:: wikimiki.org ::

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap, beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar samhället ur olika aspekter. Gränsen mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus.

Samhällsvetenskapliga ämnen

- företagsekonomi
- kulturgeografi
- nationalekonomi
- sociologi
- etnologi
- statsvetenskap
- freds- och konfliktsforskning
- biblioteks- och informationsvetenskap Kategori:Samhällsvetenskap

Vetenskap

Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad kunskap. Betydelsen av ordet har utvecklats och förändrats genom århundradena. Det moderna västeuropeiska vetenskapsbegreppet utvecklades runt 1700-talet, när man inom naturvetenskapen började utveckla teorier och utföra experiment för att stödja eller motbevisa dem (metoden för hypotetisk deduktion). Se vetenskapsteori för en utförligare beskrivning av den vetenskapliga metodiken. Det finns många vetenskapliga discipliner, och ordet vetenskap används ofta i den betydelsen också; man talar om medicin som en vetenskap. Matematik och statistik behöver inte räknas som en vetenskap då dess teorier inte generellt kan verifieras experimentellt. De är istället bevisade och konstruerade med logiska resonemang samt axiom (matematik är grekekiska för "vetenskap", "kunskap").

Se vidare

- Humaniora
- Ingenjörsvetenskap
- Matematik
- Medicin
- Naturvetenskap
- Pedagogik
- Retorik
- Samhällsvetenskap
- Kulturvetenskap
- Logik
- Lingvistik
- Kognitionsvetenskap

Se även

- Forskning
- Vetenskaplig metod
- pseudovetenskap
- protovetenskap Kategori:Samhälle ja:科学 ko:과학 ms:Sains simple:Science th:วิทยาศาสตร์ zh-min-nan:Kho-ha̍k

Samhälle

Samhälle har flera betydelser: # Ett system där en större eller mindre grupp individer lever tillsammans på ett organiserat sätt, exempelvis i en stam (samhällsvetenskap), ett hövdingadöme eller en stat. # I vardagligare bemärkelse en mindre tätort. # En enhet uppbyggd av sociala insekter, till exempel myror.

Humaniora

Humaniora, beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som filosofi, historia, idéhistoria, estetik, arkeologi, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Gränsen mellan humaniora och samhällsvetenskap är flytande. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid svenska universitet har haft egna fakulteter

Tidskrifter

Det finns flera tidskrifter ur ett överskådligt humanvetenskapligt perspektiv. En av dessa är Human IT som studerar informationsteknologin och informationsvetenskapen ur ett humanvetenskapligt perspektiv.

Se även

- filosofisk fakultet
- humanist
- humanism Kategori:Academica ja:人文科学

Kulturgeografi

Kulturgeografi (andra namn på disciplinen är samhällsgeografi eller antropogeografi) är den del av geografin som behandlar mänsklighetens förhållande till jorden. Komplementet är naturgeografi. Kulturgeografin delas bland annat upp i politisk geografi och ekonomisk geografi. Kategori:Geografi ko:인류지리학

Sociologi

Sociologi, vetenskaplig disciplin där samhället och sociala beteenden, grupper och relationer studeras. Enär statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga relationer som sociala processer på individ- och gruppnivå. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden är orsaker till arbetslöshet, social stratifiering, rasism, stämpling, konflikter och alienation. Till de sociologiska banbrytarna hör Émile Durkheim, Ferdinand Tönnies, Vilfredo Pareto, Max Weber, och Karl Marx. Inom den anglo-saxiska empiriska sociologin bör viktigare bidrag från John Goldthorpe, Robert K. Merton och Diego Gambetta räknas in. En mer filosofiskt inriktad sociologi har utvecklats av bl.a. Pierre Bourdieu och Anthony Giddens m.fl. Svenska sociologer återfinns i bägge traditionerna. Bland de anglo-saxiska empirikerna med svenskt ursprung kan exempelvis Stefan Svallfors, Rikard Swedberg, Peter Hedström och Johan Asplund nämnas. Kategori:Sociologi ja:社会学 ko:사회학 ms:Sosiologi simple:Sociology th:สังคมวิทยา

Etnologi

Etnologi, (från grekiskans ethnos, folk, och logia, lära), vetenskapen om de västerländska folkens materiella, sociala och andliga kultur, framför allt i äldre tider, men numera även i vår egen tid. Förr kallades denna vetenskap för folklivsforskning.

