:: wikimiki.org ::
| Dialekt |
DialektDialekt är benämningen på en språklig varietet med regional (geografisk) spridning. Ofta säger vi att en dialekt talas av invånarna i ett visst område, såsom t.ex. ett landskap eller en socken. Detta är inte alldeles sant, då gränserna är ganska mycket suddigare än så, men det är den vanligaste definitionen. Man kallar normalt ett dialektalt drags utbredningsområde för en isogloss. När flera isoglosser faller i varandra kan man börja tala om ett dialektområde.
Inom språksociologin talar man om fyra nivåer av dialektanvänding:
- Neutralt standardspråk innehåller inga geografiskt betingade drag. Den är den standardiserade riksnorm som vi säger varieras i andra dialekter (rikssvenska). Ingen talar egentligen rikssvenska, utan det är ett uttal som mycket liknar skriften. Rikssvenska är den svenska som icke-svenskar lär sig.
- Regionalt standardspråk innehåller vissa regionala drag, t.ex. uttal och prosodi, men röjer inte någon preciserad geografisk härkomst. Vissa nyhetsuppläsare i TV och Radio kan sägas tala regionalt standardspråk.
- Utjämnad dialekt skiljer sig på flera punkter från standardspråk, men förstås väl av andra som inte talar dialekten. Man hör lätt på en utjämnad dialekt ungefär varifrån talaren härstammar.
- Genuin dialekt förstås normalt inte av någon utomstående. Grammatik, ordförråd och uttal skiljer sig väsentligt från standardspråket. Älvdalska räknas till exempel som en genuin dialekt.
Se även:
- Svenska dialekter
- Brytning
- Slang
Externa Länkar:
- [http://www.sofi.se Språk och Folkminnesinstitutet]
- [http://swedia.ling.umu.se/ SweDia dialektarkiv]
Kategori:Dialektologi
als:Dialekt
ja:方言
ko:방언
SpråkSpråk är ett medium för kommunikation. Med hjälp av det mänskliga språket representeras tankar, konkreta föremål och abstrakta begrepp, aktioner och idéer. En idealföreställning är att ett språk måste ha en fullständig grammatik och det ska vara möjligt att i vilket sammanhang som helst uttrycka vilken idé som helst.
Språken är uppbyggda av olika system såsom ordförråd, grammatik, pragmatik, semantik, fonetik. Språkens olika beståndsdelar utforskas med hjälp av lingvistikens varierande forskningsmetoder. Forskningen kan vara inriktad på aktuella förhållanden eller på språkhistoria samt de förändringsprocesser som sammanbinder dåtid och nutid.
Så heter språken där de talas
- Abkhaziska - Апсуа (Ap'sua)
- Afrikaans - Afrikaans
- Albanska - Shqip
- Arabiska - العَرَبِيَّة (Alarabia)
- Armenska - Հայերէն (Hajerēn)
- Asturiska - Asturianu
- Azeriska - Azərbaycanca
- Baskiska - Euskara
- Bosniska - Bosanski/Босански
- Bretonska - Brezhoneg
- Bulgariska - Български (Bǎlgarski)
- Danska - Dansk
- Engelska - English
- Estniska - Eesti keel
- Finska - Suomi
- Franska - Français
- Färöiska - Føroyskt
- Georgiska - ქართული (Kartuli)
- Grekiska - Έλληνικά (Élliniká)
- Hebreiska - עברית (I'vrjt)
- Indonesiska - Bahasa Indonesia
- Inuitspråk - Inuktitut
- Iriska - Gaeilge
- Isländska - Íslenska
- Italienska - Italiano
- Japanska - 日本語 (Nihongo, även Nippongo)
