Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Jönköpings Län

Jönköpings län

Jönköpings län är ett län som omfattar nordvästra delen av landskapet Småland och sedan 1 januari 1998 Habo och Mullsjö kommuner i Västergötland. Residensstaden är Jönköping, länsbokstaven är F.

Historia

Länet är en gammal kulturbygd med lämningar från olika epoker i historien. I länet finns över 20 000 fornlämningar från yngre stenålder, bronsålder, järnålder och medeltid. På Visingsö i Vättern finns en av landets mest komplexa kulturmiljöer. Under medeltiden bodde flera svenska kungar på Visingsö, varifrån de styrde riket. Några av de mest kända byggnaderna i länet som är byggnadsminnesförklarade är Tändsticksmuseet i Jönköping, norra delen av Eksjö stad, Gripenbergs slott utanför Tranås och Hyltens metallvarufabrik i Gnosjö.

Natur

Landskapet i Jönköpings län är varierat, men till största delarna täcks det av skog. Det finns mer än 2 300 sjöar och flera stora vattendrag, däribland Lagan och Emån. Länets största och djupaste sjö är Vättern vars södra del når Jönköping. I södra delen av länet ligger Store Mosse som är Sveriges största myrområde söder om Lappland. Den högsta punkten är Tomtabacken som reser sig 377 meter över havet.

Näringsliv

Jönköpings län anses ofta som småföretags- och entreprenörslänet, vilket återfinns i den så kallade Gnosjöandan, som kännetecknas av att hitta otraditionella lösningar, om att samarbeta och framför allt om att våga. Även om det är Gnosjö som har fått ge namn åt denna företeelse är det något som kännetecknar större delen av Jönköpings län.

Kommunikationer

Den centrala placeringen av länet har lett till att mycket trafik passerar genom länet. Detta kräver en väl utbyggd infrastruktur, 13 av länets drygt 460 mil allmänna vägar är därför utbyggda till motorväg. De stora trafiklederna är E4:an, som går i nord-sydlig riktning, och riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Den tunga lastbilstrafiken är intensiv på många av länets vägar. Många av länets tätorter har järnvägsstation och järnvägsnätet i länet är ett av de mest omfattande i hela landet. Totalt uppgår järnvägarna till ungefär 60 mil, varav mycket är mindre banor. Som en livsnerv går den södra stambanan genom länet och passerar Nässjö som är en av landets största järnvägsknutar. Tillsammans med en väl utbyggd lokaltrafik ger detta ett stort antal dagliga förbindelser med övriga landet. Jönköpings län ligger nära landets befolkningstyngdpunkt; inom 35 mils radie från Jönköping bor 80 % av Sveriges befolkning. Bland annat ligger Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo inom detta avstånd.

Städer


- Eksjö
- Gränna
- Huskvarna
- Jönköping
- Nässjö
- Sävsjö
- Tranås
- Vetlanda
- Värnamo

Sjöar


- Grumlan
- Solgen
- Sommen
- Vättern

Angränsande län


- Hallands län
- Kalmar län
- Kronobergs län
- Västra Götalands län
- Östergötlands län

Se även


- Landshövdingar i Jönköpings län
- Länsstyrelsen i Jönköpings län
- Jönköpings läns landsting

Extern länk


- [http://www.f.lst.se/ Länstyrelsen i Jönköpings län] Kategori:Sveriges län

Lön

Lön, ersättning som betalas till anställd för utförande av arbete. Lön utbetalas i regel i pengar. Om lönen ej är i pengar betalas den in natura, dvs med olika former av varor eller tjänster. Lön existerar även i form av ett adverb, att någonting är lönt, t.ex. är det lönt att fortsätta den här färden. Man kan på samma sätt tala om att någonting är olönt.

Se även


- Arbete
- Arbetstvist
- Inkomstskatt Kategori:Ekonomi Kategori:Arbetsliv

Landskap

---- Landskap, historisk landsdel som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Ursprunget till landskapsindelningen går tillbaka till forntiden, och ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar. Som förvaltningsenheter har landskapen sedan länge ersatts av indelningen i län. Idag är deras enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom kungahuset. Sverige har 25 landskap. I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den gamla del av Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning 1998 infördes en ny kommunalrättslig enhet som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap, och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.

Landskap i Sverige


- Blekinge
- Bohuslän
- Dalarna
- Dalsland
- Gotland
- Gästrikland
- Halland
- Hälsingland
- Härjedalen
- Jämtland
- Lappland
- Medelpad
- Norrbotten
- Närke
- Skåne
- Småland
- Södermanland
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västergötland
- Västmanland
- Ångermanland
- Öland
- Östergötland

Historiska landskap i Finland


- Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi
- Lappland, Lappi
- Västerbotten, Länsi-Pohja
- Karelen, Karjala
- Österbotten, Pohjanmaa
- Satakunda, Satakunta
- Savolax, Savo
- Tavastland, Häme
- Nyland, Uusimaa
- Åland, Ahvenanmaa

