:: wikimiki.org ::

Liechtenstein

Liechtenstein

Liechtenstein är ett självständigt furstendöme i Alperna i Centraleuropa, beläget mellan Schweiz och Österrike. Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandet Schweiz, av viss betydelse. Känt i utlandet bland annat för ett antal framstående alpina skidåkare med hemort i furstendömet, däribland syskonen Wenzel.

Historia

Huvudartikel: Liechtensteins historia Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. År 1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau (1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608 i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1712 av grevarna Hohenems köpte herrskapen Schellenberg och Vaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tyska riket till dess upplösning 1806, därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815-1866 Tyska förbundet.

Geografi

Trots sin storlek kan Liechtenstein delas in i tre topografiskt olika områden; Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppen Grauspitze som når 2 599 meter över havet. Bergen hör till Rätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar av bergsområdena är täckta av så kallat flysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen. För övrigt varierar klimatet efter höjden över havet. Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varm sommardag är det inte ovanligt med över 25°C, på vintrarna kan temperaturen gå ner till -15°C. Cirka 25% av Liechtenstein är skogsklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av både fauna och flora. År 1997 fanns det endast ett naturskyddat område i Liechtenstein, Liechtenstein Floral Mountain, ett område som upptar en yta av 60 km².

Administrativ indelning

:Huvudartikel: Liechtensteins administrativa indelning Liechtensteins administrativa indelning Liechtenstein är indelat i elva kommuner, varav de flesta bara består utav en stad eller samhälle.
- Vaduz
- Schaan
- Balzers
- Triesen
- Eschen
- Mauren
- Triesenberg
- Ruggell
- Gamprin
- Schellenberg
- Planken

Politik

Huvudartikel: Liechtensteins politik Liechtenstein är en konstitutionell monarki, styrd av prinsen eller fursten. Den nuvarnade fursten är Hans Adam II av Liechtenstein som efterträdde sin far som dog år 1989. Liechtensteins parlament, Landtag, består av 25 representanter valda av befolkningen. En ministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.

Ekonomi

Demografi

Den egentligen befolkningen härstammar ifrån alemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år 500. Cirka 90% av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med hela 40%, främst genom inflyttning, vilket även ger siffran att 40% av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80%), Österrike och Tyskland. I gengäld till detta bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna är Schaan (5 700 invånare) och Vaduz (5 200 invånare).

Sociala förhållanden

Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklad, uppburet av omfattande obligatoriska försäkringar då det gäller bland annat sjukdomar, arbetsskador, pension och arbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delena av sjukvården tillhandahåller staten tillsammans med ett nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till fri sjukvård. I landet är spädbarnsdödligheten låg men den förväntade medellivslängden är bland de lägsta i Västeuropa med 72 år för männen och 82 år för kvinnorna (2003).

Näringsliv

På några få år har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett avancerat industrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass som Schweiz. Jordbruket står för 2% av sysselsättningen i landet och domineras traditionellt av boskapskötsel med inriktning på mejeriprodukter. Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat produceras metallvaror, läkemedel samt livsmedel. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera i Liechtenstein. Idag är turismen väldigt fattig i landet, turismen resulterar oftast i en "one-night-stand" eller endagsbesök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41% av exporten går till EU-länder och 16% till Schweiz.

Religion

Sedan 1921 har den romersk-katolska kyrkan varit Liechtensteins statsreligion (Landeskirche) men det råder full religionsfrihet i landet. Till befolkningen hör 90% romerska katoliker och omkring 10% är protestanter (1999).

Utbildning

I Liecthenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldern sju till 15 år. Förutom standardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det inga högskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandet Schweiz.

Massmedia

I Liechtenstein finns det två dagstidningar; Liechtensteiner Volksblatt (Liechtensteins folkblad, grundad 1878 och en upplaga på 9 600 exemplar 1998) och Liechtensteiner Vaterland (Liecthensteins faderland, grundad 1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan 1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten till Vaterländische Union och Volksblatt till Fortschrittliche Bürgerpartei. I Liecthenstein finns det ingen självständig och egen TV-verksamhet, men främst tyska, schweiziska och österrikiska tv-kanaler finns att få till sin TV. I samarbete med Volksblatt startades år 1995 en privatradiostation kallad Radio Liechtenstein. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 med tv-mottagare.

Rättsväsen

I Liechtenstein är rättsordningen kodifierad och bygger traditionellet huvudsakligen på österrikiskt sätt. I landet finns det tre allmänna domstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz; Fürstliches Landgericht, Obergericht och Oberster Gerichtshof. För vissa brottsmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År 1987 avskaffades dödstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år 1785. Landet saknar även försvarsmakt.
Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Liechtenstein als:Liechtenstein fiu-vro:Liechtenstein ja:リヒテンシュタイン ko:리히텐슈타인 ms:Liechtenstein simple:Liechtenstein th:ประเทศลิกเตนสไตน์ zh-min-nan:Liechtenstein

Furstendöme

Ett furstendöme är ett självständigt mindre landområde med en furste som statschef. Numera finns det endast tre självständiga furstendömen i Europa: Andorra, Liechtenstein och Monaco. Dessutom finns Luxemburg, ett självständigt land som är storhertigdöme. Wales är ett furstendöme inom Storbritannien. I början av 1900-talet fanns småfurstendömen, som dock inte var egna länder utan delstater, i vissa delar av Frankrike, Italien, Portugal, Spanien och i Tyskland. När Storbritannien hade kolonier i nuvarande Indien var inte hela Indien brittiskt, det fanns även formellt självständiga småfurstendömen som stod under brittiskt beskydd.

