:: wikimiki.org ::
| S:t Peders Församling |
S:t Peders församling
S:t Peders församling, f.d. S:t Peter, är en församling i Lilla Edets kommun och Göteborgs stift, ca 4 mil nordost om Göteborg C. Församlingen består av tätorten Lödöse med omgivningar; dalgången kring Gårdaåns mynning mot Göta älv, omgiven av branta bergshöjder. Riksväg 45 och Lödöse-Lilla Edets järnväg följer älven genom samhället medan Bergslagsbanan (nu Norge-/Vänernbana) tar av åt öster utanför samhället.
Förutom själva Lödöse ingår byarna Heden och Hälltorp, som tillsammans bildat en småort.
Sedan början av 1800-talet då församlingen bara hade drygt 400 invånare, har befolkningstalet ökat regelbundet med endast ett par kortare undantag.
Som namnet antyder är S:t Peder ursprungligen en stadsförsamling. Fram till 1473 var den en av två församlingar i dåvarande Lödöse stad. När Nya Lödöse anlades vid Säveån närmare Göta älvs mynning, och merparten av borgarna flyttade, så slogs S:t Olofs och S:t Peders församlingar i Gamla Lödöse samman.
När Lödöse förlorade sina stadsrättigheter tillfälligt mellan 1526 och 1586 samt varaktigt från 1646, så införlivades S:t Peders församling i Ale härad.
Förutom de utgrävningar av det medeltida Lödöse som redovisas på Lödöse museum, så är ett tjugutal fornlämningar kända i församlingen. Det rör sig dels om stensättningar på bergkrönen, dels om bosättningar från stenåldern.
S:t Peders pastorat
Fram till 1544 utgjorde S:t Peder ett pastorat, i vilket även ingick Tunge och Ale-Skövde socknar. Mellan 1576 och 1600 återupprättades pastoratet, men bestod då enbart av S:t Peders församling och Tunge socken. Med undantag för denna period har S:t Peder sedan 1545 hört till Skepplanda pastorat.
Lödöse kommun
1952-70 utgjorde S:t Peder tillsammans med Tunge och Ale-Skövde Lödöse kommun, med Lödöse som centralort.
Sankt Peders kyrka
Se separat artikel Sankt Peders kyrka.
S:t Olofs och S:a Maria kyrkor och S:t Jörgens hospital
S:t Olofs kyrka hade också sitt ursprung i 1100-talet och byggdes till under 1400-talet. Det var troligtvis denna kyrka som brändes under Hansans angrepp 1368. Den revs 1528, två år efter att Lödöse förlorade sina stadsprivilegier första gången. När järnvägen till Lilla Edet anlades 1905, sprängdes delar av kyrkogården samt kyrkans kor bort. Numer är kyrkplatsen klassad som fornminne.
Under storhetstiden fanns ytterligare minst två kyrkor och två kapell (S:t Birgitta och Helgekors) i Lödöse. S:a Maria kyrkoruin härrör från tiggarorden dominikanernas kloster, anlagt 1243. Denna kyrka byggdes till 1349 och 1499. Den fjärde kyrkan hörde till S:t Jörgens hospital, omnämnt 1286.
Kategori:Lilla Edets kommun
Kategori:Församlingar i Göteborgs stift
Kategori:Kyrkobyggnader i Göteborgs stift
Församling
----
En kristen församling är en grupp kristna som regelbundet firar gudstjänst tillsammans.
Församlingen leds vanligen av en präst eller pastor (i den tidiga kyrkan av en biskop) som leder gudstjänsterna och ansvarar för undervisning och själavård. Det förekommer även lekmannaledda församlingar, i synnerhet inom små frikyrkoförsamlingar.
Församlingar är organiserade på olika sätt i olika samfund. I många frikyrkor är församlingarna fristående och oberoende (kongregationalism). I andra kyrkor (bland dem Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna) är församlingarna underställda en biskop och ett stift (episkopalism).
En församling i Svenska kyrkan leds alltid av en kyrkoherde.
Övriga anställda kan vara en eller flera av följande:
- komminister (=övriga präster i pastoratet)
- diakoner
- församlingspedagog
- församlingsassistent
- musiker/kantor/organist
- Personal för ekonomi, och administration
- Personal för fastighetsskötsel och park- och kyrkogårdsarbete
En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år 2000 även för "kyrklig kommun" (som motsats till den borgerliga kommunen).
Hovförsamlingen i Stockholm är en icke-territoriell församling, därför hänförs alla utlandssvenskar dit, oberoende av i vilket land dessa håller till. Att hänsföra utlandssvenskarna dit är närmast en fiskal åtgärd som har med indrivning av skatt från skattepliktiga utlandssvenskar att göra. Detta kallas deras skatterättsliga hemvist , trots att dessa medborgare stadigvarande är bosatta i annat land. Sedan Svenska kyrkan 2000 skiljts från Staten hanterar Skatteverket (i tidigare organisation Riksskatteverket) detta på annat sätt.
Två eller flera församlingar kan tillsammans bilda ett kontrakt, som leds av en kontraktsprost, tillika kyrkoherde i någon av de i kontraktet ingående församlingarna.
Se även
- Församling (folkbokföring)
- Fängelseförsamling
- Lappförsamling
- Lista över svenska församlingar
- Militärförsamlingar
- Församling (olika betydelser)
Kategori:Samhälle
Kategori:Kristendom
Lilla Edets kommun
Lilla Edets kommun, ligger i Älvsborgsdelen av Västra Götalands län, delad mellan Västergötland och Bohuslän. Lilla Edet gränsar till Trollhättans, Ale, Kungälvs, Stenungsunds och Uddevalla kommuner. Lilla Edet delas av Göta älv med centralorten Lilla Edet på östsidan och Ström på västra sidan om älven. Lilla Edet ligger längs riksväg 45. Bergslagsbanan (nu Norge-/Vänernbanan) skär genom den östra delen av kommunen. Centralort är Lilla Edet.
Kommunen bildades 1971, genom sammanslagning av Lilla Edets köping med Lödöse och Inlands Torpe kommuner samt Åsbräcka församling från Flundre kommun. Lilla Edet är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Kommunvapnet bygger på Lödöses medeltida stadssigill.
Församlingar och orter i Lilla Edets kommun
Politik
Kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun består av 31 ledamöter och 20 ersättare. Centerpartiet 7, Moderata Samlingspartiet 4, Folkpartiet liberalerna 3, Kristdemokraterna 2, Arbetarpartiet Socialdemokraterna 11, Vänsterpartiet 3,
Miljöpartiet de Gröna 1 mandat.
Kategori:Lilla Edets kommun
Kategori:Västra Götalands län
Kategori:Västergötland
Kategori:Sveriges kommuner
Göteborg
:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift.
Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare.
Storgöteborg i Majorna.]]
Historia
Huvudartikel: Göteborgs historia
Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse.
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad.
Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.
Vänorter och systerstäder
Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.
Göteborgs stadsdelsområden
Kina
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. År 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, idag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.