Nya landskap i Finland


- Birkaland
- Egentliga Finland
- Egentliga Tavastland
- Kajanaland
- Kymmenedalen
- Lappland
- Mellersta Finland
- Mellersta Österbotten
- Norra Karelen
- Norra Savolax
- Norra Österbotten
- Nyland
- Päijänne-Tavastland
- Satakunda
- Södra Karelen
- Södra Savolax
- Södra Österbotten
- Åland
- Österbotten
- Östra Nyland

Se även


- Sveriges landsdelar
- Landskap i Finland
- Historiska landskap i Finland
- Landskapslagar
- lagmän
- Landsting
- Landskapsvapen
- Lista över Sveriges landskap sorterade efter befolkningsmängd Kategori:Sverige Kategori:Finland Kategori:Landskap

Småland

Småland är stenens landskap Småland är ett landskap i östra Götaland i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland och har kust mot Östersjön i öster. Högsta punkten är Tomtabacken med sina 377 meter över havet. I landskapet ingår hela Kronobergs län, större delen av Jönköpings län samt fastlandsdelen av Kalmar län. Dessutom ingår delar av Östergötlands län (Tryserums, Östra Eds, Gärdserums och Hannäs församlingar) samt delar av Hallands län (Femsjö, Färgaryds, Jälluntofta, Långaryds och Södra Unnaryds församlingar och delar av Torups församling). Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap. I dalarna och kring sjöarna har åkrarna brutits under århundradens mödor. Stengärdesgårdar och rösen är monument över hårt arbete. Forntidens landskap var öppnare, granskogen hölls borta genom svedjande och beten. Jordbruket var ännu på 1700-talet huvudnäringen, i synnerhet på den bördiga Södra Möreslätten vid Kalmar, men den steniga moränmarken i den inre hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många myrar och mossar torrlades under 1800-talet för att vinna mark. Enligt sägnen är seghet, påhittighet och företagsamhet utmärkande för smålänningen. Småindustrier som de i Anderstorp, Ekenässjön och Gnosjö vittnar om detta. 1700-talets järntrådsdragning följdes av nya produkter som hårnålar, kedjor, strumpstickor, säkerhetsnålar och råttfällor. Stormaktstidens krig gav Huskvarna vapenfabrik goda konjunkturer. I Jönköping startade bröderna Lundström på 1840-talet en tändsticksfabrik som blev en storindustri. Flera författare och andra konstnärer som gjort Småland mer bekant är bland annat Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg, Ingvar Kamprad och Döderhultarn.

Historia

Huvudartikel: Smålands historia Under vikingatiden producerades järn i det myr- och sjörika Småland, men bergsbruk kan man tala om först på 1400-talet, då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska smeder lärde ut nya metoder. Från 1800-talets mitt trädde träindustrin och glasbruken i järnbrukens ställe. När industrialiseringen kom sökte sig många till fabrikerna, men många behöll torpen för levebrödets skull. Den stora folkökningen med svält och fattigdom i följe, ledde vid mitten av 1800-talet till att många unga torparfamiljer utvandrade till Amerika. Under medeltiden var Kalmar Sveriges största stad, där tyska köpmän skötte järnexporten. De småländska städerna har flera gånger helt eller delvis förstörts genom bränder och krig. Växjö ödelades av bränder 1838 och 1843 och av bebyggelse från denna tid finns bara sparsamt kvar. Västervik blev lågornas rov under danskarnas plundringståg på 1600-talet och även Jönköping drabbades upprepande gånger. Staden Eksjö har bevarat det mesta av sitt medeltida utseende, då halva staden förstördes i en brand i mitten av 1800-talet medan man beslöt sig för att bevara den halvan som fanns kvar. Inte heller i modern tid har städernas trähus undgått lågornas rov. 1953 utbröt en brand i centrala Ljungby som förstörde en stor del av dåvarande centrum, 1955 brann en del av Värnamo upp, 2002 drabbades en stor del av Jönköpings ännu bevarade träkvarter i östra delen av centrum. Alla dessa stadsbränder ledde efterhand till att städerna fick rutnätsplaner och stenhus under senare delen av 1800-talet.

Större sjöar


- Bolmen
- Helgasjön
- Möckeln
- Rusken
- Sommen
- Vidöstern
- Virestadssjöarna
- Vättern
- Åsnen

Större ö


- Bolmsö
- Visingsö

Kommuner i Småland

Jönköpings län


- Aneby kommun
- Eksjö kommun
- Gislaveds kommun
- Gnosjö kommun
- Habo kommun
- Jönköpings kommun
- Mullsjö kommun
- Nässjö kommun
- Sävsjö kommun
- Tranås kommun
- Vaggeryds kommun
- Vetlanda kommun
- Värnamo kommun

Kalmar län


- Emmaboda kommun
- Hultsfreds kommun
- Högsby kommun
- Kalmar kommun
- Mönsterås kommun
- Nybro kommun
- Oskarshamns kommun
- Torsås kommun
- Vimmerby kommun
- Västerviks kommun

Kronobergs län


- Alvesta kommun
- Lessebo kommun
- Ljungby kommun
- Markaryds kommun
- Tingsryds kommun
- Uppvidinge kommun
- Växjö kommun
- Älmhults kommun