Historik

Folklivsforskning

Folklivsforskningen började när Industrialiseringen satte igång på 1870-talet. Då ansåg man att det var viktigt att rädda minnet av ett ursprungligt och äkta kulturarv som höll på att förändras och gå under. Därför blev bondebefolkningen folklivsforskarnas första studieobjekt. Folklivsforskarna försökte samla information från så långt tillbaka i tiden som möjligt. Upptecknandet katalogiserades i skilda fack och diverse sägners eller jordbruksredskaps utbredningskartor ritades. Insamlandet var inriktat på materiella ting och gårdsritningar. Det var nog väl behövligt av den anledningen att folklivsforskningen som vetenskap var tvungen att etablera sig i universitetsvärlden. Behovet av att visa faktiska och synliga resultat var nödvändigt för forskningsanslag med mera. Samtidigt byggdes det upp flera arkiv som enligt min mening är mycket värdefulla för förståelsen av det forna Sverige. Något som lätt förlöjligas i historiken över etnologin. De evolutionistiska och diffusionistiska perspektiven förfinades och utvecklades i kulturområdesforskningen under perioden 1920-1960, som även övergick till rena studier av innovationsförlopp och nyhetsspridning, både i bondekulturen och också den tidiga industrialismens samhälle. Den typiska avhandlingen i 1950-talets svenska folklivsforskning var en studie av ett kulturelements spridning i tid, rum och social miljö – en folksaga, ett jordbruksredskap, en festtradition.

Samtidsforskning

Från och med 1960-talet har folklivsforskningen övergått till samtidsforskning, därav en av orsakerna i namnbytet år 1972 till etnologi, som blev benämning på det examensämne som tidigare kallades för folklivsforskning. Etnicitetsforskningen börjar intressera alltfler bland annat på grund av den stora invandringen från länder som Finland och i USA på grund av sin komplicerade etniska uppbyggnad. 1960-talets etnologer intresserade sig ofta för frågor kring sed, samhällsstruktur och social organisation med funktionalismen som perspektiverande teoribildning. Funktionalismen lade grogrunden för lokalstudierna under 1960- och 70-talen, efterhand med en interaktionistisk profil. En av de främsta svenska etnologerna är Bengt af Klintberg och några exempel på moderna myter är Råttan i pizzan samt tunnelbanespöktåget Silverpilen (C5) och den tillhörande Kymlinge (tunnelbanestation).

Lokalstudier

1970-talets avhandling var en lokalstudie med betoning på det sociala livet. Då var det många som påverkades av framförallt socialantropologins långvariga (ofta åratals) studier av överblickbara småsamhällen och folkgrupper och man letade upp mer eller mindre exotiska lokalsamhällen för att utforska dem med intervjuer och deltagarobservation. Åke Dauns ”Upp till kamp i Båtskärsnäs” (1969) bildade skola för framtida etnologer. Lokalsamhället kunde vara ett brukssamhälle, en fabrik, ett kontor, en långvårdsavdelning, ett villaområde eller en förort. När man på 1970-talet valde att studera lokalsamhället skedde det nästan alltid med en frågeställning som gällde kulturell gemenskap och med en teoribildning som var lämpad att lyfta fram: den symboliska interaktionismen. (den sociala interaktionen mellan ett fåtal människor)… och på hur verkligheten uppfattas av dessa (det fenomenologiska aktörsperspektivet).