För statistiska ändamål tog kommunen på femtiotalet fram en indelning i basområden. Basområdena är små, bara några kvarter stora och har inte namn utan nummer. Basområdena samlas ihop i primärområden som har storleken av en stadsdel.
Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna indelning kvarstår, idag finns det 83 stadsdelar, men används ej administrativt utan fyller en historisk funktion.
Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Göteborg är uppdelat i 21 stadsdelsnämnder, de flesta tillräckligt stora för att omfatta flera stadsdelar. Varje stadsdelsnämnd består av flera primärområden. Benämningen stadsdelsområde används inte av Göteborgs stad utan både styrande nämnden och området benämns stadsdelsnämnd (SDN). Själva nämnden är politiskt tillsatt med lika sammansättning som kommunfullmäktige. Ordförandeposterna i de 21 nämnderna är även de fördelade enligt fullmäktiges sammansättning.
Arkitektur & Byggnadsverk
Örgryte |right]]
- Centralstationen
- Centralhuset
- Feskekôrka (Fiskekyrkan)
- Götatunneln, Invigning 17 Juni 2006
- Göteborgsoperan
- Göteborgs rådhus (tillbyggnaden av Gunnar Asplund)
- Göteborgs Konserthus
- Kronhuset
- Landshövdingehus exempelvis på Hisingen, i Majorna och Vasastaden
- Masthuggskyrkan
- Nya Elfsborg
- Partihallsförbindelsen, Byggstart beräknad till 2006
- Pedagogen
- Rya Kraftvärmeverk, klar 2006
- Sannaskolan
- Skansen Lejonet
- Skanskaskrapan (Läppstiftet)
- Sveahuset
- Älvsborgsbron
- Älvsborg
- Örgryte trädgårdsstad
Broar & Tunnlar
- Angeredsbron
- Göta Älvbron
- Lundbytunneln
- Hisingsbron
- Marieholmsbron
- Marieholmstunneln, Ej finansierad
- Tingstadstunneln
Infrastrukturprojekt
- Nordlänken
- Västlänken
Sevärdheter och museer
Huvudartikel: Lista över hotell i Göteborg.
I Göteborg finns flera storhotell, bland annat:
- Hotel Gothia Towers
- Elite Plaza Hotel
- Elite Park Avenue Hotel
Köpcentrum
- Nordstan, Sveriges ledande köpcentrum på 60 000 kvadratmeter belägen mitt i centrum.
- Frölunda torg, Frölunda
- Arkaden, Centrum
- Backaplan, Hisingen
- Bäckebol Homecenter, Hisingen
- K-Center, Kållered
- Eken Center, Kållered
- Kompassen, Centrum
- Partille köpcentrum, Färdigt april 2006
- Femmanhuset, Centrum
Göteborgsklubbar på elitnivå
- Superserien (amerikansk fotboll)
- Göteborg Marvels
- Elitserien i badminton
- Askims BC, Göteborgs BK, Västra Frölunda BK, Vårvindens BMK
- Elitserien i bowling
- BK Joker, Team Pergamon
- Elitserien i bowling damer
- Örgryte IS
- Boxning
- Angered Boxing Club, Hisingens Boxningsklubb
- Damallsvenskan
- Kopparbergs/Göteborg FC
- Fotbollsallsvenskan
- GAIS, IFK Göteborg, BK Häcken, Örgryte IS
- Superettan
- Qviding FIF
- Friidrott
- Örgryte IS
- Elitserien i handboll
- Redbergslids IK, Önnereds HK
- Elitserien i handboll damer
- Kärra HF, Kv. IK Sport, Önnereds HK
- Sweden Inline Hockey League
- Duffy InLine Hockey, Göteborg Revolution Inliners, Jokers IHC, Landvetter Jets
- Elitserien i innebandy
- RBK Göteborg, Pixbo, IBF Älvstranden
- Elitserien i ishockey
- Frölunda Indians
- Orientering
- IFK Göteborg Orientering, Göteborg-Majorna OK
- Segling
- GKSS
- Allsvenskan i speedway
- Kaparna
- Elitserien i squash
- Team Göteborg Squashklubb
Arenor och idrottsplatser
- Frölundaborg
- Gamla Ullevi
- Göteborgs Curlinghall
- Lisebergshallen
- Rambergsvallen
- Ruddalen
- Scandinavium
- Slottsskogsvallen
- Ullevi
- Valhalla idrottsplats
- Valhalla Sporthall
- Växthuset (baskethall)
Kultur och nöjen
Evenemang
- Bok & Biblioteksmässan
- EM-loppet Göteborg
- Gothia Cup
- Göteborg Basketball Festival
- Göteborg Film Festival
- Göteborg Horse Show
- Göteborgs Internationella Konstbiennal
- Göteborgs Jazzfestival
- Göteborgskalaset
- GöteborgsVarvet
- Partille Cup
- Vetenskapsfestivalen
- Volvo Ocean Race
- Gymnasiemässan
Kommande evenemang
- EM i friidrott 2006
Humor
Se göteborgshumor.
Transporter
Tåg
- Göteborgs centralstation
Flygplatser
- Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 40 mot Borås
- Göteborg City Airport (f.d. Säve).
Hamnen
Göteborgs hamn är Nordens största hamn.
Spårvagnar
Huvudartikel: Göteborgs spårväg
Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 13 spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Under 2005/2006 kommer 40 nya spårvagnar tas i bruk efter många års förseningar.
Trafikhistoria
Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer:
- Brunnsparken - Stigbergsliden
- Brunnsparken - Redbergslid
- Brunnsparken - Slottsskogen
- Brunnsparken - Getebergsäng
1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.
Utbildning
Gymnasieskolor
- Angeredsgymnasiet
- Bräckegymnasiet
- Burgårdens Utbildningscentrum
- Ester Mosessons gymnasium
- Frölundagymnsasiet
- Hvitfeldtska gymnasiet
- IHGR, International High School
- Katrinelunds och Bernadottegymnasiet
- Lindholmens gymnasium
- Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG)
- Munkebäcksgymnasiet
- Polhemsgymnasiet
- Schillerska gymnasiet
- Slottsbergsgymnasiet
- Vingagymnasiet
Högskolor
- Göteborgs universitet (GU)
- Chalmers tekniska högskola (CTH)
Externa länkar
- [http://www.goteborg.se/ Göteborgs Stad]
- [http://www.goteborg.com/ Göteborg & Co]
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Västra Götalands län
Kategori:Västergötland
Kategori:Bohuslän
-
Tätort
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h).
Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort:
:En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen.
SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer).
Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare.
Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.
Se även
- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering
Kategori:Bebyggelsetyper
ja:村
th:หมู่บ้าน
Göta älv]
Göta älv är en av Sveriges större älvar. Den tappar av Vänerns vatten från Vargön strax öster om Vänersborg söderut via Trollhättans vattenfall och Kraftverk,
Lilla Edet, Ale och Kungälv och mynnar sedan ut i havet i Göteborg. I Kungälv delar sig älven i Göta älv och Nordre älv och mellan dessa två älvar ligger ön Hisingen. I Göteborg finns också Tingstadstunneln som är en tunnel med en motorväg som går under älven.
