:: wikimiki.org ::

Guarda (kommun, CH-GR)

Guarda (kommun, CH-GR)

Guarda, kommun i distriktet Inn, Graubünden, Schweiz. Kategori:Graubünden - kanton

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.

Se även

- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Externa länkar

- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund] Kategori:Politik Kategori:Svensk politik nb:Kommune

Inn (distrikt, CH-GR)

Inn, distrikt i kantonen Graubünden, Schweiz.

Geografi

Indelning

Inn är indelat i 4 kretsar och 18 kommuner:

Krets	Kommun
Ramosch	Ramosch
	Samnaun
	Tschlin
Suot Tasna	Ftan
	Scuol
	Sent
Sur Tasna	Ardez
	Guarda
	Lavin
	Susch
	Tarasp
	Zernez
Val Müstair	Fuldera
	Lü
	Müstair
	Sta. Maria in Val Müstair
	Tschierv
	Valchava

Kategori:Graubünden - kanton als:Inn (Bezirk)

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Catégorie:Naissance en 543

wakacje jastrz�bia g�ra Doda i Virgin piesni cheap tickets Hotel Genoa

:: RELATED NEWS ::

Ejaan Jawa Timuran
Ejaan Jawa Timuran pada karo Ejaan Jawa Baku, mung carane maca ana sing beda sethithik. Conto2 : Ing Ejaan Jawa Baku tulisan ‘pitik’ diwaca ‘”piték”’. Cara Jawa Timuran iku diwaca “péték”. Ing Ejaan Jawa Baku tulisan ‘gunung’ diwaca ‘”gunóng”’. Cara Jawa Timuran iku diwaca “gónóng”. Ing Ejaan Jawa Baku tulisan ‘mulih’ diwaca ‘mulé

Ejaan Jawa Kulonan
Ejaan basa Jawa Kulonan beda banget karo Ejaan Jawa Baku lan pada karo ejaan basa Indonesia. Aksara ‘a’ mung bisa diwaca a. Beda karo Ejaan Jawa Baku, aksara a bisa diwaca a, e, utawa o-jawa. Aksara ‘u’ mung bisa diwaca u. Beda karo Ejaan Jawa Baku, aksara u bisa diwaca u utawa ö. Aksara ‘i’ mung bisa diwaca i. Beda karo Ejaan Jawa Baku, aksara i bisa diwaca i utawa

Banyumas

Mangga Kapurih Ugi Mriksani

- Daftar Daerah Tingkat II
- Gethuk goreng category:Daerah Tingkat II Nuwun sewu sedulur. Nyong jan kepengin banget ngisi informasi ngenani Banyumas, ning wektune urung ana. Kiye tek copy sekang web site Banyumasan yakuwe : http://groups.yahoo.com/group/banyumas/ Mengko ari ana wektu arep tek up-date tek terjemahaken basa Banyu

Ejaan-O
Ejaan-O iku jalaran ana konflik antarane Ejaan Jawa Baku karo Ejaan bahasa Indonesia sebab kanggone bahasa Indonesia aksara ‘a’ mung bisa diwaca a. Dadi nek tembung2 Jawa dilebokke ing ukara basa Indonesia, aksara ‘a’ sing kudune diwaca o-jawa dadi diwaca a. Mula seka kuwi ana pemrayoga supaya jeneng2 wong lan papan2 ditulis nganggo ejaan-O. Ejaan-O iku nulis aksara 'a' sing kudune diwaca o-jowo nganggo aksara 'o'. Conto : jeneng Susilo Bambang Yudhoyono nek ditu

Ejaan bahasa Indonesia medok
Cara maca Ejaan Jawa Baku, yaiku aksara i bisa diwaca é lan aksara u bisa diwaca ö nuwuhke Ejaan bahasa Indonesia medok. Sebab kanggone basa Indonesia aksara ‘i’ mung bisa diwaca ‘i’. Aksara ‘u’ mung bisa diwaca u. Conto2 : Tembung ‘daun’ diwaca ‘daóón’. Makin dadi makéén, sulit dadi suléét, tidur dadi tidóór, namun dadi namóón, kambing dadi kambééng, belum dadi belóóm. Lan seteruse. Akeh-akehe sing ngeja medok ngene iki wong Jawa utamane g

Ejaan Anyaran
Éjaan Anyar iki anggitané Ki S. Brotosumarto (S@Brotosumarto.com) lan wés dhadhi imbal wacono suwé éng milis2 boso Jowo : http://groups.yahoo.com/group/jawa. Bédho karó Ejaan Jawa Baku séng sifaté fonemis yoiku sak brayat uni dhiwènèhi sak simbol, ejaan anyar iki sipaté fonetis yoiku sak uni sak simbol. Éng Ejaan Jawa Baku sawijinéng aksoro biso dhiwoco pirang uni, yoiku : Aksoro �