:: wikimiki.org ::
| Sarine (distrikt, CH-FR) |
Sarine (distrikt, CH-FR)
Sarine, ty. Saane, distrikt i kantonen Fribourg, Schweiz.
Geografi
Indelning
Sarine är indelat i 38 kommuner:
Kategori:Fribourg - kanton
Tyska
Tyska är efter engelskan det mest talade germanska språket. Det förekommer i många dialekter (med huvudtyperna högtyska och lågtyska), och har i motsats till de flesta andra germanska språk bevarat den ursprungliga grammatiken, med till exempel i stort sett bibehållna kasusböjningar.
Grammatik
Kasus
Tyska språket utmärker sig genom att det finns fyra olika kasus, nämligen nominativ, genitiv, dativ och ackusativ. Adjektiv, pronomen och substantivets artikel kasusböjs.
Genus
Det tyska språket har tre genus(maskulin, feminin och neutrum). Adjektiv, pronomen och substantivets artikel böjs efter huvudordets genus. I plural görs ingen uppdelning mellan genus.
Verb
På tyska skiljer man mellan böjning av svaga verb, starka verb och oregelbundna verb. Verben böjs efter person (subjek-predikat kongruens) även om verbens böjning är samma i första och tredje person plural.
Adjektiv
När ett adjektiv står före substantivet (attributivt) så böjs det efter kasus, numerus och genus. När adjektivet står senare i satsen (predikativt) så lämnas adjektivet helt oböjt. Detta gör att tyska språket saknar markör för att visa på skillnaden mellan predikativa adjektiv och adverb.
Substantiv
Substantiv böjs i det tyska språket efter kasus, numerus, genus och bestämdhet. Bestämdhet uttrycks genom bestämd eller obestämd artikel. Kasus, numerus och genusböjning påverkar substantivets artikel och ibland även substantivet. Substantivets första bokstav skrivs alltid versal.
Substantivets genus kan generellt sätt inte utläsas utifrån substantivet själv, utan måste läras in för en person som vill lära sig det tyska språket. Det finns några grupper med ord med vissa ändelser som tillhör specifika genus (Exempel: ord med -chen ändelse är alltid neutrala). Det finns även ändelser som indikerar att substantivet oftast tillhör ett specifikt genus (Exempel: Ord med -e ändelse är oftast feminina). Substantiv som är tydligt maskulina eller feminina till sin natur är också oftast maskulina respektive feminina. Substantiverade verb är alltid neturala.
De tyska substantivets pluralform är oregelbunden och måste läras in ord för ord för en person som ska lära sig det tyska språket. Substantivets pluralform består oftast av ett suffix. Substantivets slutbokstav indikerar vilken pluraländelse som kan tänkas vara trolig, men några generella regler finns inte. Det förekommer också att ordet stam förändras, och när en sådan stamförändring sker är det särskillt vanligt att a ändras till ä eller att o ändras till ö.
Tyska substantiv kan i likhet med de svenska kombineras till nya genom sammansättning. Likt det svenska språket så finns det ingen generell regel för hur många substantiv som på detta sätt kan sammanfogas vid bildandet av ett nytt. Generellt kan sägas att tyskan oftare använder sig av långa sammansättningar.
Pronomen
Pronomen böjs efter kasus, numreus och genus.
Relativpronomen
Relativpronomen kasusböjs efter relativpronomets roll i relativsatsen. Däremot så hämtas genus- och numerustillhörighet från bestämningsordet.
Personliga pronomen
Som artighetsform så används tredje person plural till skillnad från andra person plural i svenska språket. En skillnad mellan artighetsformen i tredje person plural och den vanliga formen i tredje person plural görs däremot i skrift då artighetsformen skrivs med stor första bokstav (Sie och sie). Artighetsformen används mycket mer filitigt än i svenska språket och bör alltid användas till äldre eller okända personer för att man inte ska uppfattas som oartig.
Prepositioner
Tyskans prepositioner styr olika kasus. De flesta prepositionerna kan delas in i tre grupper där de styr dativ, ackusativ eller antingen dativ och ackusativ beroende på befintlighet eller rörelse. Det finns även prepositioner som styr genitiv.
Ordföljd
I huvudsatsen så står det personböjda verbet på position två. Men i bisatsen så sätts det personböjda verbet i slutet på satsen. Detta leder till en för tyska språket typisk verbuppräkning i slutet av bisatsen.
