:: wikimiki.org ::
| Ryssland |
Ryssland
Ryssland (Россия), egentligen Ryska federationen (Российская Федерация), är en federal republik som sträcker sig från Stilla Havet i öster till Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland och Ukraina i väster, Georgien och Azerbajdzjan i sydväst. I nord-sydlig riktning gränsar det till Norra ishavet och Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan.
Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går över Uralbergen.
Ryssland har cirka 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 9 miljoner människor.
Historia
Huvudartikel: Rysslands historia
De första slaviska statsbildningarna inom Rysslands territorium skedde i Kievområdet. Under senare medeltiden växte ett imperium med center i Moskvas omnejd fram, vilket under 1500-talet sakta växte österut in i Asien. Under tsarstyret växte Ryssland även västerut, bland annat efter flera krig mot Sverige, till att bli en av Europas stormakter.
Under 1900-talets början dalade landets makt och ett missnöje började sprida sig bland folket. Detta i kombination med det militära nederlaget under första världskriget banade vägen för den ryska revolutionen 1917. Revolutionen, under ledning av den bolsjevikiska ledaren Vladimir Lenin, där kommunistiska röda armén stred mot tsarens vita armé, skapade det kommunistiska Sovjetunionen.
Lenin följdes av Josef Stalin som ledare för landet, vilken förde en allt mer förtryckande politik, vilken krävde åtskilliga miljoner offer i avrättningar och arbetsläger. Stalin industrialiserade dock även effektivt Sovjetunionen.
Under andra världskriget fördes ett barbariskt utplåningskrig mellan Tyskland och Sovjetunionen, sedan Hitler beordrat en invasion 1941. I slutändan knäckte dock den Sovjetiska industin och dess stora befolkning Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 8 668 000 döda soldater, 16 900 000 döda civila och ett sönderbombat och plundrat land.
Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att kallas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå. Sovjetunionen hade en del framgångar i början då man till exempel chockade världen genom att skicka upp den första satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden, men USA:s industrikapacitet visade sig under de senare åren av kriget vara överlägsen. Kampen fördes även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder.
Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet Michail Gorbatjov att reformera landets ekonomi, och tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall . Slagorden för hans kampanj blev glasnost (ryska för öppenhet) och perestroika (ryska för återuppbyggnad). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i östeuropa, vilket kullminerade med Sovjetunionens kollaps efter en misslyckad militärkupp 1991. Ryssland förklarade sig vara en självständig stat 24 augusti 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt 26 december samma år. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt, vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska problem.
Politik
Två frågor har legat högt på dagordningen under senare tid: Tjetjenien och korruption/fattigdom. De val som har hölls till duman gav en stor majoritet åt president Putins parti "Förenade Ryssland" och dess samarbetspartier. Presidentens makt är mycket stor i Ryssland. Presidenten föreslår premiärminister, vilket förslag antas eller förkastas av duman.
Dumans viktigaste uppgift är att godkänna budgeten och stifta lagar. Presidenten kan dock upplösa duman och utlysa nyval.
Styrelseskick
Förbundsrepublik med parlament (federala församlingen) indelat i två kammare (federala rådet och duman). Statschef och president är sedan 31 december 1999 Vladimir Putin. Presidenten väljs vart 4:e år direkt av folket, senast år 2004, och han kan bara sitta i två mandatperioder. Ryssland är ingen parlamentarisk demokrati (regeringen behöver alltså inte ha stöd av parlamentet).
Ekonomi
Ryssland kämpar fortfarande, över ett decennium efter Sovjetunionens sammanbrott 1991, med att skapa en modern marknadsekonomi. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena.
Landet började återhämta sig 1997, men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera rubeln, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan 1999 och 2002 hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 % årligen, skapad främst av oljeinkomster.
Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80% av landets export. Viktiga råvaror är olja, naturgas, metaller och timmer. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i dollarkursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna.
Marknaden kontrolleras av ett fåtal oligarker, som genom kontakter i Boris Jeltsins administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen genom att köpa upp företagen för struntsummor. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna, är oerhört korrupta. Syftet med bankerna verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemeneman. EU och världsbanken har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot ogliarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man Michail Chodorkovskij 2003, anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan planekonomi och marknadsekonomi.
Geografi
Ryssland, som är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den Euroasiska superkontinenten. Även om stora delar av världens områden med arktiskt och subarktiskt klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat. Landet består till stora delar av vidsträckta stäpper i söder och djupa barrskogar i norr (Sibirien). Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6600 km, och vid en resan mellan dessa punkter passerar man 11 tidszoner. Rysslands kustlinje till världshaven är 37 000 km lång, från Stilla Havet i sydöst till Ishavet i nordväst.
Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är Kaukasus (där berget Elbrus, Europas högsta topp, med sina 5 633 meter reser sig), Uralbergen och Altai. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan Europa och Asien.
Demografi
Ryssland är ett förhållandevis glesbefolkat land på grund av sin enorma storlek; befolkningen är dock tätare i de västra europeiska delarna, runt Uralbergen och i de sydöstra delarna vid Stilla Havet. Landet är hem för många etniska grupper, majoriteten räknas dock som ryssar. 81,5% är ryssar, 3,8% tatarer, 3% ukrainare, 0,8% vitryssar, 0,7% moldaver, och återstående grupper 9,8% (tjetjener, kossacker, inuiter, tyskar, judar, koreaner och många fler).
Ryska är landets enda officiella språk, men flera delrepubliker har gjort sitt eget språk till officiellt språk i delrepubliken. Det kyrilliska alfabetet är det enda tillåtna i landet, så de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken.
Den rysk-ortodoxa kyrkan är landets dominerande kyrka; andra konfessioner är bland annat islam, protestantism, katolicism, buddhism och judendom.
Kultur
Ryssland har ett mycket rikt kulturarv med berömd konst, musik, arkitektur och litteratur. Den ortodoxa kyrkan, som bidrog till att sprida den bysantinska kulturen till de slaviska folken, förknippas med sina kyrkor och ikoner ofta med Ryssland.