- Katalanska - Català
- Korniska - Kernewek
- Korsikanska - Corsu
- Kroatiska - Hrvatski
- Kurdiska - کوردی (Kurdí)
- Kymriska - Cymraeg
- Lettiska - Latviski
- Latin - Latina
- Litauiska - Lietuvos
- Makedonska - Македонски (Makedonski)
- Malaysiska - Bahasa Melayu
- Manx - Gaelg
- Nederländska - Nederlands
- Norska - Norsk
- Persiska - فارسی (Pârsi)
- Pidginspråk - exempelvis Tok Pisin
- Pilipino/Tagalog/Filipino - Filipino (tidigare Pilipino/Tagalog)
- Polska - Polski
- Portugisiska - Português
- Provencalska - Prouvençau
- Rumänska - Română
- Ryska - Русский (Russkij)
- Rätoromanska - Rumantsch
- Sardiska - Sardu
- Serbiska - Српски/Srpski
- Skotska - Scots
- Skotsk gaeliska - Gàidhlig
- Slovakiska - Slovenčina
- Slovenska - Slovenščina
- Spanska - Español
- Swahili - Kiswahili
- Svanuri - Lushnu nin
- Svenska - Svenska
- Tjeckiska - Čeština
- Turkiska - Türkçe
- Tyska - Deutsch
- Ukrainska - Українська (Ukrajns'ka)
- Ungerska - Magyarul
- Vietnamesiska - Tiếng Việt
- Vitryska - Беларускі (Belaruski)
Några större språkfamiljer
- Indoeuropeiska språk
- Kentumspråk
- Germanska språk
- Nordgermanska språk
-
- Västnordiska språk
-
- Färöiska
-
- Isländska
-
- Norska
-
- Östnordiska språk
-
- Danska
-
- Svenska
- Västgermanska språk
-
- Afrikaans
-
- Engelska
-
- Flamländska
-
- Frisiska
-
- Nederländska
-
- Skotska
-
- Tyska
-
- Jiddisch
-
- Schwyzerdütsch
- Östgermanska språk
-
- Burgundiska
-
- Gotiska
-
- Vandaliska
- Italiska språk
- Romanska språk
-
- Asturiska
-
- Franska
-
- Galiciska
-
- Italienska
-
- Katalanska
-
- Occitanska
-
- Portugisiska
-
- Provencalska
-
- Rumänska
-
- Rätoromanska
-
- Sardiska
-
- Spanska (Kastilianska)
- Keltiska språk
- Brythonska
-
- Bretonska
-
- Korniska
-
- Kymriska
- Goideliska
-
- Irisk gaeliska
-
- Manx gaeliska
-
- Skotsk gaeliska
- Grekiska språk
- Attiska språk
-
- Klassisk grekiska
-
- Koiné
-
- Nygrekiska
- Satemspråk
- Albanska
- Slavobaltiska språk
- Baltiska språk
-
- Västbaltiska språk
-
- Preussiska
-
- Östbaltiska språk
-
- Lettiska
-
- Litauiska
- Slaviska språk
-
- Sydslaviska språk
-
- Bulgariska språk
-
- Bulgariska
-
- Makedonska
-
- Serbokroatiska språk
-
- Bosniska
-
- Kroatiska
-
- Serbiska
-
- Slovenska
-
- Västslaviska språk
-
- Polska
-
- Slovakiska
-
- Sorbiska
-
- Tjeckiska
-
- Östslaviska språk
-
- Ryska
-
- Ukrainska
-
- Vitryska
- Indoiranska språk
- Indoariska språk
-
- Centrala indoariska språk
-
- Gujarati
-
- Punjabi
-
- Rajasthani
-
- Romani
-
- Västhindi
-
- Östliga indoariska språk
-
- Bengali-Assamese
-
- Assamese
-
- Bengali
-
- Bihari
-
- Oriya
-
- Nordvästliga indoariska språk
-
- Sindhi
-
- Singalesisk-maldiviska språk
-
- Singalesiska
-
- Maldiviska
-
- Sanskrit
-
- Prakrit
-
- Pali
-
- Sydliga indoariska språk
-
- Konkani
-
- Marathi
- Iranska språk
-
- Persiska
-
- Kurdiska
-
- Dari
-
- Tati
-
- Gilaki
- Nordkaukasiska språk
- Nordcentrala nordkaukasiska språk
- Tjetjen-ingusjiska språk
- Ingusjiska
- Tjetjenska
- Nordöstliga nordkaukasiska språk
- Nordvästliga nordkaukasiska språk
- Abkhaz-abazinska språk
