:: wikimiki.org ::
| Frankrike |
Frankrike
Frankrike, egentligen Republiken Frankrike, är ett land i Västeuropa. Frankrike brukar sägas ha sex kanter: tre kuster mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet och tre landgränser: I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien.
Frankrike är en av de stater som grundade EU.
Historia
:Huvudartikel: Frankrikes historia
Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som kom att bli den romerska provinsen Gallien under 100-talet f.Kr.. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr. och Gallien invaderades därefter av germanska stammar, i första hand frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France syftar dock på Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France).
Trots att den franska monarkin kan härledas ända tillbaka till 400-talet började inte landets existera som enhetlig statsbildning förrän i mitten av 800-talet då Karl den stores rike delades i en östlig del, sedermera Tyskland, och den västliga del som blev Frankrike.
Karl den stores söner styrde landet fram till 987 då Hugo Capet, frankisk hertig och Paris' greve, lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till 1792 då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började 1789.
Napoleon I tog kontroll över republiken 1799 och kallade sig Förste konsul. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Franrike för att störtas i.o.m. den andra republiken som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III. Han avsattes och avlöstes av den tredje republiken.
Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i första och andra världskriget men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Under det krisartade året 1958 genomförde General de Gaulle en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati.
Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring Ekonomiska och monetära unionen.
Frankrike är en av FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar och har kärnvapen.
:Se även:
- Ludvig XIV av Frankrike
- Lista över Frankrikes statsöverhuvuden
Politik
: Huvudartiklar: Frankrikes politik
Den femte republikens konstitution antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Konstitutionen stärkte statschefens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ursprungligen 7 år). Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Presidenten tillsätter premiärminstern, leder regeringen, kan utlysa nyval till parlamentet, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal.
De 577 ledamöterna i nationalförsamlingen (les députés de l'Assemblée nationale), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen som därmed återspeglar majoriteten i nationalförsamlingen. Hälften av senatorerna (les sénateurs, f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i nationalförsamlingens överhus (Sénat) tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning.
Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring franska socialistpartiet (Parti Socialiste) och högern kring först RPR (Rassemblement Pour la République) därefter dess efterföljare UMP (Union pour un Mouvement Populaire eller Union pour la Majorité Présidentielle). Extremhögerpartiet FN (Front National) förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16% av rösterna i valen.
De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år.
Administrativ uppdelning
Front National
: Huvudartikel: Frankrikes administrativa uppdelning
Frankrike är uppdelat i
- 26 regioner (régions), 22 inhemska och fyra översjöiska: Se Frankrikes regioner
- 100 departement (départements): Se Frankrikes departement
- 342 arrondisment (arrondissements): Se Frankrikes arrondissement
- 4 040 kantoner (cantons), inklusive 156 översjöiska: Se Frankrikes kantoner
- 36 679 kommuner (communes): Se Frankrikes kommuner
Departementen är numererade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar.
De översjöiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier. De översjöiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. Trots detta används euro som valuta även i dessa områden. De översjöiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de översjöiska departementen och de översjöiska territorierna. Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen och Stilla havet: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna och de Franska sydliga och Antarktiska territorierna.
Dessutom var Frankrike före revolutionen 1789 uppdelat i provinser. Se vidare: Frankrikes provinser.
I Frankrike kallas motsvarigheten till landshövding Président du conseil général.
Geografi
Président du conseil général
: Huvudartikel: Frankrikes geografi
Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna.
Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antaktis erkänns inte av de flesta länderna i världen).
Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, Pyrenéerna i söder och Alperna i öster med Alpernas högsta bergtopp Mont Blanc, 4 810 m. Inne i landet finns andra bergskedjor som Centralmassivet och Vogeserna.
Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och eras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum.
: De större franska floderna är:
- Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningområde finns i Frankrike.
- Rhône - som födds i Schweiz och inträder i Franrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille.
- Seine - den enda större floden som mynnar ut i Engelska kanalen. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube.
- Garonne - som födds i Spanien men passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux.