Bland ryska författare märks Lev Tolstoj, Fjodor Dostojevskij, Alexander Pusjkin, Nikolaj Gogol, Ivan Turgenev, Anton Tjechov, Michail Lermontov, Maxim Gorkij, Ivan Bunin, Vladimir Nabokov, Michail Bulgakov, Michail Sjolochov, Boris Pasternak och Alexander Solsjenitsyn.
Några kända ryska kompositörer är Peter Tjajkovskij, Igor Stravinskij, Sergej Prokofjev och Nikolaj Mjaskovskij.
Se även artikeln om rysk konst.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Rysslands administrativ indelning
Se även
- Lista över Rysslands statsöverhuvuden
- Sovjetunionen
- Kaliningrad
- Rysk konst
Kategori:Asiens länder
Kategori:Europas länder
Kategori:Ryssland
als:Russland
ja:ロシア
ko:러시아
ms:Russia
roa-rup:Rusii
simple:Russia
th:สหพันธรัฐรัสเซีย
zh-min-nan:Lō·-se-a
FederationEn federation är en sammanslutning av olika självständiga enheter, länder eller organisationer, som tillsammans bildar en enda stor samorganisation eller stat.
De fackliga centralorganisationerna TCO, LO och SAC är federationer. Likså länder som Tyskland, Schweiz och USA.
Se även federalism, förbundsrepublik och konfederation.
Kategori:Statsvetenskap
RepublikRepublik är ett statsskick; namnet kommer av latinets res publica ("folkets sak"). Republiken kännetecknas av sin frånvaro av ärftliga ämbeten. Till skillnad från en monarki har en republik i allmänhet en vald statschef, ofta med titeln president.
Oavsett om en republik styrs enligt folksuveränitetsprincipen eller maktdelningsprincipen anses en republik i högre grad än monarkin härleda sin statliga tvångsmakt ur en förmodad folkvilja. Det råder dock ingen epistemologisk nödvändighet för en republik att samtidigt vara en demokrati.
Förespråkare av republikanskt statsskick kallas republikaner.
Se även
- folkrepublik
- bananrepublik
- förbundsrepublik
Kategori:Statsvetenskap
ja:共和制
Finland
Finland, fin. Suomi, är en republik i norra Europa. Finland är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen och det första nordiska land att införa euro som sin valuta. Det svenskspråkiga Åland utgör ett självstyrande landskap inom landet.
Historia
Huvudartikel: Finlands historia
Efter att under minst 700 år varit en del av Sverige erövrades Finland av den ryske tsaren Alexander I:s styrkor och blev ett eget storfurstendöme i personalunion med Ryssland 1808. De ryska tsarerna var storfurstar av Finland och var till en början välvilligt inställda till Finland och en tsar lär ha sagt att Finland var den enda del av hans rike som inte gav honom några problem.
Under första delen av 1800-talet uppstod i Finland liksom på så många andra håll en nationalistisk rörelse, och det finska språket, som tidigare inte haft någon officiell betydelse, gavs högre status. Så anses t ex boken Seitsemän veljestä (Sju bröder) av Aleksis Kivi som ett av de första litterära verken på finska. I denna nationalistiska strävan deltog många svenskspråkiga under parollen "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar". Man ville alltså på detta sätt försäkra sig om att Finland skulle förbli eget land med egna lagar (fortfarande långt in på 1900-talet gällde delar av 1734 års svenska lag i Finland) och egen regering (se vidare Finlands historia: Storfurstendömet).
I slutet av 1800-talet infördes det flera åtgärder som skulle knyta Finland närmare Ryssland och oroligheter utbröt. Den ryske generalguvernören dödades vid ett attentat. Efter att Ryssland förlorat första världskriget förklarade sig Finland självständigt den 6 december 1917.
I det självständiga Finland hade dock borgerliga och socialister svårt att komma överens och det finska inbördeskriget utbröt.
Under 1930-talet var relationerna till grannen i öster, Sovjetunionen, normala men inte hjärtliga. 1939 ställde Sovjetunionen territoriella krav på Finland som avvisades och Finland blev därför anfallet i det Finska vinterkriget.
Efter fredsslutet 1940 efter vinterkriget var revanschlusten stor och Finland knöt sig närmare stormakten i söder, Nazityskland. I samband med Operation Barbarossa anföll Finland Sovjetunionen ("fortsättningskriget") för att få Karelen åter men det stod snart klart att Tyskland skulle förlora och Finland tvingades till fred på Sovjets villkor.
Efter andra världskriget skedde en total omläggning av Finlands utrikespolitik av president Paasikivi där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende. Genom VSB-fördraget kunde Finland få Sovjetunionens hjälp av försvara sig mot ett militärt anfall. Paasikivi-linjen fortsatte under president Kekkonen som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna Chrusjtjov och Brezjnev. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda har internationellt fått det nedsättande namnet finlandisering.
finlandisering
Kekkonen var Finlands president ända fram till 1981 och efterträddes av Mauno Koivisto som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem av EU 1995, samtidigt med Sverige och Österrike.
Geografi
Huvudartikel: Finlands geografi
Finland gränsar i söder till Finska viken och Östersjön, och i väster till Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Landgränserna i norr vetter mot Sverige, Norge och Ryssland. I söder, på andra sidan Finska viken, finns grannlandet Estland.
Finland nämnts som "de tusen sjöarnas land", enär de är legio, speciellt i sydöstra Finland. I Österbotten och längs de västra kusterna är terrängförhållandena, på grund av landhöjningen, annorlunda. Kustområdena domineras av vida slätter.
Naturtillgångar: timmer, koppar, zink, järn, silver
Styrelseskick
Huvudartikel: Finlands politik
Finland är en republik. Republiken leds av presidenten som väljs i två omgångar vart sjätte år. Nuvarande president är Tarja Halonen sedan år 2000. Till presidentens (republikens president) uppgifter hör bland annat att stadfästa lagar och att leda utrikes- och säkerhetspolitken tillsammans med regeringen. Presidenten utnämner enskilda ministrar och höga tjänstemän, och befriar också dessa från deras uppgifter. Finland är en demokrati, med en folkvald riksdag. Finlands regering kallas statsrådet (fi. valtioneuvosto). Val hålls vart fjärde år i mars. Regeringen leds av en statsminister. Efter riksdagsvalet utser presidenten (efter att ha samtalat med riksdagens talman och riksdagsgruppernas ledare) en statsministerkandidat till riksdagen som antingen godkänner kandidaten eller förkastar förslaget. Efter detta utnämns statsministern av presidenten och tillsammans utser de regeringen, som sedan godkänns av riksdagen. På senare år (efter Mauno Koivisto) har statsministerns makt ökat vilket har lett till att statsministern numera har en makt som motsvarar Sveriges statsminister.
