen har omvandlats till att också ingå Seattle Center, vilket utgör centrum för många viktiga civila och kulturella evenemang. Andra kända landmärken inkluderar the Smith Tower, Pike Place Market, the Fremont Troll, the Experience Music Project, the new Seattle Central Library, och the Bank of America Tower, vilken är den fjärde högsta skyskrapan väst om Mississippi floden och den tolfte högsta i USA. Den 16 juni 2004 rapporterade Elfte September Kommissionen att originalplanen för terrorattacken den 11 september 2001 inkluderade the Bank of America Tower som en av tio på listan över eventuella måltavlor. [http://blog.seattletimes.nwsource.com/betweenthelines/archives/2004_06_16.html]
Festivaler och marknader
Bland Seattles mest kända årliga kulturella händelser och festivaler är den 24 dagar långa Seattle International Film Festival, Northwest Folklife över Memorial Day-helgen, åtskilliga Seafair-tillställningar under sommarmånaderna (allt från Bon Odori hyllning till båtrace), the Bite of Seattle, och Bumbershoot över Labor Day-helgen. Alla tillställningar besöks av över 100 000 människor årligen, som Hempfest och två separata Independence Day-firanden. Flera dussin bostadsområden i Seattle har ett eller flera årliga gatufestivaler, och många har en årlig parad eller kapplöpning. På den största av gatufestivalerna finns hundratals matställen och ett flertal scener med live-framträdanden. Andra speciella arrangemang inkluderar ett flertal indianska powwows, en grekisk festival som hålls av St. Demetrios Greek Orthodox Church i Montlake, och ett flertal andra etniska festivaler associerade med festligheterna på Seattle Center. Som i de flesta större städerna finns det ett flertal andra årliga arrangemang med ett mindre intresse, allt från bokmässor och speciella filmfestivaler till tvådagars cykelrace mellan Seattle och Portland, med 8 000 deltagare.
Musik etc.
Seattle är ett betydelsefullt centrum för olika typer musik. Den hundra år gamla Seattle Symphony Orchestra är en av världens mest inspelade orkestrar. [http://www.seattlesymphony.org/symphony/meet/recordings/] The Seattle Opera och Pacific Northwest Ballet är vida berömda, speciellt operan för sina uppsättningar av Richard Wagners verk, och PNB School (grundad 1974) rankas som en av de tre bästa balettinstutitionerna i hela USA. [http://www.danceusa.org/Press%20Archives/pnwballet0402.html] [http://www.pnb.org/pnbschool/philosophy.html] Slutligen har Seattle omkring 20 olika liveteatrar, en majoritet av dem samarbetar med fringe theater. Det finns en stark lokal grupp av poettävlingar och andra musik- och skapandekonst-tävlingar. Den största av teatrarna är Roman Revival Town Hall på First Hill med sina 900 sittplatser. Inom populärmusiken räknas Seattle som hemstaden för Grungerocken och musiker som Kurt Cobain, Bill Frisell, Wayne Horvitz, Sir Mix-a-Lot, Kenny G och rockbanden Goodness och Presidents of the United States of America. Seattle var också hemstaden för Jimi Hendrix. (Ann och Nancy Wilson från bandet Heart som ofta förknippas med Seattle kom faktiskt från förorten Bellevue.) Under de senaste tio åren har Seattle varit skådeplatsen för diverse olika arrangemang inom alternativmusiken runt Capitol Hill. Det Seattlebaserade skivbolaget Sub Pop var det första som skrev kontrakt med Nirvana, och också de första att kontraktera band som The Postal Service och The Shins.
Museum och konst
The Henry Art Gallery öppnade år 1927 som det första museumet i staten Washington. Seattle Art Museum öppnade år 1933. Konstsamlingar finns också på Frye Art Museum och Seattle Asian Art Museum. Regionala historiesamlingar finns hos Museum of History and Industry på Burke Museum of Natural History and Culture. Industri-specifika samlingar finns hos Center for Wooden Boats, Seattle Metropolitan Police Museum och Museum of Flight. Regionala etniska samlingar finns hos Nordic Heritage Museum och Wing Luke Asian Museum.
Media
Seattles ledande tidning är den dagligen utkommande Seattle Times och Seattle Post-Intelligencer, de delar annonsavdelning och ekonomiavdelning. De mest prominenta veckotidningarna är Seattle Weekly och the Stranger. Båda av dem anser sig själva vara alternativa tidningar; the Stranger har en läsarkrets bestående främst av yngre och "hippare" läsare, Seattle Weekly har ett anseende som mer seriös. Det finns också ett flertal etniska tidningar och ett antal tidningar för olika bostadsområden. Invånarna i Seattle har mycket att välja på inom television och radio. De ledande tv-bolagen är KOMO 4 (ABC), KING-TV 5 (NBC), KIRO 7 (CBS), KCTS 9 (PBS), KSTW 11 (UPN), KCPQ 13 (FOX), KTWB 22/10 (WB) och KWPX 33/3 (PAX). De ledande radiostationerna är KIRO-AM 710, KOMO-AM 1000, NPR, KUOW-FM 94.9 och KPLU-FM 88.5. Andra nämnvärda radiostationer är KEXP-FM 90.3 (EMP) och KNHC-FM 89.5, som ägs av allmänna skolväsendet och som drivs av studenterna vid Nathan Hale High School. Många radiostationer i Seattle finns också tillgängliga via webradio, några av dem är KUOW, KNHC och KEXP.
Andra kulturella instutioner
Woodland Park Zoo, öppnade som ett privat zoo år 1889, är ett av de äldsta zoo på den amerikanska västkusten, och har varit ledande inom zoo-området. Seattle Aquarium har varit öppet i centrum sedan 1977. Seattle Underground Tour, en underjordisk utställning som visar hur det såg ut innan och efter den stora branden i Seattle, är också mycket populär.
Sport
Den första stora moderna sporten somutövas professionellt i Seattle var fotboll. Fotbollslaget Seattle Supersonics (numera Seattle Sonics) startade år 1967. De följdes av Seattle Pilots basketlag år 1969. Båda lagens namn anspelade på den lokala flygplansindustrin. Pilots fanns bara ett år, och spelade på Sick's Stadium, innan de flyttade till Milwaukee, Wisconsin. Deras enda säsong förblev odödlig i boken Ball Four av Jim Bouton. Efter rättsliga tvister tvingades Major League Baseball att ge Seattle ett nytt lag, Mariners, år 1977. Mariners skulle spela i den nybyggda arenan Kingdome, en inomhusarena de delade med fotbollslaget Seattle Seahawks, som började att spela året före. Det fanns till och med en tid när stadens alla tre större lag i Seattle delade hemmaplan. Kingdome revs för övrigt år 2000, och ersattes med ett nytt stadion som fick namnet Qwest Field, som var specialbyggt för Seattle Seahawks. Lista över sportslag i Seattle:
- Seattle Storm: Women's National Basketball Association
- Seattle Thunderbirds: Western Hockey League (ishockey).
- Seattle Sounders: Men's USL First Division och W-League women's soccer. Slutligen har University of Washington, Seattle University och Seattle Pacific University lag inom ett flertal sporter, såsom fotboll och basketball. Deras lag är kända som Huskies, Redhawks, och Falcons.
Näringsliv
Ett flertal storföretag har sitt huvudkontor i Seattle eller dess förorter bland dessa finns:
- Amazon.com
- AT&T Wireless
- Boeing
- Microsoft
- RealNetworks
- Starbucks I samband med WTO-mötet i november 1999 förekom omfattande demonstrationer, vilket bland annat ledde till att mötet fick stänga en dag. Kategori:Washingtons städer ja:シアトル ko:시애틀