- Meuse - födds i Frankrike men rinner ut i Belgien och Nederländerna
- Rhen - som utgör Frankrikes gräns mot Tyskland
Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral- och Sirocconvindarna. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden.
: Större eller kulturellt betydande franska städer:
Abbeville, Ajaccio, Albertville, Albi, Amiens, Angers, Angoulême, Aurillac, Bastia, Besançon, Bordeaux, Belfort, Brest, Brive, Caen, Cahors, Calais, Cannes, Carcassonne, Chamonix, Charleville-Mézières, Châtellerault, Chinon, Clermont-Ferrand, Colmar, Deauville, Dieppe, Digne-les-Bains, Dijon, Dole, Domremy, Dreux, Dunkerque, Evreux, Grenoble, La Baule, La Rochelle, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Mende, Metz, Mont-de-Marsan, Montauban, Montpellier, Nantes, Nice, Nîmes, Orléans, Paris, Pau, Périgueux, Perpignan, Poitiers, Quimper, Reims, Rennes, Rodez, Roubaix, Saint-Gaudens, Saint-Etienne, Saint-Nazaire, Saint-Tropez, Saumur, Sète, Soissons, Strasbourg, Tarbes, Toulon, Toulouse, Tours, Tourcoing, Valence, Vichy
: Se även: Lista över Frankrikes städer, Lista över Frankrikes nationalparker
Ekonomi
: Huvudartikel: Frankrikes ekonomi
Frankrike har en diversifierad marknadsekonomi med endast ett fåtal statsägda företag. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på högteknologi. Den räknas till världens femte största efter USA, Japan, Tyskland och Storbritannien.
Enligt WTO var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och Kina och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina.
Enligt OECD hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och Belgien. Genom sitt kärnkraftsprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjande i Västeuropa och den av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel koldioxid. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså väldigt hög.
Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern teknologi och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande jordbruksnation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av Algeriet på 1960-talet, en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande rymdindustri och är den enda europeiska nation som har en nationell rymdcenter.
Den franska staten äger fortfarande en stor del av landets infrastruktur och är huvudägare i flera järnvägs-, elektricitets-, flygindustri- och telekommunikationsföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som France Telecom, Air France och i andra försäkrings- och försvars- samt bankföretag.
Frankrike sjösatte Euron tillsammans med 10 andra medlemmar 1 januari 1999 och i början av 2002 ersatte euromynt och -sedlar helt den franska francen.
Sedan andra världskriget har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta de som leder den europeiska integrationen inom EU.
Frankrike lockar årligen 77 miljoner turister, vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför Spanien (51.7 miljoner) och USA (41.9 miljoner) enligt WTO (World Tourism Organisation).
Det som lockar turisterna är många städer av stort kulturellt intresse; stora mängder bad- och skidorter; idylliska landskap och världsmetropolen Paris.
: Se även: Lista över franska företag
Demografi
Religion
Frankrike är 75 % romerska katoliker, 6–7% muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar buddister m fl
Kultur
- Konstens historia: Frankrike
- Aubusson-tapet
- Gobeläng
- Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster
Sport
- Frankrikes fotbollslandslag
Externa länkar
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France]
Kategori:Europas länder
kategori:Frankrike
als:Frankreich
fiu-vro:Prantsusmaa
ja:フランス
ko:프랑스
ms:Perancis
simple:France
th:ประเทศฝรั่งเศส
zh-min-nan:Hoat-kok
Öland
Öland är ett landskap i Götaland i södra Sverige. Öland, som är Sveriges minsta landskap, är en ö i Östersjön och gränsar i väster till Småland via Kalmarsund, förbundet till fastlandet med Ölandsbron. Landskapet har ca 13 600 kända fornlämningar. Södra Öland domineras av slätten Stora Alvaret. Öland är indelat i två kommuner, Mörbylånga och Borgholm.