I tyska språket så sätts komma mellan en menings alla ingående satser. I tyskt skriftspråk så används ofta en meningslängd som vida överstiger vad man kan hitta i en modern svensk text. Bisatser och relativsatser staplas på varandra till en struktur ovan för den moderne svensken.
Uttal
I stort sett uttalas tyska språket som svenska språket. Det finns dock några viktiga undantag och några ljud som bara finns i tyskan, som till exempel ach-ljud och låga y-ljud, samt även pf och z (uttalat med tonande tz) i början på ord.
Den tyska sättet att betona orden skilljer sig däremot starkt gentemot det svenska språkets.
Observera att ä, ö och ü inte är några enskilda bokstäver i tyskan, utan anses som omljud och sorteras som a, o eller u i ordböcker och i listan ovan. ß sorteras som ss.
Ett h som står efter en vokal betyder att vokalen ska uttalas lång, t. ex. ordet Zahl uttalas med ett långt a, jämför med det svenska ordet tal.
Tyska i Sverige
I Sverige var tyska det första främmande språket i skolundervisningen fram till 1946 då det ersattes av engelska. Det blev med grundskolereformen på 1950-talet frivilligt ämne från årskurs 7. Vissa skolor börjar redan vid årskurs sex.
Stavning och skrivregler
Tyska skrivs med det latinska alfabetet med tilläggstecknen ä, ö, ü och ß. Dessa räknas som ae, oe, ue respektive ss i bokstavsordningen. Stavningen är relativt oregelbunden, bland annat till följd av starkt folkligt motstånd mot stavningsreformer.
Varianter och dialektuppdelning
Det tyska standardspråket har inte någon strikt regional anknytning, liknande London för engelskan eller Paris för franskan. Standardspråket (den "dialektfria" tyskan, högtyskan) kommer istället från en utjämning av ett antal olika stavningsvarianter från 1500-, 1600- och 1700-talen. Normen för uttalet brukar regionalt bestämmas till Hannover, men detta är omstritt. De flesta med tyska som modersmål kan obehindrat prata standardspråket och gör så ofta i formella sammanhang, samtidigt som man bland vänner och familj pratar sin regionala dialekt. Speciellt i södra delen av det tyska språkområdet (södra Tyskland, Schweiz, Österrike) skiljer sig dialekterna avsevärt från standardspråket.
Lågtyska eller plattyska brukar, på grund av historia, släktskap ordförråd och uttal bland lingvister räknas till en annan undergrupp till västgermanska språk, tillsammans med nederländska.
- jiddisch
- plattyska
- schweizertyska
Utbredning
Länder där tyska är huvudspråket
- Tyskland
- Liechtenstein
- Österrike
- Schweiz (tillsammans med franska, italienska och rätoromanska)
Andra länder där tyska är ett officiellt språk
(officiellt språk betyder att lagarna publiceras på tyska, invånare har rätt att kommunicera med myndigheterna på tyska, samt att ort- och gatunamn är på tyska)
- Italien (regional i Sydtyrolen, tillsammans med italienska)
- Belgien (tillsammans med franska och nederländska)
- Luxemburg (tillsammans med franska och luxemburgiska)
- Danmark (i Sönderjylland tillsammans med danska)
I den gamla tyska kolonien Namibia var tyska mellan 1984 och 1990 tillsammans med engelska och afrikaans ett officiellt språk.
Andra länder med tyskspråkiga områden eller tyskspråkiga minoriteter
- Argentina
- Australien
- Brasilien
- Chile
- Estland
- Frankrike (Alsace)
- Kazakstan
- Kroatien
- Lettland
- Litauen
- Moldavien
- Namibia
- Nederländerna
- Paraguay
- Polen (Pommern, Ostpreussen)
- Rumänien (Transsylvanien)
- Ryssland
- Tjeckien
- Slovakien
- Ukraina
- Ungern
Länder med stora tyska immigrantgrupper
- USA
- Kanada
Tyska som främmande språk
Tyska (standardtyska) studeras i många länder som främmande språk; främst i Europa. Majoriteten av studerande finns framförallt i Nederländerna, Skandinavien, Baltikum, Slovenien, Kroatien, Polen, Japan, Bosnien och Hercegovina, Schweiz, Serbien, Ungern, Montenegro och Makedonien. Tyska är i många av dessa länder det första främmande språket i skolan. Även i före detta Sovjetunionen studeras mycket tyska. I länder som Frankrike och USA är många andra språk mer populära.