Alperna

Alperna är en bergskedja i Centraleuropa. Den sträcker sig från området kring Nice och Genua vid Medelhavet, norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. De länder som helt eller delvis ytmässigt utgörs av Alperna är Frankrike, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike och Slovenien.

Geografi

De täcker en yta av omkring 220 000 kvadratkilometer. Alpernas stupning är mot söder mycket brantare än mot norr. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 000 meter ligger i västra delen. Där finns också Alpernas högsta topp, Mont Blanc. Till Alpernas egenheter hör också deras dalbildning. Ingen annan bergskedja är så rikt på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra berg. Av geologiska skäl delas de i Västalper och Östalper. Gränsen mellan dem dras i regel genom Rhendalen och dalen för floden Hinterrhein över Splügen pass till antingen Comosjön eller vanligare till Lago maggiore. Västalperna består av två centrala urbergszoner och en yttre kalkbergszon, medan Östalperna bara har en central urbergskedja, men sedimentära bialper på båda sidorna. Se även: Berg över 4000 meter i Alperna

Klimatet

De västra och södra delarna av Alperna är varmare än de östra och norra. Dock finns i allmänhet en stor klimatisk växling. På det bälte av 5 breddgrader, som Alperna omfattar, finns alla klimatskiftningar, från det varma tempererade till det kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre man kommer upp, och avtar i medeltal med 0,58°C per 100 meters stigning. Under vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere i dalarna, som därför är kallare än dalens sidor. Det kan hända att soliga terrasser eller toppar är varmare än de närliggande dalarna. Alperna bilder ett gränsområde mellan det mellersta Europas kontinentala klimat, med förhärskande västanvindar och regn under alla årstider, och Sydeuropas varmare och mildare Medelhavsklimat med företrädesvis höstregn. Regnmängden tilltar med höjden samt är mindre i de östra än i da västra delarna. De inre dalarna är däremot relativt torra. Snögränsen ligger omkring 2 700 meter på norra sidan och 3 000 meter på södra sidan. Alperna har ca 1 000 glaciärer men de är hotat av växthuseffekten. De största är Aletschgletscher och Gornergletscher.

Malmbrytning

Alpernas malmrikedom är inte betydlig i förhållande till deras utsträckning. Bergsbruket i Schweiz, Frankrike och Italien lämnar endast antracitkol, järn, nickel, bly och bergsalt. Östalperna är jämförelsevis rika på koppar och bergsalt. Steiermark lämnar utmärkt järn, Kärnten bly och i slovenska Krain finns zink och kvicksilver. Saltverk finns i övre Österrike, Salzburg, Tyrolen och övre Bayern. I Alperna finns även god byggnadssten, såsom granit, täta kalkstensarter, marmor och skiffer. Bergskedjan är också rika på mineralkällor.

Flora och fauna

Trädgränsen ligger i medeltal på 2 300 meter höjd. Fram till 1 300 meter höjd finns odlade marker och skogar med lövträd. Den övre zonen täcks med barrträd och alpängar. Ovanför trädgränsen börjar det alpina området, vars flora inte som de föregående täcker något stort sammanhängande område, utan enstaka platser. Växterna är släkt med polartrakternas flora. En blomma som förknippas mest med Alperna är Edelweiss. Till dess karakteristiska djur hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Ända till 2 500 meter höjd finns öringar i bergsbäckarna.

Kuriosa

En av de mest kända filmerna som associeras med Alperna är Sound of Music. Kategori:Europas bergskedjor Kategori:Österrikes geografi Kategori:Schweiz geografi als:Alpen ja:アルプス山脈 ko:알프스 산맥

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Österrike

Österrike är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Italien, Schweiz och Liechtenstein. Huvudstaden heter Wien. Andra viktiga städer är Graz, Innsbruck, Linz, Salzburg.

Historia

Huvudartikel: Österrikes historia Landet grundades som bayrisk gränsmark (markgrevskap) kring 800 och fick senare namnet Ostarrichi (966). Det upphöjdes på 1100-talet till hertigdöme och blev en viktig maktfaktor i det tysk-romerska riket till dess upplösning 1806. Därefter var Österrike huvudlandet i det stora multietniska habsburgska väldet. Österrike (men inte de ungerska, kroatiska, dalmatinska och italienska delarna av väldet) var också medlem av det Tyska förbundet fram till 1866, när kriget med Preussen ledde till Österrikes utträde. Efter mångåriga krav från magyarerna om ökat självstyre bildades 1867 den Österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Efter dubbelmonarkins nederlag i det första världskriget, och dess upplösning i fredsfördraget från St. Germain, bildades flera nya nationalstater och, efter misslyckade försök att ansluta sig till Tyskland, bildades därefter den första republiken Österrike, omfattade den större delen av Österrike-Ungerns tysktalande områden. Inre politiska splittringar och strider mynnade i en kristligt-konservativ diktatur 1934, som i sin tur föll, när tyska trupper marscherade in i Österrike i mars 1938 och Österrike införlivades med det Tredje riket under namnet Ostmark. Efter Tysklands nederlag i det andra världskriget besattes Österrike av de fyra segermakterna och den österrikiska republiken återupprättades. Vid Potsdamkonferensen 1945 ställdes landet under en ockupationsförvaltning. Ockupationsmakterna lämnade Österrike först 1955 efter att ha skrivit under ett statsfördrag som återställde landets suveränitet. Österrike förband sig till ständig neutralitet (grundlag från 1955) och förpliktade sig att inte gå med på en återförening med Tyskland. Först efter sammanbrottet av östblocket och det kalla krigets slut blev det möjligt för Österrike att delta i det europeiska integritetsarbetet. Efter en folkomröstning 1994 blev Österrike medlem i den Europeiska unionen (EU) 1995 och den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 1999.