- Algutsrum
- Arontorp
- Björkviken
- Borgholm
- Degerhamn
- Färjestaden
- Grönhögen
- Gårdby
- Kastlösa
- Köpingsvik
- Löttorp
- Mörbylånga
- Norra Möckleby
- Rälla
- Skogsby
- Vickleby
Indelning
Öland är en del av Kalmar län och Växjö stift och delas upp i två kommuner: Mörbylånga kommun och Borgholms kommun. Kyrkligt delas ön upp i två kontrakt (Ölands norra kontrakt och Ölands södra kontrakt), två samfälligheter, åtta pastorat och 25 församlingar.
Kultur och sevärdheter
Varje år sedan 1980 utses årets ölänning som sedan får emotta priset ur konungens hand.
Många imponerande fornminnen på Öland, som t ex runstenar, härstammar från vikingatiden.
I Böda finns en stor dansanläggning för bl a square dance som drar till sig dansare från hela världen. Flest besökare under de veckolånga danskurserna kommer från Sverige, Danmark, Tyskland, England, men även från Amerika, Japan och många andra länder.
Natur
Berggrunden på Öland är till största delen uppbygd kalksten som avlagrades under ordovicium. Denna kalksten är flitigt använd som byggnadssten i hela landet. På de västra delarna av ön finns det avlagringar ifrån kambrium, främst genom sk alunskiffer.
Det är den kalkrika berggrunden som har gett upphov till den rika flora av bland annat orkidéer som finns på ön.
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Oland/index.html Lyssna till några av Ölands dialekter]
Kategori:Svenska öar
Kategori:Öland
Kategori:Sveriges landskap
Kategori:Öar i Östersjön
VästeuropaVästeuropa, den västra delen av kontinenten Europa.
Nämns ofta istället för västblocket som är ett politiskt "laddat" uttryck som uppkommit efter andra världskriget då Sovjetunionen bildade Warszawapakten.
Västeuropa omfattar vanligtvis
- Belgien
- Danmark
- Finland
- Frankrike
- Grekland
- Island
- Italien
- Luxemburg
- Nederländerna
- Norge
- Portugal
- Schweiz
- Spanien
- Storbritannien
- Sverige
- Tyskland (före 1989 Västtyskland)
- Österrike
Engelska kanalenDen här artikeln handlar om sundet mellan England och Frankrike. Se även Engelska kanalen (Sverige)
----
Engelska kanalen (Sverige)
Engelska kanalen (engelska: English Channel) (franska: La Manche) är det sund som skiljer England från Frankrike och Atlanten från Nordsjön. Kanalen är som smalast i Doverkanalen, dvs mellan Dover och Calais där den är endast 34 km bred. Där den är som bredast är den 240 km.
Det finns flera färjebolag som korsar engelska kanalen, men numera kan man även ta sig under kanalen genom kanaltunneln med EuroStar, tåget som går mellan London och Paris. Idén att bygga en tunnel under engelska kanalen härstammar från Napoleon I men med den tidens teknik var det inte möjligt att genomföra detta jättelika projekt.
Engelska kanalen utgör även ett skydd för de brittiska öarna; endast två gånger har en fiendearmé lyckats ta sig över; 55 f.Kr. och 1066. De stora misslyckandena tillskrivs Filip II av Spanien 1588, Napoleon I 1805 och Adolf Hitler 1940. Dock så borde det enda hindret under antiken ha varit det svåra vädret, men tack vare kanalen och en mäktig flotta så har det moderna England (grundat av Vilhelm Erövraren på 1000-talet) kunnat stå emot i samtliga krig. Oerhört känt är Operation Overlord, de allierades invasion av Frankrike under andra världskriget som riktades över kanalen, från England.
Kategori:Atlanten
Kategori:Sund
ja:イギリス海峡
ko:영국 해협
Spanien
Spanien är ett land på Iberiska halvön i sydvästra Europa. Landet är en monarki och statsöverhuvud är kung Juan Carlos. Spanien gränsar till Portugal, Frankrike, Andorra och via Gibraltar även till Marocko. Spaniens huvudstad är Madrid.