Marxismen

När marxistisk, eller historiematerialistisk, teori importerades konkretiserades den oftast i studier av arbetarkultur och frågor kring kulturell dominans eller försvarskamp. På samma sätt länkades ofta intresset för modernitet samman med ungdomskultur och identitetsbygge, medan de postmoderna strömningarna kopplades samman med studier av estetik, gestaltning och konsumtion. Det är en sådan sammanfogning av teoretiska glasögon, ämnesval och perspektiv, som gör att vissa studiefält snabbt blev överbefolkade och efterhand nernötta. Det var inte lätt att producera den fjärde i raden av etnologiska avhandlingar kring lokalsamhällets gemenskap, arbetarkulturens värdighet eller ungdom och modernitet.

Kulturanalys

Under 1970-talet utvecklades den kulturanalytiska tradition som fortfarande dominerar, om än med ständigt ändrade teoretiska förtecken. Under 1970-talet hade etnologerna i stor utsträckning sagt farväl till föremålsstudierna, även om intresset för tingen kom tillbaka i slutet av samma sekel, men i helt nya former, till exempel ungdomars konsumtionsvanor. Etnologerna började också reflektera över sin egen forskarroll. Med inspiration från feministisk kulturteori kom studiet av genus och identitet att expandera mot 1980-talets slut. Under 1980-talet kan man säga att det etnologiska synfältet vidgades genom inflytandet från internationell kulturforskning inom olika discipliner. ”Kulturanalysen” frigjorde ett annat sätt att tänka kring vad som var forskningsbart. Den lokala avgränsningen miste något av sin betydelse till förmån för historiska och kulturella processer. Klasskultur, kulturell förändring och kulturkonflikter blev nya dominerade teman för 1980-talets avhandlingsförfattare.

Etnicitetsforskning

Det tidiga 1990-talets typiska avhandling handlade gärna om en grupps identitetsbygge och gestaltning av sin särart. En stor del av dagens etnologiska forskning rör sig inom detta område och på Södertörns högskola i Huddinge finns en etnologisk grundkurs helt centrerad kring dylika frågeställningar.

Kända etnologer

- Bengt af Klintberg
- Yanagita Kunio
- Amadou Hampâté Bâ
- Audrey Richards
- Wilhelm Schmidt

Se även

- Etnografi
- Antropologi Kategori:Etnologi ja:文化人類学 ms:Etnologi

Statsvetenskap

Statsvetenskap, statskunskap, är det vetenskapliga studiet av politik.

Statsvetenskapliga delområden

- Politisk teori
- Jämförande politik
- Internationell politik
- Förvaltningspolitik

Länkar

- [http://www.swepsa.org/ Statsvetenskapliga förbundet]
- [http://www.statsvet.uu.se/ Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet]
- [http://www.pol.gu.se/ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet]
- [http://www.pol.umu.se/ Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå Universitet] Kategori:Statsvetenskap ja:政治学 ko:정치학 th:รัฐศาสตร์

Biblioteks- och informationsvetenskap

Biblioteks- och informationsvetenskap, även kallat litteratur- och informationsvetenskap eller enbart informationsvetenskap, är en tvärvetenskaplig disciplin vars huvudsakliga hemvist ligger inom samhällsvetenskapen. I Sverige har ämnet fått fäste under de senaste femton åren, då bibliotekarieexamen kom att akademiseras. Studerar man på utbildningar inom detta ämne kan man därefter arbeta bl.a. som Bibliotekarie, informatör eller annat informationsförmedlande yrke. Utbildningen på 120-160 högskolepoäng ges vid flera av Sveriges universitet och högskolor, där det också finns enstaka, kortare, kurser att gå inom disciplinen.

Högskolor och Universitet

Dessa högskolor och universitet är några som ger kurser i ämnet:
- Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan
- Lunds universitet
- Växjö universitet
- Uppsala universitet
- Umeå universitet Kategori:Utbildning