Några kända smålänningar


- Nils Dacke, upprorsledare
- Stefan Edberg, tennisspelare
- Albert Engström, konstnär, författare
- Agnetha Fältskog, sångerska, ABBA
- Ingvar Kamprad, entreprenör, IKEA-ägare, mångmiljardär
- Pär Lagerkvist, författare, poet, nobelpristagare
- Astrid Lindgren, författare
- Vilhelm Moberg, författare
- Charlotte Perelli (f.d. Nilsson), sångerska, eurovisionsschlagerfestivalvinnare
- Lena Philipsson, sångerska
- Mats Wilander, tennisspelare

Se även


- Berguv Småland
- Glasriket
- Smålands Allehanda
- Smålands Folkblad
- Smålandsposten
- Smålands-Tidningen
  - Smålands Dagblad
  - Tranås Tidningar
  - Vetlanda-Posten
- Smålänningen

Externa länkar


- [http://www.visit-smaland.com/ Småland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Smaland/index.html Lyssna till några av Smålands dialekter]
- [http://home.rixtele.com/~levein/smaland.html Liten småländsk ordlista] Kategori:Sveriges landskap Kategori:Småland

1998

Händelser


- 1 januari
  - Västra Götalands län bildas genom en sammanslagning av Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län.
  - Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för ett år framåt, vilket inleds med gatumanifestationer och fyrverkerier.
- 9 januari - Socialdemokraterna och de borgerliga når efter fyra år enighet om ett nytt pensionssystem där pensionstagarna själva får placera 2,5 % i valfria fonder. För människor födda 1938 och senare skall ålderspensionen beräknas på grundval av hela livsinkomsten, men det skall finnas en garantipension för dem som har det sämst ställt.
- 14 januari - Kommunala förtroendemän i Motala döms till fängelse för att i åratal ha missbrukat offentliga medel.
- 17 januari - Paula Jones anklagar Bill Clinton för sexuella trakasserier.
- 23 januari - Daniel Börtz opera Marie Antoinette har premiär på Folkoperan i Stockholm.
- 4 februari - Dragan Joksovic skjuts till döds på Solvalla, vilket blir upptakten till ett gangsterkrig inom restaurangbranschen i Stockholm.
- 5 februari - Den svenska regeringen beslutar att en reaktor i Barsebäck skall vara stängde före 1 juli.
- 8 februari - En valross syns på stranden i Åsa, Halland.
- 12 februari - Det om- och tillbyggda Moderna museet i Stockholm invigs.
- 13 februari - P. O. Enquists Bildmakarna i regi av Ingmar Bergman har premiär på Dramaten.
- 2 april - Olof Johansson meddelar, att han tänker avgå som centerpartiets ledare vid partistämman i juni.
- 10 april
  - Trandansen vid Hornborgasjön slår rekord. 9.000 fåglar observeras.
  - Det så kallade Långfredagsavtalet, gällande Nordirland, sluts.
- 16 april - Riksdagen beslutar att Sverige skall anslutas till Schengenavtalet om öppna gränser i Europa.
- 29 april - Riksdagen godkänner Amsterdamsfördraget om EU:s utrikespolitik.
- 2 maj - EU beslutar att införa euron som gemensam valuta.
- 14 maj - Den svenska regeringsrätten skjuter upp stängningen av Barsebäck för ytterligare juridisk prövning, eventuellt i EU-domstolen.
- 17 maj - Tre kronor blir världsmästare i ishockey för sjunde gången efter 0-0 mot Finland.
- 29 maj - En ny svensk lag kriminaliserar köp av sexuella tjänster från den 1 januari 1999.
- 3 juni - I den värsta tågolyckan i Tysklands historia konstateras 101 döda.
- 8 juni - Riksdagen antar det nya svenska pensionssystemet.
- 11 juni - Den svenska miljöbalken utfärdas.
- 14 juni
  - Centerns partistämma väljer Lennart Daléus till ordförande efter Olof Johansson.
  - Stora Bält-bron invigs för biltrafik.
- 10 juli - Norska Schibsted köper ägarmajoriteten i Svenska Dagbladet.
- 1 augusti
  - Den svenska tobaksskatten sänks med 10 kronor per cigarettpaket då förra årets höjning lett till lavinartad smuggling.
  - Världens dyraste frimärke, det svenska Gul tre skilling banco från 1855, säljs för 14 miljoner kronor.
- 5 augusti
  - Marabou slutar tillverka tuggummit Toy.
  - Ett åtgärdsprogram för att rädda den svenska flodkräftan inrättas.
- 15 augusti - Ett bombattentat utförs i Omagh, Nordirland.
- 18 september - Folkpartiet upptäcker att medlemmarna i MC-gänget Hells Angels i Malmö också är medlemmar av partiet. De utesluts.
- 20 september - I det svenska riksdagsvalet fördubblar vänsterpartiet sitt valresultat från 6,2 % i förra valet till 12 %. Valdeltagandet är det sämsta på 40 år med endast 81,4 %.
- 7 oktober - Oslos nya flygplats Gardermoen invigs.
- 24 oktober
  - Den nya svenska personuppgiftslagen (PUL) träder i kraft.
  - Lucian Pulvermacher väljs till påve med namnet Pius XIII men accepteras aldrig från officiellt romersk-katolskt håll.
- 30 oktober - 63 ungdomar omkommer och 170 skadas vid en brand i en festlokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, vilket blir känt som Göteborgsbranden.
- 19 november - EU-domstolen fastslår, att Sverige inte kan förbjuda uppfödning av rasen belgisk blå.
- 21 november - 28 personer skadas i en bussolycka utanför Enköping.
- 22 november - Omar Ghanbarzehi blir mästare i fristilsbrottning vid ungdoms-SM.
- 23 november - Lars-Erik Lövdén tillträder som chef för det svenska Inrikesdepartementet för resten av året.
- 30 november - Sista numret av Örebrokuriren utkommer.
- 1 december - Regeringen gör upp med vänstern och miljöpartiet om att det svenska försvaret, som genom ändring av budgetsystemet går miste om nio miljarder kronor, inte får kompensation.
- 3 december - Anja Pärsson tar sin första värlscupseger i slalom i Mammoth Mountain, USA.
- 6 december - Gävle drabbas av ett våldsamt snöoväder. Skolor stängs och invånarna uppmanas att stanna inomhus.
- 16 december - Amerikanska och bittiska trupper bombar irakiska mål efter att Irak har hindrat FN:s vapeninspektörer.
- 19 december
  - USA:s president Bill Clinton ställs inför riksrätt.
  - Uddevalla firar 500 år som stad.
- 31 december - Under de senaste två åren har det enligt en rapport dött 7.000 fler än vad som fötts i Sverige. Tack vare invandringen har den svenska folkmängden dock ändå ökat med 10.000.
- Ersättningsnivåerna i det svenska socialförsäkringssystemet höjs från 70 till 80 %.
- Det svenska läkemedelsföretaget Astra går samman med brittiska Zeneca och bildar Astra Zeneca.
- 314 nazister grips vid en vitmaktkonsert i Brottby.
- Innehav av barnpornografi kriminaliseras i Sverige.
- Fotoutställningen Ecce Homo, som framställer Jesus bland homosexuella och aidssjuka, invigs. Den väcker stark debatt, men Svenska kyrkan står bakom den.
- 35 % av SAAB:s flygdivision säljs till British Aerospace.