Trollhätte kanal går bitvis parallellt med Göta Älv med slussar i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet.
Göta älv har en omfattande fartygstrafik till och från olika Vänerhamnar.
Flera vattenkraftverk finns i älven vid Vargön, i Trollhättan (Hojum och Olidan) och i Lilla Edet.
Älven utgör även råvattentäkt för Göteborgs kommun. Intaget sker vid Lärjeholm, där Lärjeån mynnar i Göta älv, och vattnet pumpas vidare till Vattenverket vid Alelyckan för beredning .
Kategori:Vattendrag i Sverige
Kategori:Europas floder
Riksväg 45
Riksväg 45 är Sveriges längsta väg, 169 mil. Den sträcker sig mellan Göteborg och Karesuando via Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Åmål, Säffle, Grums, Sunne, Torsby, Stöllet, Malung, Mora, Sveg, Brunflo, Östersund, Strömsund, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Gällivare, Svappavaara,Vittangi och
Karesuando. Vägen är en stamväg i hela sträckningen.
Riksväg 45 kallas även för Inlandsvägen. Den har fått sitt namn på grund av att den korsar nästan hela Sveriges höjd och går i inlandet längs hela sträckan. På många sträckor parallellt med Inlandsbanan. Skall man färdas från södra Sverige till norra kan Riksväg 45 vara ett alternativ till E4.
__TOC__
Den korsar eller ansluter till följande europa- och riksvägar:
plus åtskilliga länsvägar.
Sträckan Johannisholm - Mora är parallell med Riksväg 26.
Vägstandard
Riksväg 45 är utbyggd till motorväg/motortrafikled följande sträckor:
- Motortrafikled delar av sträckan förbi Trollhättan/Vänersborg
- Motorväg förbi Segmon (artikel 45(M) (motorväg, Sverige)).
Mellan Gullbergsmotet i Göteborg norrut och upp förbi Bohus är vägen 4-filig med 2 filer i vardera riktning men har bara ett fåtal planskilda korsningar.
Det finns några planskilda korsningar på några fler ställen: Majorna i Göteborg, Vänersborg, Säffle och Östersund.
Se avsnittet #Avfarter nedan för en tabell över avfarter.
Riksväg 45 är i huvudsak skyltad 90 km/h i Götaland och Svealand och omväxlande 90/110 i Norrland. Den enda 110-sträckan i Götaland/Svealand är motorvägen förbi Segmon.
Riksväg 45 är längs långa sträckor norr om Vänersborg på Dalboslätten upp och förbi Mellerud både smal, hårt trafikerad och i ett sämre skick än vad en riksväg med den trafikbelastningen borde vara.
Vägen skyltas i nordlig riktning: Karlstad (till Grums), Mora, Östersund, Arvidsjaur, Karesuando. I sydlig riktning skyltas Karesuando, Arvidsjaur, Östersund, Mora, Karlstad (endast till Värmlandsgränsen) och Göteborg sedan.
Europaväg 45
Huvudartikel: E 45
Vägföreningen Via Lappia som verkade för sammanslagningen 1991 har sedan haft målsättningen att riksväg 45 ska bli klassad som europaväg. Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att Vägverket ska utreda förutsättningarna för en sådan omklassificering.[http://www.regeringen.se/sb/d/5310/a/40744]
Vägverket föreslog omklassificering till UNECE och den 18 oktober 2005 beslutade en arbetsgrupp inom UNECE att vägen skall bli en förlängning av Europaväg 45. Beslutet väntas vinna laga kraft i juli 2006 och omskyltningen väntas vara klar i november samma år.
Planerad utbyggnad
- En tunnel håller på att byggas under Göteborgs centrum, Götatunneln.
- Fyrfältsväg/Motorväg Göteborg - Trollhättan klar 2011.
- Förbättringar Vänersborg - Åmål, mitträcke längs långa sträckor. Osäker tidsplan.
- Breddning del av sträckan Mora - Orsa.
- Förbifart Sveg. Den kortar sträckan med 18 km. Älvros blir då orten med service för resenärer. Klar cirka 2009.
- Dessutom byggs Riksväg 44 Uddevalla - Båberg (vid väg 45 utanför Vänersborg) om till motorväg med pengar ur stamvägsbudgeten. Tanken är att det är attraktivt att köra Göteborg-Dalsland via E6 och 44, motorväg nästan hela vägen (i och för sig ca 15 km längre). Detta avlastar väg 45.
I övrigt är inget planerat före 2015. Å andra sidan ändras planer ofta. Sträckan Älvängen-Trollhättan tillkom i planen under 2005.
Historik
Vägen fick sin nuvarande sträckning 1991 genom en sammanslagning av riksväg 45 (Göteborg—Segmon - (Karlstad)), länsväg 234 (Vålberg—Mora), riksväg 81 (Mora—Östersund) och riksväg 88 (Östersund—Karesuando).
Riksväg 88 omfattade före 1980-talet endast sträckan Östersund—Strömsund, norr om Strömsund gick vägen under namnen länsväg 343 (Strömsund—Jokkmokk), riksväg 97 (Jokkmokk—Gällivare), riksväg 98 (Gällivare—Svappavaara), länsväg 395 (Svappavaara—Vittangi) och länsväg 396 (Vittangi—Karesuando).
Den hette på sträckan Göteborg-Karlstad Rikssjuan före 1962.
Övrigt
"Förtifemman" (som Riksväg 45 allmänt kallas för i Västsverige) går tillsammans med Riksväg 44 över Göta Älv vid Stallbacka i Trollhättan på en av landets högsta 4-filiga broar m.a.p skillnaden mellan brons höjd och den omgivande flacka terrängen.
Stallbackabron stod färdig i början på 80-talet och ersatte en trång och besvärlig passage genom de centrala delarna av Trollhättan.
Vid sidan av bron ligger Volvo Aero som när de provkör jetmotorer kan orsaka ångmoln vilka kan störa trafiken på bron. Därför finns landets enda varningsskyltar för ångmoln just vid brons påfarter.
Avfarter
För att följa Riksväg 45 hela vägen måste man svänga av huvudleden minst 21 gånger (varav 8 avfarter, och 5 på sträckan Norra Vänersborg - Göteborg).
Se även
- Inlandsvägen Syd (Rv 26, Halmstad—Mora)
- 45(M) (motorväg, Sverige)
kategori:Riksvägar
BergslagsbananBergslagsbanan är Banverkets namn på järnvägarna Gävle-Falun-Ställdalen-Kil och -Ställdalen-Frövi. I dagligt tal brukar även järnvägen Kil-Göteborg, som Banverket kallar Norge-Vänern-banan, inräknas. Banan är enkelspårig med undantag för sträckorna Gävle-Hagaström och Grängesberg-Ställdalen. På den sistnämnda sträckan bildar det s.k. "Silverhöjdsspåret", en f.d. TGOJ-linje, ett funktionellt dubbelspår tillsammans med den ordinarie linjen.
