:: wikimiki.org ::

Harriet Quimby

Harriet Quimby

Harriet Quimby, född 11 maj 1875 i Kinderhook Township, Michigan, USA, död 1 juli 1912. Hon arbetade som reporter för en rad amerikanska tidskrifter. Efter 33 flyglektioner erhöll hon den 1 augusti 1911 sitt flygcertifikat, som den första kvinnan i USA. Quimby var också den första kvinnan som flög över Engelska kanalen, den 16 april 1912, från Dover i England till Hardclat norr om Calais i Frankrike. Hon valde dock ett dåligt tillfälle för sin bedrift, för medan hennes lilla Louis Blériot-plan arbetade sig över kanalen, exploderade en annan nyhet från ett annat hav över hela världen. Titanic, det största och ståtligaste passagerarfartyget någonsin, hade kolliderat med ett isberg och gått till Atlantens botten. Quimbys bedrift kom helt i skuggan och tre månader senare flög hon ihjäl sig utanför Boston i USA, där hon deltog i en luftcirkus. Quimby

1875

Händelser

- 27 januari - Svenska Teatern i Stockholm grundas.
- 11 maj - Sveriges justitieminister Edvard Carleson avgår och efterträds av Louis De Geer d.ä.
- 30 oktober - Stockholms brandkår inrättas.
- 14 november
- Betty Persson avlägger Sveriges första kvinnliga studentexamen.
- En stor järnvägsolycka inträffar vid Lagerlunda i Östergötland, när två tåg (med loken Svea och Einar) krockar med varandra. 9 personer dödas.
- En svensk hälsovårdsstadga införs och innebär bland annat att hushållsavfall ska kastas i tunnor istället för gropar.
- Den svenska riksdagen beslutar att införa metersystemet med en övergångsperiod fram till 1888.
- Första delen av den äldre upplagan av uppslagsverket Nordisk familjebok utkommer.
- Ett reglemente för prostituerade utfärdas i Stockholm.
- I Sverige genomförs en Ni-reform. Alla skall i fortsättningen tilltalas med "Ni", inte titel, som tidigare.
- Alfred Nobel uppfinner spränggelatinet.
- Norge ansluter sig till guldmyntfoten.

Födda

- 12 januari - Marika Stiernstedt, svensk författare.
- 14 januari
- Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, statsminister augusti-september 1932, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932-1935.
- Albert Schweitzer, tysk teolog, bibelforskare, musiker, läkare och missionär, mottagare av Nobels fredspris.
- 20 januari - Henrik Sjöberg, svensk friidrottare.
- 22 januari - D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
- 1 mars - Hugo Lundström, svensk skådespelare.
- 7 mars - Maurice Ravel, fransk pianist och kompositör.
- 21 april - Johan Eklöf, svensk skådespelare.
- 10 maj - Eugen Schauman, finländsk student och aktivist.
- 6 juni - Thomas Mann, tysk författare.
- 17 juni - Göta Klintberg, svensk skådespelare.
- 23 juni - Carl Milles, svensk skulptör.
- 28 juni - Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
- 8 augusti - David Knudsen, norsk skådespelare.
- 26 augusti - Olof Winnerstrand, svensk skådespelare.
- 1 september - Edgar Rice Burroughs, amerikansk författare, Tarzan.
- 3 september - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
- 22 september - Carl Grimberg, svensk historiker.
- 9 oktober - Grazia Deledda, italiensk författare, nobelpristagare 1926.
- 12 oktober - Aleister Crowley, engelsk ockultist.
- 17 oktober - Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
- 27 oktober - Zara Backman, svensk skådespelare.
- 9 november - Helge Kihlberg, svensk dansare och skådespelare.
- 19 november - Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
- 25 november - Einar Fröberg, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
- 12 december - Gerd von Rundstedt, tysk generalfältmarskalk.
- Fredrik Ljungström, svensk uppfinnare.