IJsland

IJsland (Ísland in het IJslands) is een Europees eiland, dat tussen Groenland en het vasteland van Europa in ligt. Het is omringd door de Atlantische Oceaan, de Straat van Denemarken (tussen IJsland en Groenland) en de Noordelijke IJszee. Het land ligt net onder de poolcirkel ongeveer ter hoogte van midden-Zweden. De hoofdstad Reykjavik ligt aan de zuidwestkust van het land. Het land kent een aantal vulkanen, deels actief, waaronder de Katla onder de Mýrdalsjökull, de Laki, de Hekla, en het nieuwe eiland Surtsey (1963). Minder bekende of slapende vulkanen zijn de schildvulkaan Skjaldbreiður, één onder de Snæfellsjökull, Kerið, Eldborg, Herfjall, Krafla en Námaskarð. Daarnaast komen er pseudokraters voor, met name bij Mývatn en Kirkjubæjarklaustur. IJsland bestaat voor het overgrote deel uit laag- en middelgebergte, al dan niet met gletsjers bedekt, waarvanuit vele rivieren naar zee stromen. Sommige daarvan vervoeren zeer grote hoeveelheden water, maar ze zijn doorgaans voor boten onbevaarbaar. De hoogste berg is de Hvannadalshnúkur en ligt met zijn 2119 meter hoogte geheel verscholen onder de Öræfajökull. Bomen komen op IJsland nauwelijks voor. Alleen in het oosten van het land komt een gebied voor dat zich 'bos' mag noemen. De bomen zijn daar voor het grootste deel aangeplant. Hoewel het land beroemd is om zijn geisers, is de echte Geysir na een aardbeving een stuk minder actief geworden; de nabijgelegen Strokkur spuit zijn waterfontein echter om de 5-8 minuten omhoog. Andere werkende geisers zijn veel minder spectaculair om te zien of zijn ten behoeve van de warmwatervoorziening afgedopt. Het binnenland is vrijwel onbewoond; het dichtstbevolkte gebied ligt aan de zuidwestkust rond Reykjavik. Geslachtsnamen worden op IJsland bijna niet gebruikt: de IJslanders bedienen zich van patroniemen, zoals 'Karlsdóttir' ('dochter van Karl') of 'Grímsson' (zoon van 'Grímur') (zie ook: IJslandse namen). IJsland is grotendeels onbewoond gebleven, totdat het vanaf de negende eeuw door Vikingen werd gekoloniseerd. Voor die tijd zouden er Ierse monniken vertoefd hebben. Een van de gewoonten die de kolonisten uit hun vaderland meenamen, was het houden van þings ('volksvergaderingen'). In de loop der tijd werden enkele þings belangrijker dan andere. Al spoedig kwam de roep om een centrale locatie voor een gemeenschappelijk þing. In het jaar 930 werd dit Alþing – en daarmee het IJslandse parlement – opgericht. De locatie van het Alþing ('alomvattende volksvergadering') werd Þingvellir, een vlakte die nog in gemeenschappelijk bezit was. Vele belangrijke historische gebeurtenissen hebben tijdens het Alþing plaatsgevonden, zoals de officiële overgang tot het christendom in het jaar 1000. In 1845 is het parlement verplaatst naar Reykjavik. In 1928 werd Þingvellir het eerste Nationale Park van IJsland. IJsland heeft van alle landen ter wereld de langste democratische traditie en is een democratische republiek met een gekozen president. Het land is lid van de NAVO. In 1918 verkreeg IJsland een grotere onafhankelijkheid en veranderde de status van een deel van Denemarken tot een personele unie met de Deense kroon voor 25 jaar. Toen deze unie in 1944 niet verlengd kon worden vanwege de Tweede Wereldoorlog werd IJsland op 17 juni 1944 volledig onafhankelijk.

Plantenteelt

In door warmwaterbronnen verwarmde kassen worden planten, bloemen, groenten en fruit geteeld. De belangrijkste regio met kassenteelt is in Zuid-IJsland bij Hveragerði.

