:: wikimiki.org ::

Alperna

Alperna

Alperna är en bergskedja i Centraleuropa. Den sträcker sig från området kring Nice och Genua vid Medelhavet, norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. De länder som helt eller delvis ytmässigt utgörs av Alperna är Frankrike, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike och Slovenien.

Geografi

De täcker en yta av omkring 220 000 kvadratkilometer. Alpernas stupning är mot söder mycket brantare än mot norr. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 000 meter ligger i västra delen. Där finns också Alpernas högsta topp, Mont Blanc. Till Alpernas egenheter hör också deras dalbildning. Ingen annan bergskedja är så rikt på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra berg. Av geologiska skäl delas de i Västalper och Östalper. Gränsen mellan dem dras i regel genom Rhendalen och dalen för floden Hinterrhein över Splügen pass till antingen Comosjön eller vanligare till Lago maggiore. Västalperna består av två centrala urbergszoner och en yttre kalkbergszon, medan Östalperna bara har en central urbergskedja, men sedimentära bialper på båda sidorna. Se även: Berg över 4000 meter i Alperna

Klimatet

De västra och södra delarna av Alperna är varmare än de östra och norra. Dock finns i allmänhet en stor klimatisk växling. På det bälte av 5 breddgrader, som Alperna omfattar, finns alla klimatskiftningar, från det varma tempererade till det kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre man kommer upp, och avtar i medeltal med 0,58°C per 100 meters stigning. Under vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere i dalarna, som därför är kallare än dalens sidor. Det kan hända att soliga terrasser eller toppar är varmare än de närliggande dalarna. Alperna bilder ett gränsområde mellan det mellersta Europas kontinentala klimat, med förhärskande västanvindar och regn under alla årstider, och Sydeuropas varmare och mildare Medelhavsklimat med företrädesvis höstregn. Regnmängden tilltar med höjden samt är mindre i de östra än i da västra delarna. De inre dalarna är däremot relativt torra. Snögränsen ligger omkring 2 700 meter på norra sidan och 3 000 meter på södra sidan. Alperna har ca 1 000 glaciärer men de är hotat av växthuseffekten. De största är Aletschgletscher och Gornergletscher.

Malmbrytning

Alpernas malmrikedom är inte betydlig i förhållande till deras utsträckning. Bergsbruket i Schweiz, Frankrike och Italien lämnar endast antracitkol, järn, nickel, bly och bergsalt. Östalperna är jämförelsevis rika på koppar och bergsalt. Steiermark lämnar utmärkt järn, Kärnten bly och i slovenska Krain finns zink och kvicksilver. Saltverk finns i övre Österrike, Salzburg, Tyrolen och övre Bayern. I Alperna finns även god byggnadssten, såsom granit, täta kalkstensarter, marmor och skiffer. Bergskedjan är också rika på mineralkällor.

Flora och fauna

Trädgränsen ligger i medeltal på 2 300 meter höjd. Fram till 1 300 meter höjd finns odlade marker och skogar med lövträd. Den övre zonen täcks med barrträd och alpängar. Ovanför trädgränsen börjar det alpina området, vars flora inte som de föregående täcker något stort sammanhängande område, utan enstaka platser. Växterna är släkt med polartrakternas flora. En blomma som förknippas mest med Alperna är Edelweiss. Till dess karakteristiska djur hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Ända till 2 500 meter höjd finns öringar i bergsbäckarna.

Kuriosa

En av de mest kända filmerna som associeras med Alperna är Sound of Music. Kategori:Europas bergskedjor Kategori:Österrikes geografi Kategori:Schweiz geografi als:Alpen ja:アルプス山脈 ko:알프스 산맥

Centraleuropa

Centraleuropa är den del av Europa som ligger mellan Östeuropa och Västeuropa. Vilka länder som räknas till Centraleuropa varierar. Vanligen räknas in:
- Alpina länder (från väst till öst):
- Schweiz
- Tyskland
- Liechtenstein
- Österrike
- Slovenien
- Visegrád-länder (från nord till syd):
- Polen
- Tjeckien
- Slovakien
- Ungern Historiskt sett har med termen Centraleuropa vanligen avsetts de områden som tillhörde Tysk-romerska riket, Ungern och Polen, och senare Tyska riket och Österrike-Ungern. Kategori:Europa ja:中央ヨーロッパ ko:중앙유럽

Genua

:Den här artikeln handlar om staden Genua. Se också genua (segel). ---- Genua (på italienska Genova) är en hamnstad belägen vid medelhavskusten i nordvästra Italien. Genua är huvudstad i regionen Ligurien och huvudort i provinsen Genova. Under senmedeltiden och renässansen var stadstaten Genua en av de främsta handelsstaterna i Europa och staden hade kolonier och handelsstationer över stora delar av Medelhavet. Stadens främsta konkurrent var Venedig. Kategori:Orter i Italien ja:ジェノヴァ ko:제노바

Medelhavet

Medelhavet är ett hav som ligger mellan de tre kontinenterna Europa, Afrika och Asien med en yta på 2 620 254 km² (2 967 570 med Svarta havet och Azovska sjön inberäknat) med ett medeldjup på knappt 1 500 m. Från Gibraltar sund till Syriens kust är det 3 860 km, mellan Trieste och Stora Syrten 1 665 km och mellan Mindre Asiens sydkust och Nilens delta 460 km. Kustlängden är omkring 24 100 km och havets volym ungefär 4 250 000 km³.