Avlidna

- 17 februari - Fredrik Vilhelm August Argelander, astronom.
- 22 februari
- Camille Corot, fransk landskaps- och porträttmålare.
- Charles Lyell, brittisk geolog.
- 25 mars - Johannes Magnusson , svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.
- 3 juni - Georges Bizet, fransk kompositör.
- 4 augusti - Hans Christian Andersen, dansk författare.
- 19 oktober - Charles Wheatstone, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
- 25 december - Tom Morris Jr, skotsk golfspelare. Kategori:Årtal Kategori:1870-talet ko:1875년 ms:1875 simple:1875 th:พ.ศ. 2418

Michigan

Michigan, delstat i norra USA.

Städer

- Detroit - ca 911 000 (2003)
- Grand Rapids - 196 000
- Warren - 136 000
- Sterling Heights - 126 000
- Flint - 120 000
- Lansing - 118 000
- Ann Arbor - 114 000
- Dearborn - 97 000

Kända personer födda i Michigan

- William Boeing Sr, flygplanstillverkare
- Ralph Bunche, diplomat, nobelpristagare
- Roger Chaffee, astronaut
- Alice Cooper, musiker
- Francis Ford Coppola, filmregissör
- Edna Ferber, författare
- Gerald Ford, president nr 38
- Henry Ford, industrialist
- Bill Haley, rocksångare (men växte upp i Pennsylvania)
- Betty Hutton, skådespelerska
- Earvin "Magic" Johnson, basketspelare
- John H Kellog, kirurg, hälsoprofet
- Charles Lindbergh, flygpionjär
- Madonna, sångerska
- Michael Moore, regissör, författare
- Pontiac, indianhövding
- Iggy Pop, musiker
- Sugar Ray Robinson, boxare
- Diana Ross, sångerska
- Tom Selleck, skådespelare
- Stevie Wonder, sångare
- Malcolm X, medborgarrättsaktivist

Sport

Professionella lag i de högsta ligorna
- NFL - amerikansk fotboll
- Detroit Lions
- NBA - basketboll
- Detroit Pistons
- NHL - ishockey
- Detroit Red Wings
- MLB - baseball
- Detroit Tigers Kategori:USA:s delstater Kategori:Michigan ja:ミシガン州 ko:미시간 주

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även

- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar

- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:Akronymer Kategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