Födda

Avlidna

Första kvartalet


- 1 januari - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 5 januari
  - Sonny Bono, amerikansk musiker och kongressledamot.
  - Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
- 8 januari - Imi Lichtenfeld, israelisk militär.
- 19 januari
  - Bengt Eklund, svensk skådespelare.
  - Carl Perkins, amerikansk musiker.
- 27 januari - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 1 februari - Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
- 6 februari
  - Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
  - Falco, (eg. Hans Hölzel), österrikisk musiker.
- 9 februari
  - Helga Hallén, svensk skådespelare.
  - Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
- 17 februari - Ernst Jünger, tysk författare.
- 21 februari - George Fant, svensk skådespelare.
- 24 februari - Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.
- 2 mars - Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994-1996 och ordförande för Metall.
- 8 mars - Peter Nilson, författare och astronom.
- 10 mars - Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - Judge Dread, eg. Alexander Minto Hughes, brittisk reggae- och skamusiker.
- 19 mars - E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
- 21 mars - Blenda Bruno, svensk skådespelare.
- 23 mars - Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare.
- 26 mars - Gösta Grip, svensk skådespelare.
- 27 mars - Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör.

Andra kvartalet


- 7 april - Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.
- 10 april - Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
- 15 april - Pol Pot, tidigare diktator i Kambodja.
- 17 april - Linda McCartney, f.1941, amerikansk musiker, gift med Paul McCartney.
- 21 april - Jean-François Lyotard, fransk filosof.
- 25 april - Egon Engström, svensk skådespelare.
- 26 april - Sven-Olov Lindholm, svensk nazistisk politiker.
- 14 maj - Frank Sinatra , amerikansk sångare och skådespelare.
- 29 maj - Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
- 2 juni - Folke Lindh, svensk amatörskådespelare.
- 11 juni - Catherine Cookson, brittisk författare.
- 15 juni - Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
- 23 juni
  - Per Anders Fogelström, svensk författare.
  - Maureen O'Sullivan, amerikansk skådespelare - Tarzans Jane.
- 26 juni - John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

Tredje kvartalet


- 1 juli - Stig Järrel, svensk skådespelare.
- 12 juli - Bo Giertz, biskop i Göteborg.
- 14 juli - Dick McDonald - amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948.
- 17 juli - Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf.
- 18 juli - Peer Gregaard, dansk teaterchef.
- 21 juli - Alan Shepard, amerikansk flygare & astronaut, första amerikanen i rymden 1961.
- 22 juli - Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 28 juli - Cilla Ingvar, svensk revyartist.
- 2 augusti - Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och tv-producent.
- 3 augusti - Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.
- 5 augusti - Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.
- 10 augusti - Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
- 26 augusti - Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 31 augusti - Denniz Pop, svensk musikproducent.
- 6 september
  - Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
  - Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
- 14 september - Johnny Adams, amerikansk bluessångare.
- 28 september - Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare.