Bergslagsbanan byggdes mellan år 1855 och år 1879 av de enskilda järnvägsbolagen Gävle-Dala järnväg och Bergslagernas järnvägar.
Se även
- Sveriges järnvägsnät
- Bergslagen
Extern länk
- [http://www.banverket.se/templates/StandardTtH.asp?id=2534 Banverket - Bergslagsbanan]
Kategori:Svenska järnvägar
ByBy kan ha flera betydelser.
# En vindby är en stöt av häftigare vind mitt under ett blåsväder.
#Det danska och norska ordet by betyder idag stad. Medan i Svitjod en by ofta kallas xxxsta.
# En by är ett litet samhälle, en grupp av gårdar på landsbygden som ligger nära varandra och därför ur bebyggelsesynpunkt kan sägas utgöra en enhet.
Se även
- svenska ortnamnsändelser - platser som slutar på by
ja:村
nb:Tettsted
Hälltorp och Heden
Hälltorp och Heden är två byar i S:t Peders församling i Lilla Edets kommun. Hälltorp har vuxit samman med en del av Heden och bildat en småort.
Kategori:Lilla Edets kommun
Kategori:Svenska byar
SmåortSmåort är en term som används av SCB och definieras som en samlad bebyggelse med 50-199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen.
År 2000 fanns det 2 690 småorter i Sverige. Mellan 1995 och 2000 upphörde 267 orter att vara småorter och 201 stycken tillkom.
Se även
- Lista över svenska småorter
- Tätort
- Fritidshusområde
Kategori:Bebyggelsetyper
1473
Händelser
- Under perioden 1473-1477 hålls ett otal möten där svenskarna förhalar frågan om Kalmarunionens återupptagande. Detta år hålls ett sådant möte i Kalmar.
- Axelssönerna skickar en krigsexpedition till Livland, med avsikt att återinsätta den avsatte Johan von Wolthausen som livländsk landmästare.
- Lödöse vid Göta älv flyttas och får namnet Götaholm (senare Nya Lödöse).
- Kyrkomålaren Albertus Pictor övertar Johan Målares verkstad i Stockholm.
- Genom en riksförordning får Stockholms guldsmeder överuppsikt över alla andra guldsmeder i Mellansverige.
- Sixtinska kapellet uppförs av Sixtus IV.
Födda
- 19 februari - Nicolaus Copernicus, polsk astronom.
- 17 augusti - Rikard av Shrewsbury, hertig av York.
- Thomas Howard, 3:e hertig av Norfolk.
- Jakob IV, kung av Skottland.
Avlidna
Kategori:Årtal
Kategori:1470-talet
ko:1473년
simple:1473
Nya Lödöse
Nya Lödöse grundas då staden Lödöse flyttades den 17 augusti 1473 till Göta älvs utlopp (nuvarande Gamlestaden) för att undgå den norska kontrollen och beskattningen vid Kungälv, där Bohus fästning fanns som ett lås för alla sjöfarande. Norrmännen hade även en landtunga på den svenska sidan av älven. Någon ny borg behövdes inte byggas i Nya Lödöse, ty Älvsborg fanns i närheten. En träborg som av Gustav Vasa kom att byggas till en stenborg.
Egentligen var det ämnat, att den skulle anläggas å en holme utanför Säveåns utlopp och kallas Götaholm, men borgarna i Gamla Lödöse som befalldes flytta dit, begärde, att det gamla
namnet måtte behållas. I december 1507 brändes staden av danskarna under Henrik Krummedige.
År 1540 anbefallde Gustaf Vasa befästande, men några år senare ville han flytta staden närmare Älvsborg för att få den bättre skyddad av fästningen, och en flyttning till Älvsborg ägde också några år därefter rum. Men sedan Älvsborg 1563 förstörts av danskarna, fick stadsborna återvända till Nya Lödöse.
Trots flera gånger upprepade befallningar om befästningars uppförande hann borgerskapet ej långt med den enkla jordvall, som de började uppkasta kring staden. 1611 slog Jesper Mattsson Krus en skans utanför Nya Lödöse söder om ån, och sedan fullbordades äntligen graven omkring staden, varefter ett danskt anfall kunde lyckligen tillbakavisas.
I januari 1612 intogs dock Nya Lödöse av konung Kristians trupper och befästes, men återtogs 27 februari av Krus och brändes. Efter freden förvägrades borgarna att återuppbygga sina hus; de skulle flytta till Brätte eller Alingsås eller "annorstädes hvar de kunde". 1619, då Älvsborg av danskarna återlämnats till Sverige, börjades dock återuppbyggandet, men 24 februari 1624 resolverade Kungliga Majestät, att Nya Lödöses borgare genast skulle överflytta till det nyanlagda Göteborg och platsen där den forna staden hade legat kom med tiden att heta Gamlestaden.
Gråbrödraklostret
Efter år 1473 tillkommer ett franciskankonvent i Nya Lödöse. Under denna tid får denna ordensrörelse – OFM (Ordo fratrum minorum) – ett nytt uppsving efter en längre period av inre förfall. Franciskanorden försöker reformera sig och konventet i Viborg är en av de första i raden av nybyggen i Sverige. Det omnämns för första gången år 1403, därefter tillkommer bland annat konvent i Krokek (kallas 1440 Vårfruklostret), Raumo (omnämnt 1449), Kökar (omnämnt 1472), Växjö (1400-tal) och slutligen Nya Lödöse (efter 1473). Franciskanerna får nu också en egen nordisk ordenshögskola i Lund någon gång mellan 1425-1438.
Informationen om franciskankonventet i Nya Lödöse är knapp. Dess kända historia börjar vid dess nedläggning på 1520-talet. Första gången är den 20 februari 1526, när konungens nämnd håller ett möte i Nylöse kloster konventstuga. Gustav Vasa bevistar konventsalen för att ha en överläggning med traktens folk, bland annat deltar Nya Lödöses borgmästare Hans Wisse och rådmännen Anders Andersson och Anders Gisslasson, samt andra borgare i staden och bönder från de kringlydande byarna. Man diskuterar om befästandet av staden, med vallar och vallgravar. Vilket senare fullföljs, men Nya Lödöse förblir sårbar för fientliga angrepp.
Nästa möte i gråbrödraklostret i Nya Lödöse hölls år 1528, åter igen i konventsalen. Det var en överläggning med den danske konungens sändebud, vilka åtföljdes av inte mindre än 200 personer. Men den danske konungen själv som var inbjuden ställde inte upp. I den svenska kungens råd, där Gustav Vasa själv var närvarande, ingick bland annat Ture Jönsson Tre Rosor och Lars Sparre. Samma år förvisades franciskanbröderna till andra konvent, ”ty kloster finns många, men få bröder” tyckte Gustav Vasa och överlät dess byggnader till ett hospital som förflyttades från Gamla Lödöse till Nya Lödöse. Och förmodligen var det konventets kapell, det ”helge cors capell”, som samtidigt blev beordrat att rivas.