- Tjerkassiska språk
- Ubyx
- Uralaltaiska språk (omtvistad)
- Uraliska språk
- Finsk-ugriska språk
- Finsk-permiska språk
-
- Finsk-cheremisiska språk
-
- Finsk-mordvinska språk
-
- Finsk-samiska språk
-
- Baltofinska språk
-
-
- Finska språk
-
-
- Finska
-
-
- Tornedalsfinska
-
-
- Kväniska
-
-
- Estniska
-
-
- Ingermanländska
-
-
- Karelska
- Ugriska språk
-
- Ungerska
- Samojediska språk
- Altaiska språk
- Mongoliska språk
- Mongoliska
- Tungusiska språk
- Turkiska språk
- Sydturkiska språk
-
- Azeriska språk (azerbajdzjanska)
-
- Nordazeriska
-
- Sydazeriska
-
- Turkiska
-
- Turkmeniska
- Nordvästturkiska språk
-
- Kazakiska
-
- Kirgiziska
-
- Tatariska
- Östturkiska språk
-
- Uzbekiska
-
- Uiguruska
- Japanska (omtvistat)
- Koreanska (omtvistat)
- Ainu (omtvistat)
- Sinotibetanska
- Sinitiska språk
- Kinesiska
- Tibetoburmanska språk
- Yipho-burmanska språk
- Burmanska språk
- Nordliga yipho-språk
- Centrala yipho-språk
- Sydliga yipho-språk
- Meitei
- Dravidiska språk
- Afroasiatiska språk
- Berbiska språk
- Tchadiska språk
- Kushitiska språk
- Egyptiska språk
- Omotiska språk
- Semitiska språk
- Centralsemitiska språk
- Arameiska språk
-
- Västarameiska
-
- Östarameiska
- Sydcentralsemitiska språk
-
- Arabiska språk
-
- Kanaaneiska språk
-
- Hebreiska
-
- Samariska
-
- Ivrit
- Sydsemitiska språk
- Etiopiska språk
- Sydarabiska språk
- Niger-Kongospråk
- Västatlantiska gruppen
- Wolof
- Serer
- Fula
- Benue-Kongo-gruppen
- Bantuspråk
- Swahili
- Bemba
- Lingala
- Zulu
- Xhosa
- Yoruba
- Kwa-gruppen
- Twi
- Gbe
- Khoisanspråk
- Hatsaspråk
- Sandawespråk
- Sydafrikanska khoisanspråk
- Austroasiatiska språk
- Monkhmerspråk
- Östliga monkhmerspråk
- Khmer
- Vietmuongspråk
- Vietnamesiska
- Mundaspråk
- Austronesiska språk
- Malajopolynesiska språk
- Västliga malajopolynesiska språk
- Sundaspråk
-
- Javanesiska
- Mesofilippinska språk
- Centralfilippinska språk
-
- Tagalog
- Australiska språk
- Kadaispråk
- Eskimåisk-aleutiska språk
- Na-denespråk
- Algonkinspråk
- Azteko-tanoanska språk
- Andisk-ekvatoriala språk
- Ge-pano-karibiska språk
- Konstgjorda språk
- Hjälpspråk
- Atlantiska
- Basic English
- Esperanto
- Ido
- Interlingua
- Occidental
- Klingon/Klingonska
- Klingonaase
- Sindarin
- Quenya
Externa länkar
[http://www.ethnologue.com SIL International; ethnologue]
Se även
- alfabet
- grammatik
- internationellt hjälpspråk
- ord
- ortografi
- programmeringsspråk
- talspråk
- teckenspråk
Kategori:språk
ja:言語
ko:언어
ms:Bahasa
simple:Language
tokipona:toki
zh-cn:语言
zh-tw:語言
RegionEn region är ett visst geografiskt eller administrativt område.
Exempel på en geografisk region är Södertörn.
Kategori:Geografi
ja:地方
Landskap
----
Landskap, historisk landsdel som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Ursprunget till landskapsindelningen går tillbaka till forntiden, och ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar. Som förvaltningsenheter har landskapen sedan länge ersatts av indelningen i län. Idag är deras enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom kungahuset.