Politik

Österrike är en parlamentarisk-demokratisk förbundsrepublik. Statschef är förbundspresidenten, som väljs av folket vart sjätte år. Förbundspresidentens viktigaste politiska uppgift är att utnämna förbundskanslern (regeringschefen) och regeringen. Österrikes parlament består av två kammare: nationalrådet och förbundsrådet.
- Nationalrådet är den lagstiftande parlamentskammaren. Den väljs av folket för en mandatperiod på fyra år och har 183 ledamöter. Fyra partier är för nuvarande invalda i nationalrådet: Österrikes socialdemokratiska parti (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), De gröna (Die Grünen), det kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP) och Österrikes frihetliga parti (Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ), ett högerpopulistiskt parti. I början av 2005 bröt de flesta FPÖ-ledamöterna och alla deras ministrar sig ut ur partiet och grundade Alliansen för Österrikes framtid (Bündnis Zukunft Österreich, BZÖ).
- Förbundsrådet representerar de nio förbundsstaterna. Deras 64 ledamöter väljs av de nio förbundsstatsparlamenten för samma mandatperiod som gäller för de själva. Förbundsrådet har vetorätt inom lagstiftningen, som dock kan röstas ner av nationalrådet genom ett så kallad tröghetsbeslut (Beharrungsbeschluss). Förbundsrådet spelar därför i praktiken ingen roll. Österrikes regering utnämns av förbundspresidenten. Den består av förbundskanslern och ministrarna. Den nuvarande regeringen är en borgerlig koalitionsregering bestående av det Österrikiska Folkpartiet (ÖVP) och Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ). Österrike är en federal republik med nio förbundsstater (Bundesland). Varje förbundsstat har egen författning, folkförsamling och regering. De folkvalda delstatsparlamenten kallas för Landtag och har rätten att lagstifta inom sitt kompetensområde. Lantdagen väljer regeringschefen, landshövdingen (Landeshauptmann/Landeshauptfrau). Den regionala förvaltningen handhas av förbundsstaterna, vilka i sin tur är indelade i kommuner som styrs av folkvalda församlingar. En administrativ mellannivå mellan kommuner och delstatsförvaltningen utgör häraden (Bezirk). right

Österrikes nio förbundsstater - och deras huvudstäder

#Burgenland - Eisenstadt #Kärnten - Klagenfurt #Niederösterreich - St Pölten #Oberösterreich - Linz #Salzburg - Salzburg #Steiermark - Graz #Tirol - Innsbruck #Vorarlberg - Bregenz #Wien - Wien

Geografi

Österrike består av fem landskapsregioner. Den största delen av Österrike upptas av Östalperna (63% av ytan) som sträcker sig från gränssjön Bodensee fram till staden Wien i öster. I Alperna ligger Österrikes högsta topp (Großglockner, 3 797 m ö.h.). Norr om Alperna bildar Donaufloden gränsen till utlöparna av det Böhmiska massivet (10%) och Karpaterna (11,3%). Wien ligger i Wien-sänkan (4,4%) och söder och öster om Wien utbreder sig en låglandsregion som tillhör det ungerska låglandet (11,3%). Österrikes viktigaste flod är Donaufloden, som avvattnar Alperna genom bifloderna Lech, Inn och dess biflod Salzach, Enns, Drau och dess biflod Mur m m. I Österrike kan man urskilja tre klimatzoner. De östra delarna är präglade av det kontinentala pannoniska klimatet (medeltemperatur i juli oftast över 19°C, årsnederbörden i regel under 800 mm), de inre Alpområdena har ett alpint klimat (mycket nederbörd, permanent snötäcke över 3 000 m ö.h., korta somrar, långa vintrar) och resten av landet präglas av det milda och fuktiga medeleuropeiska övergångsklimatet med medeltemperaturer i juli mellan 14 °C och 19 °C och upp till 2000 mm årsnederbörd beroende på region. En speciell företeelse i Alperna är den varma och torra föhnvinden, en fallvind, som påverkar människor negativt.

Karta

föhnvind Det här är en karta över Österrike!

