:: wikimiki.org ::

Honduras

Honduras

Honduras, stat i Centralamerika, som gränsar till Guatemala, El Salvador och Nicaragua.

Historia

:Huvudartikel: Honduras historia Innan Honduras blev självständigt 1821 var landet en spansk koloni. Honduras styrdes av militär från mitten av 1950-talet fram till 1982, då fria, demokratiska val hölls. Under 1980-talet var Honduras bas för contras som slogs mot den nicaraguanska regeringen. Honduras var under samma tid allierat med salvadoranska regeringstrupper som slogs mot vänster-gerilla i El Salvador. Honduras drabbades 1998 av orkanen Mitch som orsakade 5 600 människors död och skador för nästan en miljard amerikanska dollar.

Klimat och miljö

I låglänta områden råder ett subtropiskt klimat och i bergsområdena ett tempererat. Det förekommer ofta jordbävningar, men de är nästan alltid svaga. Honduras är extremt sårbart för orkaner och översvämningar längs kusten mot Karibiska sjön. Några av Honduras största miljöproblem är att skog avverkas för att ge mer odlingsbar mark, vilket resulterar i jorderosion och gruvverksamhet som förorenar sjöar och vattendrag (bland dem sjön Lago de Yojoa, landets största färskvattenkälla) med tungmetaller. Hälften av elektriciteten produceras av fossila bränslen, såsom olja, och hälften produceras av vattenkraft. Ett av landets största hälsoproblem är hiv och aids.

Ekonomi

Honduras är ett av västra halvklotets fattigaste länder, med en synnerligen ojämn fördelning av inkomsterna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst. Hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket. Landets största jordbruksprodukter är socker och kaffe och de största industriprodukterna är textil, kläder och träprodukter. Det finns förhoppningar om att landet ska få en del av sina utlandsskulder avskrivna. Hur Honduras ekonomi kommer att utvecklas beror mycket på USAs ekonomi, eftersom USA är landets största handelspartner, men också på världsmarknadspriset på kaffe samt att man lyckas reducera den omfattande brottsligheten och korruptionen i landet. Brottsgängen i Honduras kallas för "Maraz", och det finns 18 olika "Maraznivåer".

Fakta

- Naturtillgångar: timmer, guld, silver, koppar, bly, zink, järnmalm, antimon, kol, fisk, vattenkraft
- Befolkningens medelålder: 18,8 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 66,7 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 85%
- Analfabetism: 25% av befolkningen äldre än 15 år kan inte skriva eller läsa.

Administrativ indelning

Honduras är indelat i 18 departement (departamentos): Atlantida, Choluteca, Colon, Comayagua, Copan, Cortes, El Paraiso, Francisco Morazan, Gracias a Dios, Intibuca, Islas de la Bahia, La Paz, Lempira, Ocotepeque, Olancho, Santa Barbara, Valle och Yoro.

Karta

Atlantida
Kategori:Centralamerikas länder ja:ホンジュラス ko:온두라스 ms:Honduras zh-min-nan:Honduras

Stat

En stat är ett område som utgör en självständig politisk enhet. Se även land, rike och nation. En stat kännetecknas av territorium, befolkning, suveränitet, politisk organisation och permanens. Vad som är en stat eller inte avgörs ofta av existensen av erkännanden från andra stater och mellanstatliga organisationer. Den som är full medlem i FN kan i allmänhet betraktas som en stat.

Se även

- statsvetenskap
- politik Stat betecknade förr också den lön en statare fick in natura. Kategori:Statsvetenskap

Guatemala

Guatemala, republik i Centralamerika med kust mot Stilla havet och Karibiska sjön. Landet gränsar till Belize, El Salvador, Honduras och Mexiko. Guatemala gör anspråk på delar av Belize, och i det området finns guatemaliska bosättningar.

Historia

Guatemala var en spansk koloni fram till 1821 då landet istället blev en delstat i den Centralamerikanska unionen. Denna föll samman mellan 1838 och 1840 och Guatemala blev självständigt. Militära diktaturer präglade landet fram till 1944 då J.J Arevalo demokratiskt valdes till president. 1950 valdes J. Arbenz till president för att sedan 1954 störtas av exilguatemalaner understödda av CIA. Under andra halvan av 1900-talet hade man omväxlande militära och civila regeringar. Ett gerillakrig pågick under 36 år och avslutades 1996, då regeringen skrev under ett fredsavtal. Kriget innebar mer än 100 000 dödsoffer och omkring 1 miljon flyktingar.