Fjärde kvartalet


- 13 oktober - Ka Nerell, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple.
- 7 november - Börje Mellvig, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.
- 19 november - Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
- 1 december - Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare.

Nobelpris


- Fysik
  - Robert B Laughlin, USA
  - Horst L Störmer, Tyskland
  - Daniel C Tsui, USA
- Kemi
  - Walter Kohn, USA
  - John A Pople, Storbritannien
- Medicin
  - Robert F Furchgott, USA
  - Louis J Ignarro, USA
  - Ferid Murad, USA
- Litteratur - José Saramago, Portugal
- Fred
  - John Hume, Storbritannien
  - David Trimble, Storbritannien
- Ekonomi - Amartya Sen, Indien

Namn

De vanligaste namnen bland de födda 1998 var för flickor Emma, Julia, Elin, Amanda och Hanna och för pojkar Filip, Erik, Oscar, Simon och Anton. Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1998 ja:1998年 ko:1998년 ms:1998 simple:1998 th:พ.ศ. 2541

Mullsjö kommun

Mullsjö kommun, kommun i Västergötland.

Västergötland

Västergötland är ett landskap i Götaland i västra Sverige mellan Bohuslän, Halland och Kattegatt i väst, Dalsland, Vänern och Värmland i norr samt Närke, Vättern och Småland i öster. Västergötland består till övervägande del av bördigt slättland. Över slätten reser sig karaktäristiska platåberg såsom Kinnekulle, Billingen och Ålleberg. Göta älv bildar till stor del gränsen mot Bohuslän. I Västergötland ligger bland annat den grunda Hornborgasjön som är känd för sitt fågelliv. Landskapet har 32 000 bevarade fornlämningar. Landskapet Västergötland innehöll tidigare de två länen Skaraborgs län och Älvsborgs län, det senare även omfattande landskapet Dalsland. 1998 bildade de båda västgötska länen tillsammans med Göteborgs och Bohus län det nya Västra Götalands län med Vänersborg som residensstad. Habo kommun och Mullsjö kommun i Skaraborgs län överfördes samtidigt till Jönköpings län. Sveriges landskap betcknas nu som historiska, deras gränser kan inte förändras. Den som är född inom det ursprungliga landskapet Västergötland kallas västgöte.

Geografi

Orter i Västergötland


- Alingsås
- Borås
- Falköping
- Göteborg
- Hjo
- Karlsborg
- Lidköping
- Mariestad
- Mölndal
- Mölnlycke
- Skara
- Skövde
- Tidaholm
- Trollhättan
- Ulricehamn
- Vänersborg

Kommuner i Västergötland


- Ale (delvis)
- Alingsås
- Bollebygd
- Borås
- Essunga
- Falköping
- Grästorp
- Gullspång (delvis)
- Göteborg (delvis)
- Götene
- Habo
- Herrljunga
- Hjo
- Härryda
- Karlsborg
- Lerum
- Lidköping
- Lilla Edet (delvis)
- Mariestad
- Mark
- Mullsjö
- Mölndal
- Partille
- Skara
- Skövde
- Svenljunga
- Tibro
- Tidaholm
- Tranemo
- Trollhättan
- Töreboda
- Ulricehamn
- Vara
- Vårgårda
- Vänersborg (delvis)

Vattendrag i Västergötland


- Göta älv
- Tidan

Historia

Under Olof Skötkonung blev Skara landets första stift. Läckö slott på Kållandsö i Vänern var ursprungligen skarabiskoparnas borg.

Medeltida ting- och lagmän


- Lumber (skrev ner Lums lag).
- Björn Kälke från Mellby
- Tore Räv från Gökhem
- Alle
- Tubbe Stallare
- Önd från Essunga
- Ulvar från Trälje
- Törner, född i Upplanden
- Ulvar Törnersson (den förres son)
- Assur från Hära
- Karl av Edsvära (efter att västgötarna slagit ihjäl Ragnvald Knaphövde leddes de av Karl under 1130-talet)
- Algot Karlsson, son till Karl av Edsvära)
- Önd från Grolanda
- Nagle, bror till Önd
- Sigtrygg Algotsson, son till Algot Karlsson
- Gudmar Magnusson
- Magnus Gudmarsson, son till Gudmar Magnusson och gift med Heliga Birgittas syster.
- Eskil Magnusson (Bjälboätten), född 1170, död 1227, bror till Birger Jarl.
- Gustav
- Folke
- Knut Magnusson död 1251
- Algot Brynolfsson 1270–1288 (fick lämna sin lagmantjänst när hans son rövat bort Ingrid Svantepolksdotter)

Några kända västgötar


- Birgitta Andersson, skådespelerska
- Stikkan Anderson, musikproducent
- Ingvar Carlsson, statsminister 1986–1991, 1994–1996
- Bert Karlsson, musikproducent, entreprenör

Se även


- HMS Västergötland
- Västergötlands museum

Externa länkar


- [http://www.vastergotland.com/ Västergötland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Vastergotland/index.html Lyssna till några av Västergötlands dialekter] Kategori:Västergötland Kategori:Sveriges landskap

Residensstad

Varje län har en residensstad. Det är den stad där länsstyrelsen för det länet har sitt huvudsäte, dvs den stad där länets landshövding har sitt residens. För Sverige gäller att landstingen normalt har förlagt sin centrala förvaltning till den ort där länsstyrelsen finns. Sverige är f.n. indelat i 21 län. I Finland är länens antal f.n. 6.