Sverige har 25 landskap.
I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den gamla del av Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning 1998 infördes en ny kommunalrättslig enhet som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap, och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.
Landskap i Sverige
- Blekinge
- Bohuslän
- Dalarna
- Dalsland
- Gotland
- Gästrikland
- Halland
- Hälsingland
- Härjedalen
- Jämtland
- Lappland
- Medelpad
- Norrbotten
- Närke
- Skåne
- Småland
- Södermanland
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västergötland
- Västmanland
- Ångermanland
- Öland
- Östergötland
Historiska landskap i Finland
- Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi
- Lappland, Lappi
- Västerbotten, Länsi-Pohja
- Karelen, Karjala
- Österbotten, Pohjanmaa
- Satakunda, Satakunta
- Savolax, Savo
- Tavastland, Häme
- Nyland, Uusimaa
- Åland, Ahvenanmaa
- Birkaland
- Egentliga Finland
- Egentliga Tavastland
- Kajanaland
- Kymmenedalen
- Lappland
- Mellersta Finland
- Mellersta Österbotten
- Norra Karelen
- Norra Savolax
- Norra Österbotten
- Nyland
- Päijänne-Tavastland
- Satakunda
- Södra Karelen
- Södra Savolax
- Södra Österbotten
- Åland
- Österbotten
- Östra Nyland
Se även
- Sveriges landsdelar
- Landskap i Finland
- Historiska landskap i Finland
- Landskapslagar
- lagmän
- Landsting
- Landskapsvapen
- Lista över Sveriges landskap sorterade efter befolkningsmängd
Kategori:Sverige
Kategori:Finland
Kategori:Landskap
IsoglossEn isogloss är en geografisk gräns för språkliga variabler. Ett exempel är Skåne där man talar med tungrots-r, vilket man inte gör i Småland. En isogloss kan alltså dras däremellan. Isoglosser kan liksom variabler skilja sig fonetiskt, morfologiskt, syntaktiskt och lexikalt. När många isoglosser kan dras på samma ställe kallas det dialektgräns.
Kategori:Dialektologi
als:Isoglosse
RikssvenskaMed rikssvenska kan dels menas "skandinavisk svenska" såsom den (typiskt) är talad och skriven i riket (Sverige). Motsatsen till rikssvenska i denna betydelse är finlandssvenska och estlandssvenska. Rikssvenska i denna första mening omfattar även utpräglade dialekter, men inte den hög-status variant som, kallad högsvenska, talas av bildade finlandssvenskar.
Dels kan talad rikssvenska användas om en utjämnad dialekt, eller idiolekt, av rikssvenska i den förra meningen. Rikssvenska i denna andra mening används i kommunikation med någon som inte talar den egna dialekten, eller i offentliga sammanhang, och kännetecknas förutom av vidare begriplighet av högre status än det vardagliga språket. Rikssvenska i denna andra mening är alltså en skandinavisk motsvarighet till högsvenska.
Slutligen kan rikssvenska användas om svenskt (skriftligt) standardspråk, så som det lärs ut i skolor och till den som lär sig svenska som andra språk. Den som invänder mot användningen av begreppet talad rikssvenska med att variationen är för stor för att man ska kunna betrakta den som normerad brukar ofta hävda att det enda som är verkligt standardiserat för svenskan är skriftspråket.
Standardiserat skriftspråk
Redan i Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet finns en strävan till ett enhetligt skrivet riksspråk. Men även från Vadstena kloster eftersträvades en riksnorm med Götamål som riktgivare. Emellertid var det i och med boktryckarkonsten kring 1490 som det skrivna riksspråket började vinna spridning. När de kristna skrifterna började översättas till svenska under reformationen på 1500-talet var det slutligen lärda från Mälarlandskapen som stod för översättningarna, och Sveamålet blev på så vis normgivande för svenska språkets ordförråd och grammatik. (Att sveamålets ordformer tydligare skiljde ut svenskan från danskan var också en viktig orsak.) Landets präster hade mycket stor betydelse för rikssvenskans spridning i riket genom sin högläsning i predikostolarna.