Klimat och miljö

I låglänta delar av landet är klimatet tropiskt, medan det är svalare på högre höjder. I bergstrakterna finns ett stort antal vulkaner och det förekommer våldsamma jordbävningar. Vid den karibiska kusten förekommer orkaner och andra tropiska oväder. Några av Guatemalas miljöproblem är att regnskogen i Peten avverkas, jorderosion och vattenföroreningar. Drygt hälften av elektriciteten produceras av fossila bränslen och 35% av vattenkraft.sprängese

Ekonomi

Jordbruket står för ungefär en fjärdedel av BNP, två tredjedelar av exporten och sysselsätter hälften av arbetskraften. De viktigaste produkterna är kaffe, socker och bananer. Den förre presidenten Arzu (1996-2000) började införa ekonomisk liberalisering och politisk modernisering och nuvarande president Portillo har fortsatt arbetet, men med mindre goda resultat. Portillos regering har varit inblandad i ett antal korruptionsskandaler, vilket har dämpat viljan att göra investeringar i landet. Inkomstskillnaderna i landet är mycket stora och omkring 75% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Fakta

- Naturtillgångar: petroleum, nickel, sällsynta träsorter, fisk, vattenkraft
- Befolkningens medelålder: 18,3 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 65,2 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker, protestanter, inhemsk maya-tro
- Språk: spanska 60%, indianspråk 40% (det finns 23 officiellt erkända indianspråk, bl a quiche, cakchiquel, kekchi, mam, garifuna och xinca)
- Analfabetism: 2003 var 30% av den vuxna befolkningen analfabeter

Administrativ indelning

Guatemala är indelat i 22 departement (departamentos): Alta Verapaz, Baja Verapaz, Chimaltenango, Chiquimula, El Progreso, Escuintla, Guatemala, Huehuetenango, Izabal, Jalapa, Jutiapa, Peten, Quetzaltenango, Quiche, Retalhuleu, Sacatepequez, San Marcos, Santa Rosa, Solola, Suchitepequez, Totonicapan och Zacapa.

Karta

Analfabetism
Kategori:Centralamerikas länder ja:グアテマラ ko:과테말라 ms:Guatemala th:สาธารณรัฐกัวเตมาลา zh-min-nan:Guatemala

El Salvador

El Salvador, stat vid den centralamerikanska stillahavskusten. Landet gränsar till Guatemala och Honduras. El Salvador är den minsta staten i Centralamerika, och den enda utan kust mot Karibiska sjön.

Historia

El Salvador blev självständigt från Spanien 1821 och från Centralamerikanska federationen 1838. 1980 började ett inbördeskrig som varade till 1992 och orsakade omkring 75 000 människors död. Kriget slutade med att regeringen och vänsterrebellerna skrev på ett avtal om militära och politiska reformer.

Klimat och miljö

Längs kusten råder tropiskt klimat med en regntid från maj till oktober. I inlandet är klimatet tempererat. El Salvador kallas ibland Vulkanernas land och här förekommer ofta jordbävningar och vulkanisk aktivitet. Orkaner förekommer. Några av El Salvadors miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion, vattenföroreningar och att giftigt avfall förorenat en del av marken. 44% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 31% av vattenkraft och största delen av resterande av geotermisk energi.

Ekonomi

Under senare år har El Salvadors ekonomi försvagats på grund av ett undermåligt skatteinbetalningssystem, nedläggning av fabriker, låga världsmarknadspriser på kaffe, orkanen Mitch 1998 och en förödande jordbävning 2001. Några positiva punkter är en låg inflation och att den sammanlagda exporten har ökat avsevärt. Många hushåll lever under fattigdomsgränsen och inkomstskillnaderna i landet är stora.

Fakta

- Naturtillgångar: vattenkraft, geotermisk energi, petroleum, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 21,1 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 70,6 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 83%
- Språk: spanska, nahua
- Analfabetism: 2003 var 20% av den vuxna befolkningen analfabeter

Administrativ indelning

El Salvador är indelat i 14 departement (departamentos): Ahuachapan, Cabanas, Chalatenango, Cuscatlan, La Libertad, La Paz, La Union, Morazan, San Miguel, San Salvador, Santa Ana, San Vicente, Sonsonate och Usulutan.