Inom Finland utgör Åland ett demilitariserat och självstyrande landskap. Åland är även enspråkigt svensktalande, vilket innebär att det är den enda del av landet där finska inte har officiell status. För den områdesvisa statliga förvaltningen är landet i övrigt indelat i sex län, där också Åland räknas in som ett län. Länen indelas i landskap. I Finland finns både historiska landskap, vilka har ungefär samma ställning som de svenska landskapen, och moderna landskap, vars gränser fastställts av staten. De moderna landskapen har även vissa uppgifter. Lokalförvaltningen handhas av kommuner som producerar bastjänster för invånarna, bl.a. utbildning, social- och hälsovårdstjänster, samhällsteknik och miljötjänster. De kommunala beslutsfattarna väljs vart fjärde år i kommunalvalet. Kommunernas antal är 431, av vilka 113 är städer.
Finlands huvudstad är Helsingfors (fi. Helsinki), vilken även är landets största stad. De största städerna därefter är i ordningsföljd; Esbo (fi. Espoo), Tammerfors (fi. Tampere), Vanda (fi. Vantaa) Åbo (fi. Turku) och Uleåborg (fi. Oulu). Esbo och Vanda utgör tillsammans med Helsingfors och Grankulla (fi. Kauniainen) en sammanhängande stadsbildning (huvudstadsregionen eller Stor-Helsingfors).
Demografi
I Finland bor finländare, varav en minoritet, ca 6 %, är svenskspråkiga. Många svenskspråkiga finländare skiljer noggrant mellan finländare (ett samlingsbegrepp för alla som bor i eller kommer från Finland), finnar (de som har finska som modersmål), och finlandssvenskar (finländare som har svenska som modersmål). I de norra delarna av landet bor samer. På senare tid har även en omfattande invandring från det forna östblocket skett, främst av personer med anknytning till finskt språk eller finsk/karelsk/ingermanländsk kultur.
84 procent av finländarna är medlemmar av den evangelisk-lutherska statskyrkan. Trots detta är finländarna ett relativt sekulariserat folk (likt svenskarna) och det religiösa engagemanget inskränker sig vanligen till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Engagemanget i dessa riter är dock mycket stort; 90% av alla nyfödda döps och 90% av alla ungdomar konfirmeras (att jämföra med situationen i Sverige där 70% av alla nyfödda döps och ca 55% av alla ungdomar konfirmeras). Den finska evangelisk-lutherska kyrkan upplever inte något större medlemstapp. Drygt 1 procent av finländarna hör till den ortodoxa kyrkan, som också har ställning som statskyrka. Statskyrkorna är inte, i motsats till Svenska kyrkan, skilda från staten.
- Befolkningens medelålder: 40,3 år
- Religion: lutheraner 84 %, ortodoxa 1 %, ingen 13 %, annan 1 % (2003)
Industri
Den finska industrin har precis som den svenska historiskt varit knuten till skogs- och pappersindustrin. Den finska verkstadsindustrin har inte varit inriktad på samma tunga verkstadsindustri som den svenska. Efter kriget med Sovjetunionen tvingades Finland betala stora krigsskadestånd men fick samtidigt en stor handelspartner. Under 1950-talet slog den finska industridesignen igenom internationellt och företag som Marimekko, Iittala och Fiskars har fortsatt i den traditionen. Fiskars är ett tydligt exempel på finsk industri där industridesignen lett till framgångar och där produkten varit av det mindre slaget (knivar, saxar).
I slutet av 1960-talet etablerade Saab-Scania personbilstillverkning i Nystad (fi. Uusikaupunki). Idag är fabriken i Nystad en legotillverkare för personbilsindustri och har bl.a. tillverkat för Opel och Porsche. Finland har inte haft en egen personbilsindustri men har lastbils- och traktortillverkning (Valmet, Sisu).
Under 1990-talet blev Nokia den finska industrins stora motor och hade en viktig del i den finska ekonomins återhämtning efter den ekonomiska krisen som Sovjetunionens kollaps orsakade.
Se även
- Finlands presidenter
- Kommuner i Finland
- Län i Finland
- Lista över Finlands städer i storleksordning
- Alfabetisk lista över Finlands städer
- Sisu
- Finsk mytologi
Externa länkar
- [http://www.tpk.fi/svenska/ Republiken Finlands Presidents officiella hemsida]
- [http://www.government.fi/vn/liston/base.lsp?k=sv Statsrådets (regeringens) officiella hemsida]
- [http://www.eduskunta.fi/rfakta/index01.htm Finlands riksdag]
- [http://www.defmin.fi/index.phtml/lang/2/topmenu_id/88/menu_id/88/fs/12 Försvarsministeriet]
- [http://www.terra.es/personal2/monolith/finland.htm Finlands ledare (presidenter, talmän, partiledare...)]
Kategori:Europas länder
Kategori:Finland
fiu-vro:Soomõ
[[got:
Lettland
Lettland är ett land i Baltikum i nordöstra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och Vitryssland och i söder till Litauen.
Historia
Huvudartikel: Lettlands historia
Lettland (historiskt uppdelat i Livland och Kurland) dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. År 1621 erövrades Livland av Gustav II Adolf och blev svenskt år 1629. Kurland förblev självständigt. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.
Precis som i grannländerna Estland och Litauen kom en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.
Den 17 juni 1940 erövrades landet av Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen. Den 6 september 1991 blev Lettland självständigt från Sovjet.
Politik
Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922.
Geografi
Sjöar
Lettland har omkring 5000 sjöar. Den historiskt största är Lubans som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Razna på 55 km².
Floder
Det flyter runt 1000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Dvina, Venta, Lielupe och Gauja.