1912

Händelser

- 1 januari - Kinas första president Sun Yat-sen tvingas avträda till förmån för överbefälhavaren Yuan Shikai.
- 6 januari - New Mexico blir den 47:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 8 januari – African National Congress (ANC) bildas i Sydafrika.
- 14 januari - I opposition mot beslutet att inställa byggandet av pansarbåten startar kyrkomannen Manfred Björkquist en svensk insamling för en sådan.
- 15 januari - Sven Hedins inlägg i den svenska försvarsfrågan, Ett varningsord, utkommer och sprids i en miljon exemplar.
- 18 januari - Robert Falcon Scott anländer till Sydpolen (en månad efter Amundsen).
- 22 januari - August Strindberg uppvaktas på sin 63-årsdag av 10.000 personer i ett fackeltåg utanför hans bostad. Han får ett alternativt Nobelpris efter en insamling.
- 26 januari - Ännu en insamling, Svenska pansarbåtsföreningen, bildas.
- 14 februari - Arizona blir den 48:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 23 februari - Femårige Karl Gunnar Åberg blir en av Carnegiefondens första hjältar då han har räddat sina syskon vid en brand.
- 2 mars - Den insamlade nationalgåvan på 45.000 kronor överlämnas till August Strindberg.
- 2 april - Den svenska regeringen lägger fram ett förslag om kvinnlig rösträtt som dock stoppas av Första kammaren.
- 14-15 april - Brittiska passagerarfartyget Titanic sjunker mellan Southampton och New York efter att ha kolliderat med ett isberg utanför Newfoundland. Omkring 130 svenskar finns med ombord, varav 90 omkommer.
- 28 april - En välgörenhetsmatiné arrangeras i Stockholm för de svenska offren i Titanickatastrofen.
- 1 maj - Alexandra Kolontaj förstamajtalar på Gärdet i Stockholm.
- 5 maj - De olympiska spelen invigs i Stockholm.
- 7 maj - Efter en nationalinsamling överlämnar Svenska pansarbåtsföreningen 17 miljoner kronor till regeringen för byggandet av pansarbåten.
- 8 maj - Riksdagen beslutar att inrätta Socialstyrelsen från 1 januari 1913.
- 18 maj - Förslaget om kvinnlig svensk rösträtt faller på Första kammarens motstånd.
- 22 maj – Den ryska dagstidningen Pravda utkommer med sitt första nummer.
- 29 maj - August Strindberg begravs varvid stora människoskaror kantar kortegevägen, trots författarens önskan om en anonym begravning i stillhet.
- 1 juni - Stockholms stadion invigs.
- 6 juni – Novarupta, en vulkan i Alaska har ett utbrott, som är ca 10 gånger så kraftigt som Mount St Helens. I historisk tid har endast utbrottet på Santorini varit kraftigare.
- 16 juni - På grund av försumlighet från en växelskötare krockar två tåg vid Malmslätt. 22 människor dör och 14 skadas.
- 6-22 juli - De olympiska spelen hålls i Stockholm.
- 27 juli - De olympiska spelen avslutas i Stockholm.
- 30 juli – Den japanske kejsaren Mutsushito avlider och efterträds av Yoshihito den nuvarande kejsarens farfar.
- 2 augusti - En svensk utredning visar att gårdfarihandeln har ökat så mycket att övrig handel lider avbräck.
- 14 augusti - Amerikanska trupper anländer till Nicaragua för att skydda amerikanska intressen från revolt.
- 16 augusti - Det första svenska flygfotografiet presenteras.
- 29 augusti – Philips glödlampsfabrik startar sin verksamhet i Eindhoven.
- 1 oktober - Montenegro förklarar Osmanska riket krig. De tre övriga allierade i Balkanförbundet (Bulgarien, Serbien och Grekland) ger Osmanska riket ultimatum att ge Montenergro självstyre.
- 8 oktober - Då Osmanska riket vägrar tillmötesgå Balkanförbundets ultimatum utbryter första Balkankriget mellan Osmanska riket på ena sidan och Bulgarien, Serbien, Montenegro och Grekland på den andra.
- 16 november - Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) bildas på initiativ av Rickard Sandler.
- 28 november – Albanien förklarar sig självständigt från det Osmanska riket.
- 1 december - Den första etappen av inlandsbanan, Östersund-Strömsund, öppnas för trafik.
- 4 december - Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken utkommer.
- 18 december – Piltdownmannen, som sedermera visar sig vara en förfalskning, upptäcks.
- 20 december
- Anna Maria Roos läsebok Sörgården utkommer.
- Grosshandlare C.F. Liljevalchs dödsbo beslutar att anslå 500.000 kronor till byggandet av en konsthall.
- December - Genom stormaktsförmedling ingås vapenvila mellan Serbien-Bulgarien och Osmanska riket.
- Den tyske geofysikern Alfred Wegener presenterar sin teori om kontinentalförskjutningen.
- Dammsugaren Lux börjar säljas i Sverige.
- Den konservativa oppositionen angriper den svenska regeringen över sockertullar och utnämningsförfarande.
- Den obetalda ledigheten för nyblivna svenska mödrar utökas till sex veckor.
- I nyvalet till Första kammaren backar högern med 47 mandat; de frisinnade är valets största segrare.
- LO:s kongress antar industriförbundsprincipen, det vill säga att ett fackförbund inom sitt rekryteringsområde skall organisera alla arbetare på en arbetsplats eller i ett företag.
- Det första konservativa svenska riksdagspartiet, Lantmanna- och borgarepartiet, bildas genom sammanslagning av Lantmannapartiet och Nationella framstegspartiet.
- Den militära flygskolan Malmslätt grundas.
- Det första dieseldrivna fartyget börjar trafikera den Svenska Amerika Linien.
- En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det första balkankriget.