Djup

Västra Medelhavet

Gibraltar sund, som är Medelhavets enda förbindelse med Atlanten, är inte grundast på sitt smalaste ställe 14,3 km öster om Tarifa utan den egentliga tröskeln mellan haven ligger betydligt längre västerut, nordväst om Cap Spartel där djupet är 320 m. Öster därom ökar djupet snabbt till omkring 700 m vid Tarifa, 1 000 m söder om Gibraltar och 1 400 m ytterligare längre österut. En sekundär tröskel på mindre än 1 000 m går över ön Alboran från den marockanska kusten till den spanska. Därefter följer Baleariska bäckenet där botten är jämnare med mycket branta kanter. Djupet är 2 400-2 900 m, endast öster om Menorca och väster om Sardinien överskrider djupet 3 000 m. Balearerna är förenade med Spanien genom en tröskel med ett maximalt djup på 825 m. Korsika och Sardinien åtskiljs av det mycket grunda Bonifatiosundet och de båda öarna är förbundna med Toskana via en tröskel vid öarna Capraja och Elba med ett maximalt djup på 400-500 m. En bred, ungefär 1 900 m djup tröskel sträcker sig mellan Sardinien och Tunisien och skiljer det Baleariska havet från Tyrrenska havet som når ned till ca 3 000 m, vid Pontinska öarna enda till 3 700 m. Det djupa och smala Messinasundet korsas mellan Sant' Agata och Punta del Pezzo av en tröskel på 105 m. Mellan Sicilien och Tunisien går gränsen mellan Medelhavets västra och östra huvudbäcken. Här ligger öarna Pantelleria, Lampedusa och ögruppen Malta ovanpå bankarna Adventurebanken, Skerkibanken och den ryktbara Grahamsbanken med sista återstoden av den plötsligt uppdykande och hastigt försvunna ön Ferdinandea.

Östra Medelhavet

Det östra s.k. Orientaliska eller Levantiska bäckenet omfattar hela Medelhavet öster om Malta och bort till Syriens kust. Joniska havet har ett maximalt djup på över 4 400 m men i övrigt överstiger djupet i östra medelhavet sällan 3 000 m. Utanför Rhodos har man uppmätt drygt 3 800 m. Djupet mellan Cypern och det asiatiska fastlandet understiger 1 000 m. Se vidare Adriatiska havet och Egeiska havet.

Länder

Egeiska havet Länderna som gränsar till Medelhavet är från Gibraltar och medurs med namngivna kuststräckor och vikar: # Spanien ## Costa del Sol ## Golfo de Almería ## Costa Blanca ## Costa del Azahar ## Costa Dorada ## Costa Brava # Frankrike ## Étang de Leucate ## Golfe de Lion ## Rivieran ## Cöte d'Azur # Monaco # Italien ## Liguriska havet ### Riviera di Ponente ### Riviera di Levante ## Tyrrenska havet ### Golfo di Gaeta ### Golfo di Salerno ### Golfo di Policastro ### Stretto di Messina ### Golfo di Castellammare ## Canale di Sicilia ## Golfo di Squillace ## Golfo di Taranto ## Adriatiska havet ### Golfo di Manfredonia # Malta ## Canale di Malta # Slovenien # Kroatien # Jugoslavien # Albanien # Grekland ## Joniska havet ### Korintiska viken ### Kyparissiska bukten (Arkadiabukten) ### Ambrakiska viken (Artaviken)
sydkusten
### Argoliska (Naupliaviken), ### Lakoniska viken (Marathonisiviken) och ### Messeniska viken (Koronviken) ## Egeiska havet ### Saroniska viken (Eginaviken) ### Pagaseiska viken (Voloviken) ### Maliska viken # Turkiet # Cypern # Syrien # Libanon # Israel # Egypten # Libyen ## Stora Syrten (Sidra) # Tunisien ## Lilla Syrten (Gabèsbukten) # Algeriet # Marocko

Öar

De största öarna i Medelhavet upptar omkring 100 000 km² av havets yta. De är från öst till väst: # Cypern # Rhodos # Kreta # Malta # Sicilien # Sardinien # Korsika # Menorca # Mallorca # Ibiza