Svenska residensstäder för län


- Falun ...... Dalarnas län
- Gävle ...... Gävleborgs län
- Göteborg ... Västra Götalands län
- Halmstad ... Hallands län
- Härnösand .. Västernorrlands län
- Jönköping .. Jönköpings län
- Kalmar ..... Kalmar län
- Karlskrona . Blekinge län
- Karlstad ... Värmlands län
- Linköping .. Östergötlands län
- Luleå ...... Norrbottens län
- Malmö ...... Skåne län
- Nyköping ... Södermanlands län
- Stockholm .. Stockholms län
- Umeå ....... Västerbottens län
- Uppsala .... Uppsala län
- Visby ...... Gotlands län
- Västerås ... Västmanlands län
- Växjö ...... Kronobergs län
- Örebro ..... Örebro län
- Östersund .. Jämtlands län

Svenska residensstäder för landsting


- Vänersborg ... Västra Götalands län
- Kristianstad ...... Skåne län I övrigt samma som länen.

Tidigare residensstäder

På grund av försöksverksamhet och sammanslagningar av län är följande svenska städer inte längre residensstäder för län:
- Kristianstad tidigare Kristianstads län
- Mariestad tidigare Skaraborgs län
- Skövde tidigare Skaraborgs län
- Uddevalla tidigare Göteborgs och Bohus län
- Vänersborg tidigare Älvsborgs län

Finländska residensstäder


- Mariehamn (Ålands län / Landskapet Åland)
- Rovaniemi (Lapplands län)
- S:t Michel (Östra Finlands län)
- Tavastehus (Södra Finlands län)
- Uleåborg (Uleåborgs län)
- Åbo (Västra Finlands län) En stor länsreform genomfördes i Finland 1998 Kategori:Sveriges län

Länsbokstav

Varje län i Sverige har en länsbokstav. Av historiska skäl har det i vissa fall blivit två. Stockholms stad hade t.ex. egen "länsbokstav", A. Detta på grund av att Stockholms stad inte räknades in i Stockholms län utan i Stockholms överståthållareskap. Stockholms överståthållareskap räknades som ett eget län. När länen tilldelades länsbokstäverna fanns det så många län att de inte räckte till (när man sorterade ut vissa, J, Q, V), så Västerbottens län fick AC och Norrbottens län BD. Ett tag fick bilarna sina registreringsnummer efter vilket län ägaren bodde i, men på grund av antalet bilar i huvudstaden räckte nummerserien inte till, så även AA och AB fick användas. Det forna Stockholms län hade länsbokstäverna B och BA. Länsbokstaven användes förr på bilarnas nummerplåtar för att man skulle se från vilket län ägaren kom. Om bilen såldes över en länsgräns registrerades den om. Detta gjordes av Länsstyrelsen i respektive län. Det var vanligt att landshövdingen hade siffran ett (1) som registreringsnummer. Exempelvis hade landshövdingen i Uppsala län C1 som registreringsnummer på sin bil. Ett undantag var dock A1, som innehades av den sittande konungen.

Nuvarande länsbokstäver


- AB - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län

Avskaffade länsbokstäver


- L - Kristianstad län (se Skåne län)
- R - Skaraborgs län (se Västra Götalands län)
- P - Älvsborgs län (se Västra Götalands län)

F

F är den sjätte bokstaven i det svenska alfabetet. Till det latinska alfabet kom den från det grekiska alfabetets digamma. Versalt F kan vara: # Länsbokstav för Jönköpings län. # Förkortning för temperatur i grader Fahrenheit. # Inom fysiken, beteckningen för kraft. # Den kemiska beteckningen på grundämnet fluor. Se även periodiska systemet. # 1 farad (F) är enheten som storheten kapacitans (C) mäts i. # . ----
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
kategori:Latinska alfabetet als:F ja:F ko:F simple:F

Fornminne

]] Ett fornminne är en lämning från förgången tid. Fornminnen kan vara både fasta fornlämningar och lösa fornfynd. I Sverige finns omkring 400 000 fasta fornlämningar dokumenterade, den största delen i Mälardalen. Uppland står för omkring 145 000, Södermanland för 90 000. Utanför Mälardalen är Västergötland det fornminnesrikaste landskapet. Skyddet av fornminnen är reglerat i Kulturminneslagen. Fasta fornlämningar
- Grav
- Stensättning
- Resta stenar, skeppssättning
- Runsten
- Hällristning
- Hällmålning
- Ruin av Kloster, Borg, Slott, Kyrkobyggnad, Försvarsanläggning
- Fornborg
- Skeppsvrak, måste ha varit vrak i minst 100 år.
- Boplats
- Väg, Hålväg, Fägata
- Stensträng
- Bro
- Hamnanläggning
- Naust
- Vårdkase
- Vägmärke, Sjömärke, Milstolpar
- Labyrint