Födda

- 6 januari - Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
- 8 januari
- José Ferrer, puertoricansk skådespelare.
- Folke Hamrin, svensk skådespelare.
- 10 januari - Maria Mandel, tysk SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-1944.
- 16 januari - Frank Sundström, svensk skådespelare.
- 23 januari - Manne Grünberger, svensk skådespelare.
- 26 januari - Gösta Kjellertz, svensk sångare.
- 27 januari - Arne Naess, norsk filosof.
- 4 februari - Byron Nelson, amerikansk golfspelare.
- 5 februari - Gustaf Wallenius, svensk skådespelare.
- 6 februari - Eva Braun, Adolf Hitlers älskarinna och hustru.
- 12 februari - Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
- 13 februari - Boijan Liljeson, svensk skådespelare.
- 16 februari - Machito eg. Frank Grillo, kubansk sångare.
- 17 februari - Birgit Lennartsson, svensk skådespelare och sångerska.
- 18 februari - Bo Hederström, svensk skådespelare.
- 19 februari - Stan Kenton, amerikansk orkesterledare.
- 28 februari
- Prins Bertil, Sveriges arvfurste, hertig av Halland. Son till Gustav VI Adolf och prinsessan Margareta.
- Clara Petacci, Benito Mussolinis älskarinna.
- 14 mars
- Rolf Edberg, svensk politiker, landshövding m.m.
- Les Brown, amerikansk storbandsledare.
- 16 mars - Patricia Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru.
- 18 mars - Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och tv-producent.
- 22 mars
- Karl Malden, amerikansk skådespelare.
- Agnes Martin, amerikansk konstnär inom minimalismen.
- Per-Erik Rundquist, svensk författare och manusförfattare.
- 23 mars - Wernher von Braun tysk-amerikansk raketkonstruktör.
- 27 mars - James Callaghan, brittisk premiärminister 1976-1979.
- 1 april - Sven-Otto Lindqvist, svensk skådespelare.
- 2 april - Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.
- 7 april - Sven Bertil Norberg, svensk skådespelare.
- 8 april
- Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- Sonja Henie, norsk-amerikansk skådespelare och konståkerska, olympisk guldmedaljör.
- 15 april - Kim Il Sung, nordkoreansk diktator.
- 19 april - Glenn Seaborg, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 20 april - Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, svensk längdåkare, OS-medaljör.
- 26 april - A.E. van Vogt, science fiction-författare.
- 1 maj - Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.
- 2 maj - Marten Toonder, nederländsk serietecknare, skapade Tom Puss.
- 4 maj - Britta Brunius, svensk skådespelare.
- 7 maj - Rune Landsberg, svensk skådespelare.
- 9 maj - Pedro Armendáriz, mexikansk skådespelare.
- 14 maj - Ben Hogan, amerikansk legendarisk professionell golfspelare.
- 18 maj - Perry Como, amerikansk populärsångare och TV-idol.
- 21 maj
- Sven Melin, svensk skådespelare och sångare.
- Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare och vissångare.
- 23 maj
- Marius Goring, brittisk skådespelare.
- John Payne, amerikansk skådespelare.
- 25 maj - Herbert Wahlberg, kompositör och kapellmästare.
- 26 maj - Jay Silverheels, amerikansk skådespelare.
- 27 maj - Sam Snead, amerikansk golfspelare.
- 11 juni - William Baziotes, amerikansk konstnär.
- 23 juni - Alan Turing, engelsk matemaiker.
- 28 juni - Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent.
- 29 juni - Bertil Sjödin, svensk skådespelare.
- 30 juni - Ludwig Bölkow, tysk flygkontruktör med i utvecklingen av Me 262 det första jetjaktplanet.
- 1 juli - Volodja Semitjov, svensk journalist och manusförfattare.
- 6 juli
- Heinrich Harrer, österrikisk bergsklättrare.
- Ruth Moberg, svensk skådespelare och operasångerska(sopran).
- 11 juli - Aino Taube, svensk skådespelerska.
- 14 juli
- Woody Guthrie, amerikansk musiker.
- Per-Martin Hamberg, svensk kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent.
- 4 augusti - Raoul Wallenberg, svensk diplomat.
- 23 juli - Michael Wilding, brittisk skådespelare.
- 2 augusti - Ann Dvorak, amerikansk skådespelerska.
- 8 augusti - Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.
- 12 augusti - Feroze Gandhi, indisk politiker som var gift med Indira Gandhi.
- 13 augusti - Ben Hogan, amerikansk golfspelare.
- 15 augusti - Dame Wendy Hiller, brittisk skådespelare.
- 23 augusti - Gene Kelly, amerikansk skådespelare, dansare och koreograf.
- 25 augusti - Erich Honecker, östtysk politiker, statschef 1976-1989.
- 5 september
- John Cage, amerikansk kompositör.
- Frank Thomas, amerikansk animationsregissör, animatör och manusförfattare.
- 8 september - Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.
- 9 september - Marianne Zetterström, svensk journalist, författarinna och kåsör.
- 10 september - Basappa Danappa Jatti, tillförordnad president i Indien 1977.
- 12 september - Jacques Fath, fransk modeskapare.
- 21 september - Gösta Björling, svensk operasångare (tenor).
- 29 september
- Michelangelo Antonioni, italiensk filmregissör.
- Sture Ericson, svensk skådespelare och regissör.
- 5 oktober - Karl Hass, tysk SS-officer.
- 6 oktober - Karin Albihn, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Johannes Paulus I, född Albino Luciani, påve 26 augusti-28 september 1978.
- 21 oktober - Georg Solti, ungersk-brittisk dirigent.
- 28 oktober - Philibert Tsiranana, president av Madagaskar 1959-1972.
- 14 november - Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.
- 20 november - Otto von Habsburg, tysk politiker, europaparlamentariker 1979-1999, kronprins av Österrike-Ungern 1912-1916.
- 25 november - Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
- 26 november
- Hans Schreiber, dansk kompositör.
- Gunnar Sønstevold, norsk kompositör, arrangör av filmmusik.
- 27 november - Birgit Rosengren, svensk skådespelerska.
- 1 december - Minoru Yamasaki, amerikansk arkitekt.
- 11 december - Carlo Ponti, italiensk regissör.
- 21 december - Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelerska.
- 22 december - Lady Bird Johnson, amerikansk presidenthustru 1963-1969 (gift med Lyndon B. Johnson).
- 25 december - Tony Martin, amerikansk sångare.
- 29 december - Thore Ehrling, svensk kompositör, arrangör av filmmusik, orkesterledare och musiker.