Tyskt inflytande i Japan under 1800- och 1900-talet ledde till att tyska var det språk som användes istället för latin inom den medicinsk utbildning. Enligt statistik från tyska myndigheter fanns det år 2000 de flesta tyskstuderande i:
- Ryssland: 4 657 500
- Polen: 2 202 708
- Frankrike: 1 603 813
- Ukraina: 629 742
- Tjeckien: 799 071
- Ungern: 629 472
- Kazakstan: 629 874
- Nederländerna: 591 190
- USA: 551 274
Det universitetsämne som ägnas åt vetenskapliga studier av det tyska språket och den tyska litteraturen (samt i icke-tysktalande länder även språkfärdighet) kallas internationellt för germanistik.
Se även
- Lista över falska vänner/Tyska
- Lista över mest talade språk
Externa länkar
- [http://svenska-tyska-ordboken.elch.nu/lexikon.php?begriff=tyska Elchs svenska-tyska ordboken]
- [http://www.tysk-bok.se Tyska böcker och ljudböcker]
Kategori:Tyska
Kategori:Germanska språk
Kategori:EU-språk
als:Deutsche Sprache
ja:ドイツ語
ko:독일어
ms:Bahasa Jerman
simple:German language
th:ภาษาเยอรมัน
Kanton:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou.
Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner
Kategori:Regionala politiska indelningar
Schweiz
Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.
Historia
Huvudartikel: Schweiz historia
Geografi
Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.
Kantoner
Huvudartikel: Schweiz kantoner
300px
Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.
Regioner
Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais
Natur
Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.
Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.
Klimat
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.
Berg
medelhavsklimat
Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..
Floder
Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)
Sjöar
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.
Städer
Demografi
300px
Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).
Politik
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)
Landet har haft flest folkomröstningar i världen.
Styrelseskick
Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.
Den schweiziska konstitutionen
Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.
Federalism
I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.
De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.
En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.
Rösträtt
Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.
Förbundsförsamlingen
Huvudartikel: Förbundsförsamlingen
Ständerrådet
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet
Nationalrådet
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.
Förbundsrådet
Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)
Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.
President
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande.
Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter
Ekonomi
Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.
Utbildning
Kultur
Världsarv
- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio
Externa länkar
- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse]
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz
als:Schweiz
ja:スイス
ko:스위스
ms:Switzerland
simple:Switzerland
th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์
zh-min-nan:Sūi-se
Arconciel (kommun, CH-FR)
Arconciel, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Autigny (kommun, CH-FR)
Autigny, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Avry (kommun, CH-FR)
Avry, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
La Brillaz (kommun, CH-FR)
La Brillaz är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Chésopelloz (kommun, CH-FR)
Chésopelloz, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
La Corbaz (kommun, CH-FR)
La Corbaz är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Cormagens (kommun, CH-FR)
Cormagens, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Corpataux-Magnedens (kommun, CH-FR)
Corpataux-Magnedens, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Cottens (kommun, CH-FR)
Cottens, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Ependes (kommun, CH-FR)
Ependes, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Ferpicloz (kommun, CH-FR)
Ferpicloz, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Givisiez (kommun, CH-FR)
Givisiez, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Granges-Paccot (kommun, CH-FR)
Granges-Paccot, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Hauterive (kommun, CH-FR)
Hauterive, kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Lossy-Formangueires (kommun, CH-FR)
Lossy-Formangueires är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Marly (kommun, CH-FR)
Marly är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Matran (kommun, CH-FR)
Matran är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Le Mouret (kommun, CH-FR)
Le Mouret är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Neyruz (kommun, CH-FR)
Neyruz är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Pierrafortscha (kommun, CH-FR)
Pierrafortscha är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Ponthaux (kommun, CH-FR)
Ponthaux är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Rossens (kommun, CH-FR)
Rossens är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton
Treyvaux (kommun, CH-FR)
Treyvaux är en kommun i distriktet Sarine, Fribourg, Schweiz.
Kategori:Fribourg - kanton Alf Valentine
Alfred Louis Valentine (born 28 April, 1930 in Kingston, Jamaica, died 11 May, 2004 in Orlando, Florida) was a West Indian cricketer in the 1950s and 1960s. He is most famous for his performance in the West Indies' 1950 tour of England, which was immortalised in the Victory Calypso.
