:: wikimiki.org ::

Södermanland

Södermanland

Södermanland (i folkmun även Sörmland) är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Södermanland gränsar i söder till Östergötland, i väster till Närke, i nordväst till Västmanland, i norr till Uppland och i öster till Östersjön. Södermanland har 96 000 kända fornlämningar. Se även lista över Södermanlands runinskrifter.

Större orter i Södermanland

- Eskilstuna
- Flen
- Gnesta
- Handen
- Huddinge
- Järna (Södertälje kommun)
- Katrineholm
- Mariefred
- Nacka
- Nyköping
- Nynäshamn
- Oxelösund
- Stockholm (Delvis)
- Strängnäs
- Södertälje
- Torshälla (Eskilstuna kommun)
- Trosa
- Tumba
- Tyresö
- Vingåker

Några kända sörmlänningar

- Björn Borg, tennisspelare
- Ivar Lo-Johansson, författare
- Göran Persson, statsminister 1996–
- Bengt Westerberg, folkpartiledare, styrelseproffs

Extern länk

- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Sodermanland/index.html Lyssna till några av Södermanlands dialekter] Kategori:Södermanland Kategori:Sveriges landskap

Landskap

---- Landskap, historisk landsdel som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Ursprunget till landskapsindelningen går tillbaka till forntiden, och ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar. Som förvaltningsenheter har landskapen sedan länge ersatts av indelningen i län. Idag är deras enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom kungahuset. Sverige har 25 landskap. I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den gamla del av Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning 1998 infördes en ny kommunalrättslig enhet som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap, och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.

Landskap i Sverige

- Blekinge
- Bohuslän
- Dalarna
- Dalsland
- Gotland
- Gästrikland
- Halland
- Hälsingland
- Härjedalen
- Jämtland
- Lappland
- Medelpad
- Norrbotten
- Närke
- Skåne
- Småland
- Södermanland
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västergötland
- Västmanland
- Ångermanland
- Öland
- Östergötland

Historiska landskap i Finland

- Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi
- Lappland, Lappi
- Västerbotten, Länsi-Pohja
- Karelen, Karjala
- Österbotten, Pohjanmaa
- Satakunda, Satakunta
- Savolax, Savo
- Tavastland, Häme
- Nyland, Uusimaa
- Åland, Ahvenanmaa

Nya landskap i Finland

- Birkaland
- Egentliga Finland
- Egentliga Tavastland
- Kajanaland
- Kymmenedalen
- Lappland
- Mellersta Finland
- Mellersta Österbotten
- Norra Karelen
- Norra Savolax
- Norra Österbotten
- Nyland
- Päijänne-Tavastland
- Satakunda
- Södra Karelen
- Södra Savolax
- Södra Österbotten
- Åland
- Österbotten
- Östra Nyland

Se även

- Sveriges landsdelar
- Landskap i Finland
- Historiska landskap i Finland
- Landskapslagar
- lagmän
- Landsting
- Landskapsvapen
- Lista över Sveriges landskap sorterade efter befolkningsmängd Kategori:Sverige Kategori:Finland Kategori:Landskap

Svealand

Svealand är en informell region som ligger söder om Norrland och norr om Götaland. Den består av landskapen söder och norr om huvudstaden Stockholm, och sträcker sig sedan inåt landet breddande sig något mot norska gränsen. Svealand består av landskapen Dalarna, Västmanland, Uppland, Värmland, Närke och Södermanland. Ursprungligen var svealand området för det gamla Sveariket, d.v.s. trakterna omkring Mälaren. Dess äldsta svenska benämning torde ha varit Sväthiud (isl. Svithiod, "sveafolket"). Tidvis har även Gästrikland räknats till Svealand. Gästrikland Kategori:Sveriges geografi

Östergötland

Östergötland är ett landskap i Götaland i östra Sverige. Östergötland gränsar i söder till Småland, i väster till Västergötland genom Vättern, i norr till Närke och Södermanland och i öster till Östersjön. I landskapet finns 50 000 kända fornlämningar.

Städer

- Linköping
- Mjölby
- Motala
- Norrköping
- Skänninge
- Söderköping
- Vadstena

Mindre orter

- Valdemarsvik
- Gryt
- Ringarum
- Tryserum
- Gusum
- Åtvidaberg
- Kisa

Sjöar

- Roxen
- Glan
- Boren
- Åsunden
- Järnlunden
- Sommen
- Tåkern
- Stora Rängen

Kanaler

Göta kanal går genom Östergötland från Mem till Motala. Kinda kanal går söderut från Roxen upp till sjöarna Järnlunden och Åsunden vid Rimforsa. Rimforsa

Historia

Östergötland var under medeltiden en av Sveriges tre centralbygder och två kungaätter härstammade därifrån, den sverkerska ätten och folkungaätten. Den östgötska regentlängden nedan kommer från Snorre Sturlassons Heimskringla och ifall dessa kungar verkligen har existerat var det isåfall under 600-talet.

Regentlängd

#Hogne #Hildir Hognesson

Externa länkar

- [http://www.ostergotland.se Östergötland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Ostergotland/index.html Lyssna till några av Östergötlands dialekter] Kategori:Östergötland Kategori:Sveriges landskap

Västmanland

Västmanland är ett landskap i Svealand i mellersta Sverige. Västmanland gränsar i söder till Södermanland och Närke, i väster till Värmland, i norr till Dalarna och i öster till Uppland. Landskapet har 20 000 kända fornlämningar. Västmanland ingår i Bergslagen.

Större orter i Västmanland

- Arboga
- Fagersta
- Hallstahammar
- Hällefors
- Kopparberg
- Köping
- Lindesberg
- Nora
- Norberg
- Sala
- Surahammar
- Västerås

Städer i Västmanland

- Arboga (1200-talet)
- Fagersta (1944)
- Köping (1474)
- Lindesberg (1643)
- Nora (1643)
- Sala (1624)
- Västerås (runt 990)

Några kända västmanlänningar

- Engelbrekt Engelbrektsson, upprorsledare
- Lars Gustafsson, författare
- Lennart Hellsing, författare
- Dagmar Lange (pseudonym Maria Lang), deckarförfattare
- Lasse-Maja, bedragare
- Thor Modéen, skådespelare, komiker
- Pugh Rogefeldt, sångare, gitarrist, låtskrivare
- Thore Skogman, sångare, låtskrivare

Extern länk

- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Vastmanland/index.html Lyssna till några av Västmanlands dialekter]
- [http://www.vastmanland.se WestmannaTurism - information om boende, jobb och turism i Västmanland] Kategori:Västmanland Kategori:Sveriges landskap

Uppland

Denna artikel handlar om landskapet Uppland. För uppland som handelsområde, se Uppland (bakland). ---- Uppland är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Uppland gränsar i söder till Södermanland, i väster till Västmanland, i nordväst till Gästrikland och i öster till Östersjön. Landskapet har 150 000 synliga fornlämningar.

Externa länkar

- [http://www.uppland.nu Uppland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Uppland/index.html Lyssna till några av Upplands dialekter]
- [http://www1.shellkonto.se/gertfors/brukssida/index.html Gerts brukssida] Kategori:Uppland Kategori:Sveriges landskap

Eskilstuna

Eskilstuna är en tätort och centralort i Eskilstuna kommun. Eskilstuna är uppkallat efter den engelske missionärsbiskopen S:t Eskil som på 1100-talet slagit sig ned i Eskilstunaområdet. S:t Eskil stenades till döds i Strängnäs (en mycket viktig asabetingad ritplats) efter att ha försökt kristna Strängnäsborna. Inom Eskilstunaområdet fanns två byar, Fors och Tuna. Där S:t Eskil byggde sin kyrka blev senare ett kloster byggt i hans ära. Efter reformationen blev klostret ett Vasaslott, som dock brann på 1600-talet. Från S:t Eskil och framåt hade det funnits två församlingar inom Eskilstuna, men dock endast en hade en kyrka. Kloster församling fick sin kyrka byggd 1912. Eskilstuna har allltid varit en viktig industristad och detta har synts genom historien. Det nuvarande Eskilstuna är ett reultat av flera olika samväxta samhällen; Gamla staden med Fors kyrka, Fristaden, Carl Gustafs stad, Kloster och Nyfors municipalsamhälle. Torshälla har alltid fram till 1800-talet varit den viktiga staden i regionen. Industrier som genom olika epoker varit viktiga för Eskilstuna är Rademachersmedjorna från 1600-talet, Gevärsfaktorierna från 1800-talet, Bolinder-Munktell (senare Volvo BM), August Stenman (senare ASSA) och CE Johansson (även kallad Mått-Johansson). Kategori:Eskilstuna kommun Kategori:Orter i Sverige Kategori:Sveriges städer

Flen

Flen, tätort och centralort (stad) i Flens kommun. Flen, som ligger vid sjöarna Gårdsjön, Bjuren och Orhammaren, är en viktig järnvägsknut. järnvägsknut Kategori:Flens kommun Kategori:Orter i Sverige Kategori:Sveriges städer

Handen

Handen, centralort i Haninge kommun, på Södertörn, söder om Stockholm. Pendeltåget på linjen Bålsta-Stockholm-Nynäshamn stannar vid Handen. År 2005 hette stationen "Haninge Centrum", men tidigare bar den namnet "Handen". Det finns planer på att byta stationens tillbaka till "Handen". Ursprungligen, när Nynäsbanan invigdes 1901, hette stationen "Nyvreten". Själva orten heter fortfarande "Handen", men shoppingcentret som ligger nära stationen kallas "Haninge Centrum". Kategori:Haninge kommun

Järna

Järna är tätort i Södertälje kommun i Sörmland. Med sina 8281 invånare är Järna den näst största tätorten i kommunen, efter centralorten Södertälje.