Historia
Huvudartikel: Spaniens historia
Spanien grundades som enat land när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenade rikena i en personalunion. Enandet följdes av utdrivandet av judar och muslimska morer vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång. Under 1500-talet expanderade Spanien som en stor kolonialmakt och lade under sig stora områden i Amerika. På 1600-talet fick man konkurrens ifrån främst Holland och England. Under 1800-talet var frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet var på nedgång. Spansk-amerikanska kriget satte definitivt stopp för den spanska dominansen i latinamerika.
1940 förklarade styrande general Franco Spanien som en icke krigförande part av axelmakterna, vilket resulterade i utrikespolitisk isolering i efterkrigstiden. 1947 gjordes en författningsändring som innebar att monarkin återinfördes, men att tronen skulle stå vakant fram till general Francos dödsdag. Franco dog 1975 och Juan Carlos av Bourbon kom då till makten och kunde påbörja en demokratisering av Spanien.
Administrativ indelning
Spanien är indelat i 50 provinser, grupperade till 17 autonoma regioner och två autonoma städer med en hög grad av självständighet.
Autonoma regioner
Spanien är en federation av 17 autonoma regioner (comunidades autónomas) och 2 autonoma städer (ciudades autónomas; Ceuta och Melilla).
- Andalusien (Andalucía)
- Aragonien (Aragón)
- Asturien (Principáu d'Asturies på asturiska/Principado de Asturias på spanska )
- Balearerna (Illes Balears på katalanska /Islas Baleares på spanska )
- Baskien (Euskadi på baskiska/País Vasco på spanska )
- Extremadura
- Galicien eller Galiza
- Kanarieöarna (Islas Canarias)
- Kantabrien (Cantabria)
- Kastilien-La Mancha (Castilla-La Mancha)
- Kastilien-Leon (Castilla y León på spanska/Castiella y Llión på asturiska )
- Katalonien (Catalunya på katalanska/Cataluña på spanska/ Catalunha på aranesiska)
- La Rioja
- Madrid
- Murcia
- Navarra (Nafarroa på baskiska/Navarra på spanska )
- Valencia (Comunitat Valenciana på valenciano (katalanska) /Comunidad Valenciana på spanska)
Spaniens grundlag erkänner historiska nationaliteter, men ger dem ingen speciell status. Navarra och Baskien har ett särskilt momssystem.
Provinser
Huvudartikel: Spaniens provinser
Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Sjävständiga regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De självständiga regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.
Översjöiska besittningar
Det finns också fem platser med spansk överhöghet (plazas de soberanía) längs den Afrikanska kusten: städerna Ceuta och Melilla administeras som autonoma städer, ett mellanting mellan städer och kommuner; öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera är under direkt spansk administration.
Kanarieöarna, Ceuta och Melilla, räknas inte officiellt som historiska kommuner, men åtnjuter ändå speciell status.
Se även
- Lista över regeringschefer i Spanien
- Lista över monarker i Spanien
- Spaniens politik
- Spanien (styrelseskick)
Kategori:Spanien
Kategori:Europas länder
fiu-vro:Hispaania
ja:スペイン
ko:에스파냐
ms:Sepanyol
simple:Spain
th:ประเทศสเปน
zh-min-nan:Se-pan-gâ
Andorra
Andorra är en liten stat i Pyrenéerna i sydvästra Europa, på gränsen mellan Spanien och Frankrike.
Landet är det enda i världen med katalanskan som enda officiella språk. Styrelseformen är unik; rollen som statsöverhuvud delas av Frankrikes president och den spanske biskopen av Urgel.
Historia
Efter slaget vid Poitiers 732 kunde frankerna gå söderut och erövrade under Karl den store efter år 795 territorium mellan floden Ebro och Barcelona, Spanska Mark. Efter 865 delades området upp i flera grevskap. Enligt tradition fick biskopen av Urgel i Katalonien det av den frankiske kungen Ludvig den fromme år 819. År 1278 fick biskopen dela det med greven av Foix på Pyrenéernas norra sida. År 1607 övergick grevens rättigheter till den franske kungen, då Henrik IV av Frankrike.
