:: wikimiki.org ::

Luzern (kanton)

Luzern (kanton)

Luzern, kanton i mellersta Schweiz.

Geografi

Luzern gränsar i söder till Obwalden och Nidwalden, i öster till Schwyz samt i norr och väster till Aargau.

Indelning

Luzern är indelat i 5 amt:
- Luzern, huvudort: Luzern
- Entlebuch, huvudort: Schüpfheim
- Hochdorf, huvudort: Hochdorf
- Sursee, huvudort: Sursee
- Willisau, huvudort: Willisau Luzern är även indelat i 107 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Luzern Kategori:Schweiz Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Luzern - kanton als:Kanton Luzern

Kanton

:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou. Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner Kategori:Regionala politiska indelningar

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Nidwalden

Nidwalden, halvkanton i centrala Schweiz.

Geografi

Nidwalden gränsar i väster till Obwalden (som även har en exklav som gränsar till Nidwalden i öster), i söder till Bern, i öster till Uri samt i norr till Luzern och Schwyz.

Indelning

Nidwalden är indelat i 11 kommuner:

- Beckenried
- Buochs
- Dallenwil
- Emmetten
- Ennetbürgen
- Ennetmoos

- Hergiswil
- Oberdorf
- Stans
- Stansstad
- Wolfenschiessen

Kategori:Schweiz halvkantoner Kategori:Nidwalden - kanton als:Kanton Nidwalden

Aargau

Aargau är en av Schweiz 26 kantoner. Namnet Aargau kommer från floden Aare och betyder ungefär området kring Aare.

Historia

Eftersom regionen fram till 1415 var centrum för Habsburgarna kan man hitta många gamla slott i Aargau. Bland de mer kända finns slotten Habsburg, Lenzburg och Wildegg. 1415 erövrade schweizarna kantonen Baden från habsburgarna medan de sydvästra delarna (Zofingen, Aarburg, Aarau, Lenzburg och Brugg) tillföll Bern. 1798 gick Bern med i den schweiziska federationen och fem år senare uppstod den nuvarande kantonen Aargau genom en sammanslagning av Baden och de delar av Bern som hade erövrats från habsburgarna nära 400 år tidigare.

Geografi

Aargau ligger i norra Schweiz i Mittelland öster om Jurabergen. Aargau gränsar till Tyskland i norr, Zürich i öst, Zug och Luzern i söder samt Basel-Landschaft och Solothurn i väst. Genom Aargau rinner floderna Aare, Limmat, Reuss och Rhen. Aargau är en av de plattare kantonerna i Schweiz, men har trots detta ett böljande landskap med skogsbeklädda kullar och odlade dalar.

Indelning

Aargau är uppdelat i 11 distrikt:
- Aarau, huvudort: Aarau
- Baden, huvudort: Baden
- Bremgarten, huvudort: Bremgarten
- Brugg, huvudort: Brugg
- Kulm, huvudort: Unterkulm
- Laufenburg, huvudort: Laufenburg
- Lenzburg, huvudort: Lenzburg
- Muri, huvudort Muri
- Rheinfelden, huvudort: Rheinfelden
- Zofingen, huvudort: Zofingen
- Zurzach, huvudort: Zurzach Aargau är uppdelat i 231 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Aargau

Extern länk

- [http://www.ag.ch Officell hemsida] Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Aargau - kanton als:Kanton Aargau ko:아르가우 주

Amt

Ett amt är ett civilt förvaltningsområde i Danmark (se vidare Danmarks amter) och i mindre utsträckning även i Tyskland, där det förekommer i förbundsländerna Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg. Historiskt var det även den administrativa indelningen i Danmark-Norge samt i Norge fram till 1918 (jämför fylke). Jämför även det schweiziska amtsbezirk. Kategori:Regionala politiska indelningar

Luzern

Denna artikel handlar om staden Luzern. För kantonen Luzern, se Luzern (kanton). ---- Luzern (kanton) Luzern, huvudstad i kantonen Luzern i mellersta Schweiz, belägen vid Vierwaldstättersjön och Sankt Gotthardsjärnvägen. 60 000 invånare (med förorter 160 000 invånare) (2001), främst tysktalande. Luzern är ett handels- och finanscentrum, men här finns också en del industri. Kategori:Schweiz Kategori:Luzern - kanton Kategori:Schweiz kantonshuvudstäder ja:ルツェルン

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.

