:: wikimiki.org ::
| Fribourg (kanton) |
Fribourg (kanton)
Fribourg, kanton i sydvästra Schweiz.
Geografi
Fribourg gränsar i söder och väster till Vaud samt Bern i öst. Fribourg har även ett antal exklaver i Vaud.
Indelning
Fribourg är indelat i 7 distrikt:
- Sarine - fransk- och tyskspråkig
- Sense - tyskspråkig
- Gruyère - franskspråkig med en tyskspråkig kommun (Jaun)
- Lac - fransk- och tyskspråkig
- Glâne - franskspråkig
- Broye - franskspråkig
- Veveyse - franskspråkig
Fribourg är indelat 182 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Fribourg
Kategori:Schweiz kantoner
Kategori:Fribourg - kanton
als:Kanton Freiburg
Kanton:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou.
Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner
Kategori:Regionala politiska indelningar
Schweiz
Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.
Historia
Huvudartikel: Schweiz historia
Geografi
Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.
Kantoner
Huvudartikel: Schweiz kantoner
300px
Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.
Regioner
Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais
Natur
Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.
Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.
Klimat
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.
Berg
medelhavsklimat
Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..
Floder
Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)
Sjöar
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.
Städer
Demografi
300px
Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).
Politik
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)
Landet har haft flest folkomröstningar i världen.
Styrelseskick
Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.
Den schweiziska konstitutionen
Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.
Federalism
I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.
De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.
En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.
Rösträtt
Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.
Förbundsförsamlingen
Huvudartikel: Förbundsförsamlingen
Ständerrådet
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet
Nationalrådet
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.
Förbundsrådet
Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)
Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.
President
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande.
Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter
Ekonomi
Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.
Utbildning
Kultur
Världsarv
- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio
Externa länkar
- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse]
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz
als:Schweiz
ja:スイス
ko:스위스
ms:Switzerland
simple:Switzerland
th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์
zh-min-nan:Sūi-se
BernDenna artikel handlar om staden Bern. För kantonen Bern, se Bern (kanton).
----
Bern (kanton)
Bern är huvudstad i förbundsrepubliken Schweiz och kantonen Bern. Staden har 127 000 och är den fjärde största staden i landet efter Zürich, Geneve och Basel. Bern är främst tyskspråkigt.
Världsarv
- Gamla staden i Bern.
Kategori:Bern - kanton
Kategori:Schweiz kantonshuvudstäder
Kategori:Europas huvudstäder
Kategori:Orter i Schweiz
als:Bern
ja:ベルン
Exklav
Exklav är en del av en stats territorium som saknar landförbindelse med resten av staten.
Öar räknas ej som exklaver. Det finns ett nära samband mellan enklav och exklav men ett territorium kan vara det ena utan att vara det andra. Kaliningrad är en exklav men ej en enklav; Lesotho är en enklav men ej en exklav. Västberlin var i praktiken, dock ej de jure, en enklav och exklav till Västtyskland.
Exklaver
- Cabinda (Angola), omgivet av Demokratiska republiken Kongo och Republiken Kongo
- Ceuta och Melilla (Spanien), omgivna av Marocko
- Gibraltar (Storbritannien), omgivet av Spanien
- Kaliningrad (Ryssland), omgivet av Litauen och Polen
- Büsingen (Tyskland), omgivet av Schweiz
- Campione d'Italia (Italien), omgivet av Schweiz
- Jungholz (Österrike), omgivet av Tyskland
- Baarle-Hertog (Belgien), omgivet av Nederländerna
- Llivia (Spanien), omgivet av Frankrike
- Vennbahn-exklaverna (Tyskland), omgivna av Belgien
- Nakhitjevan (Azerbajdzjan), Omgivet av Armenien, Turkiet och Iran
Historiska exklaver
- Västberlin, tillhörde formellt de allierade västmakterna, var i praktiken en del av Västtyskland, men omgavs av Östtyskland
- Västberlinsexklaverna (t ex Steinstücken, Wüste Mark, Böttcherberg-exklaverna, Fichtewiesen och Erlengrund), tillhörde formellt någon av de allierade västmakterna, i praktiken Västtyskland, men omgavs av Östtyskland
- Östberlinsexklaverna, tillhörde Östtyskland men omgavs av Västberlin
- Ostpreussen
- Verenahof, tillhörde Västtyskland men omgavs av Schweiz
Exklaver som även är enklaver
- Baarle-Hertog (Belgien), omgiven av Nederländerna
- Llivia (Spanien), omgiven av Frankrike
Se även
- Enklav
Kategori:Geografi
DistriktDistrikt, term som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk helhet.
Kategori:Lokala politiska indelningar
Sense (distrikt, CH-FR)
Sense, distrikt i kantonen Fribourg, Schweiz.
Geografi
Indelning
Sense är indelat i 19 kommuner:
- Alterswil
- Brünisried
- Düdingen
- Giffers
- Bösingen
- Heitenried
- Oberschrot
- Plaffeien
- Plasselb
- Rechthalten
- St. Antoni
- St. Silvester
- St. Ursen
- Schmitten
- Tafers
- Tentlingen
- Ueberstorf
- Wünnewil-Flamatt
- Zumholz
Kategori:Fribourg - kanton
Gruyère (distrikt, CH-FR)
Gruyère är ett distrikt i kantonen Fribourg, Schweiz. Därifrån kommer den schweiziska gruyèreosten.