Extern länk


- [http://www.raa.se/fornminnesinformation/pdf/lamn3.0.pdf Riksantikvarieämbetets lista med lämmningstyper] (i PDF format) Kategori:Arkeologi Kategori:Fornminnesområden

Bronsåldern

Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronsen var råmaterialet för redskap och vapen. I andra delar av världen inklusive större delen av Afrika söder om Sahara har utvecklingen tagit andra vägar och andra klassifieringssystem används. Bronsåldern inträder när människan övergår från att göra verktyg av sten (stenåldern) till att göra dem av brons, vilket inträffar cirka år 3200 f.Kr i Grekland, år 2500 f.Kr i Östeuropa, år 2200 f.Kr i Västeuropa och år 1800 f.Kr i Skandinavien. Den äldre bronsåldern 1800 - 1100 f.Kr. Under denna period börjar stora gravmonument dyka upp i sydskandinavien, de s k storhögar eller s k gravhög. Detta gravskick att lägga de döda under en storhög kommer från Centraleuropa där den kallas för höggravskultur. Det viktigaste för bronsålderbefolkningen var nog saltet och därför hade man ett stort kontaktnätt med Hallstatt och Durrnberg i Salzkammergut i Österrike och Halle/Saaleregionen i Tyskland. Centraleuropa fick en särskild betydelse i brons- och järnålderns metallproducet. Bronsåldern i Norden delas vanligen in i sex perioder där period I-III motsvarar äldre bronsåldern och period IV-VI motsvarar yngre bronsåldern. Bronsåldern upphör när människan övergår från att göra verktyg av brons till att göra dem av järn (järnåldern), vilket inträffar cirka år 1100 f.Kr i Grekland, år 800 f.Kr i Östeuropa, år 700 f.Kr i Västeuropa och år 600 f.Kr i Skandinavien. En typisk fornlämning från bronsåldern i Sverige är hällristningar.
Föregått av:
Stenåldern 		Treperiodsystem
Historia 		Efterföljt av:
Järnåldern

Se även


- Nordisk Bronsålderskultur
- Sverige under förhistorisk tid Kategori:Arkeologi Kategori:Historia ja:青銅器時代 ko:청동기 시대 simple:Bronze Age

Medeltiden

Föregått av:
Antiken 		Historia Eftergått av:
Upplysningstiden
Upplysningstiden Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer). Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1300-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet). Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades. Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog.

Eftervärldens bild av medeltiden

Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk. Senare forskning (se t.ex. Michael Nordberg nedan) betonar att medeltiden är den period då grunderna för all senare europeisk samhällsutveckling lades. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den store, som kan kallas "mörka" i och med att de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad.

Den svenska medeltiden

Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas val till kung år 1523. Härefter följer Äldre vasatiden. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt). Den svenska medeltiden motsvarar alltså ungefärligen den tid då katolicismen var den dominerande religionen. För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)

Se även


- Medeltidens filosofi
- Medeltidsgenealogi
- Medeltidens konst
- Medeltidsveckan på Gotland
- Stockholms Medeltidsmuseum
- SCA världsompännande medeltidsförening

Länkar


- [http://forum.skalman.nu/viewforum.php?f=24 Diskussioner om medeltiden på Skalman]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Humaniora/Historia/Tidsperioder/Medeltiden/ medeltida länkar från ODP]
- [http://www.rollspel.nu/juneborg/Historia/ Juneborgs Medeltida Länkar]
- [http://www.middelalderfestival.dk Europeisk medeltidsfestival i Horsens]
- [http://www.formonline.se/kyrkor/index.html Medeltida konst]
- [http://www.jaixa-imaging.net Bilder från Medeltidsveckan i Visby]
- [http://www.historiska.se/histvarld/sok.htm Sök i Medeltidens ABC]

Litteratur


- Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
- Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC Kategori:Medeltiden Kategori:Historiska epoker ja:中世 simple:Middle Ages

Visingsö

Visingsö är Vätterns största ö och ligger i sjöns södra del, trettio kilometer norr om Jönköping och sex kilometer väster om Gränna vartill ön har sin färjeförbindelse. Idag är kanske ön mest känd för sina Remmalagsvagnar och som ett turistmål, men åtskilliga fornlämningar och ruiner minner om att ön, med sitt centrala och lättförsvarade läge, tidigare spelat en stor roll i Sveriges historia. Enligt legenden skapades ön av jätten Vist när han kastade ut en tuva i sjön för att hans fru skulle ha något att kliva på när hon tog sig över Vättern. Vist, som själv bara behövde ett steg för att komma över sjön, står idag staty med Visingsö i händerna vid E4:an i höjd med Husqvarna. På 1100- och 1200-talet var Visingsö centrum för den ännu sköra svenska kungamakten. Näs slott anlades på öns södra udde och tjänade som bostad åt bland andra Magnus Ladulås. Under 1600-talet utövade den mäktiga Braheätten sin makt från borgen Visingsborg på öns östra sida. Idag återstår bara ruiner av båda anläggningarna. För att säkra tillgången på bra timmer åt den svenska flottan efter att svenska Pommern och dess vidsträckta ekskogar gått förlorade i svallvattnet efter Napoleonkrigen lät kronan på 1830-talet anlägga flera hundra hektar ekskog på ön. Ekarna är idag leveransklara, men teknikutveckligen har sedan länge gjort dem mer värdefulla som turistmål än som skeppsvirke. Kategori:Jönköpings län Kategori:Svenska öar