1933 hölls det första allmänna valet men med begränsad rösträtt. Sedan 1993 har Frankrikes president och biskopen av Urgel endast formella uppgifter och samma år blev Andorra medlem av FN och Europarådet. Med den nya författningen från 1993 leds Andorra av ett parlament, generalrådet, som utser regeringen.
Demografi
Andorraner utgör en minoritet i sitt eget land, enbart 33% av invånarna är av andorranskt ursprung. Den största gruppen utomandorraner är spanjorer, som utgör 43% av befolkningen. Även portugiser (11%) och fransmän (7%) utgör minoriteter i landet. Resterande tillhör andra nationaliteter.
Det enda officiella språket är katalanska, som talas i de katalanska områdena i närheten, exempelvis den spanska autonoma regionen Katalonien, med vilken Andorra delar många andra kulturella drag. Även om katalanska är enda officiella språket talas både franska, portugisiska och spanska i landet. Romersk katolicism är den största religionen.
Geografi
Andorra ligger i östra Pyrenéerna, och består därför främst av ojämn bergsterräng, och landet har en medelhöjd över havet på 1 996 meter. Högsta punkten är Coma Pedrosa på 2 946 meters höjd. Den bergiga terrängen genomskärs av tre smala dalar, som i Y-form kombineras i Valira floden, som vid Andorras lägsta punkt, 870 meter över havet, fortsätter in i Spanien.
Andorra har ett tempererat klimat, snarlikt med landets grannar, men dess högre altitud gör att snö är något vanligare under vintern, och att somrarna är något kyligare.
Med en yta på 468 km² är det ett av världens minsta länder.
km²
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa stater
Kategori:Andorra
fiu-vro:Andorra
ja:アンドラ
ko:안도라
ms:Andorra
simple:Andorra
th:ประเทศอันดอร์รา
zh-min-nan:Andorra
Italien
Italien (på italienska Italia eller officiellt Repubblica Italiana) är en republik i södra Europa bestående av en stövelformad halvö, den Apenninska halvön, området närmast norr om denna halvö samt öarna Sardinien och Sicilien i Medelhavet. I norra Italien ligger bergskedjan Alperna, och där gränsar landet till Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien. De självständiga staterna Vatikanstaten och San Marino är enklaver och ligger inom Italiens gränser.
Historia
Huvudartikel: Italiens historia
Italien blev en nation 1861 när halvöns stadsstater tillsammans med Sardinien och Sicilien enades under kung Viktor Emanuel II. Det parlamentariska styret försvann under det tidiga 1920-talet, då Benito Mussolini etablerade en fascistisk diktatur. Hans förödande allians med Nazityskland ledde till att Italien besegrades i andra världskriget. 1946 ersattes monarkin med en republik. I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med en andra. Italien är en av Natos och EU:s (EEC:s) ursprungliga medlemmar.
Klimat och miljö
I Italien råder medelhavsklimat utom längst i norr, där klimatet är alpinskt och i söder där det är hett och torrt. I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar.
Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten och att hanteringen av det industriella avfallet är undermålig. Över 78% av energiproduktionen sker med fossila bränslen och drygt 18% av vattenkraft. Utöver detta importeras en stor mängd energi.
Ekonomi
Italien har en diversifierad industriell ekonomi med ungefär samma storlek, totalt och per capita, som Frankrike och Storbritannien. Den norra delen av landet är industriellt välutvecklad, och domineras av privata företag, medan södra Italien är mer beroende av jordbruk och har en arbetslöshet på cirka 20%. Den största delen av industrins råvarubehov och mer än 75% av energin importeras.
Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har Italien fört en ekonomisk åtstramningspolitik för att motsvara kraven för medlemskap i EMU och både inflationen och räntorna har sänkts.
Kommunikation
Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket välutbyggt i Italien. Det var också i Italien som världens allra första motorväg byggdes. Idag finns det motorvägar som når till de flesta större städer i landet och standarden på motorvägarna är hög. Övriga vägar är däremot inte lika väl utbyggda och kan många gånger vara smala och slingriga.
Järnvägarna i Italien är även dessa är välutbyggda. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Italien och de flesta banor är dessutom elektrifierade. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg.