Bakgrund

Från den 8/9 1911 var Järna eget municipalsamhälle i Överjärna kommun. 1952 blev Järna en egen kommun igenom en sammanläggning av Vårdinge, Överjärna och Ytterjärnas kommuner. Municipalsamhället upphörde nyåret 1956, och nyåret 1971 införlivades Järna med Södertälje kommun.

Näringsliv

Södertälje kommun Järna domineras av de antroposofiska verksamheterna. Huvudsakligen inom områden som vård, skola och omsorg, samt boidynamiskt jordbruk. De antroposofiska verksamheterna sysselsätter idag nära 2000 personer. Den första antroposofiska verksameten startade i Järna 1935 med Mikaelsgårdens Läkepedagogiska Institut. Den mest kända enskilda verksamheten är kanske Vidarkliniken (arkitekt Erik Asmussen), se särskild artikel om Vidarkliniken. Och kulturcentret Kulturhuset i Ytterjärna (arkitekt Erik Asmussen). se särskild artikel om Kulturhuset i Ytterjärna. Andra kända verksamheter är bland annat den biodynamiska kvarnen och bageriet vid Saltåkvarn / Saltå. ---- Industri
- Smedjan i Järna, ett av Järnas äldsta företag
- Cerealia, och dess dotterbolag Cerealia Foods vars huvudkontor ligger i Järna.
- Fläktwoods (f.d. Svenska Fläktfabriken)
- Telleby Verkstäder, Skyddad verkstad, producerar bl.a. Choroi flöjter, sysselsätter nära 100 personer. ---- Arbetsplatser i Järna (inkl. Ytterjärna) efter näringsgren 2002 Andel i %
- Vård och omsorg 25%
- Tillverkning och utvinning 20%
- Handel och kommunikation 13%
- Utbildning och forskning 12%
- Finansiell verksamhet och företagstjänster 10%
- Byggverksamhet 7%
- Personliga och kulturella tjänster 6%
- Offentlig förvaltning 3%
- Jordbruk, skogsbruk och fiske 2%
- Övriga 1%
- Energiproduktion, vattenförsörjning, avfallshantering 1%

Kommunikationer

Järna är en järnvägsknut mellan Västra stambanan och Nyköpingsbanan. Lokaltågen mellan Södertälje och Gnesta gör uppehåll vid Järna station. Närmaste järnvägsstation österut från Järna är Södertälje Syd, där man kan byta till fjärr- och regionaltåg.

Samhälle och service

I Järna finns ett centrum med flera butiker.

Skolor

- KOMMUNALA SKOLOR
- Tavestaskolan
- Ådalskolan
- Eneskolan
- FRISKOLOR
- Järna Friskola AB (Montesoriskola)
- Solvikskolan (12-årig Waldorf-inspirerad skola)
- WALDORFSKOLOR
- Örjanskolan (12-årig Waldorfskola)
- Järna Naturbruksgymnasium (Waldorfgymnasium
- Mariaskolan (9-årig Waldorfskola)
- LÄKEPEDAGOGISKA WALDORFSKOLOR (Särskolor)
- Novalisskolan (Waldorfgymnasium)
- Saltå Skola (Waldorfskola)
- Solbergahemmets Läkepedagogiska Institut (Waldorfskola)
- Mikaelsgårdens Läkepedagogiska Institut (Waldorfskola)

Sport & Fritid

I och omkring Järna finns det även ett flertal golfbanor av varierande svårighetsgrad och klass. Den mest kända är Kallfors GK. Kategori:Södertälje kommun Kategori:Södermanland Kategori:Municipalsamhällen

Mariefred

Mariefred är en liten trästad och sedan 1971 en av tätorterna i Strängnäs kommun. Mariefred har 4 800 invånare.

Historia

Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo Jonsson Grip lät bygga en borg här, Gripsholm, som flera utbyggnader senare blev det vi i dag kallar Gripsholms slott under Gustav Vasa på 1530-talet.Det är idag det främsta kännetecknet för Mariefred. Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493 och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae,som betyder " Marias fred" och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. Mariefred fick stadsrättigheter i1605 av Karl IX .

Sevärdheter

Den gamla stadskärnan i slottets skugga, ett riksintresse, är den största attraktionen. En året runt fungerande liten köpstad med ovanligt personliga affärer. Staden fick sina stadsprivilegier 1605 av Karl IX och firar alltså 400 år i år. Den har fortfarande samma plan som på karta från 1759. Entrén till staden sker vid den gamla stadsporten/tullporten där stadens huvudgata för rakt ned mot vattnet. Där den tidigare Stadsbron låg ligger nu restaurangen Strand. 12 juni är staden födelsedag. Järnvägen har alltid haft stor betydelse i Mariefred, 1895 invigdes den normalspåriga järnvägen. Trafiken upphörde 1964 men i stället kom som en attraktion Östra Södermanlands Järnväg, som är en museijärnväg till Läggesta. Där kan man byta från snabbtåget på Svealandsbanan. Ett långsammare färdsätt är att på sommaren resa från Stockholm med ångfartyget "Mariefred", som trafikerat denna led sedan 1903. I Gripsholms slott huserar idag statens porträttsamling och mer konst kan man bese om man besöker Gripsholms gamla kungsladugård, där ligger sedan 1996 Grafikens Hus, som är ett internationellt centrum för den grafiska konsten. Grafikens Hus är också platsen för utdelande av Tucholskypriset och andra prstigefyllda händelser. Mariefred har Sveriges äldsta värdshus från 1609 där man kan äta gott med utsikt över slottet. Olika aktiviteter anordnas ofta på Gripsholms Slott, främst den årligen återkommande Musik på Gripsholm. En sevärdhet är också hembygdsföreningen Callenderska gården, ett sekelskifteshem från förra sekelskiftet inrymt i en färgargård från mitten av 1700-talet.

Externa länkar

- [http://www.strangnas.se Strängnäs kommun]
- [http://www.imariefred.nu I Mariefred nu]
- [http://www.grafikenshus.se/ Grafikens Hus]
- [http://www.royalcourt.se/4.53abbbfd7ffdfa677fff2460.html Statens porträttsamling]

Se även

- Anstalten Mariefred Kategori:Orter i Sverige Kategori:Sveriges städer

Nyköping

Nyköping är en tätort i Nyköpings kommun. Nyköping ligger placerad vid den sörmländska kusten där nyköpingsån rinner ut i stadsfjärden. Genom staden löper E4:an och avståndet till Stockholm längs motorvägen är 10 mil. Staden har två sevärda kyrkor, S:t Nicolai kyrka och Alla Helgona kyrka. Nyköping är residensstad i Södermanlands län. På Nyköpingshus utspelades Nyköpings Gästabud år 1317.

Historia

Vid Nyköpingsån har man funnit kvarlämningar som har daterats till cirka år 2000 före vår tideräkning. Nyköping är förmodligen en av Sveriges äldsta städer. Platsen, vid mynningen av fyra vattendrag - Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån samt Idbäcken - var särskilt betydelsefullt på den tid när längre transporter gjordes med båt. Nyköpings äldsta privilegiebrev härstammar från 1444 (gäller tillgång till öar i skärgården). Under medeltiden inträffade flera riksmöten och krigshändelser i staden. 1280 anlades ett franciskaneerkloster i Nyköping. Det är okänt när slottet Nyköpingshus uppfördes, men hertig Magnus Ladulås förde där de förhandlingar som innebar att svenska kronan fick kontroll över Visby. På slottet satt även Valdemar Birgersson fången och dog 1302. År 1317 inträffade det så kallade Nyköpings gästabud där hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson fängslades av sin bror kung Birger och senare avled. Under Albrekt av Mecklenburgs tid innehades slottet av den tyske riddaren Raven van Barnekow och senare Bo Jonsson (Grip). På Nyköpingshus undertecknades i september 1396 Nyköpings recess vilket är en av de viktigaste historiska händelserna under medeltiden i Norden och var en förutsättning för bildandet av Kalmarunionen året efter. I början av 1400-talet var danskarna Niklis Jönsson Svarte Skåning, Arendt Styke, väpnaren Björn Pedersson och Albert Styke fogdar på slottet fram till Engelbrektsupproret. 1466 blev Erik Axelsson Tott vald till riksföreståndare och 1516 stormades det av Sten Sture d.y. och den 24 december 1521 intogs det av Gustav Vasa. Gustav Vasa lät rusta upp slottet och lade också en flottstation i Nyköping. Karl IX residerade på slottet som hertig och gifte sig med Kristina av Holstein-Gottorp där 1592. Under 1600-talet befästes slottet ytterligare. 1665 brann slottet, reparerades nödtorftigt men delar av murarna revs och användes vid bygget av Stockholms slott. Nyköping härjades av större eldsvådor 1390, 1665, 1719 och 1825. Efter anfallet av en rysk galärflotta den 24 juli 1719 brändes staden och slottet ned. Slottet reparerades dock och användes som länsresidens fram till 1760-talet då det ansågs vara alltför förfallet. Ett av husen användes dock av landshövdingen fram till 1800-talet. 1940-1980 fanns i staden Södermanlands flygflottilj, F 11, Sveriges enda renodlade spaningsflottilj. Därutöver fanns även Arméflygskolan stationerad på Brandholmen.