- Kurland (Kurzeme)
- Semgallen (Zemgale)
- Livland (Vidzeme)
- Lettgallen (Latgale)
- Storriga (Lielriga)
Landskapen är i sin tur indelade i län (rajons), totalt 26 stycken:
- Aizkraukle
- Aluksne
- Balvi
- Bauska
- Cesis
- Daugavpils
- Dobele
- Gulbene
- Jekabpils
- Jelgava
- Jurmala
- Kraslava
- Kuldiga
- Liepaja
- Limbazi
- Ludza
- Madona
- Ogre
- Preili
- Rezekne
- Riga
- Saldus
- Talsi
- Tukums
- Valka
- Valmiera
- Ventspils
Städer
- Abrene
- Aizpute
- Bauska
- Daugavpils (Dünaburg)
- Ilukste
- Jekabpils
- Jelgava (Mitau)
- Kuldiga
- Liepaja (Libau)
- Ludza
- Madona
- Rezekne
- Riga
- Talsi
- Tukums
- Valka
- Valmiera
- Ventspils
- Vonnu (lett. Cesis)
Demografi
Befolkningen uppgår till 2 385 231. 57,6% letter, 29,6% ryssar, 4,1% vitryssar, 2,7% ukrainare, 2,5% polacker, 1,4% litauer och 2,1% övriga (bl.a. ester, tyskar och en liten grupp liver).
Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-1989 i tusental
| |
1935 |
1959 |
1970 |
1979 |
1989 |
| Etniskt ursprung |
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
| Letter |
1 467,0 |
77,0 |
1 297,9 |
62,0 |
1 341,8 |
56,8 |
1 344,1 |
54,0 |
1 387,8 |
52,0 |
| Ryssar |
168,3 |
8,8 |
556,4 |
26,6 |
704,6 |
29,8 |
821,5 |
32,8 |
905,5 |
34,0 |
| Judar |
93,4 |
4,9 |
36,6 |
1,7 |
36,7 |
1,6 |
28,3 |
1,1 |
22,9 |
0,9 |
| Tyskar |
62,1 |
3,3 |
1,6 |
0,1 |
5,4 |
0,2 |
3,3 |
0,1 |
3,8 |
0,1 |
| Polacker |
48,6 |
2,6 |
59,8 |
2,9 |
63,0 |
2,7 |
62,7 |
2,5 |
60,4 |
2,3 |
| Vitryssar |
26,8 |
1,4 |
61,6 |
2,9 |
94,7 |
4,0 |
111,5 |
4,5 |
119,7 |
4,5 |
| Litauer |
22,8 |
1,2 |
32,4 |
1,5 |
40,6 |
1,7 |
37,8 |
1,5 |
34,6 |
1,3 |
| Ester |
6,9 |
0,4 |
4,6 |
0,2 |
4,3 |
0,2 |
3,7 |
0,1 |
3,3 |
0,1 |
| Romer |
3,8 |
0,2 |
4,3 |
0,2 |
5,4 |
0,2 |
6,1 |
0,2 |
7,0 |
0,3 |
| Ukrainare |
1,8 |
-- |
29,4 |
1,4 |
53,5 |
2,3 |
66,7 |
2,7 |
92,1 |
3,4 |
| Tatarer |
-- |
0,0 |
1,8 |
0,1 |
2,7 |
0,1 |
3,8 |
0,2 |
4,8 |
0,2 |
| TOTALT |
1 901,5 |
100,0 |
2 086,4 |
100,0 |
2 352,7 |
100,0 |
2 489,5 |
100,0 |
2 641,9 |
100,0 |
Källa: Library of Congress Country Studies [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/latvia/lv_appen.html]
Industri
Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjade hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bl.a. konfektyrtillverkaren Laima.
Sport
Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.
Externa länkar
- [http://www.lettland.nu/ Lettland.nu]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Regionalt/Europa/Lettland/ ODP:]
- [http://groups.msn.com/LetteriSverige MSN Gruppen Letter i Sverige]
- [http://travel-images.com/latvia.html Lettland - Bilder]
Kategori:Baltikum
Kategori:Europas länder
Kategori:Lettland
fiu-vro:Läti
ja:ラトビア
ko:라트비아
ms:Latvia
roa-rup:Letonia
simple:Latvia
th:ประเทศลัตเวีย
zh-min-nan:Latvia
Litauen
Litauen är en republik i Baltikum i nordöstra Europa. Den gränsar till Lettland, Vitryssland, Polen och den ryska exklaven Kaliningrad.
Historia
Huvudartikel: Litauens historia
Litauen var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste uppsteg på den litauiska tronen 1238. Union bildades 1573 med grannlandet Polen då landet sträckte sig ända ner till Svarta havet. Banden till Polen är alltjämt starka. 1812 retirerade Napoleons franska trupper genom Vilnius. Under 1800-talet började en litauisk vilja till självständighet att växa fram precis som i grannländerna Estland och Lettland då Litauen var en del av Ryssland.
Republiken Litauen bildades 16 februari 1918 efter första världskriget, genom Versaillesfredens försök att lösa de etniska och nationella motsättningarna och på så sätt skapa en varaktig fred. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Sovjetunionens intentioner att ta över Litauen blev tydliga. Litauen tvingades bl.a. gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. I början av Andra världskriget intog tyska trupper Litauen och den tyska ockupationen varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget och blev en del av unionen fram till dess fall.
Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna. Skogsbröderna kämpade för ett fritt Litauen och hade sina baser ute i de litauiska skogarna. Den sovjetiska ockupationsmakten slog ner hårt mot skogsbröderna och deras sympatisörer. De som tillfångatogs dömdes till döden eller långa straff i sovjetiska arbetsläger. En av ledaren, Jonas Žemaitis, fördes till Moskva där han förhördes av Beria innan han avrättades.
Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litaunen och litauisk kultur. Man utförde även aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades. Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. En av tidiga framgångarna var att man 1988 åter fick använda Litauens flagga och inte den av Sovjetunionen proklamerade.
Den 22 augusti 1991 lämnade Litauen, tillsammans med grannländerna Estland och Lettland, unionen och blev åter självständig stat. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.
Geografi
EU
Litauen är det största av de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med 3 596 617 invånare. Landet ligger söder om ewttland vid Östersjöns östra strand. Den största stade är huvudstaden Vilnius. Andra större städer är Kaunas (434 000) och Klaipeda (208 000). I Litauen hittar man Europas mittpunkt.