Karta

Analfabetism Kategori:Centralamerikas länder

Politica en El Salvador

- [http://www.pdc.org.sv Página del Partido Democrata Cristiano de El Salvador] ja:エルサルバドル ko:엘살바도르 ms:El Salvador th:สาธารณรัฐเอลซัลวาดอร์ zh-min-nan:El Salvador

Nicaragua

Nicaragua är Centralamerikas största stat. Landet har kust mot Stilla havet och Karibiska sjön och gränsar till Costa Rica och Honduras. I Nicaragua finns Centralamerikas största färskvattenkälla, Lago de Nicaragua (Nicaraguasjön).

Historia

Nicaraguas stillahavskust blev en spansk koloni i början av 1500-talet. 1821 deklarerades självständighet från Spanien och Nicaragua blev en självständig republik 1838. Under 1800-talets första hälft var landets karibiska kust ockuperad av Storbritannien, men regionen överlämnades därefter gradvis till Nicaragua. På 1930-talet skaffade sig familjen Somoza med amerikanskt stöd diktatorisk makt i landet. Ett våldsamt motstånd mot regeringens manipulationer och korruption spred sig genom alla samhällsklasser under 1978 och ett kortvarigt inbördeskrig utbröt. Det slutade när sandinisterna, en vänsterinriktad befrielserörelse störtade presidenten Anastasio Somoza 1979. Som svar på maktövertagandet organiserade USA terrorgruppen Contras (som utgick från baser i den amerikanskstödda diktaturen i Guatemala) som med underrättelser från CIA instruerades att anfalla civila mål i Nicaragua. Efter att USA blockerat försök att köpa vapen från västeuropa vände sig regeringen till Tjeckien varifrån man köpte in en del vapen. Allt eftersom Contras terror blev allt blodigare vände sig sandinisterna mer och mer till Kuba för stöd och många kubanska rådgivare togs in i landet. 1984 valdes sandinistledaren Daniel Ortega Saavedra till president i ett val som bedömdes som fritt och rättvis av internationella observatörer på plats. USA stödde contras, med lögner om att Nicaraguas regering understödde vänsterrebeller i El Salvador som motiv. I de allmänna valen i slutet av 1990- och början av 2000-talet blev sandinisterna besegrade efter mer än ett årtionde av terror från Contras. Den amerikanska kongressen hade officiellt stoppat allt amerikanskt stöd till Contras så CIA smugglade kokain och sålde vapen till mullornas Iran för att finanisera detta.

Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt i låglänta delar av landet och svalare på högre höjder. Det förekommer svåra jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred och våldsamma orkaner. Några av Nicaraguas miljöproblem är vattenföroreningar och avskogning med åtföljande jorderosion. Närmare 85 % av elektriciteten produceras av fossila bränslen.

Ekonomi

Nicaragua är ett fattigt land med låg inkomst per capita och en enorm utlandsskuld. Inkomstskillnaderna är bland de största i världen. Landet har under senare år stabiliserats ekonomiskt, men bankkriser har påverkat ekonomin negativt. Nicaragua är och kommer att vara beroende av internationellt ekonomiskt stöd, där bidragsgivarna ställer krav angående bland annat bättre levnadsvillkor och mänskliga rättigheter men även privatiseringar av offentlig egendom såsom vattenkraftverk.

Fakta

- Naturtillgångar: guld, silver, koppar, volfram, bly, zink, timmer, fisk
- Befolkningens medelålder: 20,4 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 69,7 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 85%
- Språk: spanska, längs den karibiska kusten även engelska och inhemska språk
- Analfabetism: 2003 var drygt 30% av den vuxna befolkningen analfabeter

Administrativ indelning

Nicaragua är indelat i två självstyrande regioner (regiones autonomistas), Atlantico Norte och Atlantico Sur, samt 15 departement (departamentos): Boaco, Carazo, Chinandega, Chontales, Esteli, Granada, Jinotega, Leon, Madriz, Managua, Masaya, Matagalpa, Nueva Segovia, Rio San Juan och Rivas.