The 1950 tour
The West Indies toured England in 1950. They had a good batting line-up including the "three W's" (Clyde Walcott, Everton Weekes and Frank Worrell), but they were unusually short of bowlers. They took two young spinners, 20-year-old Alf Valentine and 21-year-old Sonny Ramadhin, who had only played two first-class matches each. Valentine in particular was a surprising choice as he had only taken two wickets in those matches at an average of 95, but somehow he had caught the eye of the West Indies captain, John Goddard.
Valentine did not impress in the first few matches of the tour, and was not certain to be in the Test team, until in the final warm-up match before the Tests he took 8 for 26 and 5 for 41 as the West Indies beat Lancashire by an innings and 220 runs.
He justified his selection for the Test side when in the first innings of the first Test, he took the first eight wickets, five of them before lunch on the first day. He finished with 8 for 104 in the innings, and 11 for 204 in the match off 106 overs. He was the first bowler ever to take eight wickets in his first Test innings, a feat which has only been achieved twice more as of 2005.
England won that match, but in the second Test, at Lord's, the West Indies recorded a 326-run victory, thanks to Clyde Walcott's 168 not out in the second innings, and to the bowling of Ramadhin (11 for 152) and Valentine (7 for 127). This was West Indies' first ever Test victory in England, and it was commemorated in the famous Victory Calypso:
:Second Test and West Indies won
:With those two little pals of mine
:Ramadhin and Valentine
The West Indies' success continued as they won the third and fourth Tests to record a series victory, Valentine taking five wickets in the third Test and ten wickets in the fourth Test. He bowled 92 overs in the second innings of the third Test, then a Test record. In all, Valentine took 33 wickets in the series at an average of 20.42. He bowled a massive 422.5 overs, conceding only 1.59 runs per over.
In the tour as a whole, Valentine bowled 1185.2 overs in 21 matches. He took 123 wickets at an average of only 17.94, conceding only 1.86 runs per over. He took five wickets in an innings ten times, including an analysis of 13.2-9-6-5 against Kent. With this record, it was no surprise when he was chosen as one of the Wisden Cricketers of the Year in 1951.
Later career
Valentine's career never quite reached the spectacular heights of the 1950 tour again. In purely statistical terms, the 1950 warm-up match against Lancashire was his career-best first-class match, and his first Test was his career-best Test match. In the West Indies' next Test series, in Australia in 1951-52, he took 24 wickets in five matches; and when India visited the West Indies in 1953, he took 28 wickets, again in five matches. In 1954 he became the first West Indian to reach 100 Test wickets, in only his 19th Test. But in his last 20 Test matches, from 1954 to 1962, he only took 46 wickets at an average of 40.63. He was still an effective containing bowler, conceding only 2.06 runs per over in those later years, but he didn't have the attacking effectiveness of his dramatic debut.
After his last Test, he served as the national coach of Jamaica.
Personal
Valentine was married twice. He had four daughters with his first wife, Gwendolyn, who died. He moved to Florida with his second wife, Jacquelyn, where they fostered dozens of children whose parents were in prison. He died in Orlando, Florida in 2004, aged 74.
See also
- Sonny Ramadhin
- West Indian cricket team
- Victory Calypso
References
- [http://content.cricinfo.com/westindies/content/story/140853.html Obituary] from Cricinfo
- [http://content.cricinfo.com/westindies/content/story/156024.html Obituary] from Wisden
- [http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A25158-2004May13_2.html Obituary] from The Washington Post
-
- [http://www.cricketarchive.com/cgi-bin/player_oracle_reveals_results1.cgi?playernumber=873&searchtype=InningsList Complete first-class record] from CricketArchive
- [http://content.cricinfo.com/westindies/content/story/140877.html Wisden cricketer of the year citation]
- [http://www.cricinfo.com/db/STATS/TESTS/BOWLING/TEST_BOWL_6WI_ON_DEBUT.html Best bowling on debut] from Cricinfo
- [http://www.cricinfo.com/db/STATS/TESTS/BOWLING/FASTEST_CAREER_TEST_WKTS/TEST_FASTEST_TO_50_WKTS.html Fastest to 50 wickets] from Cricinfo
- [http://www.cricinfo.com/db/STATS/TESTS/BOWLING/FASTEST_CAREER_TEST_WKTS/TEST_FASTEST_TO_100_WKTS.html Fastest to 100 wickets] from Cricinfo
- [http://www.howstat.com.au/cricket/Statistics/Bowling/BowlingMisc.asp?Stat=1 Most balls bowled in an innings] from HowSTAT!