Gunder Hägg

Denna artikel handlar om löparen Gunder Hägg. Se också Gunder Hägg, som senare kallade sig Blå Tåget. ---- Gunder Hägg, född 31 december 1918 i Albacken i Hällesjö församling utanför Bräcke, Jämtlands län (Jämtland), död 27 november 2004, svensk friidrottare, medeldistanslöpare. Gunder Hägg föddes i Albacken utanför Bräcke i Jämtland som son till Nils Henrik Hägg. Gunder var helt inställd på att bli skidåkare fram till 13-årsåldern. Direkt efter folkskolan började han arbeta som bonddräng. Från 17 års ålder satsade han på sin löpning och genombrottet kom vid en tävling i Östersund, där han helt otippad vann på distansen 1 500 m i hård konkurrens. Under 1941-1943 rankades han som världens bäste löpare på alla distanser från 1 500 m till 5 000 m. Gunder stod på höjden av sin karriär medan andra världskriget rasade, vilket har gjort att han hamnat i skymundan internationellt. 1942 fick han Svenska Dagbladets guldmedalj och blev "Under-Gunder" med hela svenska folket. 1943 gjorde han en omtalad USA-turné där han sprang åtta uppvisningslopp och vann samtliga. År 1947 avstängdes Gunder och löparkollegan Arne Andersson av Svenska Friidrottsförbundet på livstid för brott mot amatörreglerna, eftersom de upprepade gånger sprungit mot betalning. Avstängningen, som trädde i kraft den 15 maj 1948, skapade en stor debatt inom den svenska idrottsrörelsen och många ansåg avstängningen orättvis. Gunder Hägg satte under åren 1941-1945 16 världsrekord, 15 individuella och ett i lag:
- tre rekord på 1 500 m (som bäst 3.43,0)
- tre på 1 engelsk mil (som bäst 4.01,4)
- tre på 2 engelska mil (som bäst 8.42,8)
- två på 3 engelska mil (som bäst 13.32,4)
- två på 2 000 m (som bäst 5.11,8)
- ett på 3 000 m (8.01,2)
- ett på 5 000 m (13.58,2)
- ett på 4 × 1 500 m (15.38,6) Dessutom vann han tre SM-guld. En staty föreställande Gunder Hägg - naken - kan beskådas utanför den anrika arenan Strömvallen i Gävle. En arena där Gunder Hägg ofta tävlade under sin storhetstid.