Karta

Analfabetism
Kategori:Centralamerikas länder Kategori:Nicaragua ja:ニカラグア ko:니카라과 ms:Nicaragua simple:Nicaragua th:สาธารณรัฐนิการากัว zh-min-nan:Nicaragua

1821

Händelser

- 16 juni - Stockholms stads sparbank öppnas.
- 28 juli - Peru förklarar sig självständigt från Spanien.
- 10 augusti - Missouri blir den 24:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 27 september - Mexiko blir självständigt från Spanien.
- 1 oktober - Den första ångbåten över Östersjön avgår.
- Norska stortinget upphäver adelskapet i Norge.
- Stockholms Post-Tidningar slås ihop med Inrikes Tidningar och bildar Post- och Inrikes Tidningar.
- Stockholm återfår sitt gymnasium (som 1668 flyttades till Gävle), varvid adelsmän och välbeställda borgare i staden ej längre behöver anlita privatlärare.
- Reguljär ångbåtstrafik startar mellan Stockholm och Norrköping genom Södertälje kanal. Restiden är två dygn.
- En kunglig förordning utfärdas om att varje svensk husförhörsrote skall utse en bofast man att "hafva uppsikt på helsotillståndet".

Födda

- 2 mars - Axel Adlercreutz, svensk hovrättspresident, statsråd, riksdagsman 1847-1866 och 1877-1880, statsminister 1870-1874.
- 9 april - Charles Baudelaire, fransk författare och kritiker.
- 2 maj - Jens Andreas Friis, norsk författare och språkvetare.
- 4 augusti - Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.
- 11 november - Fjodor Dostojevskij, rysk författare.
- 4 december - Ernst Wilhelm Leberecht Tempel, tysk/italiensk astronom.
- 12 december - Gustave Flaubert, fransk författare.
- Sven Adolf Hedlund, svensk chefredaktör.

Avlidna

- 5 januari - Carlo Porta, italiensk diktare.
- 23 februari - John Keats, brittisk poet.
- 5 maj - Napoleon I av Frankrike, Napoléon Bonaparte, fransk kejsare 1804-1814 och 1815.
- 24 juni - Carl Mörner, greve, militär och riksståthållare i Norge.
- 6 oktober - Anders Jahan Retzius, svensk naturforskare. Kategori:Årtal Kategori:1820-talet ko:1821년 ms:1821 simple:1821 th:พ.ศ. 2364

1950-talet

Kategori:1950-talet ja:1950年代 ko:1950년대 simple:1950s

1980-talet

Företeelser

- AIDS uppmärksammas.
- TV-serien Dallas.
- Syntmusik.
- Live Aid.

Händelser

- 1980 - Folkomröstning om kärnkraften.
- 1980 - Storkonflikten 1980.
- 1981 - U 137.
- 1982 - Falklandskriget.
- 1986 - Palmemordet.
- 1986 - Tjernobylkatastrofen.
- 1989 - Berlinmuren faller.
- Kalla kriget avslutas. Det långa 80-talet Kategori:1980-talet ja:1980年代 ko:1980년대 simple:1980s zh-min-nan:1980 nî-tāi

Gerilla

Gerilla, kommer av det spanska ordet för litet krig, avser organiserad och väpnad grupp, som på icke folkrättsligt erkänt sätt medelst våldshandlingar och på annat sätt söker påverka eller störta en stats regering. I många fall har en gerilla sökt förmå en regering att avsöndra en del av statens territorium på grundval av legitimitetsaspekter som gerillan hävdar.

Historik

Personer inom gerillakrigföring

- Mao Tse-tung
- Che Guevara

Kända gerillarörelser

- ETA
- LTTE
- Tupamaros, en "stadsgerilla"

Se även

- motståndsrörelse
- revolution
- terrorism Kategori:Gerilla ja:ゲリラ ms:Gerila

El Salvador

Historia

Klimat och miljö

Ekonomi

Fakta

Administrativ indelning

Karta

Analfabetism Kategori:Centralamerikas länder

Politica en El Salvador

Orkan

]] Orkan kallas vinden både på land och till sjöss, när vindhastigheten överstiger 32,7 m/s. I andra vanliga mätetal: 64 knop, 118 km/h, vindstyrka 12 Beaufort. En orkan orsakar stora skador på både växtlighet och byggnader. Till sjöss går vågorna mycket höga och luften fylls av vitt skum.

Se även

- tropisk cyklon
- tyfon
- tromb Kategori:Meteorologi

Amerikansk dollar

USA-dollar, ofta endast dollar, är den officiella valutan i USA och Ecuador och ges ut av den amerikanska centralbanken. Den används också ofta som reservvaluta utanför USA. Den vanligaste symbolen för USA-dollar är dollartecknet ($). ISO 4217-koden för USA-dollar är USD. En USA-dollar delas upp i 100 cent (¢).