Talat riksspråk
Talat riksspråk, främst influerat av Mälarlandskapens bildade samhällsklasser, vann vidare spridning först med 1900-talets etermedia. Etermedia, urbanisering, en högre utbildningsgrad och överhuvudtaget en större geografisk och social mobilitet gjorde att lokala talspråk och genuina dialekter trängdes undan under 1900-talet och att alltfler svenskar, i synnerhet i professionella sammanhang, började tala en utjämnad, likriktad svenska, må vara ofta med en tydlig regional färgning i framför allt uttalet. Att man med detta slags rikssvenska förstår en högprestigedialekt, och egentligen inte en dialektfri svenska, visas när man säger att den bästa svenskan talas i Nyköping (på gränsen mellan götamålen och sveamålen).
Den främsta normen för god talad rikssvenska erbjuds av de anställda på Sveriges Radio och Sveriges Television och av skådespelare på scen och film, i något mindre grad av skollärare, riksdagsmän och universitetsutbildade i allmänhet. Denna norm är verksam ännu under 2000-talet men är inte längre så enhetlig och inflytelserik som tidigare.
Markanta skillnader i prosodi, stora skillnader i fonetik, och i någon liten utsträckning också i ordförråd och grammatik, utmärker det talade riksspråket (i betydelsen högprestige-dialekter) från olika landsändar. Många andra språk, t.ex. franska, tyska och finska uppvisar en mycket större enhetlighet för talade högprestige-dialekter, varför "talat riksspråk" är en term av många anses vara mindre lyckad med avseende på svenska språket. Rikssvenska i meningen högprestigespråk är icke desto mindre ett ofta använt begrepp i dispyter om vad som är rätt och fel uttal.
Bland samtida svenska lingvister är deskriptivism helt dominerande i förhållande till preskriptivism. Preskriptivister kan dock tänkas använda begreppet "rikssvenska" för en tämligen arbiträrt utvald dialekt med hög status, som enligt deras uppfattning bör kungöras som (uttals-)norm för (standard)svenska. Preskriptiv lingvistik har vunnit ökad popularitet i takt med att andragenerationsinvandrares val av lågstatus-varieteter, som rinkebysvenska, uppmärksammats tillsammans med den åtföljande stigmatiseringen och de därmed försämrade möjligheterna till arbete.
På senare år har både rinkebysvenska och dialektfärgat talspråk börjat användas allt friare i offentligheten och medierna. Detta kan ha bidragit till att den mentala normen för hur talad rikssvenska ska låta blivit mindre fast och mindre Mälardalscentrerad än den var under större delen av 1900-talet.
Se även
- Svenska dialekter
Kategori:Svenska
UttalUttal av ett ord är det sätt som antingen en enskild individ säger ordet, eller det sätt som de flesta talare av språket säger ordet.
Ett varierande uttal förändrar inte ordets betydelse, men ger mycket annan information om talaren, till exempel var denne kommer ifrån (dialektalt uttal), vilken utbildning eller social miljö talaren kommer ifrån (sociolektalt uttal), men även den omedelbara kontext som talaren befinner sig i.
De möjliga uttalsvarianterna av ett enskilt ord fastställs av språkets basala ljud - foner, och den disciplin inom lingvistiken som studerar dessa kallas för fonetik. För att kunna beskriva uttal, så har framtagits en internationell standard: Internationella fonetiska alfabetet, vanligen omnämnt med sin engelskspråkiga förkortning IPA.
Kategori:Fonetik
ja:発音
ProsodiProsodi är detsamma som satsmelodi eller accent.
Satsmelodin beror på var betoningen ligger och vilket uttal en talare har. I svenskan går satsmelodin ner i deklarativa satser (påståenden) och upp i interrogativa satser (frågor).
Se även
- akut accent
- grav accent
Kategori:Fonologi
ÄlvdalskaÄlvdalska (även: älvdalsmål; övdalsk på älvdalska), svenskt lokalmål (huruvida det är en dialekt eller ett språk är en omstridd fråga) som talas och används i Älvdalen i norra Dalarna. Det har länge ansetts som en dialekt men har på senare tid fått egen ortografi.