Stadsdelar

- Arnö
- Brandkärr
- Bryngelstorp
- Ekensberg
- Isaksdal
- Oppeby
- Rosenkälla
- Stenkulla
- Väster
- Öster Kategori:Sveriges städer Kategori:Nyköpings kommun Kategori:Orter i Sverige nb:Nyköping

Oxelösund

Oxelösund, tätort i Oxelösunds kommun. Oxelösund har en ung historia. Oxelösund har en naturlig hamn vid Östersjön som utnyttjats i åtminstone 500 år. När det blev aktuellt att bygga en järnväg för att forsla Berslagens produkter direkt ut till Östersjön föll valet naturligt nog på Oxelösund. Ett tidigare försök att knyta ihop Bergslagen med en betydande hamn vid Vänern (Köping-Hults Järnväg) blev aldrig fullbordat varför behovet kvarstod. Järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg) bildades år 1873. Bolaget köpte för säkerhets skull nästan hela Oxelösundshalvön, som då tillhörde närbelägna Stjärnholms slott, för att kunna bygga de anläggningar man behövde. Själva samhället Oxelösund var vid denna tid helt obetydligt - det har vuxit upp tack vare hamnen, järnvägen och förstås järnverket som tillkom något senare (1913). Nästa stora utvecklingsfas kom på 1950-talet. 1950 blev Oxelösund stad och 1957 invigdes stadens kyrka St Botvids kyrka. Ungefär samtidigt satsade Grängesbergsbolaget oerhört mycket på staden sedan bolaget sålt av sina andelar i LKAB till staten 1957. Gamla Oxelösund fick ge plats för det nya järnverket men det finns ännu ett par villor kvar som påminner om hur det såg ut på 1920-talet. Ett helt nytt centrum byggdes liksom en motorväg från Nyköping in till staden, 53(M). Detta gör att Oxelösund upplevs som en modern och tråkig ort dominerat av hamnen och järnverket. Från Oxelösund har det gått ett antal färjeförbindelser till utlandet och inrikes till Gotland. Ett förslag är att flytta gotlandstrafiken från Nynäshamn till Oxelösund eftersom staden anses ha en mycket mer lättillgänglig hamn än Nynäshamn. Med en motorväg och en järnväg ända ned i hamnen har staden ett uppenbart logistiskt fördelaktigt läge, men de färjeförbindelser som gått från staden har sällan blivit långvariga eller hållbara. Kommunen är ett av landets största socialdemokratiska fästen där det anses onormalt om partiet inte får en majoritet på över 60% i kommunalvalet. Kategori:Orter i Sverige Kategori:Oxelösunds kommun Kategori:Sveriges städer

Strängnäs

Strängnäs, tätort och centralort i Strängnäs kommun i Sörmland. Staden är belägen mellan Södertälje och Eskilstuna, och är stiftsstad i Strängnäs stift.

Historia

Strängnäs stift År 1080 reste den engelske missionärsbikopen Sankt Eskil från Tuna, som senare blev "Eskilstuna", för att kristna de starkt asatrogna Strängnäsborna. På offerritsplatsen där domkyrkan nu ligger stenades S:t Eskil till döds. År 1120 omnämns Strängnäs för första gången som biskopssäte. Staden fick sina rättigheter under 1280-talet, som även var det årtionde som den första domkyrkan i sten togs i bruk. På 1260-talet byggdes dominikanerklostret, i nu centrala Strängnäs, som efter reformationen revs. Den 6 juni 1523 valdes, vid domkyrkans norra vägg, Gustav Eriksson Vasa till konung över Sverige. Detta har gett upphov till Sveriges nationaldag. År 1626 grundades Sveriges näst äldsta gymnasieskola, Thomasgymnasiet utav Gustav II Adolf i staden. Gustav II Adolf

Näringsliv

Fram till våren 2005 var Södermanlands Pansarregemnete, P10, beläget i Strängnäs. Det gamla konkursbolaget Fermenta som var beläget i Strängnäs drivs idag av företagen Pfizer och AstraZeneca på samma ställe, där en stor del av dessa företags forskning inom det farmaceutiska området sker. I staden finns även centrallager för Mekonomen och Svanströms. Det statliga verket Lotteriinspektionen har sitt säte i Strängnäs. Strängnäs är beläget längsmed Svealandsbanan, som går mellan Södertälje och Eskilstuna. Kategori:Strängnäs kommun Kategori:Södermanland Kategori:Sveriges städer

Södertälje

Södertälje är en tätort och centralort (stad) i Södertälje kommun i Sörmland. Staden är belägen mellan Strängnäs, Stockholm och Nyköping där Mälaren rinner ut i Östersjön igenom Södertälje kanal.

