:: wikimiki.org ::
| ROM |
ROMROM är en akronym för Read-only Memory som betyder ungefär "endast läsbart minne". Det är inte möjligt att skriva till minnet eller ändra dess innehåll och det används därför till att lagra programvara för att styra hårdvaran i elektroniska enheter.
Ursprunligen tillverkades ROM-kretsar färdiga med innehåll, men snart kom PROM, programmerbart ROM, som man kunde skriva till en gång med en särskilld skrivutrustning, EPROM, Erasable PROM, som man dessutom kunde radera (med kraftigt ultraviolett ljus i en särskilld utrustning) och skriva igen, och EEPROM, Electrically Erasable PROM, som kunde raderas med en elektrisk signal.
Flashminnen är en vidareutveckling av EEPROM som har två transistorer per minnescell istället för en. Fördelen med EEPROM är att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man programmera och sudda 8 bitar i taget, att jämföra med det typiska flashminnets blockstorlek på 524 288 bitar. Minnescellen i EEPROM är större, vilket innebär högre produktionskostnad.
Se även
- RAM
Kategori:Akronymer
Kategori:Datorteknik
Kategori:Elektronik
ja:Read Only Memory
ko:롬
simple:Read-only memory
AkronymEn akronym är ett ord som är bildat av begynnelsebokstäverna i flera ord eller ordled. Benämningen kommer från de grekiska orden ακρος (akros), som betyder ’ytterst’, och ονυμα (onyma), som betyder ’namn’.
Ett exempel på en akronym är namnet Gais som kommer av begynnelsebokstäverna i det längre namnet ”Göteborgs atlet- och idrottssällskap”. Andra exempel är rom (”read-only memory”), ram (”random access memory”) och Saab (”Svenska Aeroplan AB”). Vissa akronymer innehåller fler än en av ordens begynnelsebokstäver, exempelvis schuko (”Schutz-Kontakt”) och radar (”radio detection and ranging”).
Det finns en komplex form av akronym som kallas rekursiv akronym. En rekursiv akronym innehåller bokstäver som är tagna från begynnelsebokstäverna i akronymen själv. Ett exempel är GNU som bildats av ”GNU's not UNIX”. Detta används mest inom verksamheten för fri programvara.
Se även
- Lista över akronymer
- Leet
- Förkortning
- Portmanteau
Extern länk
- [http://www.acronymfinder.com/ Acronymfinder.com] - Hitta akronymer
Kategori:Lexikologi
ja:頭字語
simple:Acronym
ProgramvaraProgramvara är ett program, i betydelsen organiserade samlingar av data och maskininstruktioner, vilket utför en avsedd uppgift på ett datorsystem. Programvara är ofta skapade med hjälp ett programspråk.
Ordet mjukvara innefattar programvara inklusive operativsystem. Medans operativsystem faller utanför benämningen programvara.
Svenska datatermgruppen rekommenderar användandet av programvara framför t ex mjukvara eller softvara.
Se även
- Fri programvara
- Öppen programvara
- Programvarutestning
!
ja:ソフトウェア
ko:소프트웨어
simple:Software
th:ซอฟต์แวร์
zh-cn:计算机软件
zh-tw:電腦軟體
HårdvaraHårdvara, maskinvara, är de delar av en dator eller ett inbyggt system som man kan ta på. Ordet "hårdvara" är en direktöversättning av engelskans hardware som betyder ungefär "järnvaror", sådant man köper i en järnhandel (hardware store).
För att få sin hårdvara att göra någonting behöver man även programvara. Programvaran kallas ibland "mjukvara" efter engelskans software.
Exempel på hårdvara
- PC-hårdvara:
- Moderkort
- CPU
- Grafikkort
- Hårddisk
- Diskettstation och disketter
- Ljudkort
- RAM och ROM
- Chip
- ASIC
- IDE
- ZIF
Kategori:Datorteknik
Flashminne
Flashminne kallas de transistorbaserade minnen som i dag används i mobiltelefoner, digitalkameror och annan vardagselektronik. Det är denna sorts minnen som exempelvis lagrar dina foton i kameran eller telefonen. I kameror är de ofta utbytbara för att ge möjlighet att köpa till större minnen för de som behöver lagra fler bilder. På senare år har mp3-spelarna gjort stor succé, och de spelare med en kapacitet på mindre än 20 gigabyte använder oftast flashminnen. Flashminnen finns i många olika storlekar, de är billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström.
Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. Majoriteten av de minnen som säljs i dag tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST.
Det två vanligaste varianterna av flashminnen är NOR och NAND.
NOR-minnet
NOR-minnet kännetecknas av att det går snabbt att läsa data från minnet (10–100 ns), men det tar lång tid att skriva data till minnet (1–10 ms). NOR-minnet läser man normalt ett ord i taget.
NAND-minnet
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10–15 µs) och vid skrivning (1–10 ms). Dock läser man en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert. Därifrån kan det sedan läsas ut snabbt.
Ett NAND-minne är inte tillförlitligt, så data måste normalt felrättas efter utläsning. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka. NAND-flashminne används därför enbart för att lagra data. Om man vill lagra program i NAND-flashminne, brukar man kopiera programmet till en snabbare minnesarea innan det anropas.
Dataflash
Ett mellanting mellan NOR-flashminnet och NAND-flashminnet är Atmels Dataflash. Det är ett NOR-flashminne med ett enklare långsammare gränssnitt än det vanliga parallellgränssnittet. Det används ofta för att lagra data i mindre datorer för styr- och reglerfunktioner, så kallade microcontrollers. På grund av den begränsade hastigheten så är inte heller detta minne lämpligt för programlagring utan föregående kopiering till en snabbare minneskrets.
Funktion
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En ickeprogrammerad minnescell har värdet "1" och en programmerad minnescell har värdet "0".
Ett flashminne är indelat i block som normalt är ganska stora. En typisk blockstorlek är 64 kilobyte.
När man vill förändra en bit från en etta till en nolla så kan man göra det genom att programmera just den biten. Om man vill göra tvärt emot, dvs förändra en nolla till en etta, så är det svårare. Man måste då sudda ut hela blocket.
Ju mindre blocket är, desto enklare är det för användaren. Men mindre block är dyrare att tillverka, varför blocken tenderar att bli stora i NOR-flashen. Typiskt sett är blocken mindre i NAND-flash samt i Dataflash.
Ett problem med användningen av flashminnen är att det inte är möjligt att läsa från flashminnet när man väl har börjat programmera ett block. Därför är en del moderna flashminnen uppdelade i flera plan som är isolerade från varandra. Då är det möjligt att läsa från ett minnesplan under tiden man programmerar ett annat.
När elektronikkonstruktören skall använda ett flashminne så är det två egenskaper som är viktiga:
- hur många gånger går det att programmera flashminnet?
- hur länge behåller minnet laddningen?
Moderna minnen går att programmera kanske 100 000 gånger innan fel börjar uppträda. Man beräknar att minnet håller 10–20 år innan enstaka exemplar börjar få problem.
För att öka minnets lagringsförmåga så har det introducerats flernivåflashminnen. Varje transistor kan då lagra två eller fler bitar. I det ursprungliga flashminnet var styrsignalen till transistorn antingen oprogrammerad ("1") eller programmerad ("0"). Med flernivåminnescellen programmerar man styrsignalen till nivåer ’’mellan’’ "hög" och "låg". För att sedan vid läsningen avgöra värdet, så jämför man nivån med egna fördefinerade gränser.
Användning
Flashminnen förekommer i avancerade systemchip med inbyggda processorer. Den första kretsen av det slaget var Atmels mikrostyrkrets med en processorkärna (8051) från Intel.
I stort sett alla flashbaserade mikrostyrkretsar har en liknande teknologi som heter EEPROM. Den använder två transistorer i stället för en, och minnescellen är därför större. Fördelen med EEPROM är att man inte behöver stora block.
I små EEPROM-kretsar kan man programmera och sudda 8 bitar i taget. (Att jämföra med det typiska flashminnets 524 288 bitar).
De flesta flashminneskorten för digitalkameror och mobiletelefoner är i dag
baserade på NAND-teknik, medan minneskortens programkod använder NOR-flashteknik.
Gränssnittet på på tidiga flashminneskortet av Smartmediatyp
var integrerat på minneskretsen. I senare flashminneskort av modellerna
Multimediacard (MMC), Secure Digital (SD) samt Memorystick, finns det en mikrostyrkrets som hanterar signalerna i kontakten. Styrkretsen hanterar också felkorrigering och annat i NAND-flashminnet.