Det finns c:a 3 000 personer som fortfarande talar älvdalska och numera finns böcker och tidningar tryckta på älvdalska. Älvdalskan har utvecklats ur det gemensamma nordiska språk, som för över 1000-1500 år sedan talades i hela norra Europa. Många språkforskare menar att älvdalskan är mera svensk än det vi i dagligt tal kallar svenska, som är en blandning av de dialekter som talades i Mälardalen, där vårt lands politiska och ekonomiska makt alltid funnits. Målet särskiljer sig från andra nordiska språk då det har flera fornnordiska språkdrag som bevarats gentemot de andra. Exempel är nasala vokaler, flerkasusböjning, kvantitetssystem med fyra stavelsetyper, bland annat ð-konsonantsystem (motsvarar engelskans tonande th), m.m. Älvdalskan har också nya diftonger (form av vokaler: t.ex. eu i europa är en diftong), vilket är (eller var) vanligt bland svenska dialekter.
Externa länkar
- [http://www.nordiska.uu.se/varasprak/alvdalska Information om älvdalska, länkar m.m.]
- [http://www.nordiska.uu.se/varasprak/alvdalska.htm#kurser Kurser i älvdalska]
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/index.html Lyssna på älvdalska]
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Dalarna/index.html Lyssna på olika dialekter från Dalarna]
- [http://www.dalarna.se/upload/kultur/ukinrent.pdf Hur man läser på älvdalska]
Kategori:Nordiska språk
Kategori:Svenska dialekter
Svenska dialekterSvenskan är ett varierande språk i det att det finns många dialekter och stora språkliga skillnader regionalt. Det språkligt neutrala standardspråket, som i första hand används av massmedia och i officiella sammanhang, är rikssvenskan.
Dialekter
Den lingvistiska definitionen av en svensk dialekt är de lokala varianter som inte blivit starkt påverkade av standardspråket och vars ursprung kan spåras ända tillbaks till fornnordiskan och kallas ofta bygdemål eller sockenmål. Många av de mer genuina dialekter som talas i orter som Orsa i Dalarna eller Närpes i Österbotten har ofta mycket särpräglade fonetiska och grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet av äldre kasussystem. Dessa dialekter kan vara nästintill obegripliga för de flesta svenskar och de flesta av talarna behärskar även rikssvenska. Dialekterna är ofta så lokala att de kan begränsas till enskilda socknar. Dialekterna delas generellt upp i sex större dialektområden, som sinsemellan har likartade drag i grammatik, uttal och ordförråd. Flera exempel från varje grupp ges nedanför. Även om varje exempel är avsett att vara representativt för näraliggande dialekter så är det egentliga antalet flera hundra om varje enskild ort anses utgöra ett eget dialektområde.
socknar
- Norrländska mål — Norrland
:1. Överkalix, Norrbotten; [http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Norrbotten/Overkalix/yw.html yngre kvinna]
:2. Burträsk, Västerbotten; [http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Vasterbotten/Burtrask/ow.html äldre kvinna]
:3. Aspås, Jämtland; [http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Jamtland/Aspas/yw.html yngre kvinna]
:4. Färila, Hälsingland; [http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Halsingland/Farila/om.html äldre man]
- Sveamål — Svealand
:5. Älvdalen, Dalarna; [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/ow.html äldre kvinna]
:6. Gräsö, Uppland; [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Uppland/Graso/om.html äldre man]
:7. Sorunda, Södermanland; [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Sodermanland/Sorunda/ym.html yngre man]
:8. Köla, Värmland [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Varmland/Kola/yw.html yngre kvinna]
:9. Viby, Närke; [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Narke/Viby/om.html äldre man]
- Gotländska mål — Gotland
:10. Sproge, Gotland; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Gotland/Sproge/yw.html yngre kvinna]
- Östsvenska mål — Åland and Finlands fastland
:11. Närpes, Österbotten; [http://swedia.ling.umu.se/Finland/Osterbotten/Narpes/yw.html yngre kvinna]
:12. Dragsfjärd, Åboland; [http://swedia.ling.umu.se/Finland/Aboland/Dragsfjard/om.html äldre man]
