Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Aargau

Aargau

Aargau är en av Schweiz 26 kantoner. Namnet Aargau kommer från floden Aare och betyder ungefär området kring Aare.

Historia

Eftersom regionen fram till 1415 var centrum för Habsburgarna kan man hitta många gamla slott i Aargau. Bland de mer kända finns slotten Habsburg, Lenzburg och Wildegg. 1415 erövrade schweizarna kantonen Baden från habsburgarna medan de sydvästra delarna (Zofingen, Aarburg, Aarau, Lenzburg och Brugg) tillföll Bern. 1798 gick Bern med i den schweiziska federationen och fem år senare uppstod den nuvarande kantonen Aargau genom en sammanslagning av Baden och de delar av Bern som hade erövrats från habsburgarna nära 400 år tidigare.

Geografi

Aargau ligger i norra Schweiz i Mittelland öster om Jurabergen. Aargau gränsar till Tyskland i norr, Zürich i öst, Zug och Luzern i söder samt Basel-Landschaft och Solothurn i väst. Genom Aargau rinner floderna Aare, Limmat, Reuss och Rhen. Aargau är en av de plattare kantonerna i Schweiz, men har trots detta ett böljande landskap med skogsbeklädda kullar och odlade dalar.

Indelning

Aargau är uppdelat i 11 distrikt:
- Aarau, huvudort: Aarau
- Baden, huvudort: Baden
- Bremgarten, huvudort: Bremgarten
- Brugg, huvudort: Brugg
- Kulm, huvudort: Unterkulm
- Laufenburg, huvudort: Laufenburg
- Lenzburg, huvudort: Lenzburg
- Muri, huvudort Muri
- Rheinfelden, huvudort: Rheinfelden
- Zofingen, huvudort: Zofingen
- Zurzach, huvudort: Zurzach Aargau är uppdelat i 231 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Aargau

Extern länk


- [http://www.ag.ch Officell hemsida] Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Aargau - kanton als:Kanton Aargau ko:아르가우 주

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv


- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar


- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Aare

Aare, vänsterbiflod till Rhen i Schweiz. Flodens längd är 282 kilometer och dess fallhöjd 1 778 m. Den rinner upp i övre Aargletscher vid Finsteraarhorn i Bernalperna, genomflyter Haslidalen samt Brienz- och Thun-sjöarna, upptager Neufchâtel-sjöns avlopp och utfaller i Rhen. Aare passerar huvudstaden Bern. Floden är segelbar från Thun-sjön. Bifloder från höger: Emme, Reuss och Limmat; från vänster: Saane och Zihl. Det 77 m höga vattenfall, som Aare bildar vid Handeck i övre Haslidalen, anses vara ett av de praktfullaste i Europa. Kategori:Vattendrag i Schweiz Kategori:Schweiz als:Aare ja:アーレ川

1415

Händelser


- 25 oktober - England besegrar Frankrike i slaget vid Azincourt.
- Erik av Pommern lyckas få sin kusin, den tysk-romerske kejsaren, att stadfästa domen från Nyborg, men holsteinarna viker sig inte.
- Jens Pedersen Jernskägg från Eriks kansli utnämns till kyrkoherde i Stockholm.
- Ceuta på den afrikanska kusten erövras av Portugal.

Födda


- 21 september - Fredrik III, tysk-romersk kejsare.
- Erik Axelsson (Tott), svensk riksföreståndare 1457 och 1466-1467.

Avlidna


- 6 juli - Jan Hus, tjeckisk teolog och reformator (avrättad).
- 5 augusti - Rikard, engelsk earl av Cambridge.
- 25 oktober - Edvard, hertig av York och Aumale, (drunknad vid slaget vid Agincourt). Kategori:Årtal Kategori:1410-talet ko:1415년