Hospitalet, med rötter i Gamla Lödöse alltsedan 1300-talet, kom att verka i Nya Lödöse (eller Gamlestaden i Göteborg som orten senare kom att heta) från år 1528 fram till år 1872, då verksamheten flyttades över till Hisingen och blev Sankt Jörgens (mental)sjukhus. Hospitalsbyggnaderna i Nya Lödöse eldhärjades många gånger, bland annat av danskarna 1645. Den sista byggnaden revs 1963 och var från sekelskiftet 1800. Flera kyrkor har funnits på platsen och den sista revs så sent som 1911. Grävningsundersökningar företogs 1965 på det forna konvents- och hospitalsområdet i Gamlestaden, utan att några spår efter en äldre klosteranläggning kunde påträffas. Endast sentida spår av hospitalet har hittats, så ännu i dags datum vet man inte hur franciskankonventet kan ha sett ut. Idag återstår endast en mindre kyrkogård med enstaka gravar.
Bild:Arkeologi - Nya lödöse, parti av stadsmuren (stadsvallen) som omslöt staden, fotograferat 1916..jpg|Snitt längs genom den forna stadsvallen.
Bild:Arkeologi - Nya Lödöse, foto av den forna stadens hamnkaj, fotograferat 1917.JPG|Stockgolvet ovanpå hamnkajen.
Bild:Arkeologi - Nya Lödöse. Skelett av man och kvinna, påträffade innanför södra kyrkomuren till Nya Lödöse kyrka, fotograferat 1915..JPG|Skelett av man och kvinna, påträffade innanför södra stadskyrkmuren.
Bild:Arkeologi - Nya Lödöse. Gamlestadstorget 1915, grav söder om kyrkan..JPG|Gamlestadstorget 1915. Grav söder om stadskyrkgrunden.
Bild:Hospitalsruinen 1, Göteborg, 7 sept 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 1.
Bild:Hospitalsruinen 2, Göteborg, 7 sept 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 2.
Bild:Hospitalsruinen 3, Göteborg, den 7 sept 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 3.
Bild:Hospitalsruinen 4, Göteborg, 7 sept 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 4.
Bild:Hospitalsruinen 5, Göteborg, den 7 sept 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 5.
Bild:Hospitalsruinen 6, Göteborg, den 7 september 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 6.
Bild:Hospitalsruinen 7, Göteborg, den 7 september 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 7.
Bild:Hospitalsruinen 8, Göteborg, den 7 september 2005..JPG|Hospitalskyrkogården, bild 8.
Kategori:Göteborg
SäveånSäveån är ett vattendrag i Västergötland. Den rinner från sjön Säven mellan Borås och Alingsås för att mynna ut i sjön Mjörn i Alingsås, och sedan fortsätta den ner till Göteborg genom Lerum och Partille. Säveån rinner ut i Göteborgs hamn vid Gasklockan, Göteborg i Gullbergsvass.
[http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=l5&streetname=S%E4ve%E5n&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=4%3B1324077%3B6428093%3B0%3B1315335%3B6437380%3B1332861%3B6418827%3B&mapcomp=%3B%3B%3BS%E4ve%E5n%3B%3B%3B%3BV%E5rg%E5rda+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1323012.0%3B6436731.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Säveån vid utloppet från Säven]
[http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=p4&streetname=S%E4ve%E5n&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1321331%3B6431005%3B0%3B1319253%3B6433211%3B1323412%3B6428801%3B&mapcomp=%3B%3B%3BS%E4ve%E5n%3B%3B%3B%3BV%E5rg%E5rda+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1323012.0%3B6436731.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Säveån mellan Heden och Lillesjön]
[http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=p4&streetname=S%E4ve%E5n&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1321574%3B6436794%3B0%3B1319496%3B6438999%3B1323655%3B6434589%3B&mapcomp=%3B%3B%3BS%E4ve%E5n%3B%3B%3B%3BV%E5rg%E5rda+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1323012.0%3B6436731.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Säveån vid Vårgårda]
[http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=p2&streetname=S%E4ve%E5n&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1314364%3B6435509%3B0%3B1312289%3B6437718%3B1316440%3B6433301%3B&mapcomp=%3B%3B%3BS%E4ve%E5n%3B%3B%3B%3BV%E5rg%E5rda+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1323012.0%3B6436731.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Säveån mellan Vårgårda och Alingsås]
[http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=p2&streetname=S%E4ve%E5n&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1308371%3B6430134%3B0%3B1306300%3B6432346%3B1310445%3B6427923%3B&mapcomp=%3B%3B%3BS%E4ve%E5n%3B%3B%3B%3BV%E5rg%E5rda+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1323012.0%3B6436731.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Säveån vid Alingsås]
[http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=l3&streetname=S%E4ve%E5n&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=4%3B1310246%3B6431854%3B0%3B1301537%3B6441172%3B1318998%3B6422557%3B&mapcomp=%3B%3B%3BS%E4ve%E5n%3B%3B%3B%3BAlings%E5s+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1310247.0%3B6431855.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Säveåns läge i stort]
StadsprivilegiumStadsprivilegier blev i Sverige, med hänsyn till handeln och andra näringar än jord- och bergsbruk, nödvändiga, för att ett samhälle (tätort) officiellt skulle kunna erkännas som stad. Att tilldela sådana privilegier har varit en regeringen
förbehållen rätt; Per Brahe och Magnus Gabriel De la Gardie tillerkändes dock under sina levnader särskild befogenhet att inom sina
grevskap anlägga städer. Skillnaderna mellan landskommuner blev dock med tiden mindre, och 1971 avskaffades begreppet stad och stadsprivilegier definitivt, genom en stor kommunallagsreform. Numera finns i Sverige inga städer - inte i juridisk mening.
I samband med privilegierna för en ny stad fick staden också vanligen till sin
fortkomst av regeringen sig tilldelad donationsjord till större eller mindre omfång. Och genom kunglig försäkran 23 februari 1789 tillförsäkrades städerna att orubbade få behålla dessa donationer. Visserligen har sedermera städernas särskilda rättsordning i mycket
inskränkts, deras företrädesrätt till näringsverksamhet till största delen avskaffats genom näringsfrihetens genomförande och deras borgares särskilda politiska betydelse som riksstånd bortfallit genom ståndsrepresentationens upphävande (1865). Men städerna skiljde sig dock även i fortsättningen i viktiga avseenden från landsbygden.
De hade egna förvaltningsorgan, magistrater, egen
jurisdiktion, då de inte undantagsvis lydde under landsrätt, de utgjorde egna kommunala samfund, för vilka särskild lagstiftning gällde, de bildade också valkretsar för val av landstingsmän; för deras byggnads-, brand-, sundhets- och ordningsväsen gällde i allmänhet särskilda bestämmelser i de s.k. stadsstadgarna, i brandordning och stadsplan, liksom också i viss mån
för deras handels- och näringsförhållanden. Städerna var pliktiga att själva bekosta sin särskilda jurisdiktion och administration med därtill hörande
polisväsen.
Det som utmärkte en stad, till skillnad från köpingar och municipalsamhällen, var dess kommunala självständighet.