:13. Borgå, Nyland; [http://swedia.ling.umu.se/Finland/Nyland/Borga/ym.html yngre man]
- Götamål — västra och norra Götaland, traditionellt med center i Västergötland
:14. Orust, Bohuslän; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Bohuslan/Orust/om.html äldre man]
:15. Floby, Västergötland; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Vastergotland/Floby/ow.html äldre kvinna]
:16. Rimforsa, Östergötland; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Ostergotland/Rimforsa/ow.html äldre kvinna]
:17. Årstad-Heberg, Halland; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Halland/Arstad/ym.html yngre man]
:18. Stenberga, Småland; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Smaland/Stenberga/yw.html yngre kvinna]
- Sydsvenska mål — sydligaste Sverige, inklusive Skåne, Blekinge, södra Halland och södra Småland
:19. Jämshög, Blekinge; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Blekinge/Jamshog/ow.html äldre kvinna]
:20. Bara, Skåne; [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Skane/Bara/om.html äldre man]
Samtliga ljudfiler tillhör [http://swedia.ling.umu.se/ SweDia], ett svenskt dialektforskningsprojekt, som har lagt upp inspelningar av sammanlagt 100 olika dialekter med fyra olika talare för varje ort; äldre kvinna, äldre man, yngre kvinna och yngre man.
Rikssvenska
Huvudartikel: Rikssvenska
Rikssvenska, den vanligaste termen för det standardspråk som uppstått främst ur de dialekter som talas kring Stockholmsregionen är det språk som används av den stora majoriteten av såväl svenskar som finlandssvenskar. I Finland existerar fortfarande termen högsvenska för att skilja det finlandssvenska standardspråket från det i Sverige, där termen ses som tämligen ålderdomlig. Rikssvenskan har många olika regionala varianter som är typiska för vissa delar av landet (regioner, landskap, städer). Även om dessa varianter ofta är påverkade av de mer genuina bygdemål, så är grammatik och fonologi i högsta grad mellansvenska. I massmedia är det vanligt att journalister talar med en distinkt regional accent, även om det vanligaste och mest normerande fortfarande anses vara de mellansvenska dialekterna.
Även om rikssvenskan och dess definition är etablerad bland språkforskare och rätt tydligt definierad, så är de flesta svenskar ovetande om denna definition och hänvisar ofta till regionala varianter som "dialekter". I en undersökning som genomfördes av Handelns Utredningsinstitut (HUI) i december 2005 framgick att 54% av de svarande ansåg att "rikssvenska" var den variant av svenska de helst ville höra från en telefonförsäljare. Detta trots att t.ex. "gotländska" och "skånska", som bör betraktas som regionala varianter av standardsvenska, var givna som alternativ i undersökningen.
Finlandssvenska
Handelns Utredningsinstitut
Huvudartikel: Finlandssvenska
Finland var från mitten av 1300-talet en del av Sverige, men förlorades till Ryssland 1809. Svenska fortsatte att vara enda administrativa språk ända fram till 1902 och det dominerande kultur- och utbildningsspråket fram till Finlands självständighet 1917. 2004 talade 5,53% av den finska befolkningen svenska som modersmål enligt officiell statistik. Sedan en utbildningsreform på 1970-talet är både svenska och finska obligatoriska skolämnen på fastlandet. Fram till 2004 var båda obligatoriska för att ta studentexamen; studenter väljer numera själva om de vill ta examen i båda språken eller bara ett. Införandet av obligatorisk svenska var avsett att åtgärda den stadiga nedgången av antalet svensktalande och för att undvika att skapa stora språkklyftor inom befolkningen. Finska, som är ett finskt-ugriskt språk, är obesläktat med svenska och begripligheten mellan språken är i praktiken nästan obefintlig. Dock finns det stora mängder svenska lånord i finskan vilket inkluderar relativt nya lån i t.ex. den slang som talas i Helsingfors.
Nya dialekter
Rinkebysvenska (efter den hårt segregerade Stockholmsförorten Rinkeby) är det vanligaste samlingsnamnet för de varianter av svenska som talas främst av andra och tredje generationens invandrare, i synnerhet bland yngre talare i invandrartäta förorter kring Stockholm, Malmö och i viss mån Göteborg.