Sedelvalörer

Valör	Porträtt
$1	George Washington
$2	Thomas Jefferson
$5	Abraham Lincoln
$10	Alexander Hamilton
$20	Andrew Jackson
$50	Ulysses S. Grant
$100	Benjamin Franklin
$500	William McKinley
$1 000	Grover Cleveland
$10 000	Salmon P. Chase
$100 000	Woodrow Wilson

$100 är den högsta valören som fortfarande trycks. $2 är relativt ovanliga i cirkulation, och $50 och $100 börjar bli mer ovanliga eftersom amerikanska bankmaskiner endast ger $20-sedlar. I synnerhet bensinstationer, bekvämlighetsaffärer och snabbmatsställen har på många håll slutat ta emot sedlar större än $20 eller $50.

Myntvalörer

Valör	Namn	Färg	Porträtt
1¢	"penny"	koppar	Abraham Lincoln
5¢	"nickel"	silver	Thomas Jefferson
10¢	dime	silver	Franklin D. Roosevelt
25¢	quarter (dollar)	silver	George Washington
50¢	half dollar	silver	John F. Kennedy
$1	dollar	guld	Sacagawea

I USA har mynten namn. För 1¢ och 5¢ är namnen inofficiella, dessa mynt är i stället märkta one cent och five cents, respektive; för de högre valörerna är namnen officiella, och 10¢-myntet är märkt one dime. Ordet penny (plural: pennies, inte pence) är specifikt för 1¢-mynten, så att säga "25 pennies" betyder 25 encentare, inte vilka 25 cent som helst. 50¢ och $1 är relativt ovanliga. Ett äldre silverfärgat dollarmynt med Susan B. Anthony finns även i cirkulation; det blev impopulärt på grund av att det var alltför lätt att blanda ihop med 25¢-mynten.

Se även

USA är bara ett av många länder som kallar sin valuta för dollar, se vidare artikeln dollar. Kategori:Valutor ja:アメリカ合衆国ドル simple:United States dollar th:ดอลลาร์สหรัฐ

Subtropiskt klimat

Subtropiskt klimat Det finns olika definitioner om vad som räknas som subtropiskt klimat. En vanlig definition är att subtropiskt innebär att medeltemperaturen i den kallaste månaden är över 6 °C men lägre än 18 °C. Subtropiska klimatzonen är klimatzonen efter tropiska klimatzonen räknat från ekvatorn. tropiska klimatzonen badorten Sotji, på förhållandevis nordliga breddgrader.]] Kategori:Klimatologi

Jordbävning

En jordbävning innebär att marken skakar och rör på sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader, och om jordbävningen inträffar under havet kan en flodvåg, tsunami, utlösas som kan färdas långa sträckor och orsaka stor förödelse när den når land. Jordbävningar orsakas av att spänningar i jordskorpan laddas ur. Då frigörs en stor mängd energi som sprids i form av seismiska vågor genom jorden. Det är dessa spänningar som orsakar den skakning vi känner igen som en jordbävning. Jordbävningar kan uppstå under flera olika förutsättningar. De områden i världen som är mest jordbävningsdrabbade ligger vid gränserna mellan de olika tektoniska plattorna. Jordbävningar förekommer också i samband med vulkanutbrott och landhöjning. Jordbävningar orsakas typiskt av rörelser i en förkastning. Den mest kända kanske är San Andreasförkastningen som löper från norra till södra Kalifornien, en sträcka av mer än 1 000 km. Förkastningen har ett djup på mer än 15 km. San Andreas-förkastningen är skarven mellan Stillahavsplattan, som huvudsakligen består av Stilla Havets botten men med tillägget Kaliforniens kustområde. Ett stort antal mindre förkastningar grenar ut sig från huvudlinjen och bildar San Andreas förkastningszon. Stillahavsplattan förflyttar sig i nordvästlig riktning med en hastighet av ca 5 cm per år och gnider mot den Nordamerikanska plattan. I den här zonen sker förflyttningen med en ”krypande” rörelse, vilket åstadkommer ett stort antal mycket små och för människan omärkliga skakningar men även ett antal någorlunda stora jordstötar (som är märkbara för människan). Seismologer beräknar att sannolikheten är ungefär 2/3 för att en stor jordbävning (större än 6,7 på Richterskalan) ska inträffa senast 2032 i San Francisco-området, som ligger omedelbart intill San Andreas-förkastningen. På andra ställen på jorden är inte rörelsen konstant ”krypande” utan där byggs spänningen upp under en tidsperiod av kanske hundratals år för att plötsligt utösas och då åstadkomma riktigt stora jordbävningar som den med den hittills högsta uppmätta magnituden på Richterskalan, nämligen jordbävningen den 22 maj 1960 i Chile, som uppmättes till 9,6

Vågrörelser

Jordbävningar består både av longitudinella (förtätningar och förtunningar) och av transversella (dyningar) vågor, varav den sistnämda varianten ger de mesta skadorna på såväl landskap som bofasta områden. Epicentrum brukar jordbävningens centrum benämnas. Vibrationerna mäts med seismograf i enheten Richter.