Delområden
Klaipeda
|
Demografi
Befolkningen består till 80 % av etniska litauer, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade tillskillnad mot dem inte alls samma grad av ryssifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna till Litauen.
Industri
Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina står för den stora delen av landets energiförsörjning och även export. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.
Styrelseskick
Ignalina
Litauens folkvalda parlament finns i Vilnius och heter Seimas.
Diverse fakta
- Befolkningstillväxt: 0,9 procent
- Medellivslängd: Män 66,6 år; Kvinnor 76,3 år
- Religion: katolicism
- Nationaldag: 16 februari
Sport
Litauens basketlandslag tillhör de bästa landslagen i världen och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen heter BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör skapliga resultat i EM- och VM-kval. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS (bl.a. under Sovjettiden).
-
Kategori:Baltikum
Kategori:Europas länder
als:Litauen
fiu-vro:Leedu
ja:リトアニア
ko:리투아니아
ms:Lithuania
roa-rup:Litva
simple:Lithuania
th:ประเทศลิทัวเนีย
zh-min-nan:Lietuva
Vitryssland
Vitryssland (på vitryska Беларусь, Belarus) är ett land i östra Europa. Det gränsar till Litauen, Lettland, Ryssland, Polen och Ukraina. Landets huvudstad är Minsk.
Historia
På 800-talet beboddes området av stammar med baltiskt och slaviskt ursprung och dessa blev sedan en del av Kievriket. När Kievriket fallit sönder blev sedan området en del av Litauen och sedermera Polen-Litauen. År 1795 blev Vitryssland en del av tsarväldet i Ryssland. Efter den ryska revolutionen 1917 var Vitryssland självständigt en kort period innan Vitryska SSR blev en del av Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens sammanbrott blev Vitryssland självständigt 1991. Sedan Aleksandr Lukasjenko blev president har Vitryssland åter vänt sig mot Ryssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade.
Geografi
- Högsta berg: Dzerzjinskij (346 meter över havet)
- Största sjö: Narotj (79,6 km²)
- Viktigaste floder: Dnjepr, Dvina och Njemen
Administrativ indelning
Vitryssland är indelat i sex voblaster:
- Brest voblast
- Homel voblast
- Hrodna voblast
- Mahiljoŭ voblast
- Minsk voblast
- Vitsebsk voblast
Städer
- Minsk
- Brest
- Homel
- Hrodna
- Mahiljoŭ
- Vitsebsk
- Vorsja
- Pinsk
Politik
Medlemskap i internationella organisationer: FN, OSS, OSSE, Partnerskap för fred (PFF). På senare tid har demokratin i Vitryssland mer eller mindre avvecklats, och den nuvarande presidenten har på ett flertal plan kränkt yttrande- och pressfriheten.
Ekonomi
- BNP/invånare: 950 US-dollar (1999)
- Olika sektorers andel av BNP: jordbruk, skogsbruk och fiske 14 %, industri 44 %, service och övrigt 42 % (1998)
- Naturtillgångar: torv, fosfor, mineraler
- Viktigaste exportvaror: maskiner, transportutrustning, syntetfibrer, kemiska gödningsmedel, livsmedel
Demografi
- Naturlig befolkningstillväxt: -0,4 % (1996)
- Läs- och skrivkunnighet: 98 %
- Folkgrupper: ca 78 % vitryssar, 13 % ryssar, 4 % polacker, 3 % ukrainare, 1 % judar, 1 % övriga
- Religion: 60 % rysk-ortodoxa, 10 % romerska katoliker, därutöver medlemmar i unierade församlingar
Kända vitryssar
- Aleksandr Lukasjenko, president
- Lev Vygotskij, pedagog & filosof
- Olga Korbut, gymnast
- Anzjelika Ahurbasj, sångerska & skådespelerska
- Natalja Podolskaja, sångerska
- Kanstantsin Drapeza, musiker & sångare
- Aljaksandra Kirsanava, sångerska
Sevärdheter
Populära turistmål är Minsk, Brest, Hrodna och Vitsebsk.
Kuriosa
Landets inhemska namn, Belarus, är också namnet på en traktor som tillverkas där.
Extern länk
- [http://www.ui.se/fakta/europa/vitryssl.htm UI - Vitryssland]
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa stater
Kategori:Vitryssland
fiu-vro:Valgõvinne
ja:ベラルーシ
ko:벨라루스
ms:Belarus
simple:Belarus
th:ประเทศเบลารุส
zh-min-nan:Belarus
Georgien
Georgien är en stat i södra Kaukasus i sydvästra Asien och en liten del i sydöstra Europa. Landet gränsar till Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.
Historia
Georgien är ett mycket gammalt kristet kungadöme. Georgien kom under Tsarrysslands kontroll den 12 september 1801. Efter den ryska revolutionen förklarade det georgiska mensjevikpartiet landet självständigt 1917. Landet var självständigt för en kort tid fram till 1921 då det invaderades av Röda armén. År 1936 blev det en sovjetrepublik i Sovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sin utsökta konjak. Från detta land kom också diktatorn Stalin, som i sin ungdom hade gått på ett georgiskt prästseminarium.
Landet blev självständigt 1991. Regionerna Abchazien och Sydossetien hävdar sin självständighet från Georgien. I november 2003 avsattes den förre presidenten, Eduard Sjevardnadze, genom massdemonstrationer grundade på misstankar om valfusk.
Geografi
Georgien är beläget mellan Stora och Lilla Kaukasus i Kaukasien. Landet har en kust mot Svarta havet.
- Högsta punkt: Sjschara (5 064 meter)
- Lägsta punkt: Svarta havet
- Naturtillgångar: järn, koppar
Demografi
- Befolkningens medelålder: 34,8 år
- Religion: ortodoxa 65 %, muslimer 11 %, andra 24 %
muslimer
Kategori:GeorgienKategori:Europas länderKategori:Asiens länder
ja:グルジア
ko:그루지야
ms:Georgia
th:ประเทศจอร์เจีย
zh-min-nan:Sakartvelo
Kina: Denna artikel behandlar Folkrepubliken Kina. Se även Kina (kulturellt område), Taiwan (Republiken Kina) och Kina (olika betydelser).