Historia

Inflyttningen till Södertälje började på 600-talet, under Sveriges förhistoriska tid, då landhöjningen hade gjort nuvarande Södertälje kanal så grund att den inte längre var farbar. Då man nu behövde släpa båtarna över det trånga näset med handraft bildades många arbetstillfällen. De genomresande var även i behov av service, vilket ytterligare bidrog till inflyttningen. På vikingatiden började Södertälje kallas för ”låset till Mälaren”, vilket kom av att all båttrafik till och från sjön var tvungen till att passera. Den då omfattande trafiken med järnvaror från Bergslagen till Nederländerna och Tyskland fraktades i stort sett uteslutande med båt, och passerade därigenom Södertälje. Tyskland]] Det exakta årtalet när Telge fick sina stadsprivilegier är inte helt klarlagt. Dock är de flesta idag eniga om att detta inte inträffade efter år 1386. Vissa historiker menar dock att stadsprivilegier kan ha utdelats så tidigt som år 1000. Det första årtalet som i skrift förknippas med staden är dock år 829, då missionären Ansgar besökte Birka. Slottsholmen är en ö i nuvarande Södertälje kanal. Den ligger strax utanför stadsdelen Brunnsäng, omkring tre kilometer norr om stadskärnan. Här ligger den medeltida fogdeborgen Telge Hus, som uppfördes under 1300-talet. Härifrån administrerades Telge län, som omfattade häraderna Öcknebo, Hölebo och Svartlösa. Arkeologiska utgrävningar har visat att borgen var omgiven av en vallgrav, samt en pålspärr som sträckt sig över stora delar av Linasundet. Mellan 1434 och 1436 ledde Engelbrekt Engelbrektsson och Karl Knutsson Bonde uppror mot Kalmarunionen och Erik av Pommern. Kungens fogdar fördrevs från sina borgar som sedan brändes. För att säkra den viktiga handeln i Mälaren försökte Engelbrekt gräva en kanal igenom Telge, ett arbete som aldrig avslutades. Med en kanal igenom Telge så skulle trafiken mellan Östersjön och Mälaren kunna ledas förbi det unionstrogna Stockholm. Engelbrekt lovade flera viktiga handelsstäder fri lejd igenom Telge. Detta lär ha upprört fogden Bengt Stensson Natt och Dag, som från början var en av Engelbrekts anhängare. Efter att Stensson beslagtog ett tyskt handelsskepp stacks Telge Hus i brand av Erik Kettilsson Puke, som var en av Engelbrekts närmaste män. 1448 utsågs Karl Knutsson Bonde till kung, och han påbörjade då arbetet med att återuppföra en borg på slottsholmen. Den nya borgen fick namnet Karlsborg. Under sent 1400-tal förlorade borgen mycket av sin betydelse, och övergavs därför. Under tidigt 1500-tal beskrevs Telge Hus som ”omkullfallen”. Det första kända namnet på Södertälje var Tælgia eller Tælga (andra stavningsvarianter: Tcelghia, Tcelge). Vissa anser att detta namn härstammar från ett fornsamiskt ord för ”näs eller landtunga mellan två vattendrag”. Andra menar att förklaringen ligger i ordet ”Tälja”. I Södertäljes fall menar man alltså de smala vikarna mellan Östersjön, Mälaren och själva staden. Namnets stavning moderniserades senare, och staden kom att kallas för ”Telge”. Detta namn användes ända fram till år 1622, då man lade till ordet ”söder” för att skilja staden från Norrtälje, 11 mil nordost om staden. I och med stavningsreformen som genomfördes under 1900-talets början ändrades återigen stavningen från Södertelge till Södertälje. Namnet ”Telge”/”Tälje” lever dock kvar, och är idag namnet på flera platser och företag i staden. Däribland finns Telgekoncernen, stadsdelen Tälje och det före detta Täljegymnasiet. Från början hade staden använt S:t Olof i sitt sigill. Vid 1600-talets början kändes han dock en aning omodern, och man valde då att leta efter andra potentiella kandidater till att vara stadens skyddshelgon. Valet föll på Sankta Ragnhild – troligtvis mycket beroende på Sankta Ragnhilds kyrka, som än idag ligger kvar på Stortorget. Stortorget]] På tidigt 1700-tal drabbades Södertälje av pesten, samt involverades i det stora nordiska kriget. De ryska trupperna som slog läger vid Igelstaviken brände ner en tredjedel av staden. Dock skonades en del viktiga byggnadsverk, som Sankta Ragnhilds kyrka. Efter detta sjönk invånarantalet under 200 personer. När rådhuset sedan återuppfördes, sattes en förgylld inskription upp på en tavla i byggnaden. Skriften, som numera finns bevarad i stadsarkivet, lyder: :Här har jag fagert grönskat långt öfver tusend' åhr.
:Af Helga Drottning Ragnhilds jag mig berömma får;
:Hon byggde "upp min kyrkia, här har hon ock sin graf
:Emellan Mälarns vikar och Beltens salta haf.
:Thet visa svenska skrifter och gamla permebref
:Att riksdag tio gånger häruti hållen blef.
:Jag 1650 af våda kom i brand;
:Men 1719 af Ryssens mordska hand;
:Min kyrkia blef bevarat igenom himblens mackt,
:Mitt rådhus begge gånger, värdto uti aska laggt;
:Men then och all min byggnad ånyo färdig blef,
:När tusen och sjuhundra och trettiofem man skref;
:Mitt bröd jag tungt förvärfvar uti mitt lilla bo.
:Men lätt om jag får tjena min Gud och Kung med roo.
1809 invigdes den ”nya” Södertälje kanal, och för första gången på över 1000 år var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren öppen och farbar. Dock hade flera försök att få vattenvägen farbar gjorts ändra sedan vikingatiden. Under 1400-talet lät Engelbrekt Engelbrektsson göra vissa arbeten med att rensa upp, och gräva i kanalen. Arbetet avslutades dock inte. Karl XI återupptog arbetet, och byggde en kanal mellan sjön Maren i centrala Södertälje och Igelstaviken. Denna kanal underhölls dock mycket dåligt och förföll med tiden. Rester av den är dock fortfarande synliga på sina håll. Framför allt delen mellan Scanias huvudkontor och Pershagen där vattenvägen fortfarande till största del är öppen. Det var slutligen under Erik Nordewalls ledning mellan åren 1806 och 1809 som kanalen fick en sluss, och blev farbar hela vägen från Mälaren till Östersjön. Idag är vattenvägen Landsort via Södertälje till Köping med sina 103 sjömil (190 km) Sveriges längsta lotsfarled. Under 1800-talets mitt började de berömda Södertäljekringlorna att bakas. Kringlorna såldes till genomresande av äldre kvinnor, så kallade ”kringelgummor”. Deras försäljningsmetoder blev dock sedermera så aggressiva att de förbjöds att sälja på stadens gator. Ungefär samtidigt började Södertälje på allvar etablera sig som kurort igenom byggandet av kallvattenkurinrättningen invid Maren år 1849. Byggandet av järnvägen mellan Södertälje och Stockholm några årtionden senare gjorde att staden blev lättillgänglig och därigenom en av de populäraste kurorterna i landet. Många av badgästerna bodde på det berömda Badhotellet. 1866 byggdes badanläggningarna ut med ett varmbadhus, som senare sammanbyggdes med det ursprungliga kallbadet år 1887. Hela anläggningen totalförstördes dock i en brand 1903, men återuppbyggdes på två år. Under 1800-talets senare del uppfördes ett flertal skolor i Södertälje. Däribland Oxbackens folkskola och läroverk. Den södra byggnaden uppfördes 1883–86. År 1894 hade man behov av ytterligare lokaler, och en likadan fastighet uppfördes norr om skolan. Denna stod färdig år 1895. Båda byggnaderna genomgick en invärtes totalrenovering mellan år 1992–94, men har behållit sin ursprungliga fasad.
Senare historia
Vid sekelskiftet 1900 etablerades flera stora fabriker i staden: Svenska Centrifug AB (1896), Baltic (1906), Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker (Astra) (1913), Tobaksmonopolet (1915) och Wedaverken (1917). Mest intressant är kanske bildandet av VABIS, Vagnaktiebolaget i Södertälje, som år 1911 slogs samman med skånska Scania och bildade Scania-Vabis. Numera använder bolaget dock endast namnet Scania. Huvudkontoret ligger fortfarande kvar på samma plats, invid Järnagatan. Järnagatan Stadens befolkningsutveckling har varit stadigt positiv, och från att år 1800 endast ha 960 invånare har Södertälje successivt växt. År 1865, innan industrialiseringen under den industriella revolutionen, bodde det 2 044 personer i staden. Efter fabriksetableringarna ökade tillväxten starkt. 1890 hade Södertälje 4 590 invånare, år 1900 hade man 8 207 och 1917 hade invånarantalet ökat ända till 14 479. Nästan 100 år senare hade ytterligare några tiotusental flyttat till staden, och 1995 var 57 327 personer bosatta i staden. År 2000 var invånarantalet 59 342 personer. Om man räknar in den närbelägna tätorten Pershagen, vars postort är Södertälje, har staden 61 560 invånare. Under tidigt 1900-tal hade Södertälje kanal blivit alldeles för smal och slingrig för dåtidens moderna fartyg. Under 1920-talet grävdes kanalen återigen om, och utrustades då även med en ny sluss. Slussen, som fortfarande är i bruk, är den största i Norden. Under 1970-talet genomfördes ytterligare bredd- och bottenarbeten i kanalen. På 1950-talet var förhållandena i Södertäljes centrala delar minst sagt undermåliga. Samtidigt som staden växte, och moderna flerfamiljshus uppfördes i ytterområdena, dominerades stadskärnan av små trähus. Man beslöt sig då för att genomföra den så kallade ”citysaneringen”, där områdena kring den nuvarande gågatan (den bilfria delen av Storgatan) revs. En del av byggnaderna flyttades till stadsmuseet Torekällberget, som på den tiden låg väl utanför staden. 1800-tals bebyggelsen omkring Olof Palmes plats, Marenplan, Saltsjötorget och Stortorget skonades dock. För att möta industriernas stora expansion under 1960- och 1970-talen byggde man år 1975 upp stora ytterområden, för att möjliggöra ytterligare inflytning. Dock avstannade den ekonomiska utvecklingen. Staden stod då med ett stort antal tomma lägenheter. Detta medförde att man kunde ta emot flyktingar. På senare år har många assyrier och syrianer bosatt sig i Södertälje. Störst har inflyttningen varit i områdena Hovsjö och Ronna. På 1980-talet byggdes mycket av det som staden idag är känd för. Konsthallen höll en vetenskapsutställning i november år 1985. Förebilden var boken ”Tom Tit – La Science Amusante” (svensk titel: Tom Tits Experiment – Vetenskapliga förströelser). Utställningen blev så populär att man bestämde sig för att låta den bli permanent. Man flyttade in i Svenska Centrifug AB:s gamla lokaler (det så kallade Centrifugenhuset) på Storgatan, i närheten av Stortorget. Idag är Tom Tits ett av Sveriges största science centers. År 1987 invigdes även badhuset Sydpoolen. Med cirka 400 000 besökare årligen, är det en av landets populäraste badanläggningar.
Stadsbild
De centrala delarna av Södertälje är idag främst kvarteren omkring det som populärt kallas Gågatan, vilket är den bilfria delen av Storgatan. Från början var dock Stortorget stadens absoluta centrum. Förklaringen till att området sedermera skulle komma att bli mera vidsträckt (främst i sydlig riktning) består till stor del av att centralstationen lades invid stadsparken. Till skillnad från de flesta andra städer har det aldrig dragits någon järnväg igenom Södertäljes centrala delar, vilket inneburit att mycket lite central yta har behövt avsättas för spårområden och liknande. En annan intressant detalj är att det gamla Södertälje till största delen består av trähus. Detta är ett faktum som många menar beror på att Södertälje aldrig varit ett stort administrativt centrum, såsom till exempel en residensstad eller stiftsstad är. För en handelsstad ”räckte det” helt enkelt med byggnader i trä. Den ursprungliga träbebyggelsen är speciellt bra bevarad i områdena kring Fredsgatan och Västgötagatan. De äldre trähus som tidigare fanns i de centrala delarna har till stor del flyttats upp till Torekällberget, som idag är Södertäljes stadsmuseum. Det första flerfamiljshuset i sten uppfördes så sent som 1865. Fastigheten var Järnagatan 8, invid Saltsjötorget, som uppfördes av industrimannen D. J. Ekeberg. När Järnagatan sänktes under 1907 blev källarplanet de ytor som idag nyttjas av butiker. Saltsjötorget Vid Saltsjötorget ligger även det nuvarande Stadshuset, som uppfördes mellan 1931 och 32. Fastigheten uppfördes av Svensk-Engelska Mineralolje AB efter ritningar av arkitekten Albin Stark. Så sent som 1991 blev byggnaden stadshus. För att bättre kunna samla den offentliga verksamheten har kommunen dock förvärvat nuvarande Telge Forum, som ligger några hundra meter söderut längs Järnagatan. En annan känd byggnad är på Saltsjötorget är Stadshotellet, som idag ingår i kedjan Choice Hotels. Hotellet byggdes för att mätta den stora