Se även

- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Externa länkar

- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund] Kategori:Politik Kategori:Svensk politik nb:Kommune

Kategori:Schweiz kantoner

Kantoner Schweiz Kategori:Regionala politiska indelningar als:Kategorie:Kanton ko:분류:스위스의 주

Kategori:Luzern - kanton

Kategori:Schweiz kantoner

Senons

Les Sénons (Senones) était un des peuples gaulois. Ils occupaient la région du Sénonais, correspondant aux département actuels de l'Yonne, de la Marne, de la Seine-et-Marne et de la Côte-d'Or. Ils donnèrent leur nom à la ville de Sens qui était leur capitale sous le nom dAgendicum. Conduits par Camulogène, ils combattirent Labiénus le lieutenant de César. Une partie des Sénons, avait immigré en Italie au IVe siècle av. J.-C., et se trouva en conflit avec la cité étrusque de Clusium - auj. Chiusi - ainsi qu'avec Rome.
Sénons notables :

- Acco, initateur de la grande révolte de 54-53 av. J.-C., exécuté.
- Brennus, chef des Gaulois qui pillèrent Delphes en 260 av. J.-C.
- Camulogène Catégorie:Peuples gaulois

firma wakacje jastrz�bia g�ra slots sylwester w g�rach praca za granic�

:: RELATED NEWS ::

Thomas John MacLagan
Thomas Maclagan (1838-1903) was a doctor and pharmacologist from Dundee. He was medical superintendent at the city's Royal Infirmary from 1864 to 1866, during which time he had to cope with a major fever epidemic and became noted for pioneering the clinical use of thermometers. MacLagan is sometimes claimed to have invented aspirin, but this is not so. He did us

Thermal Springs of Kaiafa
Kaiafa or Thermal Springs of Kaiafa (Greek, Modern: Καϊάφας, Ancient/Katharevousa: -s), older form Kaiafas, is a spa in the community and the municipality of Zacharo in the southcentral part of the prefecture of Ilia. It is located 300 km or 347 km WSW of Athens, 32 km ESE of

Savvatiy
Reverend Savvatiy (? - September 27, 1435) was one of the founders of the Solovetsky Monastery. Savvatiy was a monk at Kirillo-Belozersky Monastery. Once upon a time, he heard of Valaam Monastery on the

Hildegard Reiterer
Hildegard Reiterer was a female opressor at a Nazi concentration camp during World War II. Hildegard was born in Dunkelstein, Austria on October 20, 1922. On September 1, 1944

Psychological Disorders
A mental illness is a disorder of the brain that results in a disruption in a person's thinking, feeling, moods, and ability to relate to others. Mental illness is distinct from the legal concepts of sanity and insanity. Read More...

Islam in Sri Lanka
, Sri Lanka]] Muslims, who make up approximately 12 percent of the population, comprise a group of minorities practicing the religion of Islam in Sri Lanka. As in the case of the other ethnic groups, the Muslims have their own separate sites of worship, religious and cultural heroes, social circles, and even languages. The Muslim community is divided into three main sections--the Sri Lankan Moors,

Victoria, Romania
Victoria (Hungarian: Viktóriaváros) is a town in the western side of the Braşov county, Romania, near the Făgăraş Mountains. It has a population of about 10,900. In 1939, the Romanian state signed a contract with the German company Ferrostaal of Essen to build a factory (c

Wikipedia:Administrators' noticeboard/IncidentArchive1
Contents: December 14, 2004 - January 5, 2005

Red Ensign/Canadian Red Ensign

I protected Red Ensign earlier due to a revert war. Now User:AndyL has broken out the first section of the article and made a new article leaving out the fact that some fascist group uses the flag as a symbol. I'm not sure whether it's well-documented or not, but I doubt creating a new article using