Befolkning

I Österrike bor 8 067 300 människor, varav 708 700 utländska medborgare (8,8%) (2002). Drygt 40% av befolkningnen bor i och kring staden Wien, ytterligare 30% i områdena norr och söder om Alperna, medan Alpområdet är glesbefolkat. Österrikes storstäder är Wien (2005: 1 626 440 inv.), Graz (2001: 226 244 inv.), Linz (2001: 183 504 inv.), Salzburg (2001: 142 662 inv.) och Innsbruck (2001: 113 392 inv.). Österrikes befolkning är huvudsakligen tyskspråkig. Standardspråket i Österrike skiljer sig i viss mån från det förbundstyska, framför allt inom ordförrådet som innehåller över 1000 s.k. austriacismer. I Österrike finns sex erkända språkminoriteter vars rättigheter är reglerade i statsfördraget från 1955 och senare lagar. De största grupperna utgörs av den slovensktalande minoriteten om 30 000-50 000 personer i delstaten Kärnten och en lika stor kroatisktalande minoritetsgrupp i Burgenland. I Burgenland bor också en ungersktalande minoritetsgrupp samt Roma och Sinti. I Wien och Niederösterreich finns det tjeckisk- och slovakisktalande minoritetsgrupper. 78% av österrikarna tillhör den romersk-katolska kyrkan, 5% de evangeliska kyrkorna (huvudsakligen den lutherska), 4,5% tillhör andra samfund och 9% betecknar sig som religionslösa.

Sociala förhållanden

Dagens Österrike är en modern socialstat. Första ansatser till en socialpolitik gjordes redan i den Österrikisk-ungerska monarkin mellan 1860 och 1890, men de första större sociala reformerna genomfördes under den sociala och politiska revolutionen (första republiken) efter första världskriget. Reformprogrammet avstannade efter några år p g a de hårda politiska striderna och de ekonomiska problemen. Samarbetsandan och samförståndet mellan arbetsgivare och fackföreningar i den andra republiken efter andra världskriget ledde slutligen till utvecklingen av ett omfattande offentligt välfärdssystem. Grundpelaren är socialförsäkringen som alla arbetstagare och deras anhöriga omfattas av. Den består av sjuk-, olycksfall-, arbetslöshets- och ålderspensionsförsäkringen. Därutöver finns det olika former av familjestöd och annat socialt understöd.

Föräldraförsäkring och barnomsorg

Modern ha rätt till ledighet från 8 veckor före födseln till 8 veckor efter födseln. Därefter får föräldrarna föräldrapenning tills barnet fyller två år, varav sex månader är knutna till varje förälder. Tas andra årets föräldraförsäkring ut på deltid, så kan man förlänga föräldraledigheten tills barnet fyller tre år. Den offentliga barnomsorgen (som för övrigt är ett frivilligt kommunalt åtagande) inskränker sig till deltidsförskola (Kindergarten) från tre års ålder. Yngre barn och de som önskar heltidsbarnomsorg är hänvisade till dagmammor och privata inrättningar som dominerar barnomsorgen. I Österrike får familjerna barnbidrag (Familienbeihilfe). Det betalas ut tills barnet fyllt 19 år eller tills det avslutat utbildningen, men högst till 25 års ålder, d v s så länge föräldrarna är underhållsskyldiga.

Utbildning

Barnen börjar den 4-åriga folkskolan (Volksschule) i sexårsåldern. Efter de fyra gemensamma åren ställs de (eller snarare deras föräldrar) inför valet att fortsätta 4 år i Hauptschule, en förlängning av folksksolan, (ca 2/3 av eleverna) eller gå till det 8-åriga gymnasiet (1/3 av eleverna). Ca 1/3 av eleverna på gymnasieskolan byter efter de första fyra åren till en 5-årig yrkesförberedande gymnasieskola, medan 2/3 fortsätter på det allmänna gymnasiets högre stadium som förbereder för högre studier. Absolventerna av Hauptschule går antingen vidare till en lärlingsutbildning vid företag med en dag yrkesskola (Berufsschule) i veckan eller till kortare yrkesutbildningar i skolform. Ett byte mellan skoltyperna är möjligt men sällsynt. Den gymnasiala avgångsexamen Matura ger generell behörighet för tillträde till universitetsstudier. Uppfylls de centralt reglerade särskilda behörighetskraven för ämnet, så ger den också rätt till en studieplats i den valda utbildningen och på det valda universitetet (med undantag för konstnärliga utbildningar). Det finns 19 universitet i Österrike. Studierna avslutas efter lägst fyra år med magisterexamen eller efter ytterligare studier med doktorsexamen. Det finns ochså kortare studier (minst tre år) som leder till bakkelaureusexamen. Sedan 1994 finns det fackhögskolor (Fachhochschulen) i Österrike vilka erbjuder kortare och mer praktikorienterade utbildningar.