Geografie

kas kas IJsland is een van de jongste stukken land op aarde. Dit is te danken aan zijn ligging op de Midden-Atlantische rug. Het merendeel van het eiland werd gevormd tijdens of na de laatste ijstijd. Het oudste deel van het eiland ligt in het noordwesten en wordt in het IJslands de Vestfirðir of Westfjorden genoemd. Het jongste deel is het eilandje Surtsey dat ontstond tijdens een vulkaanuitbarsting in 1963. Langs het noorden van het eiland stroomt de koude golfstroom, langs het zuiden van het land stroomt de warme golfstroom. Gekoppeld aan de wind die meestal van zuid naar noord over het eiland waait, is het klimaat in Reykjavik (zuidwest) kouder dan in Europa maar nog steeds gematigd. In het noordelijke Akureyri daarentegen zijn de temperatuurschommelingen vanwege de vaak aflandige wind groter. Van aan de Vestfirðir in het noordwesten via het noorden tot aan het oosten van het land wordt de kustlijn gekenmerkt door grotere en kleine fjorden en baaien. Vele fjorden zijn in de wintermaanden enkel over het water te bereiken, en zijn zelfs in de zomer slechts toegankelijk met een 4WD-auto. Dat is mede de oorzaak van de ontvolking van dit deel van het land die sinds de Tweede Wereldoorlog aan de gang is. In het zuiden wordt de kustlijn gekenmerkt door een bijna volkomen afwezigheid van natuurlijke inhammen, een resultaat van de overspoeling van de streek door het smeltwater van Vatnajökull. De westkust wordt dan weer gekenmerkt door brede fjorden en baaien, zoals de Faxaflói (Faxabaai) en de Breiðafjörður. Het binnenland is alleen toegankelijk voor 4x4-voertuigen, en dan enkel tijdens de zomermaanden. In de winter zijn vrijwel alle binnenwegen afgesloten. Het landschap is bergachtig, tafelbergen wisselen af met actieve en slapende vulkanen en caldera's, waartussen (meanderende) rivieren zich een weg banen. Omdat IJsland geologisch gezien nog erg jong is, en de rivieren zich nog een weg door het harde basalt moeten slijten, komen er vele watervallen voor, waarvan er een aantal spectaculair zijn. De Dettifoss is de grootste waterval van Europa. Valleien werden in het verleden opgevuld door de lava van grote vulkaanuitbarstingen, waardoor er soms hele lavavlakten zijn.

Godsdienst

In IJsland kent men vrijheid van godsdienst. De Evangelisch Lutherse Kerk van IJsland is de staatskerk. In het nationaal register wordt altijd bijgehoudem welke religieuze overtuiging men heeft. In 2004 gaf dit het volgende beeld:
- Evangelisch Lutherse Kerk van IJsland: 85% van de inwoners
- Vrije Lutherse Kerk van Reykjavik en Hafnarfjörður: 3,6% van de inwoners
- niet aangesloten bij een religieuze groepering: 2,4% van de bevolking
- Rooms-Katholieke Kerk: 2,0% van de bevolking
- anders Christelijk: 6,5% van de bevolking
- anders (waaronder volgelingen van de Ásatrú-godsdienst: 1% van de bevolking Ofschoon de meerderheid van de bevolking Christen is, gaan de meeste IJslanders niet met regelmaat naar de kerk. De meeste IJslanders hebben liberale Christelijke/godsdienstige ideeën.

Trivia

- 96% woont in steden
- Reykjavik heeft 114.000 inwoners (1 oktober 2005); buiten de regio van Reykjavik is Akureyri de enige stad van enige omvang (17.000 inwoners, 1 oktober 2005)
- 4% woont op het platteland (1 december 2004)
- Toename aantal inwoners over 2003: 0,96%
- Geschat aantal inwoners in 2010: 304.711 (1 december 2004)
- Aantal geboortes per 1000 inwoners: 14,0 (1 december 2004)
- Aantal overledenen per 1000 inwoners: 6,0 (1 december 2004)
- Gemiddeld aantal geboortes per vrouw: 1,97 (1 december 2004)
- Kindersterfte: 2,4 per 1000 geboortes (2003)
- Kindersterfte in eerste levensweek: 1,69 per 1000 geboortes (2003)
- Migratiesaldo in 2001: +968
- Bevolkingsdichtheid in 2004: 2,8 inwoners per km² (1 december 2004)
- Levensverwachting: mannen 78,7 jaar; vrouwen 82,5 jaar (2001–2003)
- Economie: Bruto Nationaal Product van 2003: 810.844 miljoen ISK (2004)
- Economische groei in 2002: -0,5%
- BNP per inwoner in 2003: 36.519 US dollars (2004)
- Belasting: inkomstenbelasting, in procenten: 37,73 (2005) ::(Er is een speciale belasting (2%) bij inkomsten boven ISK 350.000 p.p. per maand (2005).)
- BTW, in procenten: 24,5 of 14,0 (2005)
- Aantal auto's per 1000 inwoners: 647 (2004)
- Aantal dokters per 1000 inwoners: 3,6 (2002)