Landskommuner, köpingar och municipalsamhällen utgorde visserligen också fristående enheter, men hade samtidigt i vissa avseenden gemenskap med angränsande landsbyggd utanför dessa, t.ex. beträffande vägbyggnad och vägunderhåll. Sådant samarbete sköttes via speciella organisatoriska enheter som härad, väghållningsdistrikt o.s.v.
Staden å andra sidan, var i princip en sluten kommunal enhet avsedd att själv kunna tillgodose sina invånares alla kommunala behov utan annan kommuns medverkan. Stadsinvånarna var för sitt dagliga liv hänvisade uteslutande till sig själva. Detta uteslöt emellertid inte, att vissa städer genom lagstiftning kunde tvingas till samverkan med omgivande landsbyggd. Sådant samarbete organiserades inom det gemensamma landstinget. Stadens egenskap av sluten kommunal enhet visade sig även på så sätt, att varje stad, med samtycke av regeringen, tämligen fritt kunde reglera sitt förhållande till stadsinvånarna.
Bland städerna särskiljdes länge mellan stapelstäder och uppstäder. I
äldre tider åtnjöt de förra monopol på rätten att idka handel med utlandet, och senare det företrädet, att fartyg, som till större eller mindre del var lastade med tullpliktiga varor, var skyldiga att i sådan stad inklarera och lossa lasten. Stapelstäderna var skyldiga att åt tullförvaltningen ställa tjänliga hus och lägenheter till förfogande samt att hålla sjömanshus. Stapelstadsrätt meddelades av regeringen. För städerna har också gällt bestämd klassifikation och nummerordning (de var indelade i överklass och fem andra klasser), som hade betydelse ej blott för deras rangordning, utan även för tillämpningen av vissa stadganden såväl i
riksdagsordningen som i bevillningsförordningen. Den
första dylika rangordningen för städerna gavs 1647, och den senaste klassifikationen skedde genom kunglig resolution 11 april 1853. Denna klassindelning blev senare betydelselös.
Däremot kunde, med avseende på städernas olika rättsliga ställning, skiljas mellan dels städer med och städer utan egen jurisdiktion, varvid de senare, som 1917 utgjorde 12, saknade egen rådhusrätt och lydde under vederbörande häradsrätt, dels städer under och städer utom landsting varvid i de senare, som 1917 utgjorde 5 (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gävle), stadsfullmäktige utövade landstingets funktioner, dels städer under och städer utom län, varvid de senare, vilka dock utgjordes av allenast en stad, Stockholm, ehuru det ifrågasattes att dit överföra även Göteborg, hade egen överståthållare i st.f. länets landshövding, dels slutligen större städer och mindre städer) varvid gränsen drogs vid 3 000 inv., i det att i stad
med högre invånarantal stadsfullmäktige måste finnas, men i annan stad dessa kunde ersättas av allmänna rådstugan.
Se även
- Lista över svenska städer med stadsprivilegium
- Murkrona
1526
Händelser
- 21 april - Den turkmongoliske härföraren Babur slår Delhisultanen Ibrahim Lodhi i Första slaget vid Panipat.
- 27 april - Babur blir den förste stormogulen.
- 15 augusti - Olaus Petris översättning av Nya Testamentet till svenska utkommer. En psalmbok utkommer också på svenska.
- 29 augusti - Ungrarna besegras av de osmanska turkarna i Slaget vid Mohács, vilket leder till att större delen av Ungern kommer under turkiskt styre.
- Gustav Vasa ankommer till Eriksmässan, efter att ha ridit eriksgata, där han talar till allmogen. Han börjar antyda om att "avskaffa" katolicismen.
- Vid en riksdag i Vadstena kräver kronan 2/3 av tiondet, en skatt på 15.000 mark av kyrkan samt Gripsholms kloster och egendomars beslagtagande.
- Det första svenska hovkapellet bildas förmodligen detta år.
- Peder Sunnanväder och Knut Mikaelsson utlämnas från Norge och förödmjukas offentligt på Stockholms gator.
- Predikningar på svenska blir regel i svenska kyrkor.
- Det första kungliga tryckeriet upprättas i Stockholm, medan kungamotståndaren Hans Brasks tryckeri i Söderköping länsas.
- Den radikale lutheranen Melchior Hoffman predikar apokalyptiska förkunnelser för tyskarna i Stockholm.
- Gustav Vasa sänder en Vadstenamunk vid namn Bengt att missionera i Lappland.
- Sten Sture d.ä:s kista överförs från klosterkyrkan i Mariefred till Kärnabo kyrka.
- Sveriges ärkebiskop Johannes Magnus tvingas i landsflykt, eftersom han är motståndare till Gustav Vasas nyheter inom kyrkan.
Födda
- 7 juni - Johannes Luther, Martin Luthers äldste son.
- 1 november - Katarina Jagellonica, svensk drottning, gift med Johan III.
Avlidna
- 19 januari - Elisabet av Österrike, nordisk drottning, gift med Kristian II.
- Scipione dal Ferro, matematiker.
Kategori:Årtal
Kategori:1520-talet
ko:1526년
1646
Händelser
- 31 mars - Stillestånd sluts mellan Sverige och Sachsen i Eulenburg.
- April - Carl Gustav Wrangel blir ny svensk överbefälhavare.
- Augusti - Svenska hären förenar sig med den franska under Turennes ledning i Hessen.
- Vadstena Krigsmannahus, ett slags sjukhus för krigsskadade, tas i bruk först nu, trots att det inrättades redan av Gustav II Adolf.
- Nya grevskap och friherreskap bildas i Finland, vilket göra att fler skattebönder hamnar under adelns förmyndarskap.
Födda
- 15 april - Kristian V, kung av Danmark och Norge 1670-1699.
- 16 april - Jules Hardouin-Mansart, fransk arkitekt.
- 1 juli - Gottfried Wilhelm von Leibniz, tysk filosof och matematiker.
- 14 augusti - John Flamsteed, engelsk astronom.
Avlidna
- 4 eller 24 februari - Anders Bure, svensk generalmatematikus, krigsråd, den svenska kartografins fader.
- 8 augusti - Johannes Rudbeckius, svensk biskop.
- 29 november - Laurentius Paulinus Gothus, svensk ärkebiskop.
Kategori:Årtal
Kategori:1640-talet
ko:1646년
ms:1646
Lödöse museum
Lödöse museum i Lödöse, Lilla Edets kommun visar en del av de många medeltida fynd som har gjorts i Lödöse, som var den dominerande hamnstaden på västkusten under 500 år. Lödöse kallas ibland Göteborgs föregångare.
Lödöse museum invigdes 1994. Det innehåller en anselig mängd äldre fynd, jämförbart med vilket svenskt stadsmuseum som helst. Till exempel kan man få information om Lödöses gamla kyrkor och byggnader, vilken mat folket åt, vilka sjukdomar de hade; man kan få se spelkort, tärningar, mynt, svärd, knivar; få se hur de gjorde mynt och skor, etc. Förutom den medeltida utställningen har de även andra utställningar, till exempel en om bokomslag.