Arbetsmarknad

2003 hade omkring 49% av den österrikiska befolkningen (77% av befolkningen i åldrarna 15-59 år) ett förvärsarbete. 45% av alla förvärvsarbetande var kvinnor; av dem arbetade mer än 37% deltid (men bara 4% av männen). Anställningen är reglerad genom lagstiftning och kollektivavtal. Genom lagstiftning regleras t ex normalarbetstid (högst 40 timmar/vecka), minimisemester (5 eller 6 veckor beroende på antal arbetade år), uppsägning och avgångsvederlag. I kollektivavtal regleras anställningsförhållanden och löner. En österrikisk arbetstagare har rätt till 14 månadslöner/år. Avtalspartner på arbetsgivarsidan är die Bundeskammer der gewerblichen Wirtschaft (ungefär 'Förbundsekonomikammaren'), där alla företag är tvångsanslutna. På arbetstagarsidan finns centralorganisationen Österreichischer Gewerkschaftsbund (ÖGB) (’Österrikiska fackföreningsförbundet’), som omfattar arbetare och tjänstemän i såväl privat som offentlig tjänst. Därutöver är alla arbetstagare obligatoriskt anslutna till Kammer für Arbeiter und Angestellte (’Arbetarekammaren’). Även andra självständiga yrkesgrupper har obligatorisk medlemskap i olika kammare, såsom bönderna i Landwirtschaftskammer (’Lantbrukskammaren’), advokater i Rechtsanwaltskammer (’Advokatkammaren’) m m. Vid arbetslöshet har man rätt till arbetslöshetsersättning under 20 till 52 veckor beroende på antal arbetade år och ålder. Den skattefria a-kassan motsvarar ungefär 55% av nettoinkomsten (arbetsinkomst efter skatt), men uppgår till högst 36,84 euro/kalenderdag (2003). Efter den här tiden kan man söka nödhjälp (Notstandshilfe) om hushållsinkomsterna (d v s inkomsterna av make/maka eller sambo) inte överstiger en viss gräns. 2003 var arbetslösheten i Österrike 4,2%. Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Österrike als:Österreich fiu-vro:Austria ja:オーストリア ko:오스트리아 ms:Austria simple:Austria th:ประเทศออสเตรีย zh-min-nan:Tang-kok

Schweiz

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Kantoner

Regioner

Natur

Klimat

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Styrelseskick

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

Rösträtt

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Förbundsrådet

President

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

Externa länkar

Alpin skidsport

Alpin skidsport är en sammanfattande beteckning för störtlopp, slalom, storslalom, parallellslalom, super-G och alpin kombination. Utövare av alpin skidsport kallas "alpin skidåkare".

Svenska alpina skidåkare

- Lars-Börje "Bulan" Eriksson
- Bengt Fjällberg
- Thomas Fogdö
- Bengt Erik Grahn
- Lars-Göran Halvarsson
- Jonas Nilsson
- Anja Pärson
- Ingemar Stenmark
- Stig Strand
- Pernilla Wiberg

Extern länk

- [http://www.skidor.com/alpint/ Svenska Skidförbundet Alpint]

Se även

- skidsport Kategori:Alpin skidsport ja:アルペンスキー

1100-talet

Denna artikel handlar om seklet 1100-talet, åren 1100-1199. För decenniet 1100-talet, åren 1100-1109, se 1100-talet (decennium). ---- Sekel: 1000-talet - 1100-talet - 1200-talet Decennier och år:

1100-talet	1100	1101	1102	1103	1104	1105	1106	1107	1108	1109
1110-talet	1110	1111	1112	1113	1114	1115	1116	1117	1118	1119
1120-talet	1120	1121	1122	1123	1124	1125	1126	1127	1128	1129
1130-talet	1130	1131	1132	1133	1134	1135	1136	1137	1138	1139
1140-talet	1140	1141	1142	1143	1144	1145	1146	1147	1148	1149
1150-talet	1150	1151	1152	1153	1154	1155	1156	1157	1158	1159
1160-talet	1160	1161	1162	1163	1164	1165	1166	1167	1168	1169
1170-talet	1170	1171	1172	1173	1174	1175	1176	1177	1178	1179
1180-talet	1180	1181	1182	1183	1184	1185	1186	1187	1188	1189
1190-talet	1190	1191	1192	1193	1194	1195	1196	1197	1198	1199

----

Anmärkningar

- I slutet av 1100-talet har de flesta svenska socknarna formerats. Dessa kommer att ligga till grund för Sveriges indelning under många århundraden, fram till modern tid. Kategori:Sekel ja:12世紀 ko:12세기 simple:12th century th:คริสต์ศตวรรษที่ 12

1591

Händelser

Födda

- 8 februari - Guercino, italiensk konstnär, målare.
- 15 mars - Alexandre de Rhodes, fransk jesuit och missionär.
- 24 augusti - Robert Herrick, engelsk författare, (döpt detta datum).

Avlidna

- 1 januari - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 2 juli - Vincenzo Galilei, italiensk (florentinsk) kompositör, musikteoretiker och musiker.
- 25 september - Kristian I av Sachsen, kurfurste av Sachsen.
- 16 oktober - Gregorius XIV, Niccolò Sfondrati, påve 1590-1591. Kategori:Årtal Kategori:1590-talet ko:1591년

1623

Händelser

- Juni - Åbo hovrätt inrättas. För att komma åt maktmissbruk bland finska ståthållare och fogdar tillsätts också en generalguvernör över Finland.
- 27 juli - Katolikerna besegrar protestanterna i slaget vid Stadtlohn och ett kortvarigt stillestånd sluts.
- 6 augusti - Maffeo Barberini blir påve under namnet Urban VIII.
- Västerås gymnasium inrättas av biskopen Johannes Rudbeckius.
- Johan Skytte blir ny svensk riksskattmästare.
- Rykten om polska flottsammandragningar utanför Danzig når Sverige. Gustav II Adolf befarar ett polskt anfall, varför han låter blockera Danzig. Danzig i sin tur förbinder sig att inte tillåta någon polsk flottupprustning inom sitt område.
- En tysk församling inrättas i Göteborg.
- Pesten hemsöker Sverige och i Stockholm dör många människor.

Födda

- 19 juni - Blaise Pascal, fransk fysiker och matematiker.
- 10 november - Bengt Horn, svenskt riksråd.
- Bengt Gabrielsson Oxenstierna svenskt riksråd med mera.
- Kristina Augusta, svensk prinsessa, dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg.
- Joris van Son, flamländsk konstnär.