Avlidna

- 29 januari - Herman Bang, dansk författare och journalist.
- 29 mars - John Gerrard Keulemans, nederländsk konstnär och illustratör.
- 30 mars - Karl May, tysk författare av framför allt Vilda Västern-böcker.
- 14 maj - August Strindberg, svensk författare, dramatiker och konstnär.
- 30 maj - Wilbur Wright, amerikansk flygpionjär.
- 12 juni - Frédéric Passy, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.
- 25 juni - Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
- 30 juli - Meiji, japansk kejsare 1867-1912.
- 20 augusti - William Booth, Frälsningsarméns grundare.
- 6 november - Botho von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
- 12 november - José Canalejas y Méndez, spansk ministerpresident 1912 (mördad).

Nobelpris

- Fysik - Gustaf Dalén, Sverige
- Kemi
- Victor Grignard, Frankrike
- Paul Sabatier, Frankrike
- Medicin - Alexis Carrel, Frankrike
- Litteratur - Gerhart Hauptmann, Tyskland
- Fred - Elihu Root, USA Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1912年 ko:1912년 ms:1912 simple:1912 th:พ.ศ. 2455

Engelska kanalen

Den här artikeln handlar om sundet mellan England och Frankrike. Se även Engelska kanalen (Sverige) ---- Engelska kanalen (Sverige) Engelska kanalen (engelska: English Channel) (franska: La Manche) är det sund som skiljer England från Frankrike och Atlanten från Nordsjön. Kanalen är som smalast i Doverkanalen, dvs mellan Dover och Calais där den är endast 34 km bred. Där den är som bredast är den 240 km. Det finns flera färjebolag som korsar engelska kanalen, men numera kan man även ta sig under kanalen genom kanaltunneln med EuroStar, tåget som går mellan London och Paris. Idén att bygga en tunnel under engelska kanalen härstammar från Napoleon I men med den tidens teknik var det inte möjligt att genomföra detta jättelika projekt. Engelska kanalen utgör även ett skydd för de brittiska öarna; endast två gånger har en fiendearmé lyckats ta sig över; 55 f.Kr. och 1066. De stora misslyckandena tillskrivs Filip II av Spanien 1588, Napoleon I 1805 och Adolf Hitler 1940. Dock så borde det enda hindret under antiken ha varit det svåra vädret, men tack vare kanalen och en mäktig flotta så har det moderna England (grundat av Vilhelm Erövraren på 1000-talet) kunnat stå emot i samtliga krig. Oerhört känt är Operation Overlord, de allierades invasion av Frankrike under andra världskriget som riktades över kanalen, från England. Kategori:Atlanten Kategori:Sund ja:イギリス海峡 ko:영국 해협