Nuvarande utveckling
Flashminnet har i dag i stort sett helt ersatt den tidigare EPROM-tekniken
som kunde programmeras elektriskt, men måste suddas via bestrålning av ultraviolett ljus. Framtida möjliga konkurrenter till flashminnen kan vara plastminnen samt ferro-RAM.
Ferro-RAM kan ses som en miniatyrisering av kärnminnet som fanns i datorns ungdom. Fördelen med ferrominnet är att det kan skrivas lika snabbt som det kan läsas. Det har varit under utveckling under ett stort antal år men har hittills inte använts i större sammanhang.
Plastminnet som utvecklas bland annat på Linköpings Tekniska Högskola har inte kommit så långt än.
Kategori:Datorteknik
ja:フラッシュメモリ
Kategori:AkronymerHuvudartikel: akronym
Kategori:Ortografi
Kategori:Förkortningar
Kategori:ElektronikKategori:Elektromagnetism
Kategori:Elektroteknik
ja:Category:電子工学
Electron
Electron (-onis, m), etiam electrum (-i, n) significat:
#Sucinum vel ambrum. De quo dicit Isidorus Hispalensis: In Germaniae autem insulis huius arboris lacrima electrum gignit. Gutta enim defluens rigore vel tepore in soliditatem durescit et gemmam facit, de qualitate sua et nomen accipiens, id est sucinum, eo quod sucus sit arboris.
#Mixtura ex aureo et argento. Isidorus (in Etymologiarum lib. XVI cap. XXIV) : metallum ..., quod fit de tribus partibus auri et argenti una
#Particula minima sive particula elementaris, pars atomorum, una ex leptonibus, fermion ab aequatione Diraciana descripta. Electrona sunt in sphaeris apud nucleum atomi. Sunt particulae sed etiam undae, quemadmodum mechanica quantica docet. Massa electronis est massa protonis divisa in partes circiter 1852, atque onus electricum est praeterpropter C.
Vide etiam
- Physica particularum minimarum
- Proton
- Neutron
- Fermion
categoria:Physica
categoria:Stipulae
ja:電子
ko:전자
simple:Electron
th:อิเล็กตรอน
mieszne zdjcia hotel a Venezia sms gate cellulitis darmowe statystyki
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Majigeen
Majigeen is a musical historical fiction drama written by Jennifer Chase. Majigeen is based on the life of Anta Majigeen Njaay, later known as Anna Kingsley, a young teenager torn from her home in Senegal in the early 19th Centur
|
|
|
Saubusch
Żywiec is a town in southern Poland with 32,300 inhabitants (2001). Situated in the Silesian Voivodship (since 1999), previously in Bielsko-Biala Voivodship (1975-1998).
Economy
The city is famous for its Żywiec Brewery.
Education
-
|
Anthony Goldwire
Anthony Goldwire (born on September 6, 1971 in West Palm Beach, Florida) is a player in the NBA. He played for the University of Houston. He was drafted by the Phoenix Suns in the 2nd round (52nd overall) in 1994. He wa
|
Selection Sixteen
Selection Sixteen is a 1999 album by Squarepusher, released on Warp Records.
Track listing
#"The 'Eye" - 2:17
#"Square Rave" - 3:01
#"Time Borb" - 1:03
#"Dedicated Loop" - 3:47
#"Tomorrow World" - 4:56
#"Cool Veil" - 0:32
#"Schizm Track #1" - 5:07
#"Freeway" - 1:37
#"Snake Pass" - 3:30
#"Yo" - 0:28
#"Mind Rubbers" - 4:05
#"Tesko" - 0:20
#"Acid Tape Track" - 3:53
#"Schizm Track #2 Mi
|
Ty Russell (porn star)
Ty Russell (born Colorado, USA) was an American pornographic actor who appeared in gay pornographic movies in the mid-1990s, and a male prostitute. Russell reportedly has a 9-inch penis. He performed in both the top and
|
Photochromic lenses
Sunglasses or prescription eyeglasses that darken when exposed to the sun were first developed by Corning in the late 1960s and popularized by Transitions in the 1990s. In fact, because of the extreme popularity of the Transitions brand, these lenses are usually referred to as transition lenses. The correct term for these glasses is photochromic or photochromatic, which refers to a specific chemical reaction the lenses have to ultraviolet (UV) radiation.
Photochromic lenses have millions of molecules of substances such as silver chloride or silver halide embedded in them. The molecules are tr
|
|