Exempel på allvarliga jordbävningar

- Jordbävningen i Lissabon 1755
- Jordbävningen i San Francisco 1906
- Stora Kanto-jordbävningen 1923
- Jordbävningen i Chile 1960 - Det största dokumenterade i historien
- Långfredagsskalvet i Alaska 1964
- Jordbävningen i Tangshan 1976
- Loma Prieta-skalvet 1989
- Jordbävningen i Kobe 1995
- Jordbävningen i Indiska oceanen 2004
- Lista över större jordbävningar i Indien Kategori:Seismologi Kategori:Naturkatastrofer kategori:geologi kategori:geovetenskap ja:地震 ko:지진 ms:Gempa bumi simple:Earthquake th:แผ่นดินไหว

Erosion

Erosion, en ständigt pågående nedbrytning av jordytan som orsakas av vatten (rinnande vatten, regn och vågor), vind och is.
- I rinnande vatten (till exempel floder) nöter den eroderande kraften på sidorna och bottnen. Vattnet drar med sig grus och slam.
- Vågor nöter på berg längs kusterna och bryter ned dessa. Stenar och grus som brutits loss och dras med av vågorna gör nötningen större.
- Vind, speciellt i torra områden såsom öknar, förflyttar sand och sandmättade vindar nöter på berg.
- Is i form av glaciärer eller inlandsis mal sönder berggrunden. Skog och annan vegetation gör att erosionen sker betydligt långsammare. Om skogen avverkas kan regn och vind föra bort jorden. På detta sätt uppstår ökenområden. Kategori:Geologi

Vattenkraft

Vattenkraft utnyttjar energin i fallande eller strömmande vatten. Vattenkraften kan användas direkt, som en mekanisk kraft. Detta var vanligt förr, till exempel i kvarnar som malde säd mellan stenar som roterades av vattnet. Numera omvandlas vanligen energin till elektricitet, genom att vattnet driver en turbin kopplad till en generator. Vattenkraften står idag för cirka hälften av Sveriges elproduktion men har enligt regeringsbeslut nästan helt slutats byggas ut. Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven är helt skyddade från att användas till vattenkraft.

Extern länk

- http://www.vattenfall.se/om_vattenfall/energikunskap/vatten/sa_produceras_el.asp Kategori:Energiteknik

Socker

Socker är ett organiskt ämne av typen kolhydrat. Socker är sött och energirikt och utgör det huvudsakliga bränslet i livsprocesserna. Vanliga sockerarter är bet- eller rörsocker (sackaros), druvsocker (glukos) och mjölksocker (laktos). Strösocker och bitsocker tillverkas av bet- eller rörsocker.

Se även

- Florsocker
- Monosackarid
- Polysackarid
- Farinsocker ja:糖 Kategori:Mat Kategori:Organisk kemi

Textil

Textil, ett material som är framställt av textilfibrer. Textil kallas även tyg. Det finns två huvudgrupper av textilfibrer: naturfibrer och konstfibrer. Naturfibrer kommer antingen från växtriket och är då främst uppbyggda av cellulosa, eller från djurriket och består då främst av proteiner. Konstfibrer framställs på kemiskt sätt, kemisk-tekniskt sätt eller mekaniskt sätt. De kan vara uppbyggda av till exempel cellulosa, proteiner, kol, petroleum.
- Naturfibrer
- växtfibrer
- frö- och fruktfibrer
- bomull
- kapok
- kokos
- stjälk- och bastfibrer
- ananasfibrer
- hampa
- jute
- lin (växt)
- manilla
- nässla
- rami
- sisal
- djurfibrer
- hårfibrer
- ull från olika djur
- körtelsekretfibrer
- silke
- Konstfibrer
- regenererade fibrer
- cellulosa
- kupro
- modal
- viskos
- cellulosaacetat
- acetat
- triacetat
- övriga regenererade fibrer
- protein
- syntetiska fibrer
- akryl
- elastan
- klorfiber
- modakryl
- polyamid (nylon)
- polyester
- polyeten
- polypropen
- vinylal
- oorganiska fibrer
- glasfiber
- metallfiber

Se även

- Textilindustri Kategori:Hantverk kategori:Textilier ja:織物

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även

- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar

- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:Akronymer Kategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

Timmer

Timmer är grova stammar från träd som sågas upp till sågade trävaror.