efterfrågan på rum som uppkom under badortstiden. Stadens direktörer beslutade sig för att ett nytt hotell skulle uppföras på platsen. Ernst Haeggelund anlitades som arkitekt, och när hotellet stod klart fick det namnet Nya Strandhotellet. Staden stod länge kvar som ägare till hotellkomplexet, men arrenderade ut restaurangrörelsen till krögaren C G Spannert. Bakom stadshotellet ligger centralstationen, som utmärker sig igenom att vara en av de få svenska järnvägsstationer med två stationshus. Den första byggnaden är helt i tegel, och ritades 1860 av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. Idag används endast den gula byggnaden som vänthall och för biljettförsäljning. I det som tidigare var förstaklassresenärernas vänthall ligger en Pressbyråkiosk. Denna låg tidigare i en egen byggnad, norr om spårområdet, där det även fanns en liten expedition och väntkur för taxi. Det äldre stationshuset inrymmer en bar, ett café samt en godisbutik. Det öppna torg som ligger emellan de två stationshusen, busstationen och järnvägsspåren heter Stationsplan. Väster om stationen, tvärs över Järnagatan märks Villa Bellevue som var en av stadens mest uppmärksammade byggnader under badortstiden. Fastigheten uppfördes år 1871 av hovkonditor Davidsson, efter ritningar av arkitekten Ernst Jakobsson. Granne med fastigheten är det nya stadshuset. Villa Bellevue ligger på gränsen mellan stadskärnan och det centralt belägna stadsdelen Mariekälla, som fått sitt namn efter en av stadens källor. På Parkgatan, som är en parallellgata till stadsdelens huvudgata Mariekällgatan, ligger Villa Walhall. Fastigheten uppfördes 1875 av ingenjören Ludvig Jerving. Villa Walhall och Villa Bellevue ansågs så typiska för badortsstaden Södertälje att de noggrant beskrevs och avbildades i en serie reportage i Svenska Familj-Journalen år 1881. De flesta restauranger och uteserveringarna återfinns idag i områdena kring sjön Maren. Marenplan, som tidigare kallades för Stadshamnen, var Södertäljes viktigaste hamn ända fram till att Mälarhamnen anlades år 1880. Vid stadshamnen angjorde fartyg med varor, som de sedan sålde vidare till privatpersoner och handlare som väntade vid kajen. Båttrafiken till inre Maren upphörde inte förrän 1963, då Marenbron mellan Strandgatan och Lotsudden uppfördes. Bron, som var avsedd att vara ett provisorium, revs år 1993. Marenbron ersattes efter flera turer av en gång- och cykelbro. Avsikten var att bron skulle lyftas bort under sommarhalvåret, vilket skulle medföra att det fortfarande var möjligt för småbåtar att trafikera Maren. Efter ytterligare turer beslöt man att bron skulle ligga permanent. Där Lotsudden och Marenplan möts ligger det Sorbonska huset, som uppfördes 1905. Här hade fotografen David Sorbon sin ateljé fram till 1928. Byggnaden totalrenoverades 1985-86, och innehåller idag flera lägenheter samt en exklusiv restaurang. ateljé] Strax ovanför Marenplan ligger Olof Palmes plats, som fått sitt namn efter den mördade statsministern. Bland byggnaderna på torget märks det gamla bankpalatset där Södertälje Sparbank tidigare höll till. Liksom så många andra fastigheter i Södertälje pryds byggnaden av Sankta Ragnhild, som är stadens skyddshelgon. Betydelsen av Olof Palmes plats har dock minskat något på senare år. Detta allt eftersom gatunätet har ritats om, och navet för busstrafiken numera flyttats från torget till centralstationen. Det har föreslagits att Olof Palmes plats skulle döpas om efter Sankta Ragnhild. Man menar att namnbytet på ett bra sätt skulle markera det förlängda gångstråket igenom centrala Södertälje, då linjenätet för buss återigen ritas om, och Järnagatan blir fri från busstrafik – och därmed blir en gågata. Från Olof Palmes plats utgår gatorna Storgatan, Badhusgatan och Järnagatan. De flesta varuhus och gallerior ligger på ”Gågatan”, vilket är den bilfria delen av Storgatan som löper mellan Torekällgatan och Stortorget. Bebyggelsen längs gågatan domineras av moderna varuhusbyggen, som uppfördes under 60-talet. De största varuhusen är Kringlan, Luna, Åhléns och Telgehuset. Den sistnämnda var från början ett Domus-varuhus. Ett viktigt undantag är Skandinaviska Enskilda Bankens bankpalats, som uppfördes mellan 1901 och 1902 på initiativ av tobakshandlaren TH. Gustafsson. Byggmästaren L. Lundberg ritade huset. 1939 moderniserades fasaden, för att sedan återställas då byggnaden totalrenoverades år 1975. Återigen planeras det nu för stora renoveringar av de mest centrala kvarteren, då många idag menar att rivningarna under 60-talet var stora misstag. Parallellt med detta planeras en total kollektivtrafikomläggning. Bland annat skall flera av stadsbussarna få nya linjesträckningar. För att göra busslinjerna ”rakare” vill man bland annat flytta trafiken från Järnagatan/Köpmangatan till Nygatan. Detta skulle t.ex. innebära att Järnagatan blev gågata, samt göra Köpmangatan mer attraktiv för etablering av butiker och restauranger. Det gamla lasarettet på Orionkullen uppfördes mellan år 1777-78. Fram till år 1823 var byggnaden Lasarett av Serafimerordern. Efter 1823 blev byggnaden privatbostad. År 1844 inrymdes rådhuset och läroverket i lokalerna. 1907 flyttade dock rådhuset från Orionkullen, varvid läroverket expanderade in i även dessa lokaler. I samband med att Läroverket flyttade till en ny byggnad, inrymdes flickskolan i lokalerna. Det nya läroverket uppfördes på Erik Dahlbergs väg, invid det Biologiska Museet. Arkitekten var Edward Ohlsson. Vid gymnasiereformen på 60-talet blev läroverket en gymnasieskola. Flickskolan på Orionkullen lades ner 1968, och idag inryms kulturell verksamhet i lokalerna. Allt eftersom landhöjningen gjorde Södertälje kanal grundare, blev det svårare att ta sig från mälaren till saltsjön för att sälja sina varor. Man beslöt sig då för att bygga ett torg i Södertälje där man kunde mötas för att handla med sina varor. Torgets placering valdes omsorgsfullt så att det skulle ligga precis mitt emellan Östersjön och Mälaren. På detta sätt behövde inte köpmännen släpa sina varor länge än vad som var absolut nödvändigt. Stortorget är alltså i första hand inte konstruerat som en handelsplats för stadsborna själva. Under många hundra år var Stortorget mycket viktigt, inte minst med tanke på den livliga torghandel som hölls där. På den tiden räknade man även Stortorget som stadens mest centrala plats. I modern tid, då merparten av handeln förlagts till butiker, har torgets betydelse minskat. Numera anses dessutom Marenplan vara den mest centrala platsen i staden. Stortorget kantas av bebyggelse från framför allt 1800-talet. Det mest kända byggnadsverket är kanske det gula rådhuset i trä, som invigdes år 1735. Rådhuset stod ursprungligen på torgets västra sida. Byggnaden flyttades dock tillfälligt till Västra Kanalgatan under rivningarna på 60-talet. Sedan 1982 har rådhuset stått på sin nuvarande plats, och inrymmer idag konstgallerier och kafé. kafé Tvärs över torget ligger den nuvarande Tingsrätten, som ritades av Åke Lindqvist, och uppfördes av byggmästaren Anders Diös. På torgets norra sida ligger 1200-talskyrkan Sankta Ragnhilds kyrka. Kyrkan, som är den största i staden, ingår i Södertälje-Tveta församling, och är huvudkyrkan i Södertälje kontrakt. Sankta Ragnhilds kyrka är en av de få byggnader som skonades av ryssarna, då de under tidigt 1700-tal brände stora delar av staden. Ovanför Stortorget och Gågatan ligger Nygatan, som i princip uteslutande kantas av bebyggelse i modernistisk stil. Bland fastigheterna här kan bland annat det s.k. Roxyhuset nämnas. Byggnaden ritades av arkitekten Björn Hedvall, och stod färdig år 1939. I huset fanns bland annat en biograf, som döptes till ”Roxy”. Den 13 september 1939 hade den första filmen premiär, och därefter låg Roxybiografen kvar i byggnaden fram till år 1992, då den flyttades till Lunagallerian på Storgatan. Efter detta renoverades Roxyhuset delvis, och en matbutik, restaurang och nattklubb flyttade in. Där Nygatan korsar Badhusgatan ligger telegrafverkets gamla byggnad. Fastigheten uppfördes mellan 1939-40, efter ritningar av U. Ahlbom. Ungefär samtidigt som byggnadens telegrafstation togs i bruk påbörjades automatiseringen av det svenska telefonnätet, vilket medförde att stationen lades ned efter endast 30 år. Strax nedanför Telegrafverket ligger Torekällskolan. Skolan är den äldsta av stadens skolor som fortfarande är i bruk. Sedan invigningen år 1869 har den byggts om och ut vid ett flertal tillfällen. Södertälje har haft relativt få etableringar av stora externa köpcentrum, som ofta uppförs utanför stadskärnorna, invid motorvägar eller andra stora trafikleder. Ända fram till 2000-talets början var den enda riktigt stora samlingen av butiker, bortsett från lokala stadsdelscentrum, Weda Köpcentrum beläget öster om staden. I och med byggandet av Morabergs köpcentrum, strax öster om Weda, ökade konkurrensen ytterligare. Coop Forums etablering invid Axa Sports Center i Geneta har i stort sett levt sitt eget liv, fram tills nyligen då ytterligare stormarknader och mindre butiker har öppnat i området. Därtill kommer den nya eventarenan att innehålla en galleria. Externhandel har även funnits omkring Hansaplan i stadsdelen Södra, där även den stora uthamnen finns.
Kulturliv
Södertäljes största teater är Oktoberteatern på Slussgatan, mellan Olof Palmes plats och Marenplan, där man sätter upp ett flertal pjäser varje år. Teatern har tidigare hetat Castor, och i lokalerna fanns det från början en biograf. Södertälje har även Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp, vid namn Teatteri Kipinä. Ett av de populäraste kulturella centrumen runt staden är Kulturhuset i Ytterjärna. I byggnaden ryms teater, café, konferenslokaler och kontor. Sedan premiären 1992 har kulturhusets popularitet ökat, och idag finns här ett rikt programutbud. Kulturhuset vann andra pris för Sveriges mest omtyckta moderna byggnad år 2001. Vid byggnationen satsade man speciellt på akustiken i lokalerna, vilket har gjort att många konserter hålls här. Konsertsalen har ca 500 platser, och får tillsammans med annan antroposofisk verksamhet omkring 30 000 besökare årligen. Av den övriga kulturella verksamheten märks även de uppmärksammade utställningarna om arkitektur och trädgårdskonst som hållits här. Kulturhuset i Ytterjärna]]
Museer
Invid Scaniakoncernens huvudkontor på Järnagatan ligger fordonsmuseet Marcus Wallenberg-hallen, som är döpt efter den framlidne finansmannen Marcus Wallenberg. Under 1900-talets början bidrog han till att utveckla Scania. I museet finns en rad äldre fordon som tidigare varit i bruk. Bland annat återfinns ett exemplar av den fösta serietillverkade svenska personbilen från år 1903. Här finns även järnvägsvagnar som tillhört Statens Järnvägar, och trafikerade våra svenska järnvägar under 1800-talets slut till början av 1900-talet. De utställda objekten har återställts till ursprungligt skick. Lite mindre än hälften av museet består av nyare fordon som tillverkats under 2000-talet. Torekällbergets Museum (i folkmun vanligtvis endast Torekällberget eller Berget) med Södertälje Stadsmuseum, är mycket välbesökta. Själva museet skapades i samband med den så kallade citysaneringen år 1961 då man valde att flytta många äldre byggnader till Torekällberget. Museet är uppdelat i miljöerna ”Staden” och ”Landet”. Stadsmiljön är uppbyggd omkring Torekällbergets torg, där man fortfarande håller marknader. Torget kantas av bebyggelse från 17- och 1800-talen. Landsmiljöerna är hemvist för djurparken. Här kan man få en bra inblick i hur livet på de sörmländska gårdarna var. Där finns även Torekällbergets Scen, där det sommarhalvåret ofta anordnas dans och uppträdanden. Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten C F Liljewalch. Byggnaden ligger på på Erik Dahlbergs väg, och uppfördes i jugendstil. Museet öppnades för allmänheten år 1913. Utställningarna, som skapades av Gustaf Kolthoff och hans son Kjell Kolthoff, visar djur och fåglar från de sörmländska omgivningarna i sina naturliga miljöer. Totalt har man samlat över 100 olika arter i lokalerna. Kjell Kolthoff målade de stora dioramorna som än i dag finns kvar i museet. Byggnaden totalrenoverades år 1970, och återinvigdes år 1983. Sedan restaureringen har museiverksamheten drivits av Torekällbergets museum.
Näringsliv