Kina, officiellt Folkrepubliken Kina (pinyin: ), är en stat i Asien som med sina över 1,3 miljarder invånare är världens folkrikaste land. Motsols räknat med början i norr gränsar den till Ryssland, Mongoliet, Kazachstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afganistan, Indien, Nepal, Bhutan, Myanmar (Burma), Laos, Vietnam och Nordkorea. Kina har också maritima gränser till Sydkorea och Taiwan. Landet gränsar också till det omstridda området Kashmir.
Historia
Huvudartikel: Kinas historia
Kina är ett mer än tio tusen år gammalt rike som har styrts av flera kejsardynastier. Kina hade en otrolig armé och man byggde bland annat den Kinesiska muren. Kejsardömet avskaffades i februari år 1912 och Guomindangpartiet segrade i det första valet.
Det kinesiska kommunistpartiet (KKP) grundades 1921. 1931 utropade KKP Kinesiska sovjetrepubliken i provinsen Jiangxi. Ett hårt inbördeskrig mot Guomindangregeringen följde, och från 1931 även Japan. Kommunisterna började få övertaget först efter andra världskrigets slut, när Sovjetunionen lämnade över det industrialiserade Manchuriet till KKP.
Guomindangregeringen hade med amerikanskt stöd övertaget mot kommunisterna fram till 1947. Därefter, inte minst på grund av den ytterligt svaga ekonomin på regeringskontrollerat territorium, vann kommunisterna ständigt mark, och 1949 kunde den kommunistiska Folkrepubliken Kina utropas. Kina invaderade Tibet under åren 1949 - 1951 och det har sedan dess varit ockuperat av Kina.
Guomindangregeringen tog sin tillflykt till den kinesiska ön Taiwan, där de ännu finns kvar. De erkändes av FN som Kinas lagliga regering ända fram till 1972. Den kommunistiska regeringen samarbetade till en början med Sovjetunionen, men bröt år 1960 med ryssarna och utvecklade en egen kommunism, kallad den maoistiska.
Efter Mao Zedongs död år 1976 urvattnades den ideologiska renlärigheten, och på 1980-talet genomfördes stora liberaliseringar av ekonomin, vilket på senare år har gjort att Kinas ekonomiska tillväxt i en internationell jämförelse är mycket hög. Det kinesiska kommunistpartiet håller ännu ett säkert politiskt grepp om landet.
Ekonomi
Huvudartikel: Kinas ekonomi
I början av 2000-talet expanderade Kinas ekonomi kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi trots storleken på sin befolkning under 1900-talet. Enorma investeringsflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi efterlyser alltmer stål, betong, cement och liknande till byggmaterial för sin växande verkstadindustri. Denna faktor orsakade att världsprisen på produkterna ökade dramatiskt. Det var främst städerna vid kusten (Shanghai, Hongkong och Guangzhou) som fick uppleva boomen - antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblev fattiga.
Demografi
Kinas totala befolkning är över 1,3 miljarder och därmed världens största. I Kina bor närmare 1/5 av jordens totala befolkning.
Långt över hundra olika folkgrupper har bebott Kina genom historien. I fråga om antal individer har den klart dominerande gruppen varit hankineser. Många folkgrupper har också assimilerats av andra grupper och försvunnit utan lämna några spår av den forna kulturen. Folkgrupper har ofta blivit ett med hankineserna, och gjort att deras antal ökat dramatiskt. Den hankinesiska folkgruppen är dock inte alltför homogen i fråga om både traditioner och språk. De flesta hankineser talar varianter av kinesiska som är lika skilda från varandra som de germanska eller romanska språken.
Kina erkänner endast 56 ofta väldigt generellt definierade folkgrupper. Se Kinas nationaliteter.
Geografi
Huvudartikel: Kinas geografi
Kina är ett mycket stort land, landytan är nästan lika stor som hela Europa. På grund av storleken har landet därför många olika naturtyper. Landets östra delar är mycket tättbefolkade men de västra områdena (speciellt Xinjiang) är glest befolkade med stora ödemarker, bergsområden och öknar. I norr gränsas Kina av Gobiöknen och bergsområden. I väst ligger bergskedjan Tian Shan som är förbunden med Himalaya i söder. Norr om Himalaya ligger den tibetanska högplatån. I sydöst ligger Sydkinesiska havet och i öster ligger Östkinesiska havet, båda delar av Stilla havet. De två största floderna i Kina är Huang He (Gula floden) och Yangtzefloden.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Administrativa regioner i Kina
Administrativa regioner i Kina
Administrativa regioner i Kina
- Anhui (安徽)
- Beijing (北京)
- Chongqing (重庆)
- Fujian (福建)
- Gansu (甘肃)
- Guangdong (广东)
- Guangxi (广西)
- Guizhou (贵州)
- Hainan (海南)
- Hebei (河北)
- Heilongjiang (黑龙江)
- Henan (河南)
- Hongkong (Xiānggǎng 香港)
- Hubei (湖北)
- Hunan (湖南)
- Inre Mongoliet (Nèi Měnggǔ 内蒙古)
- Jiangsu (江苏)
- Jiangxi (江西)
- Jilin (吉林)
- Liaoning (辽宁)
- Macao (Àomén 澳门 eller 澳門)
- Ningxia (宁夏)
- Qinghai (青海)
- Shaanxi (陕西)
- Shandong (山东)
- Shanghai (上海)
- Shanxi (山西)
- Sichuan (四川)
- Taiwan¹ (台湾 eller 臺灣)
- Tianjin (天津)
- Tibet (Xīzàng 西藏)
- Yunnan (云南)
- Zhejiang (浙江)
- Xinjiang (新疆)
¹Taiwan är internationellt erkänd som en suverän stat.