Avlidna

- 2 januari - Sivert Beck, svensk ägare till Näsbyholm och Vanås.
- 8 juli - Gregorius XV, påve 1621-1623.
- 23 september - Peder Månsson Utter, svensk arkivman och genealog (död i pesten).
- William Byrd, engelsk kompositör.
- Anne Hathaway, William Shakespeares hustru. Kategori:Årtal Kategori:1620-talet ko:1623년 ms:1623

1608

Händelser

- Juni - Svenskarna erövrar Dünamünde och strax därefter Kokenhusen och Fellin från polackerna.
- Oktober - Polackerna återerövrar Kokenhusen.
- Magnus Erikssons landslag från 1350, i utförande av Kristofers landslag från 1442, trycks med vissa tillägg. Bland annat är Moseböckerna appendix till Sveriges rikes lag. Utgivningen är en del av revisionen av lagen, som kommer att öka spänningen mellan kronan och adeln.

Födda

- 7 oktober - Erik Palmskiöld, svensk arkivsekreterare i Riksarkivet.
- 9 december - John Milton, engelsk poet och författare.

Avlidna

- Johan, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark. Kategori:Årtal Kategori:1600-talet (decennium) ko:1608년 ms:1608

1699

Händelser

- 25 september - Sachsen-Polen och Danmark sluter ett hemligt anfallsförbund mot Sverige.
- En svensk delegation reser till Moskva, där man utväxlar fredsurkunder med ryssarna. För ryssarnas del är det bara ett spel, för att hålla skenet uppe.
- 11 november - Ryssland ansluter sig till det polsk-danska förbundet bara några dagar efter att den svenska delegationen har lämnat Moskva.
- Christopher Polhem grundar ett manufakturbruk vid Stjärnsunds järnbruk i Dalarna. Det kommer att vinna berömmelse för sina urverk.
- Den svenska hovmusiken får ett uppsving när en fransk trupp om trettio personer - sångare, musiker, dansare och skådespelare - anländer till Stockholm.
- Gamla eller Stora bollhuset vid Slottsbacken i Stockholm inreds till teater.

Födda

- 30 november - Kristian VI, kung av Danmark och Norge från 1730.
- Georg Wenceslaus von Knobelsdorff, tysk arkitekt.

Avlidna

- 9 mars - Lars Claesson Fleming, svensk lagman och riksråd.
- 25 augusti - Kristian V, kung av Danmark och Norge 1670-1699. Kategori:Årtal Kategori:1690-talet ko:1699년

Vaduz

Stadt Vaduz

Befolkning	5129 (31 december 2003)
Yta	17,3 km²
Nation	Liechtenstein
Wahlkreis	Oberland
Höjd	455 meter över havet
Språk	Tyska

Vaduz är huvudstad i Liechtenstein i Centraleuropa.

Om Vaduz

Liechtenstein

Staden är belägen invid floden Rhen och är parlamentets säte. Staden är känd för sitt postmuseum, sina konstskatter och sin livliga turism. Staden grundlades 1150, och ända sedan 1300-talet har Vaduz varit säte för Greven av Vaduz. 1719 blev hertigdömet Vaduz och Greven av Schellenbergs marker sammanslagna till landet Liechtenstein. Liechtenstein är en av Europas minsta stater. Sammantaget har hela landet 32 528 invånare.

Externa länkar

- [http://www.vaduz.li/ Vaduz]
- [http://www.tourismus.li/ Turism i Vaduz]
- [http://www.liechtenstein.li/ Landet Liechtenstein] Kategori:Europas huvudstäder kategori:Liechtenstein ja:ファドゥーツ ko:파두츠

1719

Händelser

- 1 januari - Carl Gustaf Armfeldt d.ä. anträder återtåget från Norge, varvid en stor del av hans armékår fryser ihjäl i fjällen.
- 3-13 januari - Armfeldts karoliner kommer fram till byn Handöl i Jämtland.
- 23 januari - Riksdagen underkänner Ulrika Eleonoras arvsrätt men hon väljs ändå till drottning av Sverige sedan hon godkänt den parlamentariska författningen.
- 27 januari - Karl XII:s liktåg anländer till Karlbergs slott utanför Stockholm.
- 19 februari
- Ulrika Eleonora skriver under den nya svenska regeringsformen.
- Georg Heinrich von Görtz avrättas vid Skanstull i Stockholm.
- 21 februari - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Grundlagsbegreppet införs och kungens, rådets och riksdagens maktbefogenheter fastställs i detalj. Riksdagen, som hädanefter sammanträder vart tredje år, får hela lagstiftnings- och beskattningsmakten samt visst inflytande över rådets sammansättning. Regenten, som inom rådet erhåller två röster, är enligt den nya regeringsformen bunden av riksdagens beslut.
- 26 februari - Karl XII begravs i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
- 17 mars - Ulrika Eleonora kröns.
- 10 april - Arvid Horn avgår som svensk kanslipresident.
- 23 april - En kunglig förordning utfärdas om att de svenska nödmynten skall samlas in 1-8 juni samma år och inlösas till halva värdet.
- 15 maj - Gustav Cronhielm blir ny svensk kanslipresident.
- 1 juni - Nödmynten börjar samlas in.
- Juli-augusti - Ryska flottan härjar de svenska kusterna.
- 24 juli - Nyköping bränns av en rysk galärflotta.
- 25 juli - Ryssarna skövlar Lövsta järnbruk i Uppland.
- 13 augusti - Ett ryskt anfall mot Stockholm avvärjs vid Stäket av sörmlänningarna under överste Fuchs.
- 19 augusti - Norrtälje bränns ner av ryssarna.
- 28 oktober - Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark.
- 9 november - Fred sluts mellan Sverige och Hannover i Stockholm varvid Bremen och Verden avträds.