Diverse fakta
- Högsta punkt: Monte Bianco de Courmayeur, 4 748 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kol, kvicksilver, zink, marmor, asbest, naturgas, fisk, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 41,4 år (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 79,5 år (2004)
- Religiös tillhörighet: övervägande katoliker, men även grupper av protestanter, judar och muslimer
- Språk: italienska (officiellt språk), tyska (vissa delar av regionen Trentino-Alto Adige är tysktalande), franska (en liten fransktalande minoritet i regionen Valle d'Aosta), slovenska (slovensk-talande minoritet i området kring Trieste-Gorizia)
- Nationaldag: Republikens dag 2 juni
Administrativ indelning
Huvudartikel: Italiens regioner och provinser
Italien är indelat i 20 regioner, vilka är indelade i totalt 103 provinser. Provinserna består i sin tur av sammanlagt fler än 8 000 kommuner.
Se även
- Fascismen i Italien
- Mezzogiorno
Kategori:Europas länder
Kategori:Italien
als:Italien
fiu-vro:Itaalia
ja:イタリア
ko:이탈리아
ms:Itali
simple:Italy
th:ประเทศอิตาลี
zh-min-nan:Italia
Schweiz
Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.
Historia
Huvudartikel: Schweiz historia
Geografi
Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.
Kantoner
Huvudartikel: Schweiz kantoner
300px
Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.
Regioner
Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais
Natur
Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.
Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.
Klimat
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.
Berg
medelhavsklimat
Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..
Floder
Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)
Sjöar
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.
Städer
Demografi
300px
Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).
Politik
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)
Landet har haft flest folkomröstningar i världen.
Styrelseskick
Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.
Den schweiziska konstitutionen
Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.
Federalism
I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.
De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.
En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.
Rösträtt
Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.
Förbundsförsamlingen
Huvudartikel: Förbundsförsamlingen
Ständerrådet
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet
Nationalrådet
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.
Förbundsrådet
Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)
Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.
President
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande.
Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter
Ekonomi
Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.
Utbildning
Kultur
Världsarv
- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio
Externa länkar
- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse]
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz
als:Schweiz
ja:スイス
ko:스위스
ms:Switzerland
simple:Switzerland
th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์
zh-min-nan:Sūi-se
Tyskland
Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna.
Tyskland är en av de stater som grundade EU.
Historia
Huvudartikel: Tysklands historia
Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland.
Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland).
Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.
Infrastruktur
Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland.
Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen.
Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.
Ekonomi och industri
Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.
Kända tyska företag
Geografi
Lufthansa
Natur
Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer.
Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet.
Zugspitze
Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale.
Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.
Delstater
Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land).
Se Tysklands förbundsländer.
Städer
Se Lista över tyska storstäder
Politik
Lista över tyska storstäder]
Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition.
CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen.
Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.
Tysk utrikespolitik efter 1945
Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963.
Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN.
De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland
Styrelseskick
Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade.
Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.
Utbildning
Grundskola
Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.
Högre utbildning
Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.
Massmedia
Tidningar
Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).
Television
Huvudartikel: Television i Tyskland
Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter.
Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix.
Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland
- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR)
Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.
Massmedia i DDR
DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)
Kultur
Musik
Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.
Tysk musik efter andra världskriget
Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole.
Nicole]
Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan").
På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen.
I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.
Tysk teater
Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.
Tysk film
Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget.
Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl.
Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film.
Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget.
Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945.
En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts.
Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival.
I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland.
Länkar
- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark]
Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl
Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta
Världsarv
- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,
|
- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg
|
Idrott
Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee.
Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993.
2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll.
Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher
Externa länkar
- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska)
Kategori:Europas länder
Kategori:Tyskland
als:Deutschland
fiu-vro:S'aksamaa
ja:ドイツ
ko:독일
ms:Jerman
roa-rup:Ghirmânii
simple:Germany
th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี
zh-min-nan:Tek-kok
Luxemburg
----
Luxemburg (franska: Luxembourg; tyska: Luxemburg; luxemburgska: Lëtzebuerg) är ett storfurstendöme beläget vid skärningspunkten mellan Belgien, Tyskland och Frankrike. Landet var en av de sex ursprungliga medlemmarna i EEG (senare EG och EU). Luxemburg räknas som världens minsta helt oberoende stat.