Zie ook

- Geschiedenis van IJsland
- IJsland van A tot Z
- Regio's van IJsland
- Kabeljauwoorlogen
- Monumenten op de Werelderfgoedlijst

Externe links

- [http://iceland.is/ Officieel portaal van IJsland]
- [http://www.government.is/ Overheidssite van IJsland]
- [http://home.hetnet.nl/~thorbecke2000/determinatie/plantennamen.html Planten op IJsland]
- [http://www.hraunbuar.is/andres/index.htm Fotodagboek 1,5 jaar IJsland]
- [http://home.planet.nl/~krame493/vulkanisme_ned.html Uitleg over vulkanen en vulkanisme in IJsland ] Categorie:NAVO Categorie:Land Categorie:Eiland als:Island fiu-vro:Island' ja:アイスランド ko:아이슬란드 ms:Iceland simple:Iceland th:ประเทศไอซ์แลนด์ zh-min-nan:Peng-tē

cytaty sylwester disco polo Zapraszamy gry

:: RELATED NEWS ::

Condado de Wicklow
Wicklow (em irlandês Cill Mhaintáin) é um condado da República da Irlanda, na província de Leinster, no leste do país. Seus limites são o Condado de South Dublin e o Condado de Dun Laoghaire-Rathdown a norte, o

Hasuda
Hasuda (japonês: 蓮田市 -shi) é uma cidade japonesa localizada na província de Saitama. Em 2003, a cidade tinha uma população estimada em 64 325 habitantes e uma densidade populacional de 2 358,82 h/japonês: 鳩ヶ谷市 -shi) é uma cidade japonesa localizada na província de Saitama. Em 2003, a cidade tinha uma população estimada em 56 183 habitantes e uma densidade populacional de 9 032,64 h/

Paraquedista
O pára-quedismo é praticado por profissionais (pára-quedistas) especializados em salto, normalmente a partir de aviões, onde o uso de um pára-quedas (bolsa contendo uma lona de baixo peso desenhada para aumentar a sua superfície de contato com o ar) diminui sua velocidade de queda, sendo possível realizar saltos de grandes altitudes sem

Rio East
O Rio East é um estreito localizado a leste da ilha de Manhattan, Nova Iorque, Estados Unidos. Separa a Long Island da ilha de Manhattan e do Bronx. O estreito é cortado por oito ponte

Hidaka
Hidaka (japonês: 日高市 -shi) é uma cidade japonesa localizada na província de Saitama. Em 2003, a cidade tinha uma população estimada em 53 597 habitantes e uma densidade populacional de 1 128,36 h/cidade japonesa localizada na província de Saitama. Em 2003, a cidade tinha uma população estimada em 92 602 habitantes e uma densidade populacional de 1 417,45 h/km²<

Madison Square Garden
A Madison Square Garden, chamado às vezes simplesmente de The Garden, é um complexo de quatro arenas, localizado na cidade de Nova Iorque, Estados Unidos. Ali jogam dois times professionais da cidade, a New York Knicks (time de basquete) e a New York Rangers (cidade japonesa localizada na província de Saitama. Em 2003, a cidade tinha uma população estimada em 61 114 habitantes e uma densidade populacional de 1 664,32 h/km².

Condado de Wexford
Wexford (em irlandês Loch Garman) é um condado da República da Irlanda, na província de Leinster, no sudeste do país. Seus limites são o Condado de Wicklow a norte, o Mar da Irlanda a leste e sul, o Condado de Waterford e o