Födda

- 5 april - Axel von Fersen d.ä., greve, riksråd, fältmarskalk, ledamot av Svenska Akademien.
- 24 oktober - Jakob Gadolin, biskop, vetenskapsman och statsman.

Avlidna

- 7 april - Elias Palmskiöld, svensk arkivman och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet.
- 8 juni - Rafi ad Daradjat, indisk stormogul 1719.
- 7 september - Djahan II, indisk stormogul 1719.
- 12 december - Gustaf Cronhielm, svensk kanslipresident.
- 31 december - John Flamsteed, brittisk astronom. Kategori:Årtal Kategori:1710-talet ko:1719년 ms:1719

1723

Händelser

- Januari - Den svenska riksdagen samlas. Det holsteinska partiet, som vill ha Karl XII:s systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp som tronföljare, får stort stöd i riksdagen, med rysk hjälp. Fredrik I gör vid riksdagen ett misslyckat försök att hävda kungamaktens rättigheter, medan kanslipresident Arvid Horn får alltmer inflytande.
- 17 oktober
- En ny svensk riksdagsordning utfärdas, vilken ger ständerna mer makt. Ämbetsmannaadeln får det största inflytandet. Riksdagen erhåller politisk domsrätt över rådsherrarna.
- Man antar också Sveriges första författningsordning om folkets representation. Kronobönderna får rätt att friköpa sina gårdar, vilket ger dem en stärkt social ställning men ingen ekonomisk förbättring.
- Prästerna motarbetar pietismen som börjar spridas i Sverige genom de hemvändande karolinerna.
- En ny svensk legostadga (förordning om tjänstefolk) utfärdas.
- En stor brand utbryter på Södermalm i Stockholm.

Födda

- 6 december - Carl Sparre, svensk friherre, riksråd 1775.
- Richard Price, brittisk predikant och moralfilosof.

Avlidna

- 25 februari - Christopher Wren, engelsk arkitekt.
- 15 mars - Johann Christian Günther, tysk författare. Kategori:Årtal Kategori:1720-talet ko:1723년 ms:1723 simple:1723

Tyska riket

Tyska riket, historisk benämning på den tyska statsbildningen vid olika tider: # Tysk-romerska riket (962-1806), egentligen Heliga romerska riket av tysk nation (ty. Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation), sedermera kallat "första riket". # Tyska kejsardömet (1870-1918) hade det officiella namnet Tyska riket (ty. Deutsches Reich), kallades sedermera "andra riket". Den tyska statens officiella namn ändrades inte under Weimarrepubliken (1919-1933), utan var fortfarande Tyska riket. # Nazityskland (1933-1945) fortsatte också att kalla sig Tyska riket, men senare även Stortyska riket. Kallades även Tredje riket. Termen Tyska riket används däremot normalt inte om de tyska statsbildningar som uppkom efter andra världskriget eller det sedan 1990 återförenade Tyskland. Se även Fjärde riket. Kategori:Tyskland

1806

Händelser

- 12 april - Det svenska Produktplakatet upphävs på nytt till följd av franska kaperier.
- 6 augusti - Det tysk-romerska riket upphör att existera i och med att Frans II tvingas att avsäga sig den tysk-romerska kejsarkronan.
- 6 november - Svenskarna besegras av fransmännen under Jean Baptiste Bernadotte i slaget vid Lübeck.
- Byggandet av Södertälje kanal påbörjas.
- Engelsmannen Samuel Owen, en av de främsta utvecklarna av ångfartyget, bosätter sig i Sverige.
- G. Stephens, pionjär inom dikning och skiftning av jordbruket, kallas till Sverige.
- Kemisten Jöns Jacob Berzelius utger Föreläsningar i Djurkemien, varmed han grundlägger den fysiologiska kemin.
- Sveriges första mekaniska bomullsspinneri anläggs i Lerum i Västergötland.
- Ett lantvärn, som omfattar alla ogifta män i åldrarna 19-25 år, organiseras i svenska Pommern.
- Napoleon proklamerar kontinentalblockaden, som innebär att europeiska hamnar stängs för brittiska fartyg. Detta får konsekvenser även för svensk handel och sjöfart.
- Liechtenstein blir självständigt.
- Triumfbågen i Paris börjar uppföras.

Födda

- 6 april - Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
- 26 april - Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.
- 12 maj - Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
- 20 maj - John Stuart Mill, brittisk filosof.
- 27 juni - Augustus de Morgan, brittisk matematiker.
- 6 oktober - Andreas Randel, svensk kompositör och musiker (violinist).
- 4 november - Hans Jörgen Kristian Aall, norsk amtman.
- Charles Gleyre, konstnär.
- Ludvig Manderström, svensk utrikesminister.
- Lungtok Gyatso, nionde Dalai Laman.