Vättern

Flera sjöar med namnet Vättern hittas på Vättern (olika betydelser) ------- Vättern (olika betydelser) Vättern är en insjö i Götaland, Sveriges näst största sjö både till ytan (1893 km2) och till volymen (77,6 km3). Största kända djup, söder om Visingsö, är 128 m och medeldjupet 41 m. Vättern ligger 88,5 m ö.h. och avrinner till Östersjön genom Motala ström. Göta kanal passerar vättern via Motala och Karlsborg. På östra sidan går Vätternleden. I slutet av 1930-talet byggdes sjön ut för vattenreglering. Det är en långsmal och djup sjö som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I södra spetsen ligger Jönköping och Huskvarna som båda ligger i Småland. I norra spetsen ligger Askersund som ligger i Närke. Andra städer längs sjön: Motala, Vadstena, Gränna, Hjo, Karlsborg. Öar: Visingsö, Stora Röknen, Lilla Röknen, Stora Aspön, Lilla Aspön. Visingsö är klart störst och kan nås med färja. Namnet Vättern kommer från ordet vatten. Runt Vättern cyklar i mitten av juni varje år cirka 15000 personer den 300 km långa Vätternrundan som startar och slutar i Motala.

Se även


- Vätternleden Kategori:Svenska sjöar

Byggnad

En byggnad, husbyggnad, är en fristående fast konstruktion byggd för att inrymma människor eller deras husdjur, verksamheter, utrustning, förråd etc. För exempel se Lista över byggnadstyper

Externa länkar


- [http://www.historia.se Värdet av byggstocken i Sverige 1800-2000 - Portalen för historisk statistik] Kategori:Arkitektur ja:建築物 th:อาคาร

Tändsticksmuseet

Tändsticksmuseet i Jönköping sägs vara det enda i världen. Det är beläget på Västra Storgatan i den byggnad som från 1848 inrymde stadens första tändsticksfabrik. Maskiner och produkter visas och människorna bakom produkten levandegörs, bland annat med hjälp av bildspel. Tändsticksaskar och
-etiketter, affischer och böcker hjälper till att föra besökaren tillbaka till tändsticksindustrins storhetstid, en intressant resa från mitten av 1800-talet fram till modern tid.

Emån

Emån är en ca 220 km lång å i Småland som kommer från Storesjön (286 m.ö.h.) uppe på det småländska höglandet, i Nässjö kommun. Emån rinner efter mycket varierande lopp ut i Östersjön vid Em i norra delen av Kalmarsund och berör huvudsakligen åtta kommuner i Jönköpings- och Kalmar län: Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås och Oskarshamn. Emån är kanske mest känt för sin storvuxna och snabbväxande havsöring, det nu gällande världsrekordet på 15,3 kg, fångades vid Em år 1993. Men även den mystiska malen har här troligtvis sin viktigaste lokal i norra Europa. Emåns huvudfåra och flera biflöden är av riksintresse för naturvården och delar av avrinningsområdet är också av riksintresse för kulturmiljövården och friluftslivet. Källflöde: Holmån. Biflöden (bl.a.): Solgenån, Silverån. Kategori:Vattendrag i Sverige Kategori:Jönköpings län Kategori:Kalmar län

Vättern

Flera sjöar med namnet Vättern hittas på Vättern (olika betydelser) ------- Vättern (olika betydelser) Vättern är en insjö i Götaland, Sveriges näst största sjö både till ytan (1893 km2) och till volymen (77,6 km3). Största kända djup, söder om Visingsö, är 128 m och medeldjupet 41 m. Vättern ligger 88,5 m ö.h. och avrinner till Östersjön genom Motala ström. Göta kanal passerar vättern via Motala och Karlsborg. På östra sidan går Vätternleden. I slutet av 1930-talet byggdes sjön ut för vattenreglering. Det är en långsmal och djup sjö som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I södra spetsen ligger Jönköping och Huskvarna som båda ligger i Småland. I norra spetsen ligger Askersund som ligger i Närke. Andra städer längs sjön: Motala, Vadstena, Gränna, Hjo, Karlsborg. Öar: Visingsö, Stora Röknen, Lilla Röknen, Stora Aspön, Lilla Aspön. Visingsö är klart störst och kan nås med färja. Namnet Vättern kommer från ordet vatten. Runt Vättern cyklar i mitten av juni varje år cirka 15000 personer den 300 km långa Vätternrundan som startar och slutar i Motala.

Se även


- Vätternleden Kategori:Svenska sjöar

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.

Administrativ indelning

Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland</