:: wikimiki.org ::
| Södertälje |
Södertälje
Södertälje är en tätort och centralort (stad) i Södertälje kommun i Sörmland. Staden är belägen mellan Strängnäs, Stockholm och Nyköping där Mälaren rinner ut i Östersjön igenom Södertälje kanal.
Historia
Inflyttningen till Södertälje började på 600-talet, under Sveriges förhistoriska tid, då landhöjningen hade gjort nuvarande Södertälje kanal så grund att den inte längre var farbar. Då man nu behövde släpa båtarna över det trånga näset med handraft bildades många arbetstillfällen. De genomresande var även i behov av service, vilket ytterligare bidrog till inflyttningen.
På vikingatiden började Södertälje kallas för ”låset till Mälaren”, vilket kom av att all båttrafik till och från sjön var tvungen till att passera. Den då omfattande trafiken med järnvaror från Bergslagen till Nederländerna och Tyskland fraktades i stort sett uteslutande med båt, och passerade därigenom Södertälje.
Tyskland]]
Det exakta årtalet när Telge fick sina stadsprivilegier är inte helt klarlagt. Dock är de flesta idag eniga om att detta inte inträffade efter år 1386. Vissa historiker menar dock att stadsprivilegier kan ha utdelats så tidigt som år 1000. Det första årtalet som i skrift förknippas med staden är dock år 829, då missionären Ansgar besökte Birka.
Slottsholmen är en ö i nuvarande Södertälje kanal. Den ligger strax utanför stadsdelen Brunnsäng, omkring tre kilometer norr om stadskärnan. Här ligger den medeltida fogdeborgen Telge Hus, som uppfördes under 1300-talet. Härifrån administrerades Telge län, som omfattade häraderna Öcknebo, Hölebo och Svartlösa. Arkeologiska utgrävningar har visat att borgen var omgiven av en vallgrav, samt en pålspärr som sträckt sig över stora delar av Linasundet. Mellan 1434 och 1436 ledde Engelbrekt Engelbrektsson och Karl Knutsson Bonde uppror mot Kalmarunionen och Erik av Pommern. Kungens fogdar fördrevs från sina borgar som sedan brändes. För att säkra den viktiga handeln i Mälaren försökte Engelbrekt gräva en kanal igenom Telge, ett arbete som aldrig avslutades. Med en kanal igenom Telge så skulle trafiken mellan Östersjön och Mälaren kunna ledas förbi det unionstrogna Stockholm. Engelbrekt lovade flera viktiga handelsstäder fri lejd igenom Telge. Detta lär ha upprört fogden Bengt Stensson Natt och Dag, som från början var en av Engelbrekts anhängare. Efter att Stensson beslagtog ett tyskt handelsskepp stacks Telge Hus i brand av Erik Kettilsson Puke, som var en av Engelbrekts närmaste män. 1448 utsågs Karl Knutsson Bonde till kung, och han påbörjade då arbetet med att återuppföra en borg på slottsholmen. Den nya borgen fick namnet Karlsborg. Under sent 1400-tal förlorade borgen mycket av sin betydelse, och övergavs därför. Under tidigt 1500-tal beskrevs Telge Hus som ”omkullfallen”.
Det första kända namnet på Södertälje var Tælgia eller Tælga (andra stavningsvarianter: Tcelghia, Tcelge). Vissa anser att detta namn härstammar från ett fornsamiskt ord för ”näs eller landtunga mellan två vattendrag”. Andra menar att förklaringen ligger i ordet ”Tälja”. I Södertäljes fall menar man alltså de smala vikarna mellan Östersjön, Mälaren och själva staden. Namnets stavning moderniserades senare, och staden kom att kallas för ”Telge”. Detta namn användes ända fram till år 1622, då man lade till ordet ”söder” för att skilja staden från Norrtälje, 11 mil nordost om staden. I och med stavningsreformen som genomfördes under 1900-talets början ändrades återigen stavningen från Södertelge till Södertälje. Namnet ”Telge”/”Tälje” lever dock kvar, och är idag namnet på flera platser och företag i staden. Däribland finns Telgekoncernen, stadsdelen Tälje och det före detta Täljegymnasiet.
Från början hade staden använt S:t Olof i sitt sigill. Vid 1600-talets början kändes han dock en aning omodern, och man valde då att leta efter andra potentiella kandidater till att vara stadens skyddshelgon. Valet föll på Sankta Ragnhild – troligtvis mycket beroende på Sankta Ragnhilds kyrka, som än idag ligger kvar på Stortorget.
Stortorget]]
På tidigt 1700-tal drabbades Södertälje av pesten, samt involverades i det stora nordiska kriget. De ryska trupperna som slog läger vid Igelstaviken brände ner en tredjedel av staden. Dock skonades en del viktiga byggnadsverk, som Sankta Ragnhilds kyrka. Efter detta sjönk invånarantalet under 200 personer. När rådhuset sedan återuppfördes, sattes en förgylld inskription upp på en tavla i byggnaden. Skriften, som numera finns bevarad i stadsarkivet, lyder:
:Här har jag fagert grönskat långt öfver tusend' åhr.
:Af Helga Drottning Ragnhilds jag mig berömma får;
:Hon byggde "upp min kyrkia, här har hon ock sin graf
:Emellan Mälarns vikar och Beltens salta haf.
:Thet visa svenska skrifter och gamla permebref
:Att riksdag tio gånger häruti hållen blef.
:Jag 1650 af våda kom i brand;
:Men 1719 af Ryssens mordska hand;
:Min kyrkia blef bevarat igenom himblens mackt,
:Mitt rådhus begge gånger, värdto uti aska laggt;
:Men then och all min byggnad ånyo färdig blef,
:När tusen och sjuhundra och trettiofem man skref;
:Mitt bröd jag tungt förvärfvar uti mitt lilla bo.
:Men lätt om jag får tjena min Gud och Kung med roo.
1809 invigdes den ”nya” Södertälje kanal, och för första gången på över 1000 år var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren öppen och farbar. Dock hade flera försök att få vattenvägen farbar gjorts ändra sedan vikingatiden. Under 1400-talet lät Engelbrekt Engelbrektsson göra vissa arbeten med att rensa upp, och gräva i kanalen. Arbetet avslutades dock inte. Karl XI återupptog arbetet, och byggde en kanal mellan sjön Maren i centrala Södertälje och Igelstaviken. Denna kanal underhölls dock mycket dåligt och förföll med tiden. Rester av den är dock fortfarande synliga på sina håll. Framför allt delen mellan Scanias huvudkontor och Pershagen där vattenvägen fortfarande till största del är öppen. Det var slutligen under Erik Nordewalls ledning mellan åren 1806 och 1809 som kanalen fick en sluss, och blev farbar hela vägen från Mälaren till Östersjön. Idag är vattenvägen Landsort via Södertälje till Köping med sina 103 sjömil (190 km) Sveriges längsta lotsfarled.
Under 1800-talets mitt började de berömda Södertäljekringlorna att bakas. Kringlorna såldes till genomresande av äldre kvinnor, så kallade ”kringelgummor”. Deras försäljningsmetoder blev dock sedermera så aggressiva att de förbjöds att sälja på stadens gator. Ungefär samtidigt började Södertälje på allvar etablera sig som kurort igenom byggandet av kallvattenkurinrättningen invid Maren år 1849. Byggandet av järnvägen mellan Södertälje och Stockholm några årtionden senare gjorde att staden blev lättillgänglig och därigenom en av de populäraste kurorterna i landet. Många av badgästerna bodde på det berömda Badhotellet. 1866 byggdes badanläggningarna ut med ett varmbadhus, som senare sammanbyggdes med det ursprungliga kallbadet år 1887. Hela anläggningen totalförstördes dock i en brand 1903, men återuppbyggdes på två år.
Under 1800-talets senare del uppfördes ett flertal skolor i Södertälje. Däribland Oxbackens folkskola och läroverk. Den södra byggnaden uppfördes 1883–86. År 1894 hade man behov av ytterligare lokaler, och en likadan fastighet uppfördes norr om skolan. Denna stod färdig år 1895. Båda byggnaderna genomgick en invärtes totalrenovering mellan år 1992–94, men har behållit sin ursprungliga fasad.
Senare historia
Vid sekelskiftet 1900 etablerades flera stora fabriker i staden: Svenska Centrifug AB (1896), Baltic (1906), Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker (Astra) (1913), Tobaksmonopolet (1915) och Wedaverken (1917). Mest intressant är kanske bildandet av VABIS, Vagnaktiebolaget i Södertälje, som år 1911 slogs samman med skånska Scania och bildade Scania-Vabis. Numera använder bolaget dock endast namnet Scania. Huvudkontoret ligger fortfarande kvar på samma plats, invid Järnagatan.
Järnagatan
Stadens befolkningsutveckling har varit stadigt positiv, och från att år 1800 endast ha 960 invånare har Södertälje successivt växt. År 1865, innan industrialiseringen under den industriella revolutionen, bodde det 2 044 personer i staden. Efter fabriksetableringarna ökade tillväxten starkt. 1890 hade Södertälje 4 590 invånare, år 1900 hade man 8 207 och 1917 hade invånarantalet ökat ända till 14 479. Nästan 100 år senare hade ytterligare några tiotusental flyttat till staden, och 1995 var 57 327 personer bosatta i staden. År 2000 var invånarantalet 59 342 personer. Om man räknar in den närbelägna tätorten Pershagen, vars postort är Södertälje, har staden 61 560 invånare.
Under tidigt 1900-tal hade Södertälje kanal blivit alldeles för smal och slingrig för dåtidens moderna fartyg. Under 1920-talet grävdes kanalen återigen om, och utrustades då även med en ny sluss. Slussen, som fortfarande är i bruk, är den största i Norden. Under 1970-talet genomfördes ytterligare bredd- och bottenarbeten i kanalen.
På 1950-talet var förhållandena i Södertäljes centrala delar minst sagt undermåliga. Samtidigt som staden växte, och moderna flerfamiljshus uppfördes i ytterområdena, dominerades stadskärnan av små trähus. Man beslöt sig då för att genomföra den så kallade ”citysaneringen”, där områdena kring den nuvarande gågatan (den bilfria delen av Storgatan) revs. En del av byggnaderna flyttades till stadsmuseet Torekällberget, som på den tiden låg väl utanför staden. 1800-tals bebyggelsen omkring Olof Palmes plats, Marenplan, Saltsjötorget och Stortorget skonades dock.
För att möta industriernas stora expansion under 1960- och 1970-talen byggde man år 1975 upp stora ytterområden, för att möjliggöra ytterligare inflytning. Dock avstannade den ekonomiska utvecklingen. Staden stod då med ett stort antal tomma lägenheter. Detta medförde att man kunde ta emot flyktingar. På senare år har många assyrier och syrianer bosatt sig i Södertälje. Störst har inflyttningen varit i områdena Hovsjö och Ronna.
På 1980-talet byggdes mycket av det som staden idag är känd för. Konsthallen höll en vetenskapsutställning i november år 1985. Förebilden var boken ”Tom Tit – La Science Amusante” (svensk titel: Tom Tits Experiment – Vetenskapliga förströelser). Utställningen blev så populär att man bestämde sig för att låta den bli permanent. Man flyttade in i Svenska Centrifug AB:s gamla lokaler (det så kallade Centrifugenhuset) på Storgatan, i närheten av Stortorget. Idag är Tom Tits ett av Sveriges största science centers. År 1987 invigdes även badhuset Sydpoolen. Med cirka 400 000 besökare årligen, är det en av landets populäraste badanläggningar.
Stadsbild
De centrala delarna av Södertälje är idag främst kvarteren omkring det som populärt kallas Gågatan, vilket är den bilfria delen av Storgatan. Från början var dock Stortorget stadens absoluta centrum. Förklaringen till att området sedermera skulle komma att bli mera vidsträckt (främst i sydlig riktning) består till stor del av att centralstationen lades invid stadsparken. Till skillnad från de flesta andra städer har det aldrig dragits någon järnväg igenom Södertäljes centrala delar, vilket inneburit att mycket lite central yta har behövt avsättas för spårområden och liknande. En annan intressant detalj är att det gamla Södertälje till största delen består av trähus. Detta är ett faktum som många menar beror på att Södertälje aldrig varit ett stort administrativt centrum, såsom till exempel en residensstad eller stiftsstad är. För en handelsstad ”räckte det” helt enkelt med byggnader i trä. Den ursprungliga träbebyggelsen är speciellt bra bevarad i områdena kring Fredsgatan och Västgötagatan. De äldre trähus som tidigare fanns i de centrala delarna har till stor del flyttats upp till Torekällberget, som idag är Södertäljes stadsmuseum. Det första flerfamiljshuset i sten uppfördes så sent som 1865. Fastigheten var Järnagatan 8, invid Saltsjötorget, som uppfördes av industrimannen D. J. Ekeberg. När Järnagatan sänktes under 1907 blev källarplanet de ytor som idag nyttjas av butiker.
Saltsjötorget
Vid Saltsjötorget ligger även det nuvarande Stadshuset, som uppfördes mellan 1931 och 32. Fastigheten uppfördes av Svensk-Engelska Mineralolje AB efter ritningar av arkitekten Albin Stark. Så sent som 1991 blev byggnaden stadshus. För att bättre kunna samla den offentliga verksamheten har kommunen dock förvärvat nuvarande Telge Forum, som ligger några hundra meter söderut längs Järnagatan. En annan känd byggnad är på Saltsjötorget är Stadshotellet, som idag ingår i kedjan Choice Hotels. Hotellet byggdes för att mätta den stora efterfrågan på rum som uppkom under badortstiden. Stadens direktörer beslutade sig för att ett nytt hotell skulle uppföras på platsen. Ernst Haeggelund anlitades som arkitekt, och när hotellet stod klart fick det namnet Nya Strandhotellet. Staden stod länge kvar som ägare till hotellkomplexet, men arrenderade ut restaurangrörelsen till krögaren C G Spannert.
Bakom stadshotellet ligger centralstationen, som utmärker sig igenom att vara en av de få svenska järnvägsstationer med två stationshus. Den första byggnaden är helt i tegel, och ritades 1860 av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. Idag används endast den gula byggnaden som vänthall och för biljettförsäljning. I det som tidigare var förstaklassresenärernas vänthall ligger en Pressbyråkiosk. Denna låg tidigare i en egen byggnad, norr om spårområdet, där det även fanns en liten expedition och väntkur för taxi. Det äldre stationshuset inrymmer en bar, ett café samt en godisbutik. Det öppna torg som ligger emellan de två stationshusen, busstationen och järnvägsspåren heter Stationsplan. Väster om stationen, tvärs över Järnagatan märks Villa Bellevue som var en av stadens mest uppmärksammade byggnader under badortstiden. Fastigheten uppfördes år 1871 av hovkonditor Davidsson, efter ritningar av arkitekten Ernst Jakobsson. Granne med fastigheten är det nya stadshuset. Villa Bellevue ligger på gränsen mellan stadskärnan och det centralt belägna stadsdelen Mariekälla, som fått sitt namn efter en av stadens källor. På Parkgatan, som är en parallellgata till stadsdelens huvudgata Mariekällgatan, ligger Villa Walhall. Fastigheten uppfördes 1875 av ingenjören Ludvig Jerving. Villa Walhall och Villa Bellevue ansågs så typiska för badortsstaden Södertälje att de noggrant beskrevs och avbildades i en serie reportage i Svenska Familj-Journalen år 1881.
De flesta restauranger och uteserveringarna återfinns idag i områdena kring sjön Maren.
Marenplan, som tidigare kallades för Stadshamnen, var Södertäljes viktigaste hamn ända fram till att Mälarhamnen anlades år 1880. Vid stadshamnen angjorde fartyg med varor, som de sedan sålde vidare till privatpersoner och handlare som väntade vid kajen. Båttrafiken till inre Maren upphörde inte förrän 1963, då Marenbron mellan Strandgatan och Lotsudden uppfördes. Bron, som var avsedd att vara ett provisorium, revs år 1993. Marenbron ersattes efter flera turer av en gång- och cykelbro. Avsikten var att bron skulle lyftas bort under sommarhalvåret, vilket skulle medföra att det fortfarande var möjligt för småbåtar att trafikera Maren. Efter ytterligare turer beslöt man att bron skulle ligga permanent. Där Lotsudden och Marenplan möts ligger det Sorbonska huset, som uppfördes 1905. Här hade fotografen David Sorbon sin ateljé fram till 1928. Byggnaden totalrenoverades 1985-86, och innehåller idag flera lägenheter samt en exklusiv restaurang.
ateljé]
Strax ovanför Marenplan ligger Olof Palmes plats, som fått sitt namn efter den mördade statsministern. Bland byggnaderna på torget märks det gamla bankpalatset där Södertälje Sparbank tidigare höll till. Liksom så många andra fastigheter i Södertälje pryds byggnaden av Sankta Ragnhild, som är stadens skyddshelgon. Betydelsen av Olof Palmes plats har dock minskat något på senare år. Detta allt eftersom gatunätet har ritats om, och navet för busstrafiken numera flyttats från torget till centralstationen. Det har föreslagits att Olof Palmes plats skulle döpas om efter Sankta Ragnhild. Man menar att namnbytet på ett bra sätt skulle markera det förlängda gångstråket igenom centrala Södertälje, då linjenätet för buss återigen ritas om, och Järnagatan blir fri från busstrafik – och därmed blir en gågata. Från Olof Palmes plats utgår gatorna Storgatan, Badhusgatan och Järnagatan.
De flesta varuhus och gallerior ligger på ”Gågatan”, vilket är den bilfria delen av Storgatan som löper mellan Torekällgatan och Stortorget. Bebyggelsen längs gågatan domineras av moderna varuhusbyggen, som uppfördes under 60-talet. De största varuhusen är Kringlan, Luna, Åhléns och Telgehuset. Den sistnämnda var från början ett Domus-varuhus. Ett viktigt undantag är Skandinaviska Enskilda Bankens bankpalats, som uppfördes mellan 1901 och 1902 på initiativ av tobakshandlaren TH. Gustafsson. Byggmästaren L. Lundberg ritade huset. 1939 moderniserades fasaden, för att sedan återställas då byggnaden totalrenoverades år 1975. Återigen planeras det nu för stora renoveringar av de mest centrala kvarteren, då många idag menar att rivningarna under 60-talet var stora misstag. Parallellt med detta planeras en total kollektivtrafikomläggning. Bland annat skall flera av stadsbussarna få nya linjesträckningar. För att göra busslinjerna ”rakare” vill man bland annat flytta trafiken från Järnagatan/Köpmangatan till Nygatan. Detta skulle t.ex. innebära att Järnagatan blev gågata, samt göra Köpmangatan mer attraktiv för etablering av butiker och restauranger.
Det gamla lasarettet på Orionkullen uppfördes mellan år 1777-78. Fram till år 1823 var byggnaden Lasarett av Serafimerordern. Efter 1823 blev byggnaden privatbostad. År 1844 inrymdes rådhuset och läroverket i lokalerna. 1907 flyttade dock rådhuset från Orionkullen, varvid läroverket expanderade in i även dessa lokaler. I samband med att Läroverket flyttade till en ny byggnad, inrymdes flickskolan i lokalerna. Det nya läroverket uppfördes på Erik Dahlbergs väg, invid det Biologiska Museet. Arkitekten var Edward Ohlsson. Vid gymnasiereformen på 60-talet blev läroverket en gymnasieskola. Flickskolan på Orionkullen lades ner 1968, och idag inryms kulturell verksamhet i lokalerna.
Allt eftersom landhöjningen gjorde Södertälje kanal grundare, blev det svårare att ta sig från mälaren till saltsjön för att sälja sina varor. Man beslöt sig då för att bygga ett torg i Södertälje där man kunde mötas för att handla med sina varor. Torgets placering valdes omsorgsfullt så att det skulle ligga precis mitt emellan Östersjön och Mälaren. På detta sätt behövde inte köpmännen släpa sina varor länge än vad som var absolut nödvändigt. Stortorget är alltså i första hand inte konstruerat som en handelsplats för stadsborna själva. Under många hundra år var Stortorget mycket viktigt, inte minst med tanke på den livliga torghandel som hölls där. På den tiden räknade man även Stortorget som stadens mest centrala plats. I modern tid, då merparten av handeln förlagts till butiker, har torgets betydelse minskat. Numera anses dessutom Marenplan vara den mest centrala platsen i staden. Stortorget kantas av bebyggelse från framför allt 1800-talet. Det mest kända byggnadsverket är kanske det gula rådhuset i trä, som invigdes år 1735. Rådhuset stod ursprungligen på torgets västra sida. Byggnaden flyttades dock tillfälligt till Västra Kanalgatan under rivningarna på 60-talet. Sedan 1982 har rådhuset stått på sin nuvarande plats, och inrymmer idag konstgallerier och kafé.
kafé
Tvärs över torget ligger den nuvarande Tingsrätten, som ritades av Åke Lindqvist, och uppfördes av byggmästaren Anders Diös. På torgets norra sida ligger 1200-talskyrkan Sankta Ragnhilds kyrka. Kyrkan, som är den största i staden, ingår i Södertälje-Tveta församling, och är huvudkyrkan i Södertälje kontrakt. Sankta Ragnhilds kyrka är en av de få byggnader som skonades av ryssarna, då de under tidigt 1700-tal brände stora delar av staden.
Ovanför Stortorget och Gågatan ligger Nygatan, som i princip uteslutande kantas av bebyggelse i modernistisk stil. Bland fastigheterna här kan bland annat det s.k. Roxyhuset nämnas. Byggnaden ritades av arkitekten Björn Hedvall, och stod färdig år 1939. I huset fanns bland annat en biograf, som döptes till ”Roxy”. Den 13 september 1939 hade den första filmen premiär, och därefter låg Roxybiografen kvar i byggnaden fram till år 1992, då den flyttades till Lunagallerian på Storgatan. Efter detta renoverades Roxyhuset delvis, och en matbutik, restaurang och nattklubb flyttade in. Där Nygatan korsar Badhusgatan ligger telegrafverkets gamla byggnad. Fastigheten uppfördes mellan 1939-40, efter ritningar av U. Ahlbom. Ungefär samtidigt som byggnadens telegrafstation togs i bruk påbörjades automatiseringen av det svenska telefonnätet, vilket medförde att stationen lades ned efter endast 30 år. Strax nedanför Telegrafverket ligger Torekällskolan. Skolan är den äldsta av stadens skolor som fortfarande är i bruk. Sedan invigningen år 1869 har den byggts om och ut vid ett flertal tillfällen.
Södertälje har haft relativt få etableringar av stora externa köpcentrum, som ofta uppförs utanför stadskärnorna, invid motorvägar eller andra stora trafikleder. Ända fram till 2000-talets början var den enda riktigt stora samlingen av butiker, bortsett från lokala stadsdelscentrum, Weda Köpcentrum beläget öster om staden. I och med byggandet av Morabergs köpcentrum, strax öster om Weda, ökade konkurrensen ytterligare. Coop Forums etablering invid Axa Sports Center i Geneta har i stort sett levt sitt eget liv, fram tills nyligen då ytterligare stormarknader och mindre butiker har öppnat i området. Därtill kommer den nya eventarenan att innehålla en galleria. Externhandel har även funnits omkring Hansaplan i stadsdelen Södra, där även den stora uthamnen finns.
Kulturliv
Södertäljes största teater är Oktoberteatern på Slussgatan, mellan Olof Palmes plats och Marenplan, där man sätter upp ett flertal pjäser varje år. Teatern har tidigare hetat Castor, och i lokalerna fanns det från början en biograf. Södertälje har även Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp, vid namn Teatteri Kipinä.
Ett av de populäraste kulturella centrumen runt staden är Kulturhuset i Ytterjärna. I byggnaden ryms teater, café, konferenslokaler och kontor. Sedan premiären 1992 har kulturhusets popularitet ökat, och idag finns här ett rikt programutbud. Kulturhuset vann andra pris för Sveriges mest omtyckta moderna byggnad år 2001. Vid byggnationen satsade man speciellt på akustiken i lokalerna, vilket har gjort att många konserter hålls här. Konsertsalen har ca 500 platser, och får tillsammans med annan antroposofisk verksamhet omkring 30 000 besökare årligen. Av den övriga kulturella verksamheten märks även de uppmärksammade utställningarna om arkitektur och trädgårdskonst som hållits här.
Kulturhuset i Ytterjärna]]
Museer
Invid Scaniakoncernens huvudkontor på Järnagatan ligger fordonsmuseet Marcus Wallenberg-hallen, som är döpt efter den framlidne finansmannen Marcus Wallenberg. Under 1900-talets början bidrog han till att utveckla Scania. I museet finns en rad äldre fordon som tidigare varit i bruk. Bland annat återfinns ett exemplar av den fösta serietillverkade svenska personbilen från år 1903. Här finns även järnvägsvagnar som tillhört Statens Järnvägar, och trafikerade våra svenska järnvägar under 1800-talets slut till början av 1900-talet. De utställda objekten har återställts till ursprungligt skick. Lite mindre än hälften av museet består av nyare fordon som tillverkats under 2000-talet.
Torekällbergets Museum (i folkmun vanligtvis endast Torekällberget eller Berget) med Södertälje Stadsmuseum, är mycket välbesökta. Själva museet skapades i samband med den så kallade citysaneringen år 1961 då man valde att flytta många äldre byggnader till Torekällberget. Museet är uppdelat i miljöerna ”Staden” och ”Landet”. Stadsmiljön är uppbyggd omkring Torekällbergets torg, där man fortfarande håller marknader. Torget kantas av bebyggelse från 17- och 1800-talen. Landsmiljöerna är hemvist för djurparken. Här kan man få en bra inblick i hur livet på de sörmländska gårdarna var. Där finns även Torekällbergets Scen, där det sommarhalvåret ofta anordnas dans och uppträdanden.
Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten C F Liljewalch. Byggnaden ligger på på Erik Dahlbergs väg, och uppfördes i jugendstil. Museet öppnades för allmänheten år 1913. Utställningarna, som skapades av Gustaf Kolthoff och hans son Kjell Kolthoff, visar djur och fåglar från de sörmländska omgivningarna i sina naturliga miljöer. Totalt har man samlat över 100 olika arter i lokalerna. Kjell Kolthoff målade de stora dioramorna som än i dag finns kvar i museet. Byggnaden totalrenoverades år 1970, och återinvigdes år 1983. Sedan restaureringen har museiverksamheten drivits av Torekällbergets museum.
Näringsliv
De 10 största arbetsgivarna
| Företag | Antal
anställda |
| AstraZeneca | 7 700 |
| Scania AB | 6 000 |
| Kommunen | 5 300 |
| Landstinget | 1 400 |
| Foria AB (SÅAB) | 800 |
| Dynamate AB | 700 |
| SAAB Automobile Powertrain | 570 |
| Scania Infomate | 309 |
| De Laval Sales AB | 300 |
| Telge Energi AB | 300 |
Den primära verksamheten i Södertälje är branscherna detalj- och partihandel samt restaurangrörelser med omkring 1 000 företag. Inom bygg- och anläggning finns cirka 600 företag samt omkring 450 bolag i konsult- och uppdragsbranschen. Sammanlagt finns det över 4000 företag i staden. Södertälje har en hög andel småföretag med fem eller färre anställda.
I april 2005 var arbetslösheten 5,3% (inklusive personer i åtgärder) i jämförelse med 6,0 för hela riket. Inpendlingen är 15 695 personer, varav 9 298 män. Utpendlingen är 10 833, varav 6 333 är män. Detta innebär ett pendlingsnetto på + 4 862 personer. Inpendling sker främst från övriga Sörmland samt från Storstockholm. Utpendling sker framför allt till Stockholm. Dock är det viktigt att tillägga att inpendling från Södertälje är viktig för många mindre orter i Sörmland som t.ex. Gnesta, Nykvarn och Trosa, även om denna utpendling inte märks speciellt tydligt i Södertäljes statistik.
Utbildning
Kungliga Tekniska Högskolan har viss verksamhet förlagd till Södertälje. Det har dock länge diskuterats om Södertälje skall erbjuda högskoleutbildningar. Dels p.g.a. att man inte av tradition är en högskolestad, dels p.g.a. det stora utbud av högre studier som finns i Sverige idag. Gymnasieskolan har strukturerats om flera gånger på senare år, och i dagsläget finns det sju kommunala och sju fristående gymnasier i Södertälje.
Storföretag
Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker, bildades år 1913 av apotekaren Adolf Rising. Företaget hade till en början endast tio anställda, men utvecklades redan under de första åren starkt. En av anledningarna till detta var det ökade läkemedelsbehov som uppstod i samband med första världskriget. År 1999 fusionerades bolaget med sin brittiske konkurrent Zeneca, och bildade läkemedelskoncernen AstraZeneca. I sina anläggningar vid Snäckviken och i Gärtuna sysselsätts omkring 8 000 personer, vilket gör dem till den största arbetsgivaren i Södertälje.
År 1891 startades Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge eller VABIS. 1911 gick man samman med skånska Scania och bildade bolaget Scania-Vabis AB. Numera använder man sig dock endast av namnet ”Scania”. Huvudkontoret ligger kvar på dess ursprungliga plats invid Nyköpingsvägen (tidigare Järnagatan). Tillsammans med sina dotterbolag sysselsätter Scania idag över 6 000 personer i Södertälje, vilket gör koncernen till den näst största arbetsgivaren.
Infrastruktur
På grund av Södertäljes geografiska läge invid en länsgräns, så kör både Länstrafiken Sörmland och SL delar av busstrafiken i staden. Stadstrafiken består av ett femtontal busslinjer. Navet för dessa är centralstationen Södertälje C. Stadsbussarna har i många fall fått nya linjesträckningar under senare år. I synnerhet i anslutning till järnvägsstationen Södertälje Syd, AstraZenecas anläggningar i Gärtuna, samt den nya Saltsjöbron. Stadsbussarna kompletteras av den så kallade närtrafiken, som främst är avsedd för äldre och rörelsehindrade. Nattetid trafikeras Södertälje av två busslinjer. Dessa fungerar som ringlinjer, och trafikerar var sin sida om kanalen. Nattbussarna tar vid när de ordinarie bussarna slutar, och kör därefter hela natten, till de ersätts av ordinarie morgonbussar.
I Södertälje möts motorvägarna på E4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143). Andra större vägar som går igenom Södertälje är väg 218 (till Trosa via Vagnhärad) samt väg 225 (till Nynäshamn via Ösmo). Södertälje har landsvägsbussförbindelse med ovan nämnda orter, samt bland annat med Mariefred, Stockholm och Gnesta. Dessutom finns det förbindelser med de flesta orterna i kommunen, samt med Nykvarn som tidigare tillhört Södertälje kommun. Dessutom börjar väg 57 (till Katrineholm via Flen) i Järna, strax söder om Södertälje.
Järnväg
På grund av att Södertälje är mycket kuperat, samt delas av den tungt trafikerade kanalen, så har det varit svårt att bygga bra tågförbindelser i och igenom staden. Detta till trots är Södertälje en av de största järnvägsknutarna i Sverige. När järnvägen till Södertälje anlades, och det bestämdes att huvudlinjen inte skulle dras igenom stadskärnan, lär en inflytelserik man ha sagt ”Staden får draga sig efter dit!”. Detta medförde bland annat att området Mariekälla, söder om Järnatullen, snabbt fick en detaljplan med framför allt villabebyggelse.
Mariekälla]
Järnvägsstationen i Södertälje blev Södertelge öfre, vilken ibland även har kallats Öfre Telge. Från början hette den dock endast ”Södertelge” vilket vållade viss förvirring, eftersom stationen på den tiden låg väl utanför staden. Det hela löstes igenom namnbytet till Södertälje öfre. Centralstationen fick namnet Södertelge nedre. År 1885 byttes stationernas namn ännu en gång, varvid Södertelge öfre fick namnet Saltskog, och Södertelge nedre blev Södertälje Central. Båda järnvägsstationerna invigdes i oktober år 1860, samtidigt som järnvägen till Stockholm. Järnvägen, som skulle komma att bli den Västra stambanan, drogs sedan vidare söderut mot Katrineholm och Göteborg. 1895 invigdes järnvägen igenom norra Sörmland (Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ), vilket medförde att Södertälje även fick järnvägsförbindelse med Eskilstuna.
Södertelge öfre hade från början endast en mycket enkelt stationsbyggnad i trä, två perronger och en lagerbyggnad. Stationshuset i Saltskog flyttades dock till centralen i samband med att en modern stationsbyggnad i sten uppfördes år 1885. Byggnaden ritades av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Södertälje C utmärker sig igenom sina två stationshus. Den äldsta byggnaden är uppförd helt i rött tegel, och ritades (i likhet med stationsbyggnaden i Saltskog) av Adolf W. Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. I oktober år 1921 invigdes stationen Södertälje Södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning igenom staden. Södra staton ersatte den gamla järnvägsstationen i Saltskog, och Södertelge öfre revs 1947. I närheten av platsen där stationsbyggnaden låg ligger idag en röd träbyggnad tillhörande Scania som ofta förväxlas med det gamla stationshuset. Numera går Nyköpingsvägen på den gamla banvallen söderut mot Pershagen och Nyköping.
Nästa trafikomläggning inträffade år 1994, då man invigde Igelstabron på seglingsfri höjd över Södertälje kanal. På brons östra sida anlades stationen Södertälje Syd, som idag är stadens fjärrtågsstation. Under bron löper den gamla stambanan, vilken fortfarande trafikeras av lokaltåg. Där den gamla stambanan korsar Igelstabron anlades därför en lokaltågsstation. Vänthallen är belägen på en våning mellan de gamla och nya järnvägsspåren. Samtidigt som Södertälje Syd invigdes döpte man återigen om stadens järnvägsstationer. ”Södertälje södra” blev ”Södertälje hamn” och centralstationen döptes till ”Södertälje centrum”. Tidigare hade även Igelsta station i stadsdelen Östertälje döpts om till ”Östertälje”. De många järnvägsstationerna, namnbytena och trafikomläggningarna beskrevs i artikeln ”Södertälje och järnvägen” i tidskriften Klart spår nr 1/2003.
tidskrift
Idag är Södertälje en järnvägsknut emellan Svealandsbanan (Från Strängnäs och Eskilstuna), Västra Stambanan (Från Katrineholm och Hallsberg) och Nyköpingsbanan (Från Vagnhärad och Nyköping). Från nordost kommer även Västra Stambanan och den gamla stambanan från Stockholm. De många järnvägarna som löper igenom Södertälje medför att man kan resa till Sveriges tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö utan byte.
Vattenvägar
Varje dygn passerar över 40 båtar igenom Södertälje kanal. Årligen fraktas drygt 5 miljoner ton gods igenom kanalen. Av dessa skeppas cirka 4 miljoner ton in i Mälaren, och 1 miljon ton ut till Östersjön. Främst fraktas kol, koks, cement, järn, kalksten och krita igenom kanalen.
Fyra av Södertäljes hamnar ägs av Södertälje Hamn AB, som är ett företag inom Telgekoncernen. Den största av bolagets hamnar är Sydhamnen. Hit transporteras främst importerade bilar, containers, skogsprodukter, styckegods och annat rullande gods. Den äldsta hamnen som ägs av Södertälje Hamn AB är Uthamnen. Hit transporteras bulklast såsom tackjärn, vägsalt och koks. Till Igelstahamnen transporteras främst brännbart gods till Igelsta fjärrvärmevärk. Oljehamnen hanterar främst import av gasol, flytande kolsyra, olja och liknande. Sedan 1950-talet har hamnen i Södertälje även varit en viktig bilimportshamn. Idag hanterar man cirka 80 000 bilar per år, vilket motsvarar ungefär 30 % av den totala svenska bilimporten. De bilar som skeppas till Södertälje är av märkena Volkswagen, Skoda, Audi, Ford, Citroën, Opel och Mercedes.
Sport
Södertälje har haft många sportsliga framgångar genom åren. Det var där tennislegenden Björn Borg växte upp och spelade sina första matcher. Tennisspelaren Joachim "Pim-Pim" Johansson är också född och uppväxt i Södertälje.
Arenan i Södertälje heter Axa Sports Center och är hemmaarena för Södertälje SK.
Kända lag
Södertälje Kings (Basket, herrar), Telge Energi (Basket, damer), Södertälje SK (Ishockey), Assyriska Föreningen (Fotboll), Södertälje Rockets (Innebandy), Södertälje SimSällskap (Simning)
Externa länkar
- [http://www.sodertalje.se Södertälje kommun]
- [http://www.kringelstan.se Kringelstan.se – med information om shopping, uteliv etc.]
- [http://www.sodertaljesk.se Södertälje Sportklubb (SSK)]
- [http://www.lt.se Länstidningen (LT)]
Kategori:Orter i SverigeKategori:SödermanlandKategori:Sveriges städer
Tätort
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h).
Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort:
:En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen.
SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer).
Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare.
Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.
Se även
- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering
Kategori:Bebyggelsetyper
ja:村
th:หมู่บ้าน
CentralortCentralort benämns den ort i en kommun eller region där kommun-/regionkontoret och den största delen eller huvuddelen av den kommunala eller regionala administrationen finns. Den ort som är centralort i en kommun kan alltså sägas vara "kommunens huvudstad". Ofta, men långt ifrån alltid, har kommunen samma namn som centralorten.
- se även: Residensstad
Kategori:Politik
Södertälje kommunDenna artikel handlar om Södertälje kommun. För andra betydelser, se Södertälje (olika betydelser).
----
Södertälje kommun är en kommun i östra Södermanland (Stockholms län). Centralorten är Södertälje.
Externa länkar
- [http://www.kringelstan.se Kringelstan.se - med information om shopping, uteliv etc.]
- [http://www.sodertaljesk.se Södertälje Sportklubb (SSK)]
- [http://www.lt.se Länstidningen (LT)]
Kategori:Södermanland
Kategori:Södertälje kommun
Sörmland
Södermanland (i folkmun även Sörmland) är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Södermanland gränsar i söder till Östergötland, i väster till Närke, i nordväst till Västmanland, i norr till Uppland och i öster till Östersjön. Södermanland har 96 000 kända fornlämningar. Se även lista över Södermanlands runinskrifter.
Större orter i Södermanland
- Eskilstuna
- Flen
- Gnesta
- Handen
- Huddinge
- Järna (Södertälje kommun)
- Katrineholm
- Mariefred
- Nacka
- Nyköping
- Nynäshamn
- Oxelösund
- Stockholm (Delvis)
- Strängnäs
- Södertälje
- Torshälla (Eskilstuna kommun)
- Trosa
- Tumba
- Tyresö
- Vingåker
Några kända sörmlänningar
- Björn Borg, tennisspelare
- Ivar Lo-Johansson, författare
- Göran Persson, statsminister 1996–
- Bengt Westerberg, folkpartiledare, styrelseproffs
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Sodermanland/index.html Lyssna till några av Södermanlands dialekter]
Kategori:Södermanland
Kategori:Sveriges landskap
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
Nyköping
Nyköping är en tätort i Nyköpings kommun.
Nyköping ligger placerad vid den sörmländska kusten där nyköpingsån rinner ut i stadsfjärden. Genom staden löper E4:an och avståndet till Stockholm längs motorvägen är 10 mil.
Staden har två sevärda kyrkor, S:t Nicolai kyrka och Alla Helgona kyrka.
Nyköping är residensstad i Södermanlands län.
På Nyköpingshus utspelades Nyköpings Gästabud år 1317.
Historia
Vid Nyköpingsån har man funnit kvarlämningar som har daterats till cirka år 2000 före vår tideräkning. Nyköping är förmodligen en av Sveriges äldsta städer. Platsen, vid mynningen av fyra vattendrag - Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån samt Idbäcken - var särskilt betydelsefullt på den tid när längre transporter gjordes med båt.
Nyköpings äldsta privilegiebrev härstammar från 1444 (gäller tillgång till öar i skärgården). Under medeltiden inträffade flera riksmöten och krigshändelser i staden. 1280 anlades ett franciskaneerkloster i Nyköping. Det är okänt när slottet Nyköpingshus uppfördes, men hertig Magnus Ladulås förde där de förhandlingar som innebar att svenska kronan fick kontroll över Visby. På slottet satt även Valdemar Birgersson fången och dog 1302. År 1317 inträffade det så kallade Nyköpings gästabud där hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson fängslades av sin bror kung Birger och senare avled. Under Albrekt av Mecklenburgs tid innehades slottet av den tyske riddaren Raven van Barnekow och senare Bo Jonsson (Grip).
På Nyköpingshus undertecknades i september 1396 Nyköpings recess vilket är en av de viktigaste historiska händelserna under medeltiden i Norden och var en förutsättning för bildandet av Kalmarunionen året efter. I början av 1400-talet var danskarna Niklis Jönsson Svarte Skåning, Arendt Styke, väpnaren Björn Pedersson och Albert Styke fogdar på slottet fram till Engelbrektsupproret. 1466 blev Erik Axelsson Tott vald till riksföreståndare och 1516 stormades det av Sten Sture d.y. och den 24 december 1521 intogs det av Gustav Vasa. Gustav Vasa lät rusta upp slottet och lade också en flottstation i Nyköping. Karl IX residerade på slottet som hertig och gifte sig med Kristina av Holstein-Gottorp där 1592. Under 1600-talet befästes slottet ytterligare. 1665 brann slottet, reparerades nödtorftigt men delar av murarna revs och användes vid bygget av Stockholms slott.
Nyköping härjades av större eldsvådor 1390, 1665, 1719 och 1825. Efter anfallet av en rysk galärflotta den 24 juli 1719 brändes staden och slottet ned. Slottet reparerades dock och användes som länsresidens fram till 1760-talet då det ansågs vara alltför förfallet. Ett av husen användes dock av landshövdingen fram till 1800-talet.
1940-1980 fanns i staden Södermanlands flygflottilj, F 11, Sveriges enda renodlade spaningsflottilj. Därutöver fanns även Arméflygskolan stationerad på Brandholmen.
Stadsdelar
- Arnö
- Brandkärr
- Bryngelstorp
- Ekensberg
- Isaksdal
- Oppeby
- Rosenkälla
- Stenkulla
- Väster
- Öster
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Nyköpings kommun
Kategori:Orter i Sverige
nb:Nyköping
Mälaren
Mälaren är Sveriges tredje största sjö (efter Vänern och Vättern). Arealen är 1 140 km². Från öst till väst är det cirka 120 kilometer, och den beräknas innehålla 11,4 biljoner liter vatten.
Mälaren består av vikar, sund och fjärdar och har många öar, de största är Selaön och Svartsjölandet. Medeldjupet beräknas till 10 meter och det största uppmätta djupet är 64 meter, väster om Adelsö. Sjöns form har sitt ursprung från förkastningar, åsar och sprickdalar.
Sjön är mycket fiskrik - hela 31 arter finns, varav den vanligaste är nors.
Mälaren var en havsvik fram till 1200-talet, och blev tidigt reglerad. Ytan ligger numera cirka 0,7 meter ö.h. Utloppet till havet går via Södertälje kanal eller Norrström, Söderström eller Hammarbyslussen i Stockholm.
Vid Mälaren ligger Stockholm, som ibland kallas för Mälardrottningen.
Kategori:Svenska sjöar
Östersjön
Östersjön är ett ca 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten i norra Europa. Det gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, | | |