De 10 största arbetsgivarna
Företag Antal
anställda

AstraZeneca 7 700

Scania AB 6 000

Kommunen 5 300

Landstinget 1 400

Foria AB (SÅAB) 800

Dynamate AB 700

SAAB Automobile Powertrain 570

Scania Infomate 309

De Laval Sales AB 300

Telge Energi AB 300

Den primära verksamheten i Södertälje är branscherna detalj- och partihandel samt restaurangrörelser med omkring 1 000 företag. Inom bygg- och anläggning finns cirka 600 företag samt omkring 450 bolag i konsult- och uppdragsbranschen. Sammanlagt finns det över 4000 företag i staden. Södertälje har en hög andel småföretag med fem eller färre anställda. I april 2005 var arbetslösheten 5,3% (inklusive personer i åtgärder) i jämförelse med 6,0 för hela riket. Inpendlingen är 15 695 personer, varav 9 298 män. Utpendlingen är 10 833, varav 6 333 är män. Detta innebär ett pendlingsnetto på + 4 862 personer. Inpendling sker främst från övriga Sörmland samt från Storstockholm. Utpendling sker framför allt till Stockholm. Dock är det viktigt att tillägga att inpendling från Södertälje är viktig för många mindre orter i Sörmland som t.ex. Gnesta, Nykvarn och Trosa, även om denna utpendling inte märks speciellt tydligt i Södertäljes statistik.
Utbildning
Kungliga Tekniska Högskolan har viss verksamhet förlagd till Södertälje. Det har dock länge diskuterats om Södertälje skall erbjuda högskoleutbildningar. Dels p.g.a. att man inte av tradition är en högskolestad, dels p.g.a. det stora utbud av högre studier som finns i Sverige idag. Gymnasieskolan har strukturerats om flera gånger på senare år, och i dagsläget finns det sju kommunala och sju fristående gymnasier i Södertälje.
Storföretag
Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker, bildades år 1913 av apotekaren Adolf Rising. Företaget hade till en början endast tio anställda, men utvecklades redan under de första åren starkt. En av anledningarna till detta var det ökade läkemedelsbehov som uppstod i samband med första världskriget. År 1999 fusionerades bolaget med sin brittiske konkurrent Zeneca, och bildade läkemedelskoncernen AstraZeneca. I sina anläggningar vid Snäckviken och i Gärtuna sysselsätts omkring 8 000 personer, vilket gör dem till den största arbetsgivaren i Södertälje. År 1891 startades Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge eller VABIS. 1911 gick man samman med skånska Scania och bildade bolaget Scania-Vabis AB. Numera använder man sig dock endast av namnet ”Scania”. Huvudkontoret ligger kvar på dess ursprungliga plats invid Nyköpingsvägen (tidigare Järnagatan). Tillsammans med sina dotterbolag sysselsätter Scania idag över 6 000 personer i Södertälje, vilket gör koncernen till den näst största arbetsgivaren.
Infrastruktur
På grund av Södertäljes geografiska läge invid en länsgräns, så kör både Länstrafiken Sörmland och SL delar av busstrafiken i staden. Stadstrafiken består av ett femtontal busslinjer. Navet för dessa är centralstationen Södertälje C. Stadsbussarna har i många fall fått nya linjesträckningar under senare år. I synnerhet i anslutning till järnvägsstationen Södertälje Syd, AstraZenecas anläggningar i Gärtuna, samt den nya Saltsjöbron. Stadsbussarna kompletteras av den så kallade närtrafiken, som främst är avsedd för äldre och rörelsehindrade. Nattetid trafikeras Södertälje av två busslinjer. Dessa fungerar som ringlinjer, och trafikerar var sin sida om kanalen. Nattbussarna tar vid när de ordinarie bussarna slutar, och kör därefter hela natten, till de ersätts av ordinarie morgonbussar. I Södertälje möts motorvägarna på E4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143). Andra större vägar som går igenom Södertälje är väg 218 (till Trosa via Vagnhärad) samt väg 225 (till Nynäshamn via Ösmo). Södertälje har landsvägsbussförbindelse med ovan nämnda orter, samt bland annat med Mariefred, Stockholm och Gnesta. Dessutom finns det förbindelser med de flesta orterna i kommunen, samt med Nykvarn som tidigare tillhört Södertälje kommun. Dessutom börjar väg 57 (till Katrineholm via Flen) i Järna, strax söder om Södertälje.
Järnväg
På grund av att Södertälje är mycket kuperat, samt delas av den tungt trafikerade kanalen, så har det varit svårt att bygga bra tågförbindelser i och igenom staden. Detta till trots är Södertälje en av de största järnvägsknutarna i Sverige. När järnvägen till Södertälje anlades, och det bestämdes att huvudlinjen inte skulle dras igenom stadskärnan, lär en inflytelserik man ha sagt ”Staden får draga sig efter dit!”. Detta medförde bland annat att området Mariekälla, söder om Järnatullen, snabbt fick en detaljplan med framför allt villabebyggelse. Mariekälla] Järnvägsstationen i Södertälje blev Södertelge öfre, vilken ibland även har kallats Öfre Telge. Från början hette den dock endast ”Södertelge” vilket vållade viss förvirring, eftersom stationen på den tiden låg väl utanför staden. Det hela löstes igenom namnbytet till Södertälje öfre. Centralstationen fick namnet Södertelge nedre. År 1885 byttes stationernas namn ännu en gång, varvid Södertelge öfre fick namnet Saltskog, och Södertelge nedre blev Södertälje Central. Båda järnvägsstationerna invigdes i oktober år 1860, samtidigt som järnvägen till Stockholm. Järnvägen, som skulle komma att bli den Västra stambanan, drogs sedan vidare söderut mot Katrineholm och Göteborg. 1895 invigdes järnvägen igenom norra Sörmland (Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ), vilket medförde att Södertälje även fick järnvägsförbindelse med Eskilstuna. Södertelge öfre hade från början endast en mycket enkelt stationsbyggnad i trä, två perronger och en lagerbyggnad. Stationshuset i Saltskog flyttades dock till centralen i samband med att en modern stationsbyggnad i sten uppfördes år 1885. Byggnaden ritades av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Södertälje C utmärker sig igenom sina två stationshus. Den äldsta byggnaden är uppförd helt i rött tegel, och ritades (i likhet med stationsbyggnaden i Saltskog) av Adolf W. Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. I oktober år 1921 invigdes stationen Södertälje Södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning igenom staden. Södra staton ersatte den gamla järnvägsstationen i Saltskog, och Södertelge öfre revs 1947. I närheten av platsen där stationsbyggnaden låg ligger idag en röd träbyggnad tillhörande Scania som ofta förväxlas med det gamla stationshuset. Numera går Nyköpingsvägen på den gamla banvallen söderut mot Pershagen och Nyköping. Nästa trafikomläggning inträffade år 1994, då man invigde Igelstabron på seglingsfri höjd över Södertälje kanal. På brons östra sida anlades stationen Södertälje Syd, som idag är stadens fjärrtågsstation. Under bron löper den gamla stambanan, vilken fortfarande trafikeras av lokaltåg. Där den gamla stambanan korsar Igelstabron anlades därför en lokaltågsstation. Vänthallen är belägen på en våning mellan de gamla och nya järnvägsspåren. Samtidigt som Södertälje Syd invigdes döpte man återigen om stadens järnvägsstationer. ”Södertälje södra” blev ”Södertälje hamn” och centralstationen döptes till ”Södertälje centrum”. Tidigare hade även Igelsta station i stadsdelen Östertälje döpts om till ”Östertälje”. De många järnvägsstationerna, namnbytena och trafikomläggningarna beskrevs i artikeln ”Södertälje och järnvägen” i tidskriften Klart spår nr 1/2003. tidskrift Idag är Södertälje en järnvägsknut emellan Svealandsbanan (Från Strängnäs och Eskilstuna), Västra Stambanan (Från Katrineholm och Hallsberg) och Nyköpingsbanan (Från Vagnhärad och Nyköping). Från nordost kommer även Västra Stambanan och den gamla stambanan från Stockholm. De många järnvägarna som löper igenom Södertälje medför att man kan resa till Sveriges tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö utan byte.
Vattenvägar
Varje dygn passerar över 40 båtar igenom Södertälje kanal. Årligen fraktas drygt 5 miljoner ton gods igenom kanalen. Av dessa skeppas cirka 4 miljoner ton in i Mälaren, och 1 miljon ton ut till Östersjön. Främst fraktas kol, koks, cement, järn, kalksten och krita igenom kanalen. Fyra av Södertäljes hamnar ägs av Södertälje Hamn AB, som är ett företag inom Telgekoncernen. Den största av bolagets hamnar är Sydhamnen. Hit transporteras främst importerade bilar, containers, skogsprodukter, styckegods och annat rullande gods. Den äldsta hamnen som ägs av Södertälje Hamn AB är Uthamnen. Hit transporteras bulklast såsom tackjärn, vägsalt och koks. Till Igelstahamnen transporteras främst brännbart gods till Igelsta fjärrvärmevärk. Oljehamnen hanterar främst import av gasol, flytande kolsyra, olja och liknande. Sedan 1950-talet har hamnen i Södertälje även varit en viktig bilimportshamn. Idag hanterar man cirka 80 000 bilar per år, vilket motsvarar ungefär 30 % av den totala svenska bilimporten. De bilar som skeppas till Södertälje är av märkena Volkswagen, Skoda, Audi, Ford, Citroën, Opel och Mercedes.
Sport
Södertälje har haft många sportsliga framgångar genom åren. Det var där tennislegenden Björn Borg växte upp och spelade sina första matcher. Tennisspelaren Joachim "Pim-Pim" Johansson är också född och uppväxt i Södertälje. Arenan i Södertälje heter Axa Sports Center och är hemmaarena för Södertälje SK.
Kända lag
Södertälje Kings (Basket, herrar), Telge Energi (Basket, damer), Södertälje SK (Ishockey), Assyriska Föreningen (Fotboll), Södertälje Rockets (Innebandy), Södertälje SimSällskap (Simning)
Externa länkar