- [http://www.cricinfo.com/link_to_database/MISC/HUMOUR/WI_ENG_1950_CALYPSO.html Lyrics of the Victory Calypso]
Valentine, Alfred
Valentine, Alfred
Valentine, Alfred
Valentine, Alfred
Valentine, Alfred
Valentine, Alfred
Valentine, Alfred
ebay Barcellona hotel gry sportowe Bramy garaowe Varsavia appartamenti
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Agilulfo
Agilulfo, detto anche Agone, fu il quarto re Longobardo. regnò dal 591 al 616. Fu uno dei regni più lunghi fra i Longobardi.
Il suo regno
Continuò in tutti i sensi il regno di Autari. Prima di diventare re era Duca di Torino. I duchi Longobardi diedero mandato a Teodolinda di scegliere il nuovo re.
Mortal Kombat 3 è un videogioco della categoria picchiaduro prodotto da Midway Games nel 1995. Introduce nella serie alcuni cambiamenti ed è stato ripubblicato per Sega Saturn con il nome Ultimate Mor
|
Il Processo
Il Processo è una storia surreale, scritta da Franz Kafka e pubblicata per la prima volta nel 1925; essa racconta la vicenda processuale di Josef K. dal suo arresto fino all'esecuzione della sentenza di colpevolezza.
Un romanzo controverso
Il Processo è uno dei romanzi più famosi di Kafka, ma anche uno dei più controversi. L'autore lo scrisse in più periodi, rimaneggiando più volte alcuni capitoli e lasciandone altri incompleti e non nume
|
Ritratto Gachet (Vincent Van Gogh)
"Ritratto del dottor Gachet" è un dipinto ad olio su tela di cm 68 x 57 realizzato nel 1890 dal pittore Vincent Van Gogh.
Fa parte di una collezione privata.
Paul Gachet era un medico appassionato d'arte ed incisore dilettante, era diventato amico di molti impressionisti frequentando i caffè parigini dove di solito si riunivano.
Vincent divenne subito amico del
|
Girobussola
]
Una girobussola è un particolare tipo di bussola, ovvero un sistema di navigazione per trovare una direzione fissata, non basato sul campo magnetico terrestre, ma sulle proprietà giroscopiche.
Questo sistema, rispetto alla bussola magnetica, ha il vantaggio di indicare il nord geografico (invece del polo nord magnetico) e d
|
Dioscoreaceae
- Vedi testo
Dioscoreacee - famiglia di piante Monocotiledoni che comprende nove generi con oltre 200 specie di piante rampicanti erbacee o arbustive localizzate principalmente in regioni tropicali, da questi si distinguono pochi rappresentanti della flora europea con il Tamus Communis. Sono tutte piante con radici rizonatose o tuberose, foglie alterne, spesso cordate o sagittate, e nervatu
|
Livello di rete
Il livello 3 della pila ISO/OSI (Network layer o livello rete) determina il percorso per la trasmissione dei dati, stabilito tramite degli algoritmi che analizzano le condizioni della rete, le tabelle di instradamento, la priorità del servizio e altri elementi secondari.
Si occupa anche di tradurre il nome logico dell’host destinatario (come per esempio gli indirizzi IP), in indirizzo fisico (indirizzi MAC) determinando il miglior cammino (detto routing o instradamento) prima dell’inoltro dei p
|
Henri Désiré Landru
Landru
Henri Désiré Landru meglio conosciuto come Henri Landru (Parigi, XIX arrondissement 12 aprile 1869 - Versailles 25 febbraio 1922) è stato un celebre criminale franc
|
Metodo socratico
Il metodo socratico è un metodo dialettico d’indagine filosofica basato sul dialogo, descritto per la prima volta da Platone nei Dialoghi. Per la sua intrinseca natura è anche chiamato metodo “maieutico”.
Metodo
Il metodo socratico, basato su domande e risposte tra Socrate e l’interlocutore di turno, procede per eliminazione successiva del
|
Musica blues
Il blues è un genere musicale nato a metà del 1800 nelle piantagioni che si snodavano lungo la Cotton Belt negli USA.
Storia
È il padre della musica moderna. Generi come il rock il jazz e tutti i generi da loro derivati hanno preso vita dalle sonorità blues dei primi anni del
|
|