Floder

Många av Medelhavets egendomligheter beror på dess ställning till oceanen och dess ringa tillflöden. Den enda afrikanska floden av betydelse är Nilen och från den asiatiska kusten endast mindre kustfloder. Det är alltså i huvudsak från Europa som havet får sitt sötvattentillflöde. Efter Nilen, och bortsett från det starka tillflödet från Svarta havet, är det Po och därefter Rhône som står för tillflödet. Avdunstningen är till följd av det varma klimatet så stark att minst dubbelt så mycket vatten avdunstar som floderna tillför. Denna förlust motvägs av tillflödet av atlantvatten genom Gibraltarsund som, beroende på tidvattnet, varierar mellan +- 3,7-5,5 km/h. Medelhavet har alltså betydligt saltare vatten än oceanen, och salthalten är betydligt högre i östra Medelhavet än i västra; salthalten vid ytan i östra Medelhavet är den samma som bottenvattnet i de västra delarna. Medelhavets djupblå färg och transparenta vatten beror på dess höga salthalt och bristen på tillförseln av flodsediment. Eftersom Medelhavsvattnet är betydligt tyngre än det i Atlanten skapas vid Gibraltar en stark underström på ungefär 200 m djup av utgående salt vatten under vattentillflödet från Atlanten. Detta frånflöde är dock betydligt mindre än tillflödet. Ungefär samma förhållandet råder mellan Medelhavet och Svarta havet vid Bosporen. De centrala delarna av Medelhavet ligger lägre än oceanen men vid kuststräckorna kan det omvända förhållandet råda. Tröskeln vid Gibraltarsundet gör att temperaturen i Medelhavet förblir konstant vid ca 12°-13°C ända ned till botten, där Atlantens vatten håller en temperatur ungefär 3° på 1 800 m och 2°C på 4 000 m. I oceanen innehåller det djupare vattnet en viss halt syre, som möjliggör ett rikt djurliv även på de största djupen. Detta syre kommer med djuphavsströmmarna från polartrakterna där syret tillförts vid ytan. In i Medelhavet når inte detta vatten på grund av Gibraltartröskeln. Medelhavet har därför ett mycket fattigt djurliv i de djupaste delarna. Att det förekommer något liv alls tyder på att någon blandning mellan yt- och djupvatten ändå sker. Tidvattnet är föga märkbart i Medelhavet. Oceanens kraftiga ebb och flod försvinner snart öster om Gibraltarsund och det tidvatten som bildas inom Medelhavet själv är så svaga att de knappast märks. Mer iögonfallande än tidvattnet är strömmarna som uppstår i de trånga sunden. Det händer att flodvågor delas av öar och att dess båda delar inte möts samtidigt på öns andra sida. Följden kan då bli att det råder ebb på öns ena sida och flod på dess andra vilket kan orsaka våldsamma strömmar i vattnet. I Messinasundet kallas dessa tidvattenströmmar för Scylla och Charybdis. Även seichefenomenet uppträder i Euripossundet utanför den grekiska staden Chalkis. I övrigt kan inga stora regelbundna strömmar uppstå i ett så litet hav som Medelhavet.

Historia

Medelhavet kallades av den romerske historikern Sallustius Mare intestinum och av Pomponius Mela och Plinius den äldre för Mare Internum och först av senare författare för Mare mediterraneum, dvs ett medelhav. Medelhavet har genom hela historien varit en förmedlande länk mellan de tre kontinenter det fysiskt skiljer. Dess stränder utgjorde världens centrum under hela antiken och både långt dessförinnan och långt därefter. Först i.o.m. upptäckten av sjövägen till Indien och senare Amerika började fartygen ta andra vägar. Med öppnandet av Suezkanalen återvände en del av världens sjöfart till Medelhavet. : ... ja:地中海 ko:지중해 th:ทะเลเมดิเตอร์เรเนียน zh-min-nan:Tē-tiong-hái

Wien

Wien är huvudstaden i Österrike, belägen långt österut i landet. Den genomflyts av floden Donau. Staden hade 2005 1 626 440 invånare, vilket kan anses vara stort för ett litet land som Österrike, något som dock förklaras i att den fram till 1918 var huvudstad i kejsardömet Österrike-Ungern. Numera är Wien säte för flera internationella institutioner. Bland annat finns huvudkontoret för internationella atomenergiorganet, IAEA, i Wien, och även huvudkontoret för de oljeproducerande staternas organisation, OPEC. Som så många andra romerska städer i Centraleuropa grundades Wien (Vindobonum) av romarna på en tidigare keltisk bosättning. Wien belägrades av Osmanska riket 1529 och 1683, men båda gångerna kunde staden hålla ut, andra gången med hjälp ifrån Polen. 2001 sattes Wiens historiska stadskärna upp på UNESCO:s Världsarvslista. Geografiskt läge:

Wienrelaterade artiklar

- Habsburg
- Sacher
- Schwedenplatz
- Schönbrunn
- Spanska ridskolan
- Prater Kategori:Österrikes delstater Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Orter i Österrike Kategori:Österrikes Världsarv ja:ウィーン ko:빈 simple:Vienna

Italien

Italien (på italienska Italia eller officiellt Repubblica Italiana) är en republik i södra Europa bestående av en stövelformad halvö, den Apenninska halvön, området närmast norr om denna halvö samt öarna Sardinien och Sicilien i Medelhavet. I norra Italien ligger bergskedjan Alperna, och där gränsar landet till Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien. De självständiga staterna Vatikanstaten och San Marino är enklaver och ligger inom Italiens gränser.

Historia

Huvudartikel: Italiens historia Italien blev en nation 1861 när halvöns stadsstater tillsammans med Sardinien och Sicilien enades under kung Viktor Emanuel II. Det parlamentariska styret försvann under det tidiga 1920-talet, då Benito Mussolini etablerade en fascistisk diktatur. Hans förödande allians med Nazityskland ledde till att Italien besegrades i andra världskriget. 1946 ersattes monarkin med en republik. I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med en andra. Italien är en av Natos och EU:s (EEC:s) ursprungliga medlemmar.

Klimat och miljö

I Italien råder medelhavsklimat utom längst i norr, där klimatet är alpinskt och i söder där det är hett och torrt. I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar. Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten och att hanteringen av det industriella avfallet är undermålig. Över 78% av energiproduktionen sker med fossila bränslen och drygt 18% av vattenkraft. Utöver detta importeras en stor mängd energi.