Svenska förhållanden

I Sverige är timmer, jämte massaved, huvudsortimentet som tas ut vid slutavverkningar och, i mindre utsträckning, även gallringar. Priset för timmer är beroende på dess kvalité, som rakhet och grovlek, men är generellt mycket högre än för motsvarande volym massaved. De stora timmervolymerna i det svenska skogsbruket kommer från tall och gran. Timmer från lövträd, t.ex. björk och ek, kallas för kubb och har historiskt ofta haft svårt att finna avsättning på timmermarknaden.

Klassning av timmer

Timmer mäts in vid industrin av virkesmätare som kuberar och klassar varje enskild stock. Minimimåttet för timmer är femton centimeter under bark i topp. Klenare rundvirke, ner till tolv centimeter, handlas i bland som klentimmer, normalt ingår dock fraktionen, tillsammans med stockar ända ner till fem centimer toppmätt, i massavedssortimentet. Betalningen är starkt beroende på klass. För grantimmer finns det fyra kvalitetsklasser, furan har fem klasser. Som exempel kan det nämnas att leveransvirke bestående av granstockar som mätte 26-28 centimeter under bark i topp och var 46 decimeter långa avräknades med 525kr/m³to i klass 1, men bara 380kr/m³to i klass 4, i en representativ prislista för norra Sverige från 2004. För tall var skillnaderna större, i samma prislista och med samma förutsättningar, var priset 865kr/m³to i klass 1 och 380kr/m³to i klass 5. Kategori:Skogsbruk

Silver

Denna artikel handlar om grundämnet silver. Se också silver (olika betydelser). ----

palladium - silver - kadmium
Cu Ag Au
	250px Periodiska systemet

Allmänt

Namn, kemiskt tecken, nummer

silver, Ag, 47

11, 5, d

10490 kg/m³

2,5

Utseende

Glimrande vit metall
125px

Atomens egenskaper

Atommassa

107,8682 u

Atomradie (beräknad)

160 (165) pm

Kovalent radie

153 pm

van der Waalradie

172 pm

Elektronkonfiguration

Kr]4d¹⁰5s¹

e^- per energinivå

2, 8, 18, 18, 1

Oxidationstillstånd (oxid)

1 (amfoterisk)

Kristallstruktur

Ämnets fysiska egenskaper

Materietillstånd

solid

Smältpunkt

1234,93 K (961,78 °C)

2435 K (2162 °C)

10,72 ×10^-6 m³/mol

250,58 kJ/mol

11,3 kJ/mol

0,34 Pa vid 1234 K

3600 m/s vid 293,15 K

Diverse

Elektronegativitet

1,93 (Paulingskalan)

Värmekapacitet

232 J/(kg
- K)

Elektrisk ledningsförmåga

16,6 10⁶/m
- ohm

Värmeledningsförmåga

63 W/(m
- K)

1^a Jonisationspotential

731,0 kJ/mol

2^a Jonisationspotential

2070 kJ/mol

3^e Jonisationspotential

3361 kJ/mol

Mest stabila isotoper

Isotop	Förekomst	Halv.tid	Typ	Energi	Prod.
¹⁰⁷Ag	51,839%	Ag, stabil isotop med 60 neutroner
¹⁰⁸Ag	syntetisk	418 år	ε IT	2.027 MeV 0,109 MeV	¹⁰⁸Pd
¹⁰⁹Ag	48.161%	Ag, stabil isotop med 62 neutroner

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Silver är ett atomslag och ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller. Metallen används förutom till smycken även till elektriska ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver är även godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174. Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).

Användningsområde

Silver används till lite utav varje bl.a. till smycken. De flesta har smycken som är gjorda utav silver. Silvret som är i våra smycken kallas för sterlingsilver och består utav 92.5% silver och resten koppar och lite andra metaller. Ca 44 % utav allt silver används inom fotoindustrin. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement.