Historia
Luxemburg grundades som politisk enhet 963, och blev storfurstendöme 1815 under nederländsk överhöghet. Sedan Belgien blivit självständigt från Nederländerna förlorade Luxemburg mer än halva sitt territorium till denna nya stat 1839. I gengäld blev den politiska självständigheten större, och 1867 var Luxemburg en suverän stat.
Demografi
Folkspråket luxemburgiska är nära besläktat med tyskan, men så gott som alla luxemburgare talar både tyska och franska. De flesta invånarna är romerska katoliker.
Politik
Luxemburg är en konstitutionell monarki
Administrativ indelning
Luxemburg är indelat i tre distrikt som i sin tur består av tolv kantoner.
- Luxemburg
- Capellen
- Esch-sur-Alzette
- Luxemburg
- Mersch
- Diekirch
- Clerf
- Diekirch
- Redingen
- Vianden
- Wiltz
- Grevenmacher
- Echternach
- Grevenmacher
- Remich
Karta
Remich
Kategori:Luxemburg
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa stater
als:Luxemburg
ja:ルクセンブルク
ko:룩셈부르크
ms:Luxembourg
simple:Luxembourg
th:ประเทศลักเซมเบิร์ก
zh-min-nan:Luxembourg
Eu-Eu-, klassiskt grekiskt prefix med betydelsen "rik" eller "god".
Exempel på ord
- eufonium
- eutrof
- eukaryot
Kategori:Prefix
Kelter
Historiskt används kelter för att beteckna en lång rad besläktade folkstammar av indoeuropeiskt ursprung med utbredning över större delen av nordvästra Europa, samt delar av den Iberiska halvön, Balkan, och Mindre Asien kring årtusendet före vår tideräkning och framåt. (Se karta.)
I modern tid kan kelter eller keltisk användas om olika etniska grupper på Irland, i Wales, Skottland, Bretagne, Cornwall och i Spanien (Galicien).
Klassificering
Idag anser den arkeologiska vetenskapen att det är osäkert hur väl sammanhållen den keltiska kulturen verkligen var, och ifall det existerade en kulturell gemenskap mellan de folk som i antika grekiska och romerska texter kallas för kelter eller om detta är en modern efterhandskonstruktion.
Definitionen på om ett folkslag räknas till kelterna eller ej, utgår ifrån den språkliga tillhörigheten. Det finns en rad historiska keltiska språk, varav en del talas än idag.
Argumenten mot keltisk enhet
Det existerar en rad olika kända stammar med egna namn som av en eller annan anledning inordnats i den keltiska kulturen av historieskrivare under antiken. Vi vet att såväl greker som romare inledningsvis kallade alla folkslag i Europa norr om Alperna för kelter och alla folk norr om Balkan och Svarta Havet för skyter.
Grekerna och de tidiga romerska författarna skilde alltså till exempel inte mellan kelter och germaner. Poseidonios av Apemia (levde 2:a –1:a århundradena f.v.t.) är den förste som kallar folken som bor öster om Rhen för germaner och detta begrepp övertas sedan av bland andra Julius Caesar.
En av kritikerna till begreppet "kelter" är Simon James vid British Museum i boken The Atlantic Celts - Ancient People Or Modern Invention?. Ett av hans huvudsakliga argument är att kelt är ett modernt begrepp, se vidare kelticism.
Argumenten för keltisk enhet
Vi kan alltså inte ta för givet att det verkligen finns något som verkligen svarar mot begreppet kelter under antiken. Det finns dock en del tecken som tyder på att de stammar vi vet existerade hade en välutvecklad sammanhållning och medvetenhet om en kulturell gemenskap mellan stammarna. Till exempel är de språkliga likheterna mellan vitt skilda delar av utbredningsområdet påtagliga. Eusebius Hieronymus identifierade på 300-talet att folket som bodde i Galatien i Mindre Asien talade samma keltiska dialekt som han | | |