Ekonomi

Italien har en diversifierad industriell ekonomi med ungefär samma storlek, totalt och per capita, som Frankrike och Storbritannien. Den norra delen av landet är industriellt välutvecklad, och domineras av privata företag, medan södra Italien är mer beroende av jordbruk och har en arbetslöshet på cirka 20%. Den största delen av industrins råvarubehov och mer än 75% av energin importeras. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har Italien fört en ekonomisk åtstramningspolitik för att motsvara kraven för medlemskap i EMU och både inflationen och räntorna har sänkts.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket välutbyggt i Italien. Det var också i Italien som världens allra första motorväg byggdes. Idag finns det motorvägar som når till de flesta större städer i landet och standarden på motorvägarna är hög. Övriga vägar är däremot inte lika väl utbyggda och kan många gånger vara smala och slingriga. Järnvägarna i Italien är även dessa är välutbyggda. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Italien och de flesta banor är dessutom elektrifierade. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg.

Diverse fakta

- Högsta punkt: Monte Bianco de Courmayeur, 4 748 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kol, kvicksilver, zink, marmor, asbest, naturgas, fisk, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 41,4 år (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 79,5 år (2004)
- Religiös tillhörighet: övervägande katoliker, men även grupper av protestanter, judar och muslimer
- Språk: italienska (officiellt språk), tyska (vissa delar av regionen Trentino-Alto Adige är tysktalande), franska (en liten fransktalande minoritet i regionen Valle d'Aosta), slovenska (slovensk-talande minoritet i området kring Trieste-Gorizia)
- Nationaldag: Republikens dag 2 juni

Administrativ indelning

Huvudartikel: Italiens regioner och provinser Italien är indelat i 20 regioner, vilka är indelade i totalt 103 provinser. Provinserna består i sin tur av sammanlagt fler än 8 000 kommuner.

Se även

- Fascismen i Italien
- Mezzogiorno Kategori:Europas länder Kategori:Italien als:Italien fiu-vro:Itaalia ja:イタリア ko:이탈리아 ms:Itali simple:Italy th:ประเทศอิตาลี zh-min-nan:Italia

Liechtenstein

Liechtenstein är ett självständigt furstendöme i Alperna i Centraleuropa, beläget mellan Schweiz och Österrike. Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandet Schweiz, av viss betydelse. Känt i utlandet bland annat för ett antal framstående alpina skidåkare med hemort i furstendömet, däribland syskonen Wenzel.

Historia

Huvudartikel: Liechtensteins historia Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. År 1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau (1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608 i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1712 av grevarna Hohenems köpte herrskapen Schellenberg och Vaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tyska riket till dess upplösning 1806, därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815-1866 Tyska förbundet.

Geografi

Trots sin storlek kan Liechtenstein delas in i tre topografiskt olika områden; Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppen Grauspitze som når 2 599 meter över havet. Bergen hör till Rätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar av bergsområdena är täckta av så kallat flysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen. För övrigt varierar klimatet efter höjden över havet. Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varm sommardag är det inte ovanligt med över 25°C, på vintrarna kan temperaturen gå ner till -15°C. Cirka 25% av Liechtenstein är skogsklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av både fauna och flora. År 1997 fanns det endast ett naturskyddat område i Liechtenstein, Liechtenstein Floral Mountain, ett område som upptar en yta av 60 km².

Administrativ indelning

:Huvudartikel: Liechtensteins administrativa indelning Liechtensteins administrativa indelning Liechtenstein är indelat i elva kommuner, varav de flesta bara består utav en stad eller samhälle.
- Vaduz
- Schaan
- Balzers
- Triesen
- Eschen
- Mauren
- Triesenberg
- Ruggell
- Gamprin
- Schellenberg
- Planken

Politik

Huvudartikel: Liechtensteins politik Liechtenstein är en konstitutionell monarki, styrd av prinsen eller fursten. Den nuvarnade fursten är Hans Adam II av Liechtenstein som efterträdde sin far som dog år 1989. Liechtensteins parlament, Landtag, består av 25 representanter valda av befolkningen. En ministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.

Ekonomi

Demografi

Den egentligen befolkningen härstammar ifrån alemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år 500. Cirka 90% av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med hela 40%, främst genom inflyttning, vilket även ger siffran att 40% av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80%), Österrike och Tyskland. I gengäld till detta bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna är Schaan (5 700 invånare) och Vaduz (5 200 invånare).

Sociala förhållanden

Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklad, uppburet av omfattande obligatoriska försäkringar då det gäller bland annat sjukdomar, arbetsskador, pension och arbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delena av sjukvården tillhandahåller staten tillsammans med ett nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till fri sjukvård. I landet är spädbarnsdödligheten låg men den förväntade medellivslängden är bland de lägsta i Västeuropa med 72 år för männen och 82 år för kvinnorna (2003).

Näringsliv

På några få år har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett avancerat industrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass som Schweiz. Jordbruket står för 2% av sysselsättningen i landet och domineras traditionellt av boskapskötsel med inriktning på mejeriprodukter. Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat produceras metallvaror, läkemedel samt livsmedel. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera i Liechtenstein. Idag är turismen väldigt fattig i landet, turismen resulterar oftast i en "one-night-stand" eller endagsbesök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41% av exporten går till EU-länder och 16% till Schweiz.

Religion

Sedan 1921 har den romersk-katolska kyrkan varit Liechtensteins statsreligion (Landeskirche) men det råder full religionsfrihet i landet. Till befolkningen hör 90% romerska katoliker och omkring 10% är protestanter (1999).

Utbildning

I Liecthenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldern sju till 15 år. Förutom standardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det inga högskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandet Schweiz.

Massmedia

I Liechtenstein finns det två dagstidningar; Liechtensteiner Volksblatt (Liechtensteins folkblad, grundad 1878 och en upplaga på 9 600 exemplar 1998) och Liechtensteiner Vaterland (Liecthensteins faderland, grundad 1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan 1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten till Vaterländische Union och Volksblatt till Fortschrittliche Bürgerpartei. I Liecthenstein finns det ingen självständig och egen TV-verksamhet, men främst tyska, schweiziska och österrikiska tv-kanaler finns att få till sin TV. I samarbete med Volksblatt startades år 1995 en privatradiostation kallad Radio Liechtenstein. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 med tv-mottagare.

Rättsväsen

I Liechtenstein är rättsordningen kodifierad och bygger traditionellet huvudsakligen på österrikiskt sätt. I landet finns det tre allmänna domstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz; Fürstliches Landgericht, Obergericht och Oberster Gerichtshof. För vissa brottsmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År 1987 avskaffades dödstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år 1785. Landet saknar även försvarsmakt.
Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Liechtenstein als:Liechtenstein fiu-vro:Liechtenstein ja:リヒテンシュタイン ko:리히텐슈타인 ms:Liechtenstein simple:Liechtenstein th:ประเทศลิกเตนสไตน์ zh-min-nan:Liechtenstein

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Tyskland är en av de stater som grundade EU.

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland. Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland). Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Infrastruktur

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland. Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen. Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.

Ekonomi och industri

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.

Kända tyska företag

- Volkswagen
- Siemens
- DaimlerChrysler
- BMW
- Mercedes-Benz
- Opel
- Robert Bosch GmbH
- Schering
- Bayer
- Braun
- BASF
- AEG

- Deutsche Telekom
- Dr. Oetker
- Kühne
- Löwenbräu
- Schultheiss
- VAG
- Mannesmann
- ThyssenKrupp
- E.ON
- Deutsche Bank
- TUI
- Lufthansa

Geografi

Lufthansa

Natur

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Zugspitze Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Delstater

Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Se Tysklands förbundsländer.

Städer

Se Lista över tyska storstäder

Politik

Lista över tyska storstäder] Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition. CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen. Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.

Tysk utrikespolitik efter 1945

Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963. Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN. De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland

Styrelseskick

Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.

Utbildning

Grundskola

Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.

Högre utbildning

Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.

Massmedia

Tidningar

Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).

Television

Huvudartikel: Television i Tyskland Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter. Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix. Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland

- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR) Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.

Massmedia i DDR

DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)

Kultur

Musik

Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.

Tysk musik efter andra världskriget

Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole. Nicole] Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan"). På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen. I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.

Tysk teater

Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.

Tysk film

Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget. Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl. Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film. Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget. Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945. En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts. Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival. I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland. Länkar

- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark] Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta

Världsarv

- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,

- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg

Idrott

Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee. Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993. 2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll. Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher

Externa länkar

- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska) Kategori:Europas länder Kategori:Tyskland als:Deutschland fiu-vro:S'aksamaa ja:ドイツ ko:독일 ms:Jerman roa-rup:Ghirmânii simple:Germany th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี zh-min-nan:Tek-kok

Slovenien

Slovenien är ett land i centrala Europa som gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Landets huvudstad är Ljubljana.

Historia

Huvudartikel: Sloveniens historia Slovenien var en del av Romerska riket fram till Västroms sönderfall. De slaviska anfäderna till dagens slovener antas ha bosatt sig i området på 500-talet. Det slaviska hertigdömet Karantanien, den första proto-slovenska och den första stabila slaviska staten, grundades på 600-talet. År 745 förlorade Karantanien sin självständighet till förmån för Frankerriket och många slaver konverterade då till kristendomen. Runt år 1000 skrevs de freisingska skrifterna, som var de första slovenska och även de första slaviska skrifterna med det latinska alfabetet. Under medeltiden var dagens Slovenien delat främst mellan Venedig och Bayern. På 1300-talet kom det mesta av Slovenien att hamna under det habsburgska Österrike och förblev så ända fram till första världskriget slut och Österrike-Ungerns kollaps år 1918 då slovenerna ingick i Serbers, kroaters och sloveners kungadöme, som efter 1926 kom att bli känt som Jugoslavien. Efter andra världskriget återbildades Jugoslavien, efter en tid av tysk ockupation, som en socialistisk förbundsrepublik den 29 november 1945. Under Titos ledarskap bestod Jugoslaviens inre sammanhållning, men efter Titos död 1980 ökade splittringen mellan delstaterna. Slovenien genomförde under 1980-talet steg mot ökad demokrati och yttrandefrihet och blev det första land som bröt sig ur och förklarade sig självständigt från Jugoslavien, den 25 juni 1991. Efter att ha klarat sig lindrigt undan de jugoslaviska krigen kunde Slovenien snabbt närma sig EU ekonomiskt och politiskt. Landet gick med i NATO den 29 mars 2004 och blev medlem av den europeiska unionen den 1 maj samma år.

Politik

Huvudartikel: Sloveniens politik Slovenien är en parlamentarisk republik. Statschef är presidenten, som väljs i allmänna val vart femte år. Den verkställande makten innehas av premiärministern och ministerrådet (regeringen), vilka väljs av parlamentet. Slovenien har ett tvåkammarparlament som består av Nationalförsamlingen (Državni zbor) och Nationalrådet (Državni svet). Nationalförsamlingen har 90 ledamöter som väljs i allmänna direkta val i en kombination av majoritetsval och proportionella val. Två platser är reserverade för den ungerska och den italienska minoriteten. Nationalrådet har 40 indirekt valda ledamöter som representerar samhällsgrupper, ekonomiska grupper, yrkesgrupper och lokala intressegrupper. De väljs vart femte år av en elektorsförsamling. Nationalrådet har begränsad makt och är mestadels ett rådgivande organ. Slovenien är medlem av EU och NATO.

Geografi

Slovenien har en omväxlande natur med både alplandskap och kort medelhavskust mot Adriatiska havet. Landets högsta punkt är Triglav på 2 864 meter över havet, landets medelhöjd över havet är 557 meter. Ungefär halva landets yta (10 124 km²) är täckt av skog, vilket gör Slovenien till Europas tredje skogstätaste land efter Finland och Sverige. Rester av de uråldriga skogarna kan fortfarande hittas, den största finns i Kočevjeområdet. 5593 km² av landet täcks av gräsmarker, och 2471 km² täcks av fält och gårdar. Landet har medelhavsklimat vid kusterna, alpint klimat i bergen och kontinentalt klimat med milda till varma somrar och kalla vintrar i platåerna och dalarna i öst. Medeltemperaturen är -2°C i januari och 21°C i juli. Medelnederbörden är 1000 mm vid kusten, upp till 3500 mm i Alperna, 800 mm i sydöst och 1400 mm i centrala delarna av landet. Kočevje

Städer i Slovenien

- Ljubljana (huvudstad)
- Maribor
- Celje
- Kranj
- Koper (hamnstad)
- Nova Gorica Populära turistmål är Ljubljana, Koper, Lipica, Postojna, Kranjska Gora och Maribor.

Floder i Slovenien

- Drava
- Isonzo
- Mura
- Sava

Demografi

Huvudartikel: Sloveniens demografi Sloveniens består av de etniska grupperna slovener (89%), kroater, serber, bosniaker och andra gamla jugoslaviska etniciteter (10%), samt etniska ungerska och italienska minoriteter (0,5%). Den förväntade medellivslängden låg 2000 på 71,8 år för män och 79,5 år för kvinnor. Slovenien har en befolkningstäthet på 95 invånare per kvadratkilometer, vilket är lågt för Europa. Ungefär 50% av befolkningen bor i städer, och resten på landsbygden. Officiellt språk är slovenska, som är ett språk i den syd slaviska språkfamiljen. Ungerska och italienska är också officiella språk i de språkblandade regionerna nära ungerska och italienska gränsen.
Ekonomi
Av de forna delrepublikerna i Jugoslavien är Slovenien den som klarat övergången till marknadsekonomi bäst. Med 21 567 USA-dollar har Slovenien den högsta BNP:n per capita av de 10 länder som blev EU-medlemmar 2004. Landet har relativt hög inflation (3,6% 2004) jämfört med EU-genomsnittet, men inflationen väntas sjunka under 2005 till 2,5%. Sloveniens ekonomi växte kraftigt 2004. med 4,6%, efter en relativt långsam tillväxt under 2003. I det stora hela har landet god ekonomi, men mycket återstår att göra i områdena privatisering och reformering av kapitalmarknaden. Under 2000 skedde privatiseringar i bank-, tele- och kommunikationssektorerna. Begränsningarna för utländska investeringar avskaffas långsamt, och utländska direktinvesteringar väntas öka under de kommande två åren. Slovenien kan anses som ett av mest ekonomiskt framskridna av EU:s nya medlemsländer.
Industri
Slovenien har en stor turistnäring. Sloveniens industri består dessutom av det kända skidmärket Elan och husvagnstillverkaren Adria Mobil.
Extern länk

- [http://www.mojaslovenija.si/SLOIndex.htm 3D photos of Slovenian landmarks] Kategori:Europas länder Kategori:Slovenien Kategori:Balkan als:Slowenien fiu-vro:Sloveeniä ja:スロベニア ko:슬로베니아 ms:Slovenia th:ประเทศสโลวีเนีย zh-min-nan:Slovenia

Mont Blanc

Mont Blanc (”Vita berget”) är Centraleuropas högsta berg. Det ligger i Alperna på gränsen mellan Frankrike och Italien. Toppen har en höjd över havet av 4 810 meter. Berget blev också känt genom en brandkatastrof 1999 i tunneln genom Mont Blanc där 39 människor dog. Bestiga Mont Blanc Att bestiga Mont Blanc anses som tekniskt relativt enkelt men förhållandevis fysiskt krävande. Denna relativa bedömning är relativ mot hur svårt det är att bestiga andra kända berg i världen och ska därför inte nödvändigtvis ses som att det är enkelt. Förstebestigningen och olika vägar upp Jacques Balmat och Michel Paccard var de första att nå toppen av Mont Blanc den 8:e Augusti 1786. Första kvinna att nå toppen va Marie Paradis år 1808. Den väg som förstebestigarna letade sig upp till toppen går över Aguille och Dome du Gouter. Denna väg är det som kommit att bli normalvägen och det lättaste sättet att nå toppen. Tragisk historik Det populära berget lockar många att försöka bestiga det och riskerna underskattas ofta av oerfarna klättrare. Berget beskrivs ofta som lätt men över 2000 människor har förolyckats i försök att betiga berget. Detta gör i snitt närmare 10 personer / år sedan klättringarna började i slutat av 1700-talet.

Externa länkar

- [http://www.mountainguide.se/France/MtBlanc.asp Bestig Mont Blanc]
- [http://www3.utsidan.se/hansw/montbl.htm En bestigning av Mont Blanc] Kategori:Europas berg ja:モンブラン

Rhen

Rhen, ty. Rhein, fr. Rhin, nederl. Rijn, västeuropeisk flod, 1 320 km lång, vilket gör den till Europas femte längsta flod. Den rinner upp i Alperna och flyter från Bodensjön i Schweiz nordöstut genom västra Europa till sitt utlopp i Nordsjön. 1986 skedde en explosion i en fabrik i den schweiziska staden Basel. Fabriken, som tillhörde företaget Sandoz, släppte då ut stora mängder organiska fosfater i floden. Detta ledde till att en halv miljon fiskar dog och det tog lång tid innan floden återhämtade sig helt.

Biflöden åt höger

- från Schwarzwald (från källan och norröver):
- Wutach
- Wiese
- Elz
- Kinzig
- Rench
- Murg
- Alb
- Neckar
- Main
- Murg
- Lahn
- Wied
- Sieg
- Wupper
- Düssel
- Ruhr
- Emscher
- Lippe

Biflöden åt vänster

- Thur
- Murg
- Necker
- Sitter
- Töss
- Glatt
- Aare
- Birs
- Ill
- Nahe
- Mosel
- Nette
- Ahr
- Erft

Andra betydelser

Rhen är också ett släktnamn, se Rhen (efternamn). Kategori:Europas floder als:Rhein ja:ライン川 ko:라인 강 simple:Rhine River

Comosjön

Comosjön (Lago di Como på italienska) är en stor sjö i Lombardiet i Italien. Sjön har en yta på 146 km² vilket gör den till Italiens tredje största efter Gardasjön och Maggioresjön. Med ett djup på 410 meter är den även en av Europas djupaste. Sjön har en märklig form - den ser ut som ett uppochnedvänt "Y". Vid sjöns norra ände ligger staden Colico medan städerna Como och Lecco ligger vid de sydöstra och sydvästra delarna. Floden Addas inflöde ligger vid Colico och utflödet vid Lecco. Floden fortsätter sedan och mynnar i Pofloden. Kategori:Italien Kategori:Europas sjöar ja:コモ湖

Växthuseffekten

Växthuseffekt kallas fenomenet att långvågig strålning hindras från att lämna en planets atmosfär på grund av så kallade växthusgaser. Den har fått sitt namn av att gaserna har samma effekt som glaset har på ett växthus. I vardagstal brukar man med växthuseffekten avse den antropogena (av människan orsakade) växthuseffekten som orsakas av utsläpp av främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. Den svenske kemisten Svante Arrhenius brukar räknas som den första som kom fram till att utsläpp av växthusgaser borde leda till en ökad temperatur.

Vetenskaplig bakgrund

Genom solstrålningen tillförs jorden värme. Eftersom solen är en svartkroppsstrålare med en yttemperatur på omkring 6 000 °C kommer detta främst att ske i form av synligt ljus som endast i mindre grad reflekteras av gaser i atmosfären (annars skulle vi inte kunna se solen). Eftersom jordens temperatur är betydligt lägre kommer svartkroppsstrålningen ut från jorden att ha betydligt längre våglängd och i huvudsak hamna i den infraröda delen av spektrat. Denna strålning reflekteras och absorberas av fler gaser i atmosfären. Genom att jorden genom detta lagrar mer energi kommer temperaturen att öka. Utan någon växthuseffekt skulle jordens medeltemperatur vara omkring -20 °C mot nuvarande omkring +15 °C. Utan den skulle det alltså inte finnas något liv liknande vårt på jorden. De gaser som har störst betydelse för jordens växthuseffekt är vattenånga (dominerande), koldioxid och metan. En betydligt mer långtgående växthuseffekt finns på Venus där den höjer temperaturen med omkring 400 °C och gör Venus till solsystemets varmaste planet.

Mänsklig påverkan

Människans utsläpp har ökat på den normala växthuseffekten genom att halten av växthusgaser i atmosfären har ökat. Halten koldioxid har till exempel ökat från 290 ppm före den industriella revolutionen till 375 ppm (2002). Samtidigt har jordens medeltemperatur ökat med omkring 0,6 °C sedan slutet av 1800-talet. Delar av temperaturvariationerna kan förklaras av variationer i solstrålningens intensitet och andra naturliga orsaker. En större del av temperaturökningen är en dock enligt det stora flertalet forskare orsakad av växthuseffekten. Med nuvarande modeller för hur utsläppen av växthusgaser kommer att förändras under 2000-talet kommer jordens medeltemperatur att öka med mellan 1,4 och 5,8 °C. Att bedöma den slutgiltiga påverkan som orsakas av utsläpp kompliceras av att det finns en mängd positiva och negativa återkopplingseffekter. En ökad temperatur leder t.ex. till smältning av glaciärer, att områden med permafrost tinar, att cirkulationsmönster kan förändras o.s.v.

Övrigt

Växthuseffekten bör inte förväxlas med problemen med ozonlagret och ozonnedbrytande gaser som är ett helt annat och orelaterat miljöproblem.

Kontroverser

Genom de betydande skillnader i åtgärder som bli fallet beroende på hur ökningen i medeltemperatur förklaras har växthuseffekten blivit föremål för omfattande kontroverser. Bland annat Oregonpetitionens undertecknare är skeptiska till den allmänna uppfattningen.

Kyotoprotokollet

För att minska den mänskliga påverkan på växthuseffekten har Kyotoprotokollet undertecknats. Det trädde i kraft den 16 februari 2005 sedan Ryssland skrivit under.