Politik
Kina är sedan folkrepublikens utropande 1949 ett kommunistiskt styrt land. Ledaren för det kinesiska kommunistpartiet, Mao Zedong, fick en ledande roll i landets styre. Mao utvecklade den kommunistiska ideologin till en egen variant kallad maoism. För att stärka den politiska uppslutningen lät Mao utlysa den så kallade kulturrevolutionen som officiellt handlade om att rensa upp Kina från kapitalister och borgerligt tänkande inom alla samhällsområden. Kulturrevolutionens främsta åstadkommande var dock omfördelningen av makten i den kinesiska staten till Mao och hans rödgardisters fördel. I och med kulturrevolutionen skapades en stor personkult kring Mao och han var därefter landets de-facto ledare fram till sin död. Personkulten runt honom lever kvar än idag, trots att den rådande ideologin förändrats kraftigt sedan hans tid.
Kultur
Huvudartikel: Kinas kultur
Utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan (2000): 93 %
- Antal elever per lärare (2000): 22
- Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2001): 79 procent
- Läs- och skrivkunnighet bland män (2001): 93 procent
- Läs- och skrivkunnighet (2001): 86 procent
- Utbildningskostnadernas andel av BNP (2000): 2,9 %
Extern länk
- [http://www.china.org.cn/english/index.htm China.org.cn] - Kinesiska regeringens officiella sida (på engelska)
Kategori:Asiens länder
Kategori:Kina
als:Volksrepublik China
zh-min-nan:Tiong-hoâ Jîn-bîn Kiōng-hô-kok
ja:中華人民共和国
ko:중화인민공화국
ms:Republik Rakyat China
simple:People's Republic of China
th:สาธารณรัฐประชาชนจีน
zh-cn:中华人民共和国
zh-tw:中华人民共和国
Nordkorea
Nordkorea, officiellt Demokratiska folkrepubliken Korea (DFRK; koreanska: Chosŏn Minjujuŭi Inmin Konghwaguk;, hangul: 조선 민주주의 인민 공화국), är ett land i östra Asien, täckande den norra halvan av Koreahalvön. I söder gränsar Nordkorea till Sydkorea, i norr till Kina och genom en smal sektion till Ryssland. Landet kallas lokalt vanligen för Bukchosŏn (북조선, 北朝鮮; "Norra Chosŏn"). I Sydkorea används av olika namn, vanligen Bukhan (북한; 北韓; "Norra Han").
Efter andra världskriget tog kommunisterna makten i nuvarande Nordkorea under ledning av Kim Il Sung, understödda av Stalin, medan en västvänlig regim etablerades på södra delen av halvön. 1950-1953 utkämpades Koreakriget mellan FN på ena sidan, och Nordkorea samt Kina på den andra sidan.
Historia
För historia innan 1945, se Koreas historia
Huvudartikel: Nordkoreas historia
Nord- och Sydkorea bildades efter att Korea delats upp mellan Sovjetunionen, norr om den 38:e breddgraden, och USA, söder om den 38:e breddgraden, efter att den Japanska ockupationen avslutats efter Andra världskriget. Båda länderna bildades formellt 1948 och båda hävdar att de har rätt till hela halvön.
Den 25 juni 1950 startade Koreakriget. Efter kriget, som avslutades genom vapenstillestånd 1953, går gränsen mellan Nord- och Sydkorea utmed den 38:de breddgraden och är världens förmodligen mest militariserade område. Den går allmänt under beteckningen DMZ, "demilitarized zone". Se även Koreanska muren.
Inledningsvis var den nordkoreanska centralplanerade industrin mycket produktiv och det var länge den norra delen av landet som var mest industrialiserad. På senare tid har dock ekonomin stagnerat och landet har drabbats av återkommande svältkatastrofer. Landets resurser har framförallt satsats på militär uppbyggnad och även på utvecklandet av kärnvapen.
Länge var innehavet av kärnvapen ännu inte är bekräftat av Nordkorea eller av någon oberoende källa, Nordkoreas ledare antydde dock ofta på innehav, och landet pekades ut för som en potentiell kärnvapenmakt. Det är många svårigheter med att bekräfta något från landet eftersom det är i stort sett stängt för omvärlden samt det faktum att språket i Nordkorea lätt kan misstolkas av utomstående, vilket gör missförstånd vanligt. 2005 gick dock den Nordkoreanska regimen officiellt ut med sitt kärnvapeninnehav.
Politik
Kim Il Sung blev efter sin död upphöjd till "evig president", och landet blev på så sätt en nekrokrati. Eftersom det tidigare högsta ämbetet på så sätt blir upptaget har ett nytt högsta ämbete gradvis vuxit fram. Kim Il Sungs son Kim Jong Il innehar detta nya ämbete, ordförande av den nationella försvarskommissionen.
Provinser och Städer
- Chagang (Chagang-do; 자강도)
- Norra Hamgyŏng (Hamgyŏng-bukto; 함경 북도)
- Södra Hamgyŏng (Hamgyŏng-namdo; 함경 남도)
- Norra Hwanghae (Hwanghae-bukto; 황해 북도)
- Södra Hwanghae (Hwanghae-namdo; 황해 남도)
- Kaesŏng Industriregion (Kaesŏng Kong-ŏp Chigu; 개성 공업 지구)
- Kangwŏn (Kangwŏndo; 강원도)
- Kŭmgang-san Turistregion (Kŭmgang-san Kwangwang Chigu; 금강산 관광 지구)
- Namp'o Chik'alshi (남포 직할시)
- Norra P'yŏngan (P'yŏngan-bukto; 평안 북도)
- Södra P'yŏngan (P'yŏngan-namdo; 평안 남도)
- P'yŏngyang Chik'alsi (평양 직할시; 平壤直轄市)
- Rajin-Sonbong Chik'alsi (라선 직할시)
- Shinŭiju Speciell adminstrativ region (Shinŭiju T'ŭkbyŏl Haengjeonggu; 신의주 특별 행정구)
- Yanggang (Yanggang-do; 량강도)
Geografi
Huvudartikel: Nordkoreas geografi
Korea utgörs av en halvö som sticker ut 1 100 km från det asiatiska fastlandet.
Landets högsta punkt är Paektu-san på 2 744 meter. Gränsen till Kina utgörs av floderna Tumen och Yalu.
Det lokala klimatet är relativt tempererat med mer nederbörd på sommaren under en kort regnperiod kallad jangma, och ibland bittert kalla vintrar. Nordkoreas huvudstad och största stad är Pyongyang. Andra stora städer är Nampo i väster, Kaesong i söder, Sinuiju i nordväst, Wonsan och Hamhung i öster samt Chongjin i norr.