Den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas har beskrivit dessa varianter som främst använda av ungdomar som bor i invandrarförorter och mest utpräglad av tonårspojkar. I detta sammanhang kan rinkebysvenskan ses som ett uttryck av ungdomskultur specifik för dessa bostadsområden. Rinkebysvenska är dock inte begränsat till barnen till invandrare och är ofta förvånansvärt lik det som talas i relativt avlägsna förorter. I en undersökning genomförd av Kotsinas fick personer med svenska som andraspråk lyssna på inspelningar av ungdomar som talade rinkebysvenska och ombads gissa vilket modersmål ungdomarna hade. Undersökningen visade att de tillfrågade i allmänhet hade stora problem att avgöra ungdomarnas modersmål, och den enda talare som hade svenska som modersmål gissade endast 1,8% rätt på.
Kategori:Svenska
BrytningBrytning, benämning på de element i uttalet hos en person som talar ett för honom främmande språk, som är främmande för språket ifråga.
Kategori:Fonetik
Kategori:Dialektologi
Kategori:Lingvistik Plover, IAPlover, Iowa
Saint Tropez hotels hotels Krakow Doda i Virgin Karty grafiki godwka
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Wikipedia:People by year/Reports/Canadians
Prepared based on the data from February 9, 2005:
;/Likely : These articles have only categories for birth/death year (possibly a stub category), but no other ones. As the articles include the word "Canada", they may be Canadians, but not necessarily (similar to Wikipedia:People_by_year/Reports/No_other_categories).
;/All
|
921 earthquake
The Chi-Chi earthquake (also known as 921 earthquake) occurred on September 21, 1999 in central Taiwan at 1:47 am local time (September 20 17:47 GMT) and measured 7.6 on the Richter scale. Its epicenter was at 23.87° N latitude, 120.75° E longitude, which is in the Ji-Ji
|
Curtisville
Curtisville is a census-designated place located in Allegheny County, Pennsylvania. As of the 2000 census, the CDP had a total population of 1,173.
Geography
Curtisville is located at 40°38'36" North, 79°50'43" West (40.643248, -79.845371).
According to the United States Census Bureau, the CDP has a total area of 3.7 British television drama series produced by Granada Television for ITV and based on the Raj Quartet novels by Paul Scott. The film was located in the fictional city of Mayapore, India.
The programme was shot on 16mm film
|
Curwensville
Curwensville is a borough located in Clearfield County, Pennsylvaniain the United States of America, 34 miles (55 km) northwest of Altoona on the Susquehanna River. Coal mining, tanning, and the manufacture of fire bricks were the industries at the turn of the century. In 1900, 1,937 people lived in the bo
|
Plant nursery
]
A nursery is a place where plants are propagated and grown to usable size. There are retail nurseries which sell to the general public, wholesale nurseries which sell only to
other nurseries and to commercial landscape gardeners, and private nurseries which s
|
Custer City
Custer City is a town located in Custer County, Oklahoma. As of the 2000 census, the town had a total population of 393.
Geography
2000
Custer City is located at 35°39'56" North, 98°53'6" West (35.665478, -98.885067).
According to the United States Census Bureau, the town has a total area of 1.6
|
Kenny Murray
Kenny Murray is a Scots-born playwright, broadcaster and festival organiser.
His first play was performed at the Everyman Theatre in 1981. He organises Liverpools Africa Oyé 'World Music' festival.
External links
- http://www.artscouncil.org.uk/documents/publications/phpsi4a9S.pdf
-
|
Lynch on Lynch
Lynch on Lynch is a book of interviews with David Lynch, conducted, edited, and introduced by Chris Rodley, himself a filmmaker. The interviews took place between 1993 and 1996. Each chapter is devoted to a separate film, from his beginnings up to Lost Highway
|
Cutlerville
Cutlerville is an unincorporated community located in Kent County, Michigan, United States. It is a Census-designated place (CDP) used for statistical purposes. As of the 2000 census, the community had a total population of 15,114.
Geography
|
|