Avlidna

- 23 januari - William Pitt d.y., brittisk statsman och premiärminister.
- 20 april - Sara Elisabeth Moraea, Carl von Linnés hustru.
- 23 augusti - Charles-Augustin de Coulomb, fransk fysiker.
- 12 november - Joseph Gottlieb Koelreuter, tysk genetiker.
- John Breckinridge, amerikansk politiker.
- Louis Alexandre de Cessart, fransk ingenjör.
- Mozaffar Mohammad Shah, indisk stormogul. Kategori:Årtal Kategori:1800-talet (decennium) ko:1806년 ms:1806 simple:1806

Rhenförbundet

Rhenförbundet (ty. Rheinbund), var namnet på två olika förbund mellan ett antal territorier eller furstar vid floden Rhen.

Första Rhenförbundet

Det första rhenförbundet (fr. Alliance du Rhin) var ett försvarsförbund som, riktat mot Österrike och Spanien, på initiativ av kurfursten Johan Filip av Mainz och under fransk medverkan 14 augusti 1658 avslöts emellan kurfurstarna av Mainz och Köln, pfalzgreven av Neuburg, hertigarna av Braunschweig, Celle och Hannover, lantgreven av Hessen och konungen av Sverige i hans egenskap av tysk riksfurste. De förbundna förpliktade sig att med vapenmakt upprätthålla westfaliska fredens bestämmelser och att hindra genomtåg av trupper, som skulle kämpa mot Frankrike eller dess bundsförvanter. Den 15 augusti 1658 tillträdde Frankrike förbundet, som sedermera omfattades av även andra furstar, bl.a. kurfurstarna av Brandenburg och Trier. Det upplöstes 1667/1668.

Andra Rhenförbundet

Det andra rhenförbundet (fr. Confédération du Rhin) var ett förbund som den 17 juli 1806 avslöts (antedaterat till 12 juli) i Paris under kejsar Napoleons auspicier mellan 16 tyska furstar: konungarna av Bayern och Württemberg, kurfurstarna av Mainz (se Karl Theodor von Dalberg) och Baden, hertigarna av Berg och Arenberg, lantgreven av Hessen-Darmstadt, furstarna av Nassau-Usingen och Nassau-Weilburg, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen, Salm-Salm och Salm-Kyrburg, Isenburg-Birstein och Liechtenstein samt greven av Leyen. De ovannämnde tyska furstarna förklarade sig lösta från varje förbindelse med det gamla tysk-romerska riket, och Napoleon förklarade sig inte vidare erkänna någon tysk kejsare eller något tyskt rike. Förbundsmedlemmarna skulle vara suveräna; en förbundsförsamling skulle under Karl Theodor von Dalbergs presidium sammanträda i Frankfurt am Main, och stridigheter emellan förbundsmedlemmarna skulle avgöras vid två för ändamålet upprättade domstolar (dessa domstolar kom aldrig till stånd, och någon förbundsförsamling sammanträdde aldrig). Napoleon skulle vara förbundets "skyddsherre" (protecteur) - han blev i själva verket dess herre. Han och de förbundna ingick överenskommelse om ömsesidig hjälp, om endera parten invecklades i ett krig på Europas fastland. Deltagarna i förbundet fick sina besittningar utvidgade genom mediatisering av ett stort antal riksständer; Dalberg fick titeln furstprimas, kurfursten av Baden, lantgreven av Hessen-Darmstadt och hertigen av Berg blev storhertigar o.s.v. Den omedelbara följden av förbundets bildande var att kejsar Frans II den 6 augusti 1806 nedlade sin krona och att "Det heliga romerska riket av tysk nation" således även formellt upphörde att finnas till. Förbundet biträddes sedermera under loppet av 1806 av kurfurstarna af Würzburg och Sachsen samt hertigarna av Sachsen-Weimar, Sachsen-Gotha, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Hildburghausen och Sachsen-Coburg, under 1807 av de 3 hertigarna av Anhalt, de båda furstarna av Schwarzburg, de båda furstarna av Lippe, 4 furstar av Reuss och fursten av Waldeck samt konungen av Westfalen, under 1808 av de båda hertigarna av Mecklenburg och hertigen av Oldenburg. Rhenförbundet omfattade därefter ett område av 325 752 km² med 14,6 miljoner invånare samt uppställde till Napoleons förfogande 120 000 man. "Skyddsherren" aktade emellertid förbundsområdets integritet så litet att han genom ett dekret av 13 december 1810 för att bättre genomföra kontinentalsystemet införlivade stycken av det (i synnerhet områden vid Elbes och Wesers mynningar samt omkring Ems) med sitt kejsardöme. Efter Napoleons olyckliga tåg till Ryssland föll förbundet småningom sönder; hertigarna av Mecklenburg gav våren 1813 signalen. Några av förbundsmedlemmarna blev efter dess upplösning antingen avsatta (Berg, Westfalen) eller mediatiserade (Isenburg, Leyen, Arenberg, furstarna av Salm); Würzburg införlivades med Bayern. Men de övrigas suveränitet erkändes även av det nya Tyska förbundet. Kategori:1600-talets historia Kategori:1800-talets historia Kategori:Frankrikes historia Kategori:Sveriges historia Kategori:Tysklands historia ja:ライン同盟

1866

Händelser

- 3 juli - I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.
- 15 juni - Industriutställningen i Stockholm, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa.
- 22 juni - Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att