Habsburg

Den kejserliga ätten von Habsburg härstammar från urgammal riddaradel som under tusentalet kom att dominera stora delar av nuvarande Österrike. Ätten kom genom seklerna att bli härskande över stora delar av Europa, och hade sin största storhetstid i slutet av sjuttonhundratalet och början av artonhundratalet, när de regerade över Österrike-Ungern, Spanien, Nederländerna, och Brasilien, samt andra delar av Nya världen, ett av världens genom tiderna allra största riken, sedan Kublai Khan av Mongoliet-Kina. Deras stamslott, Habsburg, som egentligen hette Haubitzburg (Hökborgen) lär fortfarande existera, men ganska snart kom de att styra över sina länder från slottet i Wien, dit administrationen av kejsardömet förlades, och varifrån många andra kungar och kejsare sökte efter prinsessor att gifta sig med, för att öka sin ätts blåblodiga prestige och makt. Somrarna tillbringades på slottet Schönbrunn en liten bit utanför staden. En i Österrike mycket folkkär prinsessa, Sissi, (Elisabeth av Österrike-Ungern) född i dåvarande kungadömet Bayern, där huset Wittelsbach regerat sedan tiohundratalet, gifte sig med kejsar Frans Josef av Österrike, som var mäkta berömd för sin imponerande mustasch, varifrån kejsartamarinen (också mustaschklädd) fått sitt namn. Paret tycks ha haft ett något olyckligt äktenskap, och Sissis liv kom att påminna i mycket om Prinsessan Dianas. Hon fick också en tragisk död, och knivskars till döds i Italien. Hon ansågs mycket vacker, och symboliserar än idag den odödliga skönheten, men också kroppsfixering och mycket tyder på att hon led av s.k. anorexia nervosa. Middagarna för den kejserliga familjen vid den här tiden, med en anorektisk mor, och en överambitiös far som försökte stöka över det hela så fort som möjligt för att kunna gå tillbaka till arbetet, föranledde att barnen i hemlighet alltid åt en måltid till, oftast på Hotell Sacher inne i Wien, vilket kom att för alltid ge denna lokal sin höga status. En annan kändis var ärkehertigen (kronprinsen) Franz Ferdinand av Österrike, som sköts 28 juni 1914 ("Skotten i Sarajevo"), vilket inledde första världskriget, och kejsardömets fall. Nuvarande huvudmannen för ätten, Otto von Habsburg, har en central roll som ordförande inom EU-kommissionens ekonomiska avdelning, och är bosatt på slottet i Luxemburg. Ottos dotter, Walburga Douglas, bor i Sverige och är aktiv moderat i Södermanland.

Några kända habsburgare


- Karl V, tysk-romersk kejsare
- Karl II av Spanien
- Walburga Douglas se även
- Huset Habsburg-Lothringen Kategori:Tysk-romerska riket Kategori:Kungahus kategori:Österrikiska regenter Kategori:Österrikes historia ja:ハプスブルク家

1415

Händelser


- 25 oktober - England besegrar Frankrike i slaget vid Azincourt.
- Erik av Pommern lyckas få sin kusin, den tysk-romerske kejsaren, att stadfästa domen från Nyborg, men holsteinarna viker sig inte.
- Jens Pedersen Jernskägg från Eriks kansli utnämns till kyrkoherde i Stockholm.
- Ceuta på den afrikanska kusten erövras av Portugal.

Födda


- 21 september - Fredrik III, tysk-romersk kejsare.
- Erik Axelsson (Tott), svensk riksföreståndare 1457 och 1466-1467.

Avlidna


- 6 juli - Jan Hus, tjeckisk teolog och reformator (avrättad).
- 5 augusti - Rikard, engelsk earl av Cambridge.
- 25 oktober - Edvard, hertig av York och Aumale, (drunknad vid slaget vid Agincourt). Kategori:Årtal Kategori:1410-talet ko:1415년

Aarburg

Aarburg, stad i Schweiz, kantonen Aargau, vid Wiggers utlopp i Aar. En hängbro, 80 m lång, leder över floden. Ovanför staden, på höga klippor, ligger slottet Aarburg.

Bern

Denna artikel handlar om staden Bern. För kantonen Bern, se Bern (kanton). ---- Bern (kanton) Bern är huvudstad i förbundsrepubliken Schweiz och kantonen Bern. Staden har 127 000 och är den fjärde största staden i landet efter Zürich, Geneve och Basel. Bern är främst tyskspråkigt.

Världsarv


- Gamla staden i Bern. Kategori:Bern - kanton Kategori:Schweiz kantonshuvudstäder Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Orter i Schweiz als:Bern ja:ベルン

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv


- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar


- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Jurabergen

Jurabergen bergsystem på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.

Se även


- Jura

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Tyskland är en av de stater som grundade EU.

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland. Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland). Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Infrastruktur

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland. Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen. Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.

Ekonomi och industri

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.

Kända tyska företag


- Volkswagen
- Siemens
- DaimlerChrysler
- BMW
- Mercedes-Benz
- Opel
- Robert Bosch GmbH
- Schering
- Bayer
- Braun
- BASF
- AEG

- Deutsche Telekom
- Dr. Oetker
- Kühne
- Löwenbräu
- Schultheiss
- VAG
- Mannesmann
- ThyssenKrupp
- E.ON
- Deutsche Bank
- TUI
- Lufthansa

Geografi

Lufthansa

Natur

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Zugspitze Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Delstater

Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Se Tysklands förbundsländer.

Städer

Se Lista över tyska storstäder

Politik

Lista över tyska storstäder] Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition. CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen. Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.

Tysk utrikespolitik efter 1945

Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963. Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN. De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland

Styrelseskick

Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.

Utbildning

Grundskola

Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.

Högre utbildning

Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.

Massmedia

Tidningar

Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).

Television

Huvudartikel: Television i Tyskland Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter. Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix. Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland

- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR) Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.

Massmedia i DDR

DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)

Kultur

Musik

Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.

Tysk musik efter andra världskriget

Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole. Nicole] Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan"). På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen. I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.

Tysk teater

Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.

Tysk film

Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget. Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl. Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film. Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget. Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945. En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts. Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival. I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland. Länkar

- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark] Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta

Världsarv


- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,

- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg

Idrott

Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee. Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993. 2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll. Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher

Externa länkar


- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska) Kategori:Europas länder Kategori:Tyskland als:Deutschland fiu-vro:S'aksamaa ja:ドイツ ko:독일 ms:Jerman roa-rup:Ghirmânii simple:Germany th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี zh-min-nan:Tek-kok

Zürich (kanton)

Zürich, kanton i nordöstra Schweiz. Zürich gränsar i norr till Schaffhausen, Aargau i väst, Schwyz och Zug i söder samt Sankt Gallen och Thurgau i öst. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Zürich - kanton als:Kanton Zürich

Luzern (kanton)

Luzern, kanton i mellersta Schweiz.

Geografi

Luzern gränsar i söder till Obwalden och Nidwalden, i öster till Schwyz samt i norr och väster till Aargau.

Indelning

Luzern är indelat i 5 amt:
- Luzern, huvudort: Luzern
- Entlebuch, huvudort: Schüpfheim
- Hochdorf, huvudort: Hochdorf
- Sursee, huvudort: Sursee
- Willisau, huvudort: Willisau Luzern är även indelat i 107 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Luzern Kategori:Schweiz Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Luzern - kanton als:Kanton Luzern

Basel-Landschaft

Basel-Landschaft är en halvkanton i nordvästra Schweiz.

Geografi

Basel-Landschaft gränsar i norr till Basel-Stadt, i sydväst till Jura, i söder till Solothurn samt Aargau i nordost. Basel-Landschaft har även gränser mot Tyskland och Frankrike.

Indelning

Basel-Landschaft är indelat i 5 distrikt:
- Arlesheim, huvudort: Arlesheim
- Laufen, huvudort: Laufen
- Liestal, huvudort: Liestal
- Sissach, huvudort: Sissach
- Waldenburg, huvudort: Waldenburg Basel-Landschaft är indelat i 86 kommuner, se Lista över kommuner i Basel-Landschaft. Kategori:Schweiz halvkantoner Kategori:Basel-Landschaft - kanton als:Kanton Basel-Landschaft

Aare

Aare, vänsterbiflod till Rhen i Schweiz. Flodens längd är 282 kilometer och dess fallhöjd 1 778 m. Den rinner upp i övre Aargletscher vid Finsteraarhorn i Bernalperna, genomflyter Haslidalen samt Brienz- och Thun-sjöarna, upptager Neufchâtel-sjöns avlopp och utfaller i Rhen. Aare passerar huvudstaden Bern. Floden är segelbar från Thun-sjön. Bifloder från höger: Emme, Reuss och Limmat; från vänster: Saane och Zihl. Det 77 m höga vattenfall, som Aare bildar vid Handeck i övre Haslidalen, anses vara ett av de praktfullaste i Europa. Kategori:Vattendrag i Schweiz Kategori:Schweiz als:Aare ja:アーレ川

Limmat

Limmat, cirka 140 kilometer lång flod som rinner från flera glaciärer ner till Zürichsjön och vidare till floden Aare. Kategori:Vattendrag i Schweiz

Rhen

Rhen, ty. Rhein, fr. Rhin, nederl. Rijn, västeuropeisk flod, 1 320 km lång, vilket gör den till Europas femte längsta flod. Den rinner upp i Alperna och flyter från Bodensjön i Schweiz nordöstut genom västra Europa till sitt utlopp i Nordsjön. 1986 skedde en explosion i en fabrik i den schweiziska staden Basel. Fabriken, som tillhörde företaget Sandoz, släppte då ut stora mängder organiska fosfater i floden. Detta ledde till att en halv miljon fiskar dog och det tog lång tid innan floden återhämtade sig helt.

Biflöden åt höger


- från Schwarzwald (från källan och norröver):
  - Wutach
  - Wiese
  - Elz
  - Kinzig
  - Rench
  - Murg
  - Alb
- Neckar
- Main
- Murg
- Lahn
- Wied
- Sieg
- Wupper
- Düssel
- Ruhr
- Emscher
- Lippe

Biflöden åt vänster


- Thur
  - Murg
  - Necker
  - Sitter
- Töss
- Glatt
- Aare
- Birs
- Ill
- Nahe
- Mosel
- Nette
- Ahr
- Erft

Andra betydelser

Rhen är också ett släktnamn, se Rhen (efternamn). Kategori:Europas floder als:Rhein ja:ライン川 ko:라인 강 simple:Rhine River

Kanton

:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou. Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner Kategori:Regionala politiska indelningar

Distrikt

Distrikt, term som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk helhet. Kategori:Lokala politiska indelningar

Aarau (distrikt, CH-AG)

Aarau, distrikt i kantonen Aargau, Schweiz.

Geografi

Indelning

Aarau är indelat i 13 kommuner:
- Aarau
- Biberstein
- Buchs
- Densbüren
- Erlinsbach
- Gränichen
- Hirschthal
- Küttigen
- Muhen
- Oberentfelden
- Rohr
- Suhr
- Unterentfelden Kategori:Aargau - kanton

Baden (distrikt, CH-AG)

Baden är ett distrikt i kantonen Aargau i Schweiz.

Geografi

Indelning

Baden är indelat i 27 kommuner:
- Baden
- Bellikon
- Bergdietikon
- Birmenstorf
- Ennetbaden
- Fislisbach
- Freienwil
- Gebenstorf
- Killwangen
- Künten
- Mägenwil
- Mellingen
- Neuenhof
- Niederrohrdorf
- Oberehrendingen
- Oberrohrdorf
- Obersiggenthal
- Remetschwil
- Spreitenbach
- Stetten
- Turgi
- Unterehrendingen
- Untersiggenthal
- Wettingen
- Wohlenschwil
- Würenlingen
- Würenlos Kategori:Aargau - kanton

Bremgarten

Denna artikel handlar om orten Bremgarten. Se också Schweiz Grand Prix. ----- Bremgarten är huvudort i distriktet Bremgarten i kantonen Aargau i Schweiz.

Brugg (distrikt, CH-AG)

Brugg, distrikt i kantonen Aargau, Schweiz.

Geografi

Indelning

Brugg är indelat i 32 kommuner:
- Auenstein
- Birr
- Birrhard
- Bözen
- Brugg
- Effingen
- Elfingen
- Gallenkirch
- Habsburg
- Hausen
- Hottwil
- Linn
- Lupfig
- Mandach
- Mönthal
- Mülligen
- Oberbözberg
- Oberflachs
- Remigen
- Riniken
- Rüfenach
- Scherz
- Schinznach-Bad
- Schinznach-Dorf
- Stilli
- Thalheim
- Umiken
- Unterbözberg
- Veltheim
- Villigen
- Villnachern
- Windisch Kategori:Aargau - kanton

Lytta vesicatoria

Spanish fly may refer to:
- Spanish fly (insect), the insect known as the Spanish fly, sometimes used as an aphrodisiac.
- Spanish Fly (movie), the 2003 movie.

finanse nadwaga tapety wygaszacze gry sylwester slots










































:: RELATED NEWS ::
Suharto
Suharto (em bahasa: Haji Mohammad Soeharto), nascido a 8 de Junho de 1921, general e presidente da Indonésia entre 1967 e 1998. A

STS-32
A STS-32 foi a trigésima terceira missão a utilizar um ônibus espacial, o nono lançamento do Columbia. Ela realizou a terceira aterrisagem noturna.

Grupo


- Daniel C. Brandenstein (vôou na STS-8, STS-51-G, STS-32 e STS-49), Comandante
- França, entra na Bélgica e próximo a Antuérpia toma a direção oeste para os Países Baixos, desaguando no Mar do Norte. O Escalda é o principal rio entre as cidades Belgas de Gent e

All Rights Reserved 2005 wikimiki.org