:: wikimiki.org ::
| Riksdagsval |
RiksdagsvalRiksdagsval, val till ett nationellt parlament som går under benämningen riksdag.
Se
# Riksdagsval i Sverige
# Riksdagsval i Finland
Val
Val är ett ord med många språkliga betydelser. I denna artikel behandlas "val" i politiskt sammanhang, och avser då den process varigenom en eller flera personer utkoras, utses, utväljs etc till ett politiskt uppdrag, att bli en förtroendevald ledamot - alternativt - att ett av flera beslutsalternativ bestäms efter en viss förreglerad process.
Den viktigaste formen av val är allmänna demokratiska val, vilket innebär att väljarna i en stat eller i en del av en stat väljer representanter till en beslutande församling (parlament, riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, regionfullmäktige o.s.v.) där beslut, som är bindande för alla, fattas och sedan verkställs av myndigheter eller förvaltningar som församlingen har till sitt förfogande. Även val till kyrkofullmäktige m m i Svenska Kyrkan sker på samma sätt.
Valmetoder
I Sverige används Jämkade uddatalsmetoden med spärr, vilket är en metod som ger mandat (här ung. i betydelsen "representation") i förhållande till andelen röster. Tidigare användes d'Hondts metod, vilken missgynnade mindre partier. I anglosaxiska länder som USA och Storbritannien används majoritetsval i enmansvalkretsar (ibland kallat "first past the post"). I Frankrike används numera i allmänhet majoritetsval i enmansvalkretsar och i två omgångar. I Japan används majoritetsval i flermansvalkretsar. I det tyska systemet kombineras majoritetsval och proportionella val efter svenskt mönster. Vissa länder har starkare inslag av personval, något som inte förekommer i Sverige, även om personval i och för sig är möjliga även här. I länder i Östeuropa, vilka tidigare ingick i östblocket, krävs oftast att valdeltagandet är minst 50% för att valet ska vara giltigt.
Valmetoden är av stor betydelse för resultaten i val. I huvudsak väljer man mellan proportionella val, vilka ger resultat som mera återspeglar väljarnas verkliga åsikter, och majoritetsval, vilka mindre återspeglar väljarnas åsikter, men däremot har bättre förutsättningar att skapa starka regeringar, vilket i sin tur förbättra väljarnas möjligheter att utkräva ansvar.
Vanliga former av demokratiska val i Sverige
- Val till riksdagen
- Val till landstingsfullmäktige
- Val till kommunfullmäktige
- Val till europaparlamentet
- Direkta kyrkliga val
- Folkomröstning
- KÃ¥rval
Se även
- Demokrati
- Direkt val
- Klassval
- Monarki
- Politiskt parti
- Presidentval
- Republik
- Elektorskollegiet i amerikanska presidentval
Kategori:PolitikKategori:Val
ja:選挙
simple:Election
RiksdagRiksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frÃ¥gor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter, numera vanligen en benämning pÃ¥ parlamentet i Sverige, Finland (pÃ¥ finska Eduskunta) och Estland. Även i Danmark kallades parlamentet för riksdag (Rigsdagen) 1849-1953, och även Tyskland har använt denna benämning (Reichstag). Japans parlament är skapat efter tysk modell och kallas 国会 (kokkai) vilket betyder riksdag. Ibland kallas Riksdagshuset "riksdagen".
Mot bakgrund av allmäneuropeisk definition har historikern Herman Schück ställt upp några villkor för att en representation ska kallas riksdag:
- Rikets medborgare ska företrädas av församlingen i geografiskt avseende.
- Rikets medborgare ska representeras i socialt och ekonomiskt avseende.
- Representationen ska företrädas genom grupper (stånd, hus, eller partier) så att samtliga grupper deltar i beslutsprocessen.
- Församlingen ska ha kompetens så att den inte bara följer regeringen eller kungen.
- Församlingen ska ha en kontinuitet och träffas regelbundet.
Länge ansågs Arboga möte 1435 vara den första riksdagen, men det bestrides idag på grund av de kriterier som Schück författat, eftersom de närvarade vid mötet inte representerade hela riket och det inte följdes upp. Ordet "riksdag" är dessutom mer än hundra år yngre än detta möte. Utvecklingen mot en riksdag var stegvis och sträckte sig över en lång tidsperiod. Ett omtalat riksmöte var reformationsriksdagen 1527 i Västerås, som torde kunna sägas motsvara Schücks kriterier.
Se även
# Sveriges riksdag
# Finlands riksdag
# Reichstag
Kategori:Riksdagen
KlothoMoirad (kreeka keeles 'osa', 'saatus') olid vanakreeka mütoloogias saatusejumalannad, Zeusi ja õiglusejumalanna Themise tütred, keda harilikult kujutati vanade naistena:
- Klotho ('ketraja') ketras igale sündinud inimesele elulõnga,
- Lachesis ('määraja') otsustas igaühe saatuse üle,
- Atropos ('vältimatu', 'paratamatu') ei saanud end pöörata ja lõikas elulõnga oma kääridega katki.
Moirad määrasid igaühe, ka jumalate saatuse. See andis neile teatud võimu ja nad ei kartnud kedagi, vastupidi, isegi Zeus pelgas neid pisut. Kuigi nad teadsid laias laastus igaühe saatust, ei ennustanud nad üldjuhul tulevikku.
"Iliases" ei olnud moirade arv ega nimed veel välja kujunenud. Varasemais allikais väidetakse ka, et moirad olevat sündinud ühest vanemast: kaosest (Chaos), ööst (Nyx) või saatusest (Ananke).
Moirad esinevad müüditegelastena harva, ainult müütides Admetosest ja Meleagrosest.
Naised austasid moirasid rohkem. Pruudid ohverdasid neile Ateenas lokke ning naised vandusid nende nimel.
Kujutlus igaühe saatuse määramisest kuduvate jumalannade poolt oli indoeurooplaste seas üldine, näiteks roomlased nimetasid saatusejumalannasid parkadeks, skandinaavlased nornideks ja baltlastel oli selle jaoks jumal Laima.
Kategooria:Vana-Kreeka mütoloogia
ja:モイライ
suplementy accommodation in valencia poker kalorie bia³ko
|
|
|
|