Bibliografi

- Mitt livs lopp (1987) ISBN 91-1-873002-7. Hägg, Gunder

Världsrekord

Det bästa resultatet som någonsin uppnåtts i världen inom ett visst område t.ex. en sport eller idrottsgren

Bowling

Kvinnor

Män

Friidrott

Kvinnor

Utomhus

Inomhus

Män

Utomhus

Inomhus

Simning

Kvinnor

Långbana

Kortbana

Män

Långbana

Kortbana

Skytte

Kvinnor

Män

Tyndlyftning

Kvinnor

Män

Externa länkar

- [http://www.guinnessworldrecords.com/ Guinness World Records]
- [http://www.iaaf.org/statistics/records/index.html Internationella Friidrottsförbundets (IAAF:s) rekordsida]

Martin Luther King

Martin Luther King Jr, född 15 januari 1929 i Atlanta, Georgia, USA, död 4 april 1968 i Memphis, Tennessee, USA (mördad), amerikansk svart medborgarrättsledare och pastor (baptist). Han var son till en baptistpastor, "Daddy King", som talade i sina gudstjänster om diskrimineringen i USA. Även Martin Luther Kings farfar var baptistpastor, båda jobbade i Georgia. Kyrkan hade en stor roll i familjen Kings barns uppväxt. baptist B.A. i sociologi vid Morehouse College 1948, B.Div. vid Crozer Theological Seminary 1951, Ph.D. i systematisk teologi från Boston University 1955. Han odödliggjordes som talare genom det tal han höll vid Lincolnmonumentet i Washington, D.C. 28 augusti 1963 - "I have a dream". 18 juni 1953 gifte han sig med Coretta Scott och fick sonen Martin Luther King III. I januari 2004 instiftades Martin Luther King-priset som kommer att delas ut första gången på Martin Luther King-dagen 17 januari 2005 (3:e måndagen i januari).

Extern länk

- [http://www.hpol.org/record.php?id=72 "I have a dream"] King, Martin Luther King, Martin Luther ja:マーティン・ルーサー・キング ko:마틴 루서 킹 2세 simple:Martin Luther King, Jr.

Charles av Storbritannien

Charles, (Charles Philip Arthur George, av huset Windsor), född 14 november 1948 på Buckingham Palace, Westminster, London, England, Storbritannien, kronprins av Storbritannien (Prince of Wales), äldste son till drottning Elizabeth II och prins Philip.

Födelse och titlar

Prins Charles föddes på Buckingham Palace av hertiginnan av Edinburgh, äldsta dotter till kung Georg VI och drottning Elizabeth ("drottningmodern"). Hans titel var vid födseln "prins Charles av Edinburgh". 1952 blev hans mor drottning vilket innebar att Charles blev hertig av Cornwall. Han blev samtidigt hertig av Rothesay i Skottland samt Earl of Carrick, Baron of Renfrew, Lord of the Isles och Prince and Great Steward of Scotland. Prins Charles officiella titel brukar förkortas till "Hans Kungliga Höghet Prinsen av Wales" (His Royal Highness (HRH) The Prince of Wales) utom i Skottland där han tituleras "Hans Kungliga Höghet prins Charles, hertig av Rothesay" (His Royal Highness The Prince Charles, Duke of Rothesay). Hans fullständiga titel används sällan; denna är (på engelska): His Royal Highness The Prince Charles Philip Arthur George, Prince of Wales and Earl of Chester, Duke of Cornwall, Duke of Rothesay, Earl of Carrick, Baron of Renfrew, Lord of the Isles, Prince and Great Steward of Scotland, Knight Companion of the Most Noble Order of the Garter, Knight of the Most Ancient and Most Noble Order of the Thistle, Great Master and First and Principal Knight Grand Cross of the Most Honourable Order of the Bath, Member of the Order of Merit, Knight of the Order of Australia, Member of the Queen's Service Order, Lord of Her Majesty's Most Honourable Privy Council, Aide-de-Camp to Her Majesty.