Ekonomi
Nordkorea har en av världens mest centralstyrda och isolerade ekonomier. Ledningen är mycket ovillig att släppa ifrån sig information, och de officiella siffrorna har lite med verkligheten att göra. Statligt ägda industrier producerar nästan allt i landet, och regimen har fokuserat in industrin på tung och militär tillverkning på bekostnad av konsumentprodukter.
Ekonomin kan i bästa fall ses som stagnant. Industrierna är gamla och nyinvesteringar saknas. En ständig svår energikris råder sedan (en:Agreed Framework under KEDO?)-avtalet bröt samman.
Jordbruket har långsamt förbättrats under senare år, men är fortfarande mycket ineffektivt. Brist på gödsel, återkommande naturkatastrofer och lokala förhållanden - liten odlingsbar yta och kort odlingssäsong har begränsat landets produktion av spannmål till omkring 1 miljon ton mindre än vad som krävs även enligt de lägsta internationella standarderna.
Ett ständigt inflöde av internationella nödsändningar av mat har varit oundgängligt för att undvika rena svältkatastrofer. Annan hjälp, medicinskt material och jordbruksassistans har endast haft inverkan på små områden. Trots hjälpen är antalet undernärda bland de högsta i världen, och den därav följande överdödligheten skördar hundratusentals liv årligen.
Demografi
Huvudartikel: Nordkoreas demografi
Nordkoreas befolkning är en av den mest etniskt och lingvistiskt homogena i världen, med endast mycket små kinesiska och japanska minoriteter. Det koreanska språket är inte medlem av en större språkfamilj, men anses ha viss släktskap med Altaiska språk och Japanska. Det koreanska skriftsystemet Hangul (som kallas chosŏn'gŭl i Nordkorea) uppfanns på 1400-talet under ledning av Kung Sejong för att byta ut det gamla systemet med kinesiska tecken, kallat hanja, vilket inte längre är i bruk i Nordkorea. Nordkorea använder officiellt McCune-Reischauersystemet för translitterering.
Korea har ett buddhistiskt och konfucianistiskt arv.
Kultur
Se även
- Svensk-Koreanska föreningen
Externa länkar
- [http://www.korea-dpr.com/menu.htm Korea-DPR.com] - Officiell regeringssida
- [http://www.kcna.co.jp/index-e.htm Korean Central News Agency] - Officiell nyhetsbyrå
- [http://www.geocities.com/svenskkoreanska/ Svensk-Koreanska föreningen] - Nordkoreas vänskapsförening i Sverige
- [http://www.magnusgustavsson.se/dprk00.html Korea Guidebook] - Statlig propagandabok som lagts ut på nätet av privatperson
- [http://www.chosunjournal.com/deckofcards/nkdeck.html The North Korean Regime]
- [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=481093 Välkomna till landet där allting är bra] - Artikel ur Dagens Nyheter
Kategori:Asiens länderKategori:Nordkorea
ja:朝鮮民主主義人民共和国
ko:조선민주주의인민공화국
ms:Korea Utara
simple:North Korea
th:ประเทศเกาหลีเหนือ
zh-min-nan:Tiâu-sián
Kazakstan
Kazakstan (även stavat Kazachstan och Kazakhstan; på kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kɐzəxˈstɐn/) är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa. Det gränsar till Turkmenistan, Uzbekistan, Kirgizistan, Kina och Ryssland. De största städerna är Almaty (Alma-Ata), Astana (Aqmola), Atyraw, Bajkonur, Qaraghandy (Karaganda), Semej och Zjeskasgan. Kazakstans nationaldag är republikens dag den 25 oktober.
Historia
Kazakstan var ett självständigt khanat fram till 1800-talet då det koloniserades av tsar-Ryssland som ett första steg i det Stora spelet. Kazakerna revolterade mot den ryska dominansen 1916 och lyckades sedan hålla stånd mot Röda armén till 1920 då landet blev en del av Sovjetunionen. Kazakstan blev en sovjetrepublik år 1936. Under sovjettiden gjordes mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur). Efter Sovjetunionens kollaps förklarade sig landet självständigt 1991. Presidenten Nursultan Nazarbajev har genomfört liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati har inte införts. Ryssland har fortfarande stort inflytande över landet. Presidenten drog år 1998 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty till Astana (som byggs upp nästan från grunden).
Geografi
Kazakstan är världens nionde största land. Största delen av landet består dock av mycket glest befolkad stäpp. Landet har ett kontinentalt klimat med medeltemperatur i januari från -19 till -4°C, och i juli från 19 till 26°C.
Ekonomi
Kazakstan har världens näst Kinas snabbast växande ekonomi. Anledningen till detta är de stora fyndigheter av olja och gas i Kaspiska havet som tidigare nästan enbart var Sovjetunionen till del men som under de senaste åren har lett till stora inkomster för landet. Ett av de allvarligaste problemen för ekonomin är korruptionen. Mycket av oljepengarna går direkt till president Nursultan Nazarbajev eller till att bygga upp palats åt presidenten och hans regering i den nya huvudstaden Astana.
Statsskick
Kazakstan är officiellt en republik, men president Nursultan Nazarbajev har en i det närmaste totalitär makt. Landets nuvarande konstitution antogs först i januari 1993, efter att den sovjetiska konsitutionen landet haft hade fortsatt att gälla i ett helt år efter Sovjetunionens upplösning. Landet har ett tvåkammarparlament med en senat bestående av 39 ledamöter (varav presidenten utser sju; de övriga väljs för en sexårsperiod) och ett underhus med 77 ledamöter (som väljs för en femårsperiod).
Demografi
Det finns över 100 olika nationaliteter i Kazakstan, delvis till följd av de sovjetiska deportationerna. De största är kazaker (51%) och ryssar (32%). Mindre grupper inkluderar ukrainare (5%) samt tyskar, uzbeker och tatarer (2% vardera).
Provinser
Kazakstans provinser, oblystar, med ryskt namn (alternativt svensk översättning) inom parentes:
- Almaty (Almatinskaja)
- Aqmola (Akmolinskaja)
- Aqtöbe (Aktiubinskaja)
- Atyraw (Atirauskaja)
- | |