Lödöse Medeltidsmarknad visar hur livet tedde sig under Lödöses storhetstid. Där uppträder hantverkare, köpmän, borgare,lekare och gäster från när och fjärran. Fri entré för personer under 18 år och medeltidsklädda.
I juni varje år spelas det medeltida teaterspelet Vid Ljuda Os på en friluftsscen bakom Lödöse museum. Spelet arrangeras av Studieförbundet Vuxenskolan och framförs av ett 70-tal amatörskådespelare. Det handlar om kung Magnus Eriksson och hans drottning Blanka; om ortens spetälska och om Heliga Birgitta (som antas ha utrest från Lödöse vid någon av sina resor).
Extern länk
- [http://www.alvlanmus.se/lodose/ Lödöse museum]
Kategori:Svenska museer
Kategori:Lilla Edets kommun
Kategori:Västergötland
Kategori:Sveriges historia
Stensättning
Stensättning, är en typ av gravar som härrör från perioden som sträcker sig från yngre bronsåldern till äldre järnåldern och består av packad sten. Kännetecknande för en stensättning är att den har en flack profil, den har alltså ingen högre topp eller ås. Ibland är de övertorvade, d v s övervuxna av grästorv. Många stensättningar har, åtminstone på västkusten, upptäckts under de senaste decennierna. Det har tidigare ibland varit svårt att avgöra om det verkligen har rört sig om en gammal grav eller om det bara varit en platt hög av stenar. Gravfynden kan vara brända ben, rester av lerkärl och även slagen flinta.
Ett exempel på hur en kanske 3000 år gammal stensättning kan se ut, efter åverkan av väder och vind, finns vid Hovås havsbad i Göteborg. Skylt finns.
Se även: fornminne
Kategori:Arkeologi
Kategori:Begravning
Stenåldern från stenåldern, funnen i Skåne]]
Stenåldern är namnet på den äldsta perioden i människans historia, från det att människan först började tillverka verktyg. Stenåldern är också den första tidsepoken enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid. Namnet kommer av att de flesta fynd av verktyg som idag återstår är av sten. Andra material som användes var trä, växtfibrer, skinn och ben
Stenåldern delas ofta in i äldre stenålder eller paleolitikum och mellre stenålder eller mesolitikum och yngre stenålder eller neolitikum. Ibland räknar man med en kopparstenålder, eller kalkolitikum mellan sten- och bronsåldern.
Stenålderns början är omöjlig att fast datera, då vi inte vet när hominider började att använda verktyg av sten. En gissning på ungefär två miljoner år är inte helt osannolik. De äldsta daterade verktygen av sten är tillverkade för runt, eller drygt, 2 miljoner år sedan, och är hittade i Östafrika, eller närmare bestämt på platsen Olduvai.
Den första europeiska människa, Homo Erectus, förde redan med sig stenålderskultur, och även den senare neandertalmänniskan levde i stenålderskulturer.
I Sverige räknas stenåldern från det att området befolkas efter isens tillbakadragande för omkring 12000 år sedan och fram till bronsålderns inträde omkring år 1800 f. Kr.
Den så kallade ismannen Ötzi gav oss möjligheten att studera Europas stenåldersmänniskors villkor, eftersom mannen frös ihjäl och begravdes under en glaciär, för att först på 1990-talet åter tina fram och mycket turligt upptäckas. Mannens utrustning och kropp är utomordentligt välbevarade, från löv- och halmstoppningen i skorna till tatueringarna på kroppen. Tillsammans med fynden av samtida bebyggelse i närliggande trakter (italienska och österrikiska Tyrolen) ger dessa en mycket bra bild av stenåldern i Europa.
Vissa naturfolk har ansets leva på stenåldersvis eller ha levt på stenåldersvis när de upptäcktes av övriga världen. Detta gäller bland annat många amerikanska indianfolk, maorier och många polynesiska naturfolk samt vissa afrikanska folk. Det har varit ett problem för etnologin att man betraktat människor på detta evolutionistiska vis och en livlig debatt kallad revisionistdebatten förs idag inom etnologin.
ja:石器時代
Kategori:Arkeologi
Kategori:Historia
PastoratPastorat, kyrkoherdes tjänstgöringsområde i Svenska kyrkan. Ett pastorat utgörs av en eller flera församlingar. Jämför pastor.
Kategori:Svenska kyrkan
Ale-Skövde församling
Ale-Skövde är en församling (socken) i Lilla Edets kommun och Göteborgs stift. Kyrkan ligger knappt 4,5 mil nordost om Göteborg C. Församlingen består av blandad jordbruks- och skogsmark. Ett stråk av öppen jordbruksbyggd följer Gårdaåns lopp från randen av Västergötlands inland mot Lödöse i S:t Peders församling vid Göta älv.
Bergslagsbanan (nu Norge-/Vänernbanan) följer i stort sett ån genom socknen. Tätorten Nygård och småorten Prässebo är f.d. stationssamhällen. Stationen Nygård anlades intill kyrkbyn Skövde och skall inte förväxlas med Västgöta regementes exercisplats Nygårdsängen, söder om Vänersborg.
Socknen är omnämnd 1401. Namnet Sködhwe kan förknippas med vi som står för helgedom samt med sked som antingen kan stå för bräde eller kapplöpningsbana.
1952-70 ingick Ale-Skövde i Lödöse kommun.
Befolkningen var som störst på 1860-talet med nästan 1.900 invånare och som minst på 1970-talet då här bodde mindre än 900 personer.
Ett 50-tal fornlämningar är kända, däribland omkring 20 boplatser och flera hällkistor från stenåldern.
Ale-Skövde pastorat
T.o.m. 1544 tillhörde socknen S:t Peders pastorat. Sedan 1545 har Ale-Skövde ingått i Skepplanda pastorat, med undantag för nära hundra år mellan 1864 och 1962, då Ale-Skövde och Hålanda tillsammans bildade Ale-Skövde pastorat. 1754 byggdes den nuvarande kyrkan, Ale-Skövde kyrka.
Kategori:Lilla Edets kommun
Kategori:Församlingar i Göteborgs stift
1600
Händelser
- 17 mars - Under riksdagen i Linköping utfärdas dödsdomar mot de till hertig Karl (IX) utlämnade rådsherrar, som stött Sigismund och som vägrar byta till Karls sida. Under riksdagen erbjuds hertig Karl också att ta över som regent i landet till dess att hertig Johan eller Karls son Gustav (II) Adolf är myndig.
- 20 mars - Fem svenska rådsherrar avrättas i Linköpings blodbad.
- 9 augusti - Sverige påbörjar ett krig mot Polen i Baltikum.
- Några soldater vid Torshällakanalen strejkar, då de anser sig ha gjort sig förtjänta av sin lön, som inte betalas ut. Hertig Karl låter dem välja mellan kanalarbete och tjänst i Narva.
- Den första gruppen invandrade valloner når Sverige.
Födda
- 9 januari - Ebba Abrahamsdotter Brahe, Gustav II Adolfs ungdomskärlek.
- 28 januari - Clemens IX, född Giulio Rospigliosi, påve 1667-1669.