Se även

- Periodiska systemet Kategori:Grundämnen Kategori:Färgämnen Kategori:E-nummer ja:銀 simple:Silver th:เงิน

Koppar

nickel - koppar - zink
Cu Ag
	250px Periodiska systemet

Allmänt

Namn, kemiskt tecken, nummer

koppar, Cu, 29

11, 4, d

8920 kg/m³

3,0

Utseende

Rödaktig metallisk
125px

Atomens egenskaper

Atommassa

63,546 u

Atomradie (beräknad)

135 (145) pm

Kovalent radie

138 pm

van der Waalradie

140 pm

Elektronkonfiguration

Ar]3d¹⁰4s¹

e^- per energinivå

2, 8, 18, 1

Oxidationstillstånd (oxid)

2, 1 (svag bas)

Kristallstruktur

Ämnets fysiska egenskaper

solid

1357,6 K (1084,4 °C)

2840 K (2567 °C)

7,11 ×10^-6 m³/mol

300,3 kJ/mol

13,05 kJ/mol

0,0505 Pa vid 1358 K

3570 m/s vid 293,15 K

Diverse

Elektronegativitet

1,9 (Paulingskalan)

Värmekapacitet

380 J/(kg
- K)

Elektrisk ledningsförmåga

59,6 10⁶/m
- ohm

Värmeledningsförmåga

401 W/(m
- K)

1^a Jonisationspotential

745,5 kJ/mol

2^a Jonisationspotential

1957,9 kJ/mol

3^e Jonisationspotential

3555 kJ/mol

4^e Jonisationspotential

5536 kJ/mol

Mest stabila isotoper

Isotop	Förekomst	Halv.tid	Typ	Energi	Prod.
⁶³Cu	69,17 %	Cu, stabil isotop med 34 neutroner
⁶⁴Cu	syntetisk	12,7 timmar	ε β^-	1,675 MeV 0,579 MeV	⁶⁴Ni ⁶⁴Zn
⁶⁵Cu	26,233%	Cu, stabil isotop med 36 neutroner

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Koppar är ett metalliskt grundämne.

Tillverkning av koppar

Koppar finns i naturen, bundet i malmerna kopparkis och kopparsvavel. Malmerna anrikas och värms därefter så att svavel försvinner. Detta smälts sedan och man får då råkoppar, som innehåller 98 - 99% koppar. Den renas ytterligare genom att åter smältas och blandas med luft. Då oxiderar de kvarvarande föroreningsresterna och resultatet är koppar som är nästan 100% ren.

Egenskaper

Koppar är rödaktig, har klar lyster, är smidbar, tänjbar och en bra värmeledare. Koppar är även lämplig som elektrisk ledare. I fuktig luft, särskilt i närvaro av luftföroreningar, bildas ett svart oxidskikt, som sedan kan omvandlas till en grön patina. Koppar är livsnödvändigt för människor, djur och växter. Men samtidigt kan förhöjningar av kopparhalten ge upphov till skadliga effekter på mark- och vattenorganismer. Sådana effekter kan uppträda vid de halter som uppmäts i förorenade miljöer t ex i storstäder.

Kopparlegeringar

Vanliga kopparlegeringar är mässing, nysilver och brons.

Se även

- Periodiska systemet
- Falu koppargruva Kategori:Grundämnen

Externa länkar

- [http://www.miljo.stockholm.se/ext/materialfloden/index.htm?page=cus Materialflödesanalys för koppar i Stockholm] ja:銅 simple:Copper

Bly

Bly är ett atomslag och ett metalliskt grundämne. Beständigt mot luft och syror. Används bl.a. till rörledningar, ackumulatorer och strålskydd. Bly och alla dess föreningar har en tendens att lagras i människokroppen och är giftiga. Bly heter på latin plumbum vilket ger bly den kemiska beteckningen "Pb".

Fakta

- Kemiskt tecken: Pb
- Atomnummer: 82
- Atommassa(u): 207,2
- Densitet(g/cm³): 11,35
- Smältpunkt(C°): 328
- Kokpunkt(C°): 1740

Se även

- Periodiska systemet Kategori:Grundämnen ja:鉛 th:ตะกั่ว

Järnmalm

Järnmalm, malm ur vilken järn kan utvinnas. Järn är grundämne nr 26, en metall. Malm är en mineral som innehåller metall, i sådan grad att metallen går att utvinna. Kategori:Geologi ja:鉄鉱石