Geografi
Indelning
Gruyère är indelat i 31 kommuner:
Kategori:Fribourg - kanton
Jaun (kommun, CH-FR)
Jaun, kommun i distriktet Gruyère, Fribourg, Schweiz.
Glâne (distrikt, CH-FR)
Glâne, distrikt i kantonen Fribourg, Schweiz.
Geografi
Indelning
Glâne är indelat i 28 kommuner:
Kategori:Fribourg - kanton
Broye (distrikt, CH-FR)
Broye, distrikt i kantonen Fribourg, Schweiz.
Geografi
Indelning
Broye är indelat i 43 kommuner:
Kategori:Fribourg - kanton
KommunEn kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.
Se även
- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar
Externa länkar
- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund]
Kategori:Politik
Kategori:Svensk politik
nb:Kommune
Kategori:Fribourg - kantonKategori:Schweiz kantoner Antonino de ForciglioniSaint Antoninus (Antonio Pierozzi, also called De Forciglioni) (March 1, 1389-May 2, 1459), archbishop of Florence, was born at that city on March 1, 1389. He entered the Dominican order in his 16th year, and was soon entrusted, in spite of his youth, with the government of various houses of his order at Cortona, Rome, Naples and Florence, which he laboured zealously to reform.
He was consecrated archbishop of Florence in 1446, and won the esteem and love of his people, especially by his energy and resource in combating the effects of the plague and earthquake in 1448 and 1453. He died on May 2 1459, and was canonized by Pope Adrian VI in 1523. His feast is annually celebrated on the May 13.
Antoninus had a great reputation for theological learning, and sat as papal theologian at the council of Florence (1439). Of his various works, the list of which is given in Quétif-Echard, De Scriptoribus Ord. Praedicat., i. 818, the best-known are his Summa theologica (Venice, 1477; Verona, 1740) and the Summa confessionalis (Mondovi, 1472), invaluable to confessors.
Because of his small stature, he was also called 'Little Antony' (Antonino).
External links
[http://www.ewtn.com/library/MARY/STANTONI.htm Saint Antoninus in The Lives or the Fathers, Martyrs and Other Principal Saints]
References
- Bolland, Acta Sanctorum, i.
- U. Chevalier, Rep. des. s. hist. (1905), pp. 285-286.
-
wakacje last minute egipt ruletka venice luxury hotels hosting
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
List of British regional nicknames
As with most countries, the United Kingdom has many nicknames for residents of its cities and regions. For example, residents of Liverpool are referred to as Liverpudlians or Scousers. Some of these names are a badge of pride, in other cases they can be considered offensive.
; Bristol : Brizzle
; Birming
|
Binyomin
In the Old Testament, Benjamin (בִּנְיָמִין Literally "Son of right", generally taken to mean "Son of my right hand" but in some Rabbinical traditions "Son of the right side of the body" or "Son of the south", Standard Hebrew Binyamin, Tiberian Hebrew Binyāmîn) is the younger son of
|
François Marie Daudin
François Marie Daudin (March 25, 1774 – 1804) was a French zoologist.
Daudin wrote Traite elementaire et complet d'Ornithologie (Natural History of Birds) (1800), and Histoire naturelle, générale et particulière des reptiles (Natural History of Reptiles) (1802–03, 8 volumes). This latter work contained descriptions of 517 species, some for the fi
|
Yakuv
:This is an article about the bibilical patriarch Jacob. For other uses of the name, see Jacob (disambiguation).
Jacob (disambiguation), 1855]]
Jacob or Ya'akov, (יַעֲקֹב "Holder of the heel", Standard Hebrew Yaʿaqov, Tiberian Hebrew Yaʿăqōḇ; Jacob (disambiguation).
Jacob (disambiguation), 1855]]
Jacob or Ya'akov, (יַעֲקֹב "Holder of the heel", Standard Hebrew Yaʿaqov, Tiberian Hebrew Yaʿăqōḇ; Hebrew עֵשָׂו, Standard Hebrew ʿEsav, Tiberian Hebrew ʿĒśāw) is the son of Isaac and Rebekah and the older twin brother of Jacob in the biblical Book o
|
Eisof
Esau (Hebrew עֵשָׂו, Standard Hebrew ʿEsav, Tiberian Hebrew ʿĒśāw) is the son of Isaac and Rebekah and the older twin brother of Jacob in the biblical Book o
|
Rivkoh
Rebekah or Rivka (רִבְקָה "One who enchants men with her beauty", "Captivating", "Noose" or "Snare", Standard Hebrew Rivqa, Tiberian Hebrew Riḇqāh) was a biblical matriarch and the wife of Isaac. Her story is told in the Book of Genesis.
Rebekah was the mother of the twins Esau and
|
Rivko
Rebekah or Rivka (רִבְקָה "One who enchants men with her beauty", "Captivating", "Noose" or "Snare", Standard Hebrew Rivqa, Tiberian Hebrew Riḇqāh) was a biblical matriarch and the wife of Isaac. Her story is told in the Book of Genesis.
Rebekah was the mother of the twins Esau and
|
Rifkoh
Rebekah or Rivka (רִבְקָה "One who enchants men with her beauty", "Captivating", "Noose" or "Snare", Standard Hebrew Rivqa, Tiberian Hebrew Riḇqāh) was a biblical matriarch and the wife of Isaac. Her story is told in the Book of Genesis.
Rebekah was the mother of the twins Esau and
|
|