1912

Händelser

Födda

Avlidna

Nobelpris

Dover

Dover, ( Dubris på latin) är en hamnstad i Storbritannien i grevskapet Kent, belägen vid Doverkanalen, där Engelska kanalen är som smalast, 34 kilometer från Calais i Frankrike. 2001 hade staden 28 156 invånare eller 39 078 om man räknar hela stadsområdet. Tack vare närheten till kontinentala Europa är Dover en av Engelska kanalens mest trafikerade hamnar med 18 miljoner passagerare varje år. Dover är känt för sina vita klippor av kalk, Dovers vita klippor. Andra sevärdheter är Dover Castle med sitt nästan 2000 år gamla fyrtorn och Dover Roman Painted House. Dover Roman Painted House

Se även

- Cinque ports Kategori:Orter i Storbritannien simple:Dover

Louis Blériot

Louis Blériot, född 1 juli 1872 i Cambrai, Frankrike, död 2 augusti 1936 Blériot flög 25 juli 1909 i ett egenkonstruerat flygplan (s.k. monoplan, Blériot II) med en 23 hk Anzani-motor, över Engelska kanalen, från Les Baraques nära Calais i Frankrike till en äng vid Dover Castle i England. Han blir därmed den förste som flyger mellan Frankrike och England. Flygturen påbörjades kl. 04.41 och tog 43 minuter och Blériot vann därmed det pris på 1.000 pund som den engelska dagstidningen Daily Mail hade erbjudit till den förste som lyckades flyga över Engelska kanalen. Blériot, Louis Blériot, Louis ja:ルイ・ブレリオ

Titanic

Denna artikel handlar om fartyget Titanic. Se också Titanic (olika betydelser). ---- Titanic (olika betydelser) Titanic, eg. RMS Titanic, Royal Mail Steamer Titanic, ung. "kungliga postångaren" Titanic, kryssningsfartyg mellan Europa och Amerika för passagerare, dagligvaror och brev; kolliderade med ett isberg klockan 23.35 den 14 april 1912 och förliste 15 april 1912 02.20 på sin jungfruresa från Southampton till New York. Titanic var sin tids största mekaniska konstruktion, med längden 259,8 m, bredden 28,2 m och höjden 56 m - lika högt som ett tiovåningshus. Fartyget framfördes med 899 besättningsmän och hade plats för 3300 passagerare. Titanic var ett av tre passagerarfartyg av olympiaklassen som det brittiska rederiet White Star Line lät bygga i början av 1900-talet för att möta ny konkurrens från rederiet Cunard. De andra två var Olympic och Britannic. Skeppen byggdes i Belfast. ( Britannic hette Gigantic ända fram till katastrofen med Titanic). Det har (2005) gått 93 år sedan Titanic sjönk. Det var i april 1912 som skeppet gav sig ut på sin jungfruresa. 1 522 av de 2 227 passagerarna omkom. Denna katastrof vållade stor uppståndelse i Europa och USA, främst på grund av att skeppet endast hade livbåtar för drygt hälften av passagerarna. Detta på grund av att man ansåg att en osänkbart fartyg inte behövde fler. Konsekvensen blev att endast runt 700 människor överlevde. Vad hände egentligen den där natten? Hur kunde ett skepp som ansågs vara osänkbart sjunka? Många frågor har ställts om Titanic. Än i dag fascinerar katastrofen oss. Det kommer ständigt en ny Titanicfilm eller dokumentär och böckerna som har skrivits om Titanic kan räknas i hundra- eller tusental. Vraket lokaliserades den 1 september 1985 av en amerikansk-fransk expedition, ledd av Dr. Robert Ballard från