- [http://www.sodertalje.se Södertälje kommun]
- [http://www.kringelstan.se Kringelstan.se – med information om shopping, uteliv etc.]
- [http://www.sodertaljesk.se Södertälje Sportklubb (SSK)]
- [http://www.lt.se Länstidningen (LT)] Kategori:Orter i Sverige Kategori:Södermanland Kategori:Sveriges städer

Torshälla

Torshälla är en tätort och sedan 1971 en stad ingående i Eskilstuna kommun. Torshälla fick stadsprivilegier många hundra år innan Eskilstuna, nämligen redan 1317. Orten har dock funnits mycket längre än så. Den äldsta delen i Torshälla kyrka är från 1100-talet. Torshälla erhöll stadsrättigheter av Kung Birger redan 1317. Det gör Torshälla till en av Sveriges äldsta städer. Staden införlivades i Eskilstuna kommun1970. Torshälla växte upp som en hednisk bosättning långt tidigare än 1100. Namnet Torshälla kommer från "Tors offerplats". Staden ligger vid Torshälla/Eskilstuna-åns mynning ut i Mälaren och har därför historiskt sett utgjort en strategisk och viktig plats för utförsel av allehanda produkter sjövägen. Staden var under lång tid betydligt viktigare än systerstaden Eskilstuna. Inte förrän den stora branden 1798 drabbade Torshälla, gick Eskilstuna om som den större och dominerande staden. Städerna ligger mycket nära varandra (7 km) och detta har under 70 och 80-talet inneburit att nästan all handel har centrerats till Eskilstuna. Torshälla hade under sin storhetstid en stor handelsflotta och var av ytterst stor betydelse för utförsel av produkter från Mälarstäderna.

Extern länk

- [http://www.torshalla.nu/ Torshällas hemsida]
- [http://www.eskilstuna.se/default2____25944.aspx/ Torshälla på Eskilstuna kommuns hemsida] Kategori:Eskilstuna kommun Kategori:Sveriges städer

Trosa

Trosa har flera betydelser, # damunderbyxor, se vidare trosor. # en kommun i Södermanland, se vidare Trosa kommun. # tätort i nämnda kommun, se Trosa (tätort)

Tumba

Tumba har flera betydelser, #Tumba (konsthistoria) #Tumba (sjö) #Tumba, Botkyrka kommun #Sven Tumba #Tumba (tätort)

Vingåker

Vingåker, centralort i Vingåkers kommun. Orten är bland annat känd för Vingåkers Factory Outlet, [http://www.vvk.nu Vingåkers Volleybollklubb, som tog SM-silver år 2003],Säfstaholms slott, Kjesäters folkhögskola och Göran Persson, som är född och uppvuxen där. Den är även känd för Vingåkersrevyn, som åren 1992-2002 gladde befolkningen med en uppsättning vid Valborgshelgen varje år. Kategori:Orter i Sverige Kategori:Vingåkers kommun

Björn Borg

Denna artikel handlar om tennisspelaren Björn Borg. För simmaren med samma namn, se Björn Borg (simmare). ---- Björn Borg, född 6 juni 1956 på Södersjukhuset i Stockholm, svensk tennisspelare och en av världens främsta genom tiderna.

Karriäröversikt

Björn Borg slog igenom tidigt och spelade redan som 15-åring Davis Cup för Sverige 1972. Han lyckades i sin debutmatch slå den betydligt mer erfarne nyazeeländaren Onny Parun. Historien om hur Borg slagit bollar mot garaget hemma i Södertälje som barn spreds snabbt. Han gjorde sin debut i Wimbledonmästerskapen år 1973 och nådde då kvartsfinalen. Han förlorade där mot engelsmannen Roger Taylor. Borg fortsatte sin utveckling i rask takt och kunde, knappt 18 år gammal, år 1974 ta hem sin första Grand Slam-titel i Franska öppna, efter att i finalen ha besegrat spanjoren Manuel Orantes. I finalen låg han under med 0-2 i set och såg länge ut som en förlorare, innan han vände matchen. Borg skulle vinna i Paris ytterligare fem gånger, sista gången år 1981, då han besegrade Ivan Lendl över fem set. År 1974 blev han den yngste spelaren som hemfört ett av de professionella tennismästerskapen, då han som 18-åring vann US Pro. Han vann den turneringen också 1975 och 1976 efter segrar över bland andra Guillermo Vilas och Tom Okker. Borg vann Swedish Open i Båstad 1974, 1978 och 1979. Han vann Italienska öppna mästerskapen åren 1974 och 1978. Björn Borg är kanske mest ihågkommen för sina fem raka titlar i Wimbledon. Sin första singeltitel i Wimbledon tog han år 1976, efter att i tre raka set ha besegrat Ilie Năstase. De följande två åren besegrade han dåvarande världsettan Jimmy Connors i finalerna. Framförallt i 1978 års final var Borg helt överlägsen sin motståndare och vann i tre raka set. År 1979 besegrade han i Wimbledon-finalen Roscoe Tanner efter en mycket jämn match med den hård-servande amerikanen. Björn Borgs mest heroiska insats i Wimbledon blev 1980 års final mot den nye amerikanske storspelaren och rivalen om "tennistronen", John McEnroe. Efter en svag inledning med snabb förlust av det första setet, "segade" sig Borg långsamt men metodiskt in i matchen och lyckades ta det andra setet. Borg tog sedan också det tredje setet, och i det fjärde setet följdes spelarna åt till 6-6, varefter tiebreak spelades. I detta långa, gastkramande game hade Borg ett antal matchbollar som han inte lyckades förvalta. Till slut lyckades McEnroe vinna gamet med 18-16, och därmed utjämna till 2-2 i set. I den nu uppkomna situationen uppvisade Borg prov på sin mentala styrka, genom att i det jämna femte setet utmanövrera McEnroe och slutligen vinna med 8-6. Matchen har av kommentatorer betecknats som Wimbledonhistoriens främsta. Året därpå, 1981, var Borg åter i final mot McEnroe. Matchen blev visserligen jämn, men amerikanen segrade denna gång över fyra set. Senare på hösten segrade McEnroe över Borg i finalen i US Open, en turnering som svensken, trots fyra finaler aldrig lyckades vinna. I USA vann han däremot (förutom sina US Pro-titlar, se ovan) också åren 1979 och 1980 Masters-slutspelet i New York, en årlig tävling mellan de åtta då högst rankade spelarna. Med sina 11 singeltitlar i Grand Slam-turneringar ligger Björn Borg, tillsammans med Rod Laver, på tredje plats efter Pete Sampras (14 titlar) och Roy Emerson (12 titlar). Före Björn Borg har på herrsidan bara de tidiga mästarna William Renshaw och Laurie Doherty tagit fem titlar i rad i Wimbledonmästerskapen. Åren 1979 och 1981 rankades Björn Borg som världsetta under sammanlagt 109 veckor. Som ankare i det svenska laget ordnade Björn Borg tillsammans med Ove Bengtson Sveriges första Davis Cup-titel genom att i finalen år 1975 i Kungliga Tennishallen i Stockholm besegra laget från Tjeckoslovakien.

