:: wikimiki.org ::
| Schaffhausen |
SchaffhausenDenna artikel handlar om staden Schaffhausen. För kantonen Schaffhausen, se Schaffhausen (kanton).
----
Schaffhausen (kanton)
Schaffhausen (kanton)
Schaffhausen, huvudstad i kantonen Schaffhausen, Schweiz.
Kategori:Schweiz
Kategori:Schaffhausen - kanton
Kategori:Schweiz kantonshuvudstäder
als:Schaffhausen
ja:シャフハウゼン
Schaffhausen (kanton)
Shaffhausen, kanton i norra Schweiz.
Historia
Geografi
Schaffhausen gränsar i sydost till Thurgau och Zürich samt till Tyskland i övriga väderstreck.
Indelning
Fram till juli 1999 var Schaffhausen indelat i 6 distrikt: Oberklettgau, Reiat, Schaffhausen, Schleitheim, Stein samt Unterklettgau. Från och med juli 1999 är Schaffhausen endast indelat i 33 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Schaffhausen
Sevärdheter
- Rhenfallet
Extern länk
- [http://www.sh.ch Officiell webbplats]
Kategori:Schweiz kantoner
Kategori:Schaffhausen - kanton
als:Kanton Schaffhausen
Kanton:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou.
Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner
Kategori:Regionala politiska indelningar
Schweiz
Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.
Historia
Huvudartikel: Schweiz historia
Geografi
Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.
Kantoner
Huvudartikel: Schweiz kantoner
300px
Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.
Regioner
Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais
Natur
Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.
Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.
Klimat
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.
Berg
medelhavsklimat
Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..
Floder
Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)
Sjöar
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.
Städer
Demografi
300px
Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).
Politik
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)
Landet har haft flest folkomröstningar i världen.
Styrelseskick
Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.
Den schweiziska konstitutionen
Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.
Federalism
I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.
De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.
En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.
Rösträtt
Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.
Förbundsförsamlingen
Huvudartikel: Förbundsförsamlingen
Ständerrådet
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet
Nationalrådet
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.
Förbundsrådet
Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)
Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.
President
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande.
Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter
Ekonomi
Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.
Utbildning
Kultur
Världsarv
- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio
Externa länkar
- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse]
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz
als:Schweiz
ja:スイス
ko:스위스
ms:Switzerland
simple:Switzerland
th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์
zh-min-nan:Sūi-se
Kategori:Schaffhausen - kantonKategori:Schweiz kantoner De WerfDe Werf is a Belgian arts center based in Bruges. It organizes concerts and records CDs for jazz musicians. The first record it released (in 1993) was Sketches of Belgium by K.D.'s Basement Party, a band lead by Kris Defoort. The next year, Octurn's first album went out on this label. In 1995, it released Variations On A Love Supreme (compositions by Kris Defoort and Fabrizio Cassol). In 2002, an 11-CD box was edited by De Werf under the name The Finest Of Belgian Jazz. It contained CDs by Greetings From Mercury, Aka Moon, Brussels Jazz Orchestra, Octurn and Kris Defoort Quartet.
Rik Bevernage, De Werf's main collaborator, received a special prize at the 2002 Golden Django ceremony.
Live acts
De Werf has its own concert hall where many jazz bands perform. There are also theatre pieces and events for children.
Records
1993 release
- K.D.'s Basement Party : Sketches of Belgium
1994 releases
- Octurn : Chromatic History
- K.D.'s Decade : K.D.'s Decade Live
1995 release
- Kris Defoort and Fabrizio Cassol : Variations On A Love Supreme
1996 release
- Joe Fonda, Carlo Morena and Jeff Hirshfield : What We're Hearing
1997 releases
- Octurn : Ocean
- Bart Defoort Quartet : Moving
- The Fonda/Stevens Group : Live From Brugge
1998 releases
- Laurent Blondiau Quintet : The Queen Of The Apple Pie
- The Chris Joris Experience : Live 1997
- Ernst Vranckx Quartet featuring Kenny Wheeler : A Child's Blessing
1999 releases
- Kris Defoort Quartet and Kris Defoort & Dreamtime : Passages (2CDs)
- Frank Vaganée Trio featuring John Ruocco : Two Trios
- Ode For Joe : Caribbean Fire Dance
- Brussels Jazz Orchestra : The September Sessions
2000 releases
- Ben Sluijs Quartet : Candy Century
- Octurn : Round
- Joe Fonda, Carlo Morena and Jeff Hirshfield : Step-In
- Mark Dresser and Mark Elias : The Marks Brothers
2001 releases
- Ernst Vranckx Quintet : Songs & Dances
- Ben Sluijs Quartet : Seasounds
- Erik Vermeulen Trio : Songs Of Minutes
- Rêve d'éléphant Orchestra : Racines Du Ciel
- Christoph Erbstösser Trio : Vive Les Etrangers
- Trio Grande : Signé Trio Grande
2002 releases
- Various artists : The Finest In Belgian Jazz (11CDs box) with :
- Brussels Jazz Orchestra : The Music Of Bert Joris (2CDs)
- Greetings From Mercury : Heiwa
- Aka Moon : Guitars
- Nathalie Loriers Trio + Extensions : Tombouctou
- Octurn : Dimensions
- Ben Sluijs Quartet : Flying Circles
- Philip Catherine : Summer Night
- Bert Joris Quartet : Live
- Erik Vermeulen Trio : Inner City
- Kris Defoort, Mark Turner, Nicolas Thys and Jim Black : Sound Plaza
2003 releases
- The Chris Joris Experience : Out Of The Night
- Bart Defoort Quartet : The Lizard Game
- Jan De Haas Quintet : Doing My Thing
2004 releases
- Mahieu-Vantomme Quartet : Whatever
- Rêve d'éléphant Orchestra : Lobster Caravan
- André Goudbeek, Xu Fengxia and Joe Fonda : Separate Realities
- High Voltage : Hoppin' Around
- Koen De Cauter, Fapy Lafertin, Patrick Saussois, Joop Ayal, Tcha Limberger, Waso De Cauter and Dajo De Cauter : Django!
2005 releases
- Ben Sluijs Quartet : True Nature
References
- [http://www.dewerf.be Official website]
Werf, De
Werf, DeWerf, De
Pozycjonowanie systemy zarzdzania disco polo tapety wygaszacze gry mieszne filmy
|
|
|
|