Installationen av prinsen av Wales

Hertigen av Cornwall blev prins av Wales och earl av Chester 1958, men själva installationen skedde först 1 juli 1969. Då hölls en stor ceremoni på slottet Caernarfon i norra Wales, vilket var födelseplatsen för den första prinsen av Wales. Prins Charles studerade vid Gordonstoun School i Skottland, Trinity College i Cambridge, en termin i Australien och även vid universitetet i Wales i Aberystwyth. Han studerade i Wales med avsikt att lära sig det walesiska språket, vilket skaffade honom en viss popularitet. Installationen väckte dock även fientlighet hos en del walesiska nationalister och det förekom hot om våld vid denna tid.

Militär karriär

det walesiska språket Prins Charles tjänstgjorde fem år i Royal Navy i början av 1970-talet.
- 1971-72: HMS Norfolk
- 1972-73: HMS Minerva
- 1974: HMS Jupiter
- 1974-75: Helikopterpilotutbildning på RNAS Yeovilton
- 1975: Pilot med 845 NAS på HMS Hermes
- 1976: Kapten, HMS Bronington Prins Charles är Lieutenant General i British Army, Vice Admiral i Royal Navy och Air Marshal i Royal Air Force.

Officiell bostad

Prins Charles officiella bostad i London är Clarence House, tidigare drottningmoderns residens, nu genomgripande renoverad för att passa prins Charles och hans stora personal. Tidigare var en lägenhet i St James's Palace hans officiella bostad. Några tidigare prinsar av Wales har haft sitt residens i Marlborough House, men det används inte längre som kunglig bostad. 1953 donerades det av drottningen till Brittiska samväldet.

Intressen

Prins Charles är mycket intresserad av jakt, hästar och ridning. Han är även en publicerad författare av böcker om konst och han målar, framför allt akvareller. Han har haft utställningar där flera av hans tavlor har sålts, även om hans position vanligen innebär att hans inkomster av dessa försäljningar går till välgörande ändamål. Han har grundat stiftelsen Prince's Trust som är en välgörenhetsorganisation. Stiftelsen sägs ha hjälpt tusentals unga människor från fattiga stadsdelar med att få utbildning och arbete, och samlar bland annat in pengar genom välgörenhetskonserter med såväl pop- och rockmusiker som klassiska musiker. Prins Charles verksamhet i stiftelsen har gjort honom överraskande populär bland vänsterpolitiker. Prinsen är vidare mycket intresserad av miljöarbete, arkitektur och förnyelse av stadsdelar. Han genomför utvecklingsprojekt i byn Poundbury i Dorset för att göra verklighet av sina idéer om arkitektur och stadsplanering. Prins Charles både odlar och förespråkar ekologisk mat, men det väckte visst löje när han erkände att han ibland pratar med sina krukväxter.

Privatliv

Äktenskap

Den 24 februari 1981 förlovade sig prins Charles och Diana Spencer. Den 29 juli samma år vigdes de i St Paul-katedralen inför 3 500 inbjudna gäster och uppskattningsvis 750 miljoner TV-tittare. Alla monarker i Europa närvarade (utom Juan Carlos av Spanien, som valde att inte närvara eftersom smekmånaden skulle innebära en övernattning i det omdiskuterade Gibraltar) och även de flesta av Europas presidenter. Greklands president var inte där, eftersom den grekiska exilkungen Konstantin II, en nära vän till prins Charles, hade kallats "kung av Grekland" i inbjudan, vilket irriterade grekiska republikaner. Inte heller Irlands president närvarade på grund av problemen i Nordirland. Genom äktenskapet fick Diana titeln "prinsessa av Wales" (Princess of Wales) och tilltalet "hennes kungliga höghet" (Her Royal Highness). Paret bosatte sig på Highgrove i Gloucestershire och Kensington Palace i London. I slutet av 1980-talet separerade prins Charles och prinsessan Diana inofficiellt, och 1992 blev separationen officiell. Den formella skilsmässan vann laga kraft 28 augusti 1996. Prinsessan Diana omkom i en bilolycka 31 augusti 1997 och prins Charles genomdrev att hon fick en kunglig begravning. Prins Charles gifte sig för andra gången med Camilla Parker-Bowles den