- 19 november - Karl I, kung av England och Skottland från 1625 (död 1649).
- Anna Maria, dotter till Sigismund och Anna av Steiermark.
Avlidna
- 17 februari - Giordano Bruno, italiensk filosof.
- 20 mars
- Erik Sparre (avrättad i Linköpings blodbad).
- Ture Nilsson Bielke (avrättad i Linköpings blodbad).
- Gustav Banér (avrättad i Linköpings blodbad).
- Sten Banér (avrättad i Linköpings blodbad).
- Bengt Falk, svensk hövitsman (avrättad i Linköpings blodbad).
- 18 maj - Nicolaus Olai Bothniensis, svensk teolog och ärkebiskop.
Kategori:Årtal
Kategori:1600-talet (decennium)
ko:1600년
ms:1600
simple:1600
Skepplanda församling
Skepplanda är en församling (socken) i Ale kommun och Göteborgs stift. Församlingskyrkan är Skepplanda kyrka. I församlingen finns tätorterna Skepplanda och Alvhem. Byar som bildat småorter är Blinneberg, Hede, Högstorp, Munkängen, Ryd, Skår och Slittorp.
Ortnamnet är belagt sedan 1400-talet (Skipplanda). Det innehåller fornsvenskans skip för skepp och plural av land. Namnet kan ha samband med att Grönån varit segelbar i historisk tid. Så sent som 1922 kunde man gå med mindre fraktbåtar ända till Tors bro och Grönköp nära Vadbacka. Ett förhållande som vållade problem för Bergslagsbanan under dess första decennier från 1877.
Förutom Alvhems station vid Bergslagsbanan (nu Norge-/Vänernbanan) fanns före andra världskriget hållplatsen Örnäsberget intill byn Båstorp mellan Älvängen och Alvhem.
Församlingen hade en befolkningstopp på 1860-talet med över 3.000 invånare. Hundra år senare, i början av 1960-talet var befolkningen som lägst mindre än hälften, knappt 1.500.
Socknen består av bördiga dalgångar vid Göta älv och Grönån med biflödet Forsån. I Skepplandadalens fond vilar de båda västgötahorstarna Angertuvan och Rapunaberget i norr. I öster finns det glesbefolkade vildmarksområdet Risvedens södra del, med hela fem naturreservat inom socknen:
Trehörningen, som delas med Östads församling i Lerums kommun, ingår i EU-nätverket Natura 2000. Till samma kategori hör Kroksjön och Slereboåns dalgång, medan Ekliden och Kvarnsjöarna är vanliga naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen, som även har hand om Natura 2000-området Rapenskårs lövskogar i Grönåns dalgång utanför Risveden.
Omkring 260 fornlämningar är kända. På topplatåerna av de båda horstarna samt på Örnäsberget vid älven finns fornborgar från järnåldern. Nära kyrkbyn finns tre hällristningar från bronsåldern med sammanlagt tiotalet skepp samt mängder av älvkvarnar. Dessutom bl.a. hela sju hällkistor från stenåldern. På Lödöse museum finns silverskatten från Lid. Den hittades 1853 och är daterad till järnåldern.
Skepplanda kommun
1952-73 utgjorde Skepplanda församling tillsammans med Hålanda församling Skepplanda kommun, med Skepplanda som centralort.
Skepplanda pastorat
Skepplanda pastorat har en historia av sammanslagningar och splittringar i olika konstellationer av de fem församlingar som idag ingår. Dessa är Skepplanda, Hålanda, Tunge, Ale-Skövde och S:t Peders församlingar. Denna sammansättning har pastoratet haft sedan 1962. Likadant var det från 1661 till 1863 samt från 1545 till 1575. T.o.m. 1544 ingick endast Skepplanda och Hålanda. Mellan 1576 och 1660 ingick förutom dessa två församlingar även Ale-Skövde. 1864 – 1962 var det istället S:t Peders och Tunge församlingar som gjorde Skepplanda sällskap.
Kategori:Ale kommun
Kategori:Församlingar i Göteborgs stift
1952
Händelser
- 1 januari - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 10 januari - Det amerikanska fartyget Flying Enterprise sjunker i Engelska kanalen efter att ha drivit redlöst i storm i tio dagar med bara den danskfödde kaptenen Kurt Carlsen ombord.
- 25 januari - Världens första koaxialkabel, som medger 960 telefonsamtal samtidigt, invigs mellan Stockholm och Göteborg.
- 26 januari - Bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren gör succé med Flottarkärlek i det svenska radioprogrammet Karusellen. Skivan säljs i en kvarts miljon exemplar på ett halvår.
- 8 februari - Det svenska flygbolaget ABA slås ihop med norska DNL och danska DDL till ESAS (sedermera SAS).
- 15 februari - En svensk spionliga på sju personer, ledd av den tidigare försvarsanställde Fritiof Enbom, som lämnat uppgifter till Sovjet, avslöjas.
- 18 februari - Grekland och Turkiet ansluter sig till NATO.
- 30 mars - Jazzsångerskan Ella Fitzgerald inleder den första av sina 24 turnéer i Sverige.
- Våren - Den jämkade uddatalsmetoden för mandatfördelning införs i den svenska riksdagen. Samtidigt förbjuds valkarteller utom vid kommunala nämndval och utskottsval.
- 8 maj - Efter tre månaders provsändningar permanentas Radio Swedens kortvågssändningar till utlandet på sex språk.
- 21 maj - Tvångsmedeln från 1940 års svenska fullmaktslag återinförs.
- 2 juni - I Westminster Abbey kröns Elizabeth Alexandra Mary till brittisk drottning under namnet Elizabeth II, sedan hennes far Georg VI har avlidit.
- 6 juni - Kvinnor erhåller för första gången svenska statsordnar.
- 13 juni - Ett svenskt signalspaningsplan av typ DC-3 skjuts ner av sovjetiskt flyg över internationellt vatten öster om Gotska Sandön, vilket blir inledningen till Catalinaaffären.
- 15 juni - Harsprångets vattenkraftverk, Europas största, invigs.
- 16 juni - Ett svenskt sjöräddningsplan av Catalinatyp, som söker efter den försvunna DC3:an, skjuts ner.
- 12 juli - Passtvånget upphävs inom Norden för nordiska medborgare.
- 26 juli - Vid en militärkupp i Egypten avsätts den egyptiske kungen Farouk.
- 31 juli - Fritiof Enbom och Hugo Gjersvold döms till livstids fängelse för spioneri.
- 10 augusti - Den eruopeiska kol- och stålunionen upprättas.
- 22 augusti - I Sveriges största morddrama dödas tio personer i Skåne av den avskedade fjärdingsmannen Tore Hedin som sedan dränker sig själv. De mördade är hans föräldrar, hans fästmö och hennes chef, samt sex personer på ålderdomshemmet i Hurva, som han har bränt ner.
- 24 augusti - Brittiska trupper lämnar Suezkanalen.
- 5 september - Tungviktsboxaren Ingemar Johansson debuterar som professionell i en uppvisningsmatch mot Olle Tandberg | | |