Borg som tennisspelare

Björn Borg hade en mycket god fysik som kombinerade styrka och uthållighet. Han hade ett utomordentligt "fotarbete", vilket gjorde honom till en mycket snabb spelare. Han föredrog att spela grundslag från bakplan och blev känd för sina, framför allt från backhandsidan, effektiva passerslag. På forehandsidan slog han, med mycket liten felprocent, hårda, tunga slag med excessiv överskruv (topspin), som tröttade ut motståndarna. Han hade en dubbelfattad överskruvad backhand. Han slog den med ungefär samma teknik som ett slagskott i ishockey, vilket han lärt sig under sin tid som pojkspelare i ishockey i Södertälje. Hans racketfattning, han spelade forehand med "Western grepp", var inte lämpad för volleyslag, vilka heller aldrig blev hans styrka. Serven utvecklade han däremot hela tiden, men tillhörde inte världselitens allra bästa. Som spelare är Björn Borg kanske främst känd för sitt lugn och sin kyla som gav honom kraft att ta sig ur till synes hopplösa situationer. Han kallades, litet skämtsamt, av samtida kommentatorer för the "Ice Borg". Dessa egenskaper, kombinerade med en enastående koncentrationsförmåga och beslutsamhet blev kännemärket för Björn Borg. Björn Borg och några andra spelare, exempelvis Ilie Nastase, blev föremål för ett nytt publikfenomen. De kom att bli fokus för en omfattande idoldyrkan, särskilt från ungdomar som kunde samlas i tusentals utanför arenorna för att hylla sina hjältar. Borg tillhörde därför de första spelarna som fick poliseskort till internationella matcher. Björn Borg tillhör de relativt få spelare som under ett och samma år och flera år i rad, lyckats vinna såväl på det långsamma grusunderlaget i Paris som på Wimbledons snabba gräsbanor. Han vann sina titlar i Wimbledon, trots att han spel snarast var sådant som brukar karakterisera typiska "grusspelare". Under den största delen av sin aktiva spelarkarriär tränades Borg av den förre elitspelaren Lennart Bergelin, som också var hans ständige följeslagare under turnéresorna. Borg tränade mycket hårt och nötte in sina slag. Han lade stor vikt vid löpträning.

Varia

Efter att år 1981 ha detroniserats från sin position som världsetta av John McEnroe, bestämde sig Björn Borg för att upphöra med tennisspel, vilket skedde successivt fram till 1983. Han var då bara 26 år gammal, och skälet till beslutet är inte helt klarlagt. Flera bedömare menar att han hade drabbats av utbrändhet. Han har själv i en intervju i Sveriges Riksidrottsförbunds tidning Svensk idrott, formulerat skälet till att han slutade med tävlingstennis som; ...jag kände att jag hade tappat den inre glöden...då var det meningslöst att fortsätta. Han har också sagt att han många gånger upplevde all uppmärksamhet utanför tennisbanan som påfrestande. Han gjorde ett kortvarigt come back-försök år 1991. Han spelade då med en replika av sin gamla träracket, med vilken han tidigare vunnit så många segrar. Hans motståndare i den första matchen var den lågt rankade spanjoren Jordi Arrese, som spelade med en modern grafitracket. Med moderna tennisracketar kan bollen slås 25-30 % hårdare än vad som var möjligt med de äldre träracketerna. Björn Borg var chanslös och avbröt snart sitt come-backförsök. Senare har han gått över till spel på veterantouren. Björn Borg gifte sig med Mariana Simionescu den 24 juli 1980 i Bukarest. De skildes 1984. 1985 träffade han fotomodellen Jannike Björling, med vilken han har sonen Robin (född 1985). De skiljdes åt 1988. Gift sedan 8 juni 2002 med Patricia Östfeldt, med vilken han har sonen Leo (född 2003). Björn har även varit gift med italienska sångerskan Loredana Berté, mellan 1989 och 1993. Han har gett namn åt underklädesmärket Björn Borg Underwear. Han invaldes 1987 i the International Tennis Hall of Fame. Han invaldes 2003 i the Swedish Tennis Hall of Fame. I samband med millennieskiftet utsågs Björn Borg av Svenska Idrottsakademin till "Århundradets svenska idrottsman" före skidåkaren Ingemar Stenmark och boxaren Ingemar Johansson. Åren 1978 och 1980 hade han dessutom av ledande amerikanska journalister utsetts till årets näst bäste idrottsman efter boxaren Muhammed Ali.

Grand Slam-titlar

år Turnering Finalmotståndare Setsiffror 1974 Franska öppna Manuel Orantes 2–6, 6–7, 6–0, 6–1, 6–1 1975 Franska öppna Guillermo Vilas 6–2, 6–3, 6–4 1976 Wimbledon Ilie Năstase 6–4, 6–2, 9–7 1977 Wimbledon Jimmy Connors 3–6, 6–2, 6–1, 5–7, 6–4 1978 Franska öppna Guillermo Vilas 6–1, 6–1, 6–3 1978 Wimbledon Jimmy Connors 6–2, 6–2, 6–3 1979 Franska öppna Victor Pecci 6–3, 6–1, 6–7, 6–4 1979 Wimbledon Roscoe Tanner 6–7, 6–1, 3–6, 6–3, 6–4 1980 Franska öppna Vitas Gerulaitis 6–4, 6–1, 6–2 1980 Wimbledon John McEnroe 1–6, 7–5, 6–3, 6–7, 8–6 1981 Franska öppna Ivan Lendl 6–1, 4–6, 6–2, 3–6, 6–1

Övriga Grand Slam-finaler

År Turnering Finalmotståndare Setsiffror 1976 US Open Jimmy Connors 6–4, 3–6, 7–6, 6–4 1978 US Open Jimmy Connors 6–4, 6–2, 6–2 1980 US Open John McEnroe 7–6, 6–1, 6–7, 5–7, 6–4 1981 Wimbledon John McEnroe 4–6, 7–6, 7–6, 6–4 1981 US Open John McEnroe 4–6, 6–2, 6–4, 6–3

Extern länk

- [http://www.tennisfame.com/enshrinees/bjorn_borg.html Hall of Fame, biografi Bjorn Borg] Borg, Björn Borg, Björn ja:ビョルン・ボルグ

Göran Persson

:Den här artikeln handlar om statsministern Göran Persson. För 1500-talspolitikern, se Jöran Persson. Hans Göran Persson, född 1949, är Sveriges statsminister och partiledare för socialdemokraterna sedan 22 mars 1996, då han efterträdde Ingvar Carlsson. Han var gift första gången 1978-95 med Gunnel Claesson och andra gången 1995-2003 med Annika Barthine. Persson är nu gift för tredje gången sedan 6 december 2003 med Anitra Steen. Han har två döttrar från sitt första äktenskap.

Biografi

Persson föddes i Vingåker i Södermanlands län. Han tog studenten på teknisk linje 1969 och gick sedan vidare till högskolan i Örebro. Efter oavslutade studier vid högskolan blev han 1971 ombudsman i SSU och sedan studiesekreterare i ABF. Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholm och därefter blev han invald till riksdagen. År 1985 utnämndes han till kommunalråd i Katrineholm, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och beslutsam beslutsfattare. Persson utnämndes 1989 till statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister), då han gjorde sig ökänd för sina hårdhänta metoder vid kommunaliseringen av den svenska grundskolan och gymnasiet. Han blev åter invald i riksdagen 1991, men förlorade sin post i regeringen eftersom Socialdemokraterna samtidigt förlorade regeringsmakten. Under oppositionsåren 1991-1994 blev han sitt partis talesman i ekonomiska frågor. Efter valet 1994 återkom Persson till regeringen som finansminister i Ingvar Carlssons ministär. På posten som finansminister sökte Persson sanera statsfinanserna genom både besparingar och skattehöjningar. Sedan Mona Sahlin dragit tillbaka sin kandidatur som ny partiledare för socialdemokraterna (se Tobleroneaffären) framstod Persson som den naturlige efterträdaren till Ingvar Carlsson. Den 16 mars 1996 utsågs han till partiledare av partiets extrakongress och 21 mars till statsminister. Göran Persson bröt med Carlssons mer delegerande ledarstil, och har inte sällan gjort sig känd för att "köra över" sina egna fackministrar, även i viktiga frågor; 1999 avgick finansminister Erik Åsbrink i vredesmod efter en tvist om skatterna. Persson har av sina meningsmotståndare t.o.m. beskyllts för att vara en politiker som är väldigt aktoritär. En kritik som återkom i förnyad styrka, efter hans agerande i samband den tragiska tsunami-katastrofen vid årsskiftet 2004/2005. tsunami-katastrofen, vid Gunnebo Slott utanför Göteborg den 14 juni 2001.]] Trots regeringens minoritetsställning lyckades Persson genom ett organiserat parlamentariskt samarbete med Centerpartiet genomföra ett hårdhänt besparingsprogram, vilket kom att vålla allvarliga konflikter både inom det egna partiet och med LO. Utrikespolitiskt har Persson betonat vikten av att hävda Sveriges inflytande i EU, främja EU:s utvidgning och att fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön. Han medverkade även till att 1997 uppnå en bred majoritet i riksdagen för att inte ansluta Sverige till EMU vid starten 1999. Efter SAP:s kraftiga tillbakagång i 1998 års val kunde Persson likväl fortsätta som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering, nu

Södermanland

Större orter i Södermanland

Några kända sörmlänningar

Extern länk

Landskap

Landskap i Sverige

Historiska landskap i Finland

Nya landskap i Finland

Se även

Svealand

Östergötland

Städer

Mindre orter

Sjöar

Kanaler

Historia

Regentlängd

Externa länkar

Västmanland

Större orter i Västmanland

Städer i Västmanland

Några kända västmanlänningar

Extern länk

Uppland

Större orter i Uppland

Sjöar

Åar

Externa länkar

Eskilstuna

Flen

Handen

Järna

Bakgrund

Näringsliv

Kommunikationer

Samhälle och service

Skolor

Sport & Fritid

Mariefred

Historia

Sevärdheter

Externa länkar

Se även

Nyköping

Historia

Stadsdelar

Oxelösund

Strängnäs

Historia

Näringsliv

Södertälje

Historia

Senare historia

Stadsbild

Kulturliv

Museer

Näringsliv

Utbildning

Storföretag

Infrastruktur

Järnväg

Vattenvägar

Sport

Kända lag

Externa länkar

Torshälla

Extern länk

Trosa

Tumba

Vingåker

Björn Borg

Karriäröversikt

Borg som tennisspelare

Varia

Grand Slam-titlar

Övriga Grand Slam-finaler

Extern länk

Göran Persson

Biografi