Se även

- Svante Arrhenius
- Kyotoprotokollet
- IPCC Kategori:Klimatologi ja:温室効果 ko:온실 효과 th:ปรากฏการณ์เรือนกระจก zh-min-nan:Un-sek hāu-èng

Antracit

Antracit är en hård bergart med en hög kolhalt, över 91 procent. Då antracit inte innehåller mer än mycket små mängder bitumen så brinner det med en nästan osynlig låga. Ur antracit utvinns kolm.
Smeder använder gärna antracit i ässjan på grund av dess höga kolhalt och ringa restprodukter som slagg och svavel. Smeder och metallhantverkare möts och byter erfarenheter på [http://www.antracit.se Antracit.se], ett Diskussionsforum på Internet. kategori:Bergarter

Nickel

kobolt - nickel - koppar
Ni Pd
	250px Periodiska systemet

Allmänt

Namn, kemiskt tecken, nummer

nickel, Ni, 28

10, 4, d

8908 kg/m³

4,0

Utseende

Glänsande metallisk
125px

Atomens egenskaper

Atommassa

58,6934 u

Atomradie (beräknad)

135 (149) pm

Kovalent radie

121 pm

van der Waalradie

163 pm

Elektronkonfiguration

Ar]3d⁸4s²

e^- per energinivå

2, 8, 16, 2

Oxidationstillstånd (oxid)

3, 2 (svag bas)

Kristallstruktur

Ämnets fysiska egenskaper

solid

1728 K (1455 °C)

3186 K (2913 °C)

6,59 ×10^-6 m³/mol

370,4 kJ/mol

17,47 kJ/mol

237 Pa vid 1726 K

4970 m/s vid 293,15 K

Diverse

Elektronegativitet

1,91 (Paulingskalan)

Värmekapacitet

440 J/(kg
- K)

Elektrisk ledningsförmåga

14,3 10⁶/m
- ohm

Värmeledningsförmåga

90,7 W/(m
- K)

1^a Jonisationspotential

737,1 kJ/mol

2^a Jonisationspotential

1753 kJ/mol

3^e Jonisationspotential

3395 kJ/mol

4^e Jonisationspotential

5300 kJ/mol

Mest stabila isotoper

Isotop	Förekomst	Halv.tid	Typ	Energi	Prod.
⁵⁶Ni	syntetisk	6,077 dagar	ε	2,136 MeV	⁵⁶Co
⁵⁸Ni	68,077 %	Ni, stabil isotop med 30 neutroner
⁵⁹Ni	syntetisk	76000 år	ε	1,072 MeV	⁵⁹Co
⁶⁰Ni	26,233%	Ni, stabil isotop med 32 neutroner
⁶¹Ni	1,14%	Ni, stabil isotop med 33 neutroner
⁶²Ni	3,634%	Ni, stabil isotop med 34 neutroner
⁶³Ni	syntetisk	100,1 år	β^-	2,137 MeV	⁶³Cu
⁶⁴Ni	0,926%	Ni, stabil isotop med 36 neutroner

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Nickel är ett metalliskt grundämne.

Se också

- Periodiska systemet Kategori:Grundämnen ja:ニッケル th:นิกเกิล

Salt

:För andra betydelser av salt se koksalt eller salt (olika betydelser). Inom kemin är salt jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner och negativt laddade anjoner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, dvs noll. Exempel är natriumklorid NaCl (koksalt) som består av katjonen Na⁺ och anjonen Cl^- och kalciumfluorid CaF₂ som består av katjonen Ca²⁺ och anjonen F^-. I det senare fallet krävs två flouridjoner för att nettoladdningen skall bli noll. Jonerna kan:
- bestå av enstaka atomer som fluoridjonen F^- eller flera atomer som sulfatjonen SO₄^2-
- vara oorganiska som natriumjonen Na⁺ och kloridjonen Cl^- eller organiska som acetatjonen CH₃-COO^- Lösningar av salt i vatten kallas elektrolyter. Elektrolyter såväl som smälta salter leder elektricitet. Zwitterjoner är salter som i en och samma kovalent bundna molekyl innehåller både ett katjoniskt och anjoniskt center. Exempel är aminosyror och proteiner.

Bildning

Salt kan bildas på följande olika vis:
- Reaktion mellan en bas och en syra; t.ex. NH₃ + HCl → NH₄Cl
- Reaktion mellan en metall och en syra; t.ex. Mg + H₂SO₄ → MgSO₄ + H₂
- Reaktion mellan två olika salter genom att jonerna kombineras på nytt sätt och att ett av salterna har låg löslighet och därmed kristalliserar.

Historik

kovalent Historiskt har definitionen på salt varierat under kemins utvecklingsskeden. För mycket länge sedan tolkades salt av alkemisterna som alla fasta och oförbrännliga ämnen. Senare började man beteckna salt som kemiska föreningar med snarlika egenskaper som koksalt. Under 1700-talet definierades salter som dess förmåga att lösa sig i vatten, närmare bestämt ett salt är en kropp med förmågan att lösa sig i mindre än 500 delar vatten. I slutet på 1700-talet började de mer riktiga definitionerna ta form, och man började skilja mellan syror, alkalier och medelsalter. Visserligen tolkades saltet till en början som en förening mellan två oxider, men undersökningar visade att ex. cyanväte och saltsyra inte innehöll syre, och vid inverkan med oxider skapas både vatten och salter. 1810 framlades teorin att saltsyrade salter eller så kallade klorider inte innehåller syre utan är föreningar mellan grundämnet klor (